HEJ! VERKTYGSLÅDA Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Revolution. Revolution är ungefär en timme lång, och handlar om att hitta sin egen identitet i relation till andra. Den handlar också om hår, som för många är ett viktigt sätt att visa både identitet och samhörighet. För dig som vill följa upp föreställningen pedagogiskt, har vi sammanställt ett inspirationsmaterial. Materialet fungerar bra inom ramen för till exempel skönlitterärt skrivande. Obs! Allra först kommer ett förslag på hur ni kan diskutera titeln Revolution med elevgruppen innan ni ser föreställningen. Gör gärna det, för vi tror att det berikar upplevelsen. Materialet är strukturerat såhär: INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Revolution: Ett svårt ord? SIDA 2. EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Värdera eller diskutera det som hände i pjäsen SIDA 3. Tänk utifrån affischen på vad som hände sen SIDA 4. Jobba med föreställningens stora ord SIDA 5. Romeo och Julia - en Shakespearefördjupning SIDA 6. Samtal om hår och identitet SIDA 9. Tema samhörighet: gruppövningar SIDA 13. Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig 073-335 96 23 elin.andersson@ungscen.se 1/15
INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Revolution - ett svårt ord? Föreställningen heter Revolution. Vilka idéer har din elevgrupp om vad ordet betyder? Vad får ni för associationer av ordet? Ha gärna ett diskuterande samtal, där målet inte är att låsa betydelsen, utan att hitta flera olika möjliga förklaringar. Om ni vill kan ni göra en mindmap på tavlan eller var och en för sig. Att alla har en relation till titeln kommer att ge fina öppningar till samtal efter föreställningen. Om diskussionen fastnar på en specifik betydelse av ordet revolution kan ni hämta inspiration från ordböcker för att hitta fler sätt att tänka på. 2/15
EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Värdera eller diskutera det som hände i pjäsen Här följer några frågor om föreställningens innehåll som ni antingen kan diskutera i grupp eller göra tysta värderingsövningar med. Varför rakade Trifa av sig håret? På vilka olika sätt sitter de tre systrarna ihop bara i håret? Vem var figuren med hopprep? Vem var frisören? Vad hände när systrarna blev fria från varandra? Vem är mest fri i historien om Trifa och hennes systrar? Varför? Vad hände med Trifas och systrarnas hår efteråt tror ni? Om ni vill göra värderingsövningar kan ni till exempel göra en glidande skala mellan två punkter i klassrummet där håller inte alls med är den ena punkten och håller helt med är den andra. Då får frågorna istället bli påståenden: Det var bra att Trifa rakade av sig håret Det är ingenting annat än håret som binder de tre systrarna till varandra Vännen försökte hjälpa Trifa Barberaren hjälpte Trifa Systrarna blev fria Vännen är mer fri än systrarna Efteråt slängde barberaren allt hår 3/15
Tänk utifrån affischen på vad som hände sen Titta tillsammans på föreställningens affisch, där tre personer står och tittar ut över varsitt landskap. Fråga elevgruppen: Vad ser ni? Vilka är det på bilderna? Känner de varandra? Vad tänker de på? Vart är de på väg? Var har de varit? Syftet med övningen är att få igång fantasin kring vad Trifa och de andra systrarna gjorde efter att pjäsen tog slut. Elevernas svar kan formuleras i enskilda texter eller i gemensam diskussion. 4/15
Jobba med föreställningens stora ord Innan föreställningen arbetade ni med ordet revolution. Det kan vara spännande att återvända till detta och fråga elevgruppen vilken sorts revolution de eventuellt såg i föreställningen. Det finns också flera andra stora och filosofiska teman att undersöka i föreställningen. Frihet - Vad är det? Vem är fri? Är ni fria? Vilka olika sorters frihet finns det? Val - Vad är det att välja? Eller att välja bort? Längtan - Vad är det för skillnad på att vilja till någonting som är okänt och att vilja bort ifrån någonting som är känt och att vilja till någonting känt? Framtid - När börjar framtiden? Våld - På ett ställe i föreställningen slåss Trifa och hennes vän. Vad handlar våldet om? Varför tycker Trifa att det är nödvändigt att slå vännen? När kan fysiskt våld vara att sätt att visa att man sätter en gräns, och vilka andra sätt att visa gränser finns det? 5/15
Romeo och Julia - en Shakespearefördjupning I föreställningen spelar skådespelarna upp en del av den scen ur William Shakespeares Romeo and Juliet som brukar kallas för balkongscenen. Romeo och Julia är ju också en berättelse om att göra revolution mot sin familj och sina vänner, så på ett sätt hör pjäserna ihop. Kanske kan ni passa på att göra en fördjupning i Shakespeare i samband med teaterbesöket? Här är några förslag på aktiviteter som ni kan göra i anslutning till detta. Fråga eleverna vad de har för tidigare erfarenhet av Romeo och Julia. Även om inte alla känner till originalhistorien har många ändå en idé om vad det är för berättelse. Den tecknade filmen Gnomeo och Julia (om trädgårdstomtar i krig med varandra) hade till exempel premiär 2011. Andra omtolkningar som några i publiken kan tänkas känna till är musikalen West side Story och Baz Luhrmanns filmatisering från 1996 med Leonardo DiCaprio och Claire Danes i huvudrollerna. Gör en kort sammanfattning av berättelsen om Romeo och Julia. Beroende på vad du vill betona som pedagog kan det vara bara några meningar: Till exempel att de kommer från två familjer, Capulet och Montague, som ligger i krig med varandra, att de blir kära och att deras tragiska död leder till att släkterna sluter fred med varandra. Fråga eleverna vad de tycker om berättelsen. På vilka sätt handlar berättelsen också om revolution? Är den realistisk? Skulle något liknande kunna hända idag? Varför eller varför inte? 6/15
Berätta om varför och hur Shakespeare skrev historien. Förutom att Shakespeare skrev pjäsen på slutet av 1500-talet när samhället såg helt annorlunda ut kan det också vara spännande att veta lite mer om hur Shakespeare jobbade. Här är lite Shakespearekuriosa: - Romeo och Julia är egentligen en uråldrig historia, kanske äldre än det finns bevarad text. Den antika grekiska poeten Ovidius (som föddes 43 f.kr.) har skrivit en version som hette Pyramus och Tisbe. Många andra har gjort senare versioner, till exempel Efesiaka (300-tal), Tristan och Isolde (1180-tal) eller de många italienska sagor på temat som skrevs på 1400- och 1500-talet. - Under 1500-talet senare hälft blev italiensk litteratur populärt i England. Shakespeare var inte sen att haka på trenden. Flera av hans pjäser är bearbetningar av italienska sagor. Shakespeare använde sig då av andra författares översättningar av de italienska originaltexterna. I fallet Romeo och Julia stal han ganska friskt från poeten Arthur Brooke som hade gjort en dikttolkning av sagan ungefär 30 år innan Shakespeare skrev pjäsen. - Romeo och Julia är skriven på blankvers. Det är en rytm som kommer tillbaka i varje mening, oavsett om det rimmar eller inte. Rytmen har att göra med jamber, som är när betoningen ligger på andra stavelser i en tvåstavig uppställning. Här är ett exempel från Hamlet med de betonade stavelserna fetade: To be/ or not/ to be/. Det finns många anledningar till att Shakespeare skrev på blankvers, men en är att det var lättare att komma ihåg för skådespelarna. - Det är svårt att veta exakt vad Romeo och Julia som spelades för Shakespeares publik innehöll. Shakespeare skrev nämligen på lösa ark som han delade ut till sina skådespelare (det var ont om papper, så det var vanligt att varje skådespelare fick bara sina egna repliker, inte hela manuset), och texten förändrades medan de repeterade pjäsen. Det var först efter Shakespeares död som man samlade ihop papper, minnen och Shakespeares första utkast så att det blev en pjäs som gick att läsa och sätta upp igen. Läs nästa sidas utdrag ur balkongscenen tillsammans, på svenska och om ni vill på engelska. Läser ni båda kan ni också jämföra och prata om ord som är svåra att förstå. Läser ni bara på svenska kan ni prata om vad det är Julia önskar att Romeo kunde lämna bakom sig, förutom sitt efternamn Montague förstås. Utdraget kommer från början av balkongscenen, innan Julia har upptäckt Romeo, så han tjuvlyssnar och Julia pratar för sig själv. 7/15
ENGELSKA JULIET O Romeo, Romeo! wherefore art thou Romeo? Deny thy father and refuse thy name; Or, if thou wilt not, be but sworn my love, And I ll no longer be a Capulet. ROMEO [Aside] Shall I hear more, or shall I speak at this? JULIET Tis but thy name that is my enemy; Thou art thyself, though not a Montague. What s Montague? it is nor hand, nor foot, Nor arm, nor face, nor any other part Belonging to a man. O, be some other name! What s in a name? that which we call a rose By any other name would smell as sweet; So Romeo would, were he not Romeo call d, Retain that dear perfection which he owes Without that title. Romeo, doff thy name, And for that name which is no part of thee Take all myself. SVENSKA (översättning Göran O Eriksson) JULIA ROMEO JULIA Å Romeo, Romeo, varför är du Romeo? Förneka din familj, välj bort ditt namn, Eller svär bara att du älskar mig, Så är jag inte mer en Capulet. [Avsides] Säg ska jag svara eller höra mer? Det är mitt namn som är min fiende, Du är ju du, inte en Montague. För vad är en Montague? Inte hand, inte fot, arm, ansikte eller någon annan del Av människan. Var något annat namn! Vad är ett namn? Det som vi kallar ros Skulle ju dofta lika underbart vad det än hette; Och om Romeo var ett annat namn Skulle han ändå vara allt det han är. Romeo, lägg av ditt namn, Det är ju inte ens en del av dig. Byt ut det. Mot hela mig. 8/15
Samtal om hår och identitet Hår är ett laddat ämne. Många berättelser - till exempel Bibelns Simson och Delila eller bröderna Grimms Rapunzel - handlar om att det finns kraft och identitet i håret. Att ha förlorat håret mot sin vilja är någonting som många sörjer. I Revolution gör Trifa tvärtom uppror mot sin familj genom att klippa av sig håret. 9/15
Fantasihåret Ens egna hår kanske har vissa begränsningar. Fantisera tillsammans med eleverna om fantastiska hår. Här är frågor ni kan besvara i diskussion eller text: - Om ditt hår hade en superhjälteegenskap, vad skulle det i så fall vara? Exempel: lyser i mörkret, fungerar som känselspröt, blir halkigt om någon drar i det, går att klättra med, går att plocka fram vad man behöver ur det, byter färg av tankekraft - Om du hade ett fyra meter långt hår och klippte av det, vad skulle du göra med det? Om ni vill kan ni också rita självporträtt med superhjälptehår, eller superhjältar som använder håret. Prata om hår i historien Frisyrer är olika i olika tider och olika kulturer. Låt eleverna forska i någon historisk frisyr som intresserar dem. Varför ser håret så olika ut för både kvinnor och män i olika tider? Här är några frågor och bilder som kan vara inspirerande: - Varför hade så många kvinnliga filmstjärnor i Hollywood platinablont hår mellan 30- och 60-tal? Ledtråd: Väteperoxid 10/15
- Varför hade Gustav Vasa långt hår? Ledtråd: Medeltidens överklassmode - Varför blev det under 60-talet så populärt bland delar av USA:s svarta befolkning att låta håret växa utan att färga eller fläta det? Ledtråd: Medborgarrättsrörelsen 11/15
- Varför började punkare ha tuppkam, och vad har frisyren för historia? Ledtråd: Inlånad krigstaktik 12/15
Tema samhörighet: gruppövningar I föreställningen sitter de tre systrarna ihop i håret. Trifa älskar sina systrar, men vill samtidigt ta reda på vem hon är utan dem. Att ingå i en grupp, till exempel en skolklass, kan vara både svårt och fantastiskt. Här är några övningar som både kan vara sätt att undersöka hur det är att höra ihop och vara beroende av varandra. En positiv effekt av övningarna är att de ofta skapar större samhörighet och tillit i gruppen. Spegel Dela upp gruppen i par och låt alla stå mittemot varandra som framför en spegel. Låt den ena börja följa. Den andra leder. Den som leder måste tänka på att försöka röra sig så l ångsamt och tydligt så att spegelbilden hänger med. Det handlar inte om att lura den andra utan om att försöka göra en bra spegel tillsammans. Byt efter några minuter, så att alla får testa den andra rollen. Efter ytterligare några minuter kan ni testa att båda speglar varandra och byter roller i tystnad, så att man till slut kanske inte ens vet vem som leder och vem som följer. Balansera tändstickor Dela upp gruppen i par eller mindre grupper som inte brukar samarbeta. Paren kan börja med att ställa sig mitt emot varandra, större grupper i en cirkel. Låt sedan varje deltagare balansera en tändsticka mellan sina pekfingrar med de klasskamrater som står mittemot eller bredvid. Låt klassen utforska hur långt, och på vilka olika sätt, de kan röra sig utan att tändstickorna faller till marken. 13/15
Trasselleken Alla står i en ring. Sedan sträcker de in sina händer i mitten och försöker få tag på ett par händer utan att veta vilka de tillhör. Bäst fungerar övningen om alla blundar när de tar händerna. När alla har fått en hand hjälps gruppen åt att trassla ut sig utan att släppa händerna om möjligt. Ibland blir det en stor ring med folk som är vända åt olika håll. Ibland blir det flera ringar som sitter ihop eller som går att separera. Ibland går ett visst trassel helt enkelt inte att lösa. Maskinen Den här övningen fungerar bäst i lite mindre grupper, fyra till åtta personer, men det går att ha en publik som tittar på om det är en tillräckligt trygg grupp för det. Övningen handlar om att bygga en maskin tillsammans. En person börjar genom att göra en rörelse och ett ljud som den kan hålla på med en stund utan att bli trött. Nästa person lägger till rörelse och ljud, gärna i relation eller i kontakt med den första. Sedan bygger man på med ytterligare personer på samma sätt. Är det fler än åtta personer eller alltför långa pauser mellan personerna är risken att de som först kom in har hunnit bli helt utmattade innan de sista är på plats, men det går också att göra en regel om att vem som helst får gå ut ur maskinen när den blir trött och ersättas av någon annan som gör nya ljud och rörelser. När maskinen är färdig kan man göra ett försök att låta den resa genom rummet med ljud och rörelse. 14/15
Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! www.ungscen.se Elsa Brändströms gata 10 582 27 Linköping Tel 013 37 77 71 bil 013 37 77 77 info@ungscen.se www.ungscen.se