Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag
1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa nya förmånsrättsregler i två steg. Första steget innebar att värdet på företagsinteckningar sänktes från till 55 procent för nya krediter. Detta steg togs i januari 24. Nästa steg är tänkt att tas i januari 25. Då kommer även äldre krediter att omfattas av de nya reglerna. Syftet med beslutet var gott, nämligen att underlätta för företagsrekonstruktioner och få färre konkurser. För närvarande drabbas ungefär en procent av företagen av konkurser. Men effekten av beslutet har tyvärr blivit något man inte räknade med. Bankerna har inlett en omprövning av många tiotusentals företags banklån. Bankerna kräver företagen på nya säkerheter, i praktiken innebär det att tillgången på kapital stryps för många annars välmående företag. Något som får negativa effekter på nyföretagandet, nyinvesteringarna och jobben i Sverige. I slutändan kan resultatet, tvärtemot avsikten, bli att konkurserna blir fler än de annars skulle ha blivit. Hittills har omfattningen varit oklar, men nu visar en undersökning som Svenskt Näringsliv låtit genomföra, att tre av tio småföretag som har banklån under det senaste året har råkat ut för ökade krav på säkerhet från bankerna. Av de företag som har råkat ut för ökade säkerhetskrav är det drygt sex av tio (61 procent) som upplever att det inneburit problem för det egna företaget. Problem som de anger hindrar företaget från att växa och utvecklas. Omräknat på antal företag kan det röra sig om så många som 12 drabbade småföretag. Problemet kan dessutom komma att växa. Ännu är det nästan hälften (47 procent) av företagen som inte känner till de nya lagreglerna. I takt med att bankerna ser över även dessa företagslån kan fler företag komma att råka ut för hårdare krav. Undersökningen visar att betydligt fler företag är drabbade än vad tidigare har befarat. Ökade krav på säkerhet gör att det blir svårare för småföretag att låna pengar till sina investeringar och att växa. Detta är särskilt allvarligt eftersom de små och medelstora företagen utgör 99 procent av företagen i Sverige. Tillsammans arbetar två tredjedelar av alla medarbetare i den privata sektorn i små och medelstora företag. anser att Riksdagen bör ta intryck av den oro och de problem som småföretagen möter och skjuta upp införandet av steg två i de nya förmånsrättsreglerna. De nya reglerna bör inte införas förrän det har genomförts en grundlig konsekvensanalys och åtgärder tagits fram för att komma till rätta med problemen. Om inte reglerna skjuts upp är det de nya jobben som skjuts på framtiden.
2 Undersökningen har sedan en tid tillbaka en småföretagspanel som används för att regelbundet undersöka situationen i småföretagen. Småföretagspanelen är konstruerad av Demoskop, som också genomför undersökningarna. I den senaste panelen undersöktes småföretagens syn på kreditmarknaden. Enkäten genomfördes 4 14: e oktober 24 som en internetundersökning. Totalt gjordes 916 intervjuer med företag som har 1 49 anställda. Resultaten kan delas upp för gruppen 1-9 anställda samt 49 anställda. Fullständiga resultattabeller finns att tillgå på www.svensktnaringsliv.se.
3 Resultat TRE AV TIO SMÅFÖRETAG DRABBADE Av företagen svarade 19 procent att banken under det senaste året ställt ökade krav på säkerhet, borgen eller kapitalinsats. 1 Bland respondenterna fanns dock 32 procent som angav att frågan ej var relevant eftersom de inte hade banklån och 2 procent som inte svarade på frågan. Rensar man bort dessa kategorier får man en mer relevant bild. Av de företag som har banklån är det tre av tio (29 procent) som har drabbats av ökade krav på säkerhet, borgen eller kapitalinsats, se figur 1. Figur 1 Har din bank under det senaste året ställt ökade krav på säkerhet, borgen eller kapitalinsats? 35 3 25 2 15 5 Alla företag 1-9 anställda -49 anställda Anm: subgrupp som har banklån En något större andel (34 procent) bland företag med 49 anställda anger att de drabbats jämfört med företag med färre än tio anställda (27 procent). Skillnaden är dock inte statistiskt signifikant. Omräknat på antal företag kan det röra sig om så många som 12 drabbade små och medelstora företag. 2 1 Detta är i linje med, men aningen högre än den undersökning som genomförts av Västerbottens handelskammare: Effekter av förändrad förmånsrätt enkätundersökning bland 161 företag i Västerbottens län under första halvåret 24. Förklaringen är troligen att den undersökningen genomfördes våren 24 och att fler företag har blivit drabbade sedan dess. 2 Det finns 633 företag med upp till 5 miljoner kronor i omsättning. Nitton procent av dessa blir 12. Beräkningen kan vara en överskattning på grund av att vissa företag har mycket låg omsättning och därför inte är aktuella för att söka lån. Det kan å andra sidan vara en underskattning då nystartade företag och företag inom icke momspliktiga branscher inte ingår i SCB:s redovisning. Slutsatsen är även känslig för huruvida gruppen egenföretagare är jämförbar med gruppen 1 49 anställda, i brist på annan information har en sådan jämförbarhet antagits här.
4 FLER KAN KOMMA ATT DRABBAS Den nya förmånsrättslagen är tänkt att införas i två steg. Det första steget gäller från januari i år och innebär att nya lån ges efter de nya striktare reglerna. De gamla lånen är tänkta att omfattas av de nya reglerna från och med januari 25. Men redan nu har bankerna möjlighet att omförhandla äldre lån inför att steg två träder i kraft vid årsskiftet. Det är troligt att omförhandlingsprocessen inte är avslutad. Bankerna har helt enkelt inte hunnit med att se över alla sina företagslån. I takt med att man gör det kan fler företag komma att drabbas. Vi vet att endast vartannat företag (51 procent) känner till de nya reglerna, vilket måste ses som ett stort misslyckande för statens informationsgivning, se figur 2. Kunskapen är mindre hos de allra minsta företagen (47 procent) än bland de något större (65 procent). Figur 2 Känner du till att det finns nya lagregler som gör att bankerna ställer högre krav på säkerhet när de lånar ut till företag? 7 6 5 4 3 2 Alla företag 1-9 anställda -49 anställda Men mer intressant är att det finns ett starkt statistiskt samband mellan att ha blivit drabbad av ökade säkerhetskrav och att känna till den nya lagen. Troligen har bankerna fått rollen att vara statens budbärare av dåliga nyheter. Företagen får informationen först när de drabbas av de nya kraven. Av de företag som hittills har fått kännedom om den nya lagen är det signifikant fler (37 procent) som har drabbats av ökade säkerhetskrav, än bland dem som ännu inte lärt känna den nya lagen (19 procent drabbade), se figur 3. Det finns med andra ord ett stort antal företagare som är lyckligt ovetande om förmånsrättslagen, men som kan stå inför ett bryskt uppvaknande när banken hör av sig.
5 Figur 3 Har din bank under det senaste året ställt ökade krav på säkerhet, borgen eller kapitalinsats? 4 35 3 25 2 15 5 Alla företag Känner till lag Känner inte till lag Anm: subgrupp som har banklån Om skillnaden i andelen ja-svar endast beror på att banken inte har hunnit med att omförhandla med vissa företag så kan så många som 6 ytterligare företag komma att drabbas. 3 De kan gå från att vara lyckligt ovetande till att bli olyckligt vetande. DYR FACTORING En annan effekt av den nya lagen är att banken försöker omvandla lånefinansiering till factoring eller leasing. På det sättet kan man komma runt problemen med ökade säkerhetskrav. Factoring och leasing kan i vissa situationer vara utmärkta finansieringsmetoder. Men många småföretagare upplever att factoring och leasing är dyrt och att bankerna marknadsför dem bara för att öka sina egna marginaler. Av företag med banklån angav vart femte (2 procent) att banken under det senaste året föreslagit/begärt factoring eller leasing som finansieringsmetod, se figur 4. Även i detta fall finns ett klart samband mellan att ha fått förslag om leasing och att ha fått information om den nya lagen. Av de välinformerade hade 27 procent fått leasingförslag och bland de oinformerade endast 11 procent. 3 Av de företag som känner till den nya lagen är det 28 procent som har drabbats av ökade säkerhetskrav. Då har även företag som inte har banklån inräknats i nejsvaren. Utgår man från denna frekvens är det 177 företag som i slutändan kan komma att bli drabbade. Tillskottet utöver de 12 redan drabbade är 57.
6 Figur 4 Har din bank under det senaste året föreslagit/begärt factoring eller leasing som finansieringsmetod? 3 25 2 15 5 Alla företag Känner till lag Känner inte till lag Anm: subgrupp som har banklån HUR ALLVARLIGT DRABBAS FÖRETAGEN? För att få en uppfattning om hur allvarligt det är för företagen att drabbas av hårdare finansieringskrav ställdes två uppföljande frågor. Först fick de svara på om bankernas ökade krav på säkerhet vad gäller finansiering inneburit problem för det egna företaget. Bland de företag som faktiskt mött ökade säkerhetskrav var det sex av tio (61 procent) som upplevde det som ett problem. Därefter ställdes en fråga om problemen inneburit ett tillväxthinder. Nio av tio företag (9 procent) av dem som upplevt problem angav att finansieringsproblemen hindrat det egna företaget att växa eller utvecklas. Detta är särskilt allvarligt eftersom Sverige redan i utgångsläget har ett lågt nyföretagande (lägst i Norden) och problem med att få de små företagen att växa. En stor del av företagarna närmar sig pensionsåldern och risken finns att många företag går i graven med sina företagare.