Basala hygienrutiner Dygnet runt Gäller all personal 1
Vårdhygien Direkt Ring vid frågor och misstänkt magsjuka! 018-611 3902 Har du frågor som handlar om hygien? Då kan du själv ringa till Vårdhygiens direkttelefon. Hygiensjuksköterskorna (5 st) turas om att ha den en vecka i taget. Det betyder att du då kan få svar på frågor som inte kan vänta. Telefonen är bemannad 8-16 måndag till fredag. Vid akuta frågor övriga tider kan du be ssk kontakta infektionsjouren på Akademiska sjukhuset. Det är viktigt att ssk ringer och rapporterar så fort man misstänker ett fall av magsjuka. 2
Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner Blodsmitta Sårinfektioner Svar ja! En vårdrelaterad infektion betyder att man har fått en infektion i samband med någon typ av vård. Våra vårdtagare/kunder/brukare/boende är inte patienter på sjukhus. Men de vårdas av oss av någon anledning och de löper större risk än andra att få en infektion. Många har/har haft många sjukvårdskontakter och man vet att det finns mycket bakterier på sjukhus som vårdtagare kan ta med sig hem. Många behöver hjälp med personlig hygien, vi har mycket mer avancerad vård på boenden och i de egna hemmet än vi hade förr. Detta gör att infektioner och smittsamma bakterier och virus ökar också utanför sjukhusen. Sen har vi det ökande problemet med resistenta bakterier. De har utvecklats på grund av den okontrollerade antibiotikaanvändningen i världen, De fanns inte i Sverige förr, men eftersom vi lever i ett globalt samhälle, vi reser mycket etc, så plockar vi med oss mycket av dessa hem också. De resistenta bakterierna, men också våra vanliga bakterier kan utgöra en risk för infektion hos de som är sjuka och/eller gamla. Ovanstående infektioner är vanliga även utanför sjukhus och räknas till de vårdrelaterade infektionerna. Och dessa infektioner drabbar ju även våra vårdtagare eller hur? 3
Alla har bakterier! Bakterier är nödvändiga! Ibland blir man sjuk. För vem är risken störst? Alla bakterier är dock inte av ondo! Vi har alla bakterier på och i kroppen och det måste vi ha för att vara friska och må bra. Det kallas vår normalflora. Den kan se lite olika ut hos olika personer, men vi har bakterier på huden och i kroppen, mest i mag-tarmkanalen. Ju längre ner i tarmen vi kommer ju mer bakterier har vi mest i tjocktarmen. Vi bär på ca 2 kg bakterier Många har viktiga funktioner, som ex mjölksyrebakterier, bakterier som hjälper till att bilda vitaminer etc. Dessa bakterier normalfloran mår vi bra av. Men om våra egna tarmbakterier hamnar där de inte ska vara, t.ex om tarmbakterier vandrar in i urinröret, kan de orsaka oss en urinvägsinfektion, dvs vi får en infektion av våra egna bakterier. Så man kan alltså få infektioner dels av sin egna bakterier om de hamnar på fel ställe, dels av bakterier som tillförs av något eller någon. Risken för oss att få en infektion är liten, vi har ett gott immunförsvar som skyddar oss. Men de vi vårdar är av olika anledningar mycket mer infektionskänsliga. 4
Ökad risk för infektioner med dessa riskfaktorer: Sår Hudskador Eksem Katetrar PEG / sond KAD Långvarig och återkommande antibiotikabehandling Hög ålder Kroniska sjukdomar, ex. diabetes Gamla människor har automatiskt ett försvagat immunförsvar, har man någon kronisk sjukdom, t.ex. diabetes, eller sår, eksem eller andra hudskador, PEG, sond, kateter av något slag eller kvarliggande urinkateter (KAD) så innebär det också en ökad risk för infektioner. Huden är ju vårt bästa skydd, en sköld mot infektioner. Men så fort det blir ett hål i skölden så är det en väg in för bakterier. På katetrar etc klättrar bakterier väldigt lätt in i kroppen. Står man på långvarig eller återkommande antibiotikabehandling så kan man rubba eller slå ut delar av den skyddande normalfloran, så att andra, skadliga bakterier, har möjlighet att växa till. 5
Smittspridningsvägar Luftburen smitta, från luftvägarna Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta, från huden Direkt kontaktsmitta Tarmsmitta Indirekt kontaktsmitta Smittämnen (bakterier och virus) kan spridas på flera olika sätt. Vi ska gå igenom dessa lite snabbt. 6
Droppsmitta Hosta, nysning, kräkning, diarré Direkt eller via händer via kläder via föremål Hosta, nysning, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora, tunga droppar som inte når längre en armlängd innan de faller ner. Så sprids t.ex förkylningsvirus. Droppar vid nysning har en hastighet av 365 km/h och ger ca 10 000 droppar/nysning. Når ändå bara 1-2m innan de faller till marken. Tal: dropparna ramlar ner vid fötterna, ca 10-15 dr. Men dessa droppar landar ju på föremål, finns kvar på händer etc. Där kan de leva ett tag. (Förkylningsvirus 1-2 timmar, magsjukevirus upp till flera veckor på föremål). Viktigt med god handhygien! Direkt genom att dropparna når mottagarens ögon och slemhinnor. Indirekt genom droppar som faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta, ex. calicivirus. 7
Luftburen smitta Vattkoppor Tuberkulos Från infekterad hud-ovanligt,men kan förekomma Aerosoler uppstår då en luftström hastigt passerar över en vätskeyta Smittämnena sprids genom att droppar torkar ihop till droppkärnor, sprids genom luften och sedan inandas. Kan ibland spridas över mycket långa sträckor och mellan rum. Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppkomma och större mängder smittämnen spridas. Smittämnen som ex. vattkoppor och tuberkulos sprids på detta vis. Vattkoppsvirus är mycket smittsamt. Tuberkulosbakterien kräver längre tid i samma rum för att orsaka smitta. Luftburen smitta från huden: från huden sprids partiklar till luften i stora mängder. En del av dem bär bakterier. Från personer med stora sårområden ex. brännskador, stora psoriasisområden kan bakt. spridas. De kan då inandas eller falla ned i öppna sår och ge sårinf. Mycket ovanligt! 8
Direkt kontaktsmitta Beröringssmitta Handslag och annan beröring hud mot hud eller slemhinna, kan överföra smitta - från sår till sår Via handslag etc. Stor risk vid infekterade sår på händerna hos personal. Då ska man inte jobba! 9
Indirekt kontaktsmitta Från en person till en annan via: händer kläder föremål Den absolut vanligaste smittvägen inom vården. Dvs smittämnen plockas upp hos en vårdtagare och överförs till nästa vårdtagare VIA våra händer, kläder eller föremål som används av flera och inte gjorts rent emellan. Vi kan också släppa våra egna bakterier och virus till vårdtagarna om vi inte har en tillräckligt god hygien. Eller sånt vi plockat upp på bussen, affären el. dyl. Den största risken är våra händer, därefter kommer kläderna och på tredje plats föremål. Det är alltså jätteviktigt att handhygienen fungerar och att vi har arbetsdräkt. Dessutom måste vi tänka på rengöring och städning. 10
Bakterier finns på tagställen Tänk på att torka tagställen då och då! Särskilt viktigt vid känd smitta eller magsjuka. Då ska tagställen torkas minst en gång dagligen. Med ytdesinfektion på papperstrasa - ymnigt! Det ska vara alkoholbaserad ytdesinfektion med tillsats av tensid. Det behövs nämligen tensid (rengörande komponent) som löser upp smutsen så att alkoholen kan komma åt att avdöda smittämnet. 11
Tarmsmitta Smittämnen i avföringen når munnen via direkt eller indirekt kontakt, droppsmitta Förorenat vatten eller livsmedel kan orsaka sjukdom Bakterier: ex. salmonella, shigella, campylobacter, clostridium difficile Virus: ex. calicivirus, rotavirus Magsjuka smittar på detta vis. Blir man sjuk har man ätit virus eller bakterier Och hur gick det till? Jo, genom att vi hade det på händerna. Vi kan lätt plocka upp sådana smittämnen. Viktigt med handhygien innan måltider och innan arbete i kök! Vid utlandsresa kan vi också bli sjuka genom att dricka förorenat vatten eller via smittämnen i maten. Bakterieorsakad magsjuka är vanligast vid utlandsvistelse (förutom Clostridium difficile, som man kan smittas av eller som kan växa till, efter långvarig antibiotikabehandling. I Sverige är magsjuka nästan alltid orsakad av calicivirus (vinterkräksjukan). Rotavirus orsakar magsjuka hos små barn, sen blir man immun, men immuniteten avtar med åldern, vilket gör att gamla människor kan insjukna av rotavirus igen. Tarmbakterier kan också förekomma i sår. Inte bara trycksår i bak. Shigella: orsakar svåra,blodtillblandade diarréer Campylobacter: finns i fågelkött (kyckling - rengör) och opastöriserad mjölk Clostr. Difficile: orsakas ofta av kraftfull ab- beh. Orsakar svåra diarréer, men är dock behandlingsbar. Calicivirus: orsakar vinterkräksjuka, är ej behandlingsbar. Infektionsdos: kan krävas ca 10 st virus för att vi ska bli sjuka. Det finns ca 10-100 miljoner viruspartiklar i 1 gram kräkning eller diarré! Alltså är det mycket smittsamt. 12
Blodsmitta - smittat blod når vårat blod Stickskada Skärskada Blodstänk i mun, ögon eller på skadad hud Smittar ENBART i vården genom att smittat blod når vårat blod. Ex. HIV och Hepatit B,C, smittar på detta vis. Dvs. infekterat blod måste komma in i vår blodbana. Sker oftast genom skada på hud eller slemhinna. Måste till ex. sår, stick eller skärskador. Det är vanligt med stick- och skärskador bland vårdpersonal. Viktigt med säkerhetsprodukter vid provtagning, injektioner etc. Finns nålavtagare till insulinpennorna? Stickburk? Handskar måste användas vid all kontakt med blod. Det reducerar risken för blodsmitta med 50 %. 13
När det händer! Tvätta snarast med tvål och vatten, sedan rikligt med handdesinfektionsmedel. Kläm inte! Skölj med rikliga mängder koksalt eller vatten vid mun/ögonkontakt. Kontakt med arbetsledare. Arbetsskadeanmälan ska göras. Kontakt med infektionsmottagning 2 på Akademiska sjukhuset. tel:018-611 5623, 5628, 5629 Om skada inträffar: tvätta ordentligt med tvål och vatten, och/eller ta ordentligt med handsprit. Inte klämma! Har man stuckit sig vilket är vanligast - så kan man sprida smittämnet i vävnaderna om man klämmer på ex fingret. Låt det istället vara. Kontakta arbetsledare, det ska skrivas en arbetsskadeanmälan. Viktigt för ev framtida behov. Kontakta gärna infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Måndag till fredag har de en särskild stick- och skärmottagning för personal. De kan ge råd och stöd om vad man ska göra. Men strunta inte i att tala om att du har stuckit dig! 14
Multiresistenta bakterier -orsakar samma infektioner men är svårare att behandla! Multiresistenta bakterier: MRSA -en resistent gul stafylokock, finns på hud och slemhinna orsakar sårinf, bölder etc ESBL-bildande tarmbakterier orsakar ofta urinvägsinfektion VRE -också en tarmbakterie Resistenta bakterier är något som vi har fått de sista decennierna. Vi kommer aldrig att bli av med dem vi har fått hit, men vi kan försöka se till att de inte sprids. Det är vanliga bakterier som på olika sätt lärt sig att tåla antibiotika. Det gör att när de orsakar infektioner så blir de infektionerna mer svårbehandlade och det finns mycket färre antibiotika att välja mellan. Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling på sjukhus. Men vi kan alltså alla bära på dessa bakterier utan att vi vet om det. Det gäller alltså att arbeta på ett sånt sätt att de inte sprids. De är inte farliga för oss när de inte orsakar infektioner. ESBL-bildande tarmbakterier är de som ökar mest i vården, och man hittar de flesta fallen utanför sjukhusen, inom öppenvården. Det finns mycket mer av dem utomlands, framför allt på sjukhus utomlands. Därför tar man prover på alla som vårdats utomlands de sista 6 månaderna om man ska läggas in på sjukhus. Detta är ett sätt att hålla koll på de resistenta bakterierna. Har vi någon vårdtagare med resistenta bakterier finns särskilda kapitel i det kommunala hygiendokumentet. 15
Vi får veta efteråt därför måste vi tänka före Alla är tänkbart smittade Alla är tänkbart mottagliga Enkla rutiner för ALLA personalkategorier Vi vet inte vilka som bär på olika bakterier. Det syns inte utanpå. Vi vet inte heller vem som eventuellt kan få en infektion. Därför måste vi arbeta på ett säkert sätt med alla. Så om vi en dag tar t.ex. en sårodling eller urinodling på en vårdtagare och får svar att det växer någon typ av resistenta bakterier, då ska vi känna oss trygga med att vi arbetat på rätt sätt. Då behöver vi inte känna oss oroliga, varken att vi själva har blivit smittade eller att vi smitta någon annan. För vi har arbetat på rätt sätt! Mycket enkelt: det handlar om BASALA HYGIENRUTINER. 16
Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Det handlar alltså om att alltid ha en god handhygien, använda handskar IBLAND och att använda skyddskläder. 17
Handhygien Tvätta händerna med tvål och vatten endast: När de är synbart smutsiga Efter toalettbesök Vid tarmsmitta Innan hantering av livsmedel Vi ska inte tvätta händerna så ofta! Tvål och vatten tar nämligen inte död på alla bakterier. Däremot så torkar det ut våra händer. Är du röd och torr om händerna är det tvålens och vattnets fel. Man ska bara tvätta händerna om man SER eller KÄNNER att de är smutsiga, när man har varit på toaletten förstås, innan man hanterar mat och när det går magsjuka på avdelningen. Detta pga att magsjukevirus inte avdödas så effektivt av sprit. Där behöver man alltså den MEKANISKA rengöringen som blir när man gnuggar sina händer med tvål och vatten och sedan torkar sig med papper. Avsluta alltid med handsprit efter tvåltvätt. Se bara till att händerna är ordentligt torra, annars späds spriten ut 18
Sprita dina händer istället! Före och efter all kontakt med vårdtagare Före rena arbetsmoment - ex. såromläggning, livsmedelshantering Efter avtagande av handskar Lättillgänglig sprit! Skall finnas flaskor och/eller behållare utplacerade där de behövs. Dvs, direkt innanför dörren till rummet/lägenheten. Det hjälper inte att den står i korridoren, man måste ju öppna dörren, ta i handtag etc. Handsprit ska finna INNANFÖR dörren så att man kan sprita sig det sista man gör innan man hjälper vårdtagaren. Sprit ska enbart finnas i originalförpackningen, får ej hällas över! I ALL handsprit finns återfettningsmedel som gör att händerna inte torkar ut. ALLA måste kunna sprita sina händer om man ska kunna arbeta inom vården. Det finns inte någon som kan ta av sig handskar utan att det hamnar lite smittämnen på händerna, därför är det viktigt att sprita sig efter handskanvändning också. 19
Handdesinfektion Handdesinfektion Ta rikligt med handsprit, kupa handen och fyll gropen Se till att handspriten kommer åt överallt Gnid händerna tills de torkar Ta rikligt med handsprit Desinfektera fingertopparna Desinfektera mellan fingrarna Desinfektera handflatorna Desinfektera tummarna Desinfektera händernas ovansida Desinfektera handlederna Lufttorka händerna Christer Häggström Alla upphandlade produkter är bra. Använd vilken sort ni vill. Olika storlekar finns. Gel kan orsaka vita fläckar. 20
Smycken i vården? Nej tack! Gula stafylokocker Tarmbakterier Under ringar och klockor trivs bakterierna. Det går inte att utföra en korrekt handdesinfektion med smycken på! Kortklippta naglar - den tätaste bakterietillväxten på händerna finns under naglarna. Inga armbandsklockor eller armband i vårdarbetet Piercing ok om läkta hål. 21
Inga långa naglar eller färgat nagellack Ju längre naglar ju mer smuts får det plats under dem Korta naglar ska det vara. Helst inget nagellack alls, men måste man ha det pga sköra naglar el. dyl. ska det vara ofärgat. Detta pga att man ska kunna se att man är ren under naglarna. 22
Läkemedelshantering Dosdispenserade läkemedel bör serveras på fat, ur kopp eller med sked På grund av att vi har så mycket bakterier på händerna vi plockar hela tiden upp dem så ska vi inte ge medicin med våra händer. Använd medicinkopp, sked eller dylikt om inte vårdtagaren själv kan plocka tabletterna från ett fat eller liknande. Tabletterna ska vara orörda av händer ända från förpackningen/burken tills de kommer i munnen på vårdtagaren. 23
Använd skyddshandskar Vid all kontakt med kroppssekret (sår, urin, avföring, blod ). Inte samma handskar till flera vårdtagare. Berör inte omväxlande smutsigt & rent med handskar på. Handskar kan inte desinfekteras! Ibland räcker inte handspriten till, och det är när vi riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor, dvs sår, urin, avföring eller blod. I dessa finns så mycket smittämnen, så om det kommer på vår hud så hinner inte handspriten avdöda alla smittämnen. Då behöver vi skyddshandskar. Men bara då! Använd inte handskar i onödan! Man är en större smittorisk om man använder handskar på fel sätt. Det är viktigt att använda handskar bara när man gör det smutsiga arbetet, sen direkt ta av sig dem. Inte arbeta hela tiden med handskar på sig då planterar man smittämen överallt på de ytor man tar på, sen vet vi att t.ex. tarmbakterier kan leva ca ett par dygn på ytor. Då förstår vi att andra kan komma och ta på samma ytor och plocka upp smittämnen och på så vis föra dem vidare. Använd handskar av undersökningstyp, dvs av vinyl eller nitril. Handskar tål inte sprit, det blir mikroskopiska hål i dem, så byt istället mellan olika moment. 24
Arbetskläder Kortärmade Tvättas i 60 tvättas på arbetsplatsen eller på tvätteri Bytes dagligen Arbetsdräkten ska vara kortärmad, dvs man får inte ha en långärmad T- shirt under. Däremot kan man ha en kofta eller liknande utanpå om man fryser. Den tar man sedan av sig innan man går in till vårdtagaren. Kortärmat är viktigt för att kunna sprita sig även på underarmarna. Vi vet att det samlas mycket bakterier på ändarna på långärmade tröjor. Kom ihåg att kläderna är smittspridare nr 2 Det hamnar mycket smittämnen på våra kläder. Därför ska de bytas dagligen. Vi måste jobba för att få tillräckligt antal plagg för att kunna göra det. Kläderna ska tvättas i minst 60 grader, helst på tvätteri. Man kan också tvätta på arbetsplatsen. Kläderna får INTE tas hem. Och vem vill släpa hem alla dessa smittämnen??? 25
Engångsplastförkläde Skyddsrock Plastförklädet är engångs och slängs direkt Om skyddsrock krävs, använd engångs Om man inte ska behöva byta arbetsdräkt efter varje vårdtagare, måste man skydda sina arbetskläder med ett plastförkläde vid smutsigt arbete. Plastförklädet är alltid engångs, får inte hängas upp och användas igen. Plastförkläde ska också användas vid bäddning, detta pga det finns mycket hudflagor i en säng efter en natt. De kan bära på bakterier och när vi bäddar så virvlar de upp och hamnar på arbetsdräkten. Plastförklädet skyddar mot detta. Vi behöver inte ha handskar när vi bäddar, för händer och armar kan vi sprita av, men inte arbetsdräkten. Ibland kan man behöva en hel skyddsrock, t.ex vid magsjuka eller om man har en vårdtagare som har avföring el dyl på händerna och man riskerar få det på sin bara hud på armarna. Då ska man använda sig av en skyddsrock av engångstyp. 26
Hår och skägg Långt hår (och skägg) ska fästas upp Huvudduk ska fästas upp och tvättas dagligen. Hår kan sprida smitta har man längre hår än till axlarna ska det fästas upp. 27
Fötterna? Bakterier hamnar på golvet, men Virvlar inte upp Återförs inte från golv till vårdtagare om de inte får hjälp... Tänk på att inte flytta upp bakterierna på bord, i säng mm. Skoskydd utgör risk vid av och på Det finns mycket bakterier på golv, men de stannar där om ingen flyttar upp dem Tänk på handhygienen om ni använder skoskydd! Dvs sprita händerna efter avtagande av skoskydd. Och skoskydden är förstås alltid engångs! Lägg aldrig sängkläder på golvet, då flyttar ni upp alla golvets bakterier i sängen när ni sedan lyfter upp dem igen! 28
Infekterade sår hos personal Mycket bakterier i t.ex. en nagelbandsinfektion, eksem i hörselgång, spricka i näsöppningen. Orsakas främst av S.Aureus och streptokocker grupp A Arbetsledaren avgör om du får jobba Tänk på att inte jobba om du har sår på händerna som är infekterade. Visa dem för din chef eller ssk för bedömning. 29
Exempel på lagstiftning inom vårdhygieniska området Smittskyddslagen SFS 2204:168 Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker AFS 2005:1 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1990:18 Det finns många lagar som styr hur vi ska arbeta, men också lagar som skyddar oss i vårt arbete. Detta är exempel på sådana. 30
Undervisningsmaterial om vårdhygien Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete: www.vårdhandboken.se Sektionen för vårdhygiens hemsida: www.akademiska.se/vardhygien Klicka på Handlingsprogram och hygienrutiner, under rubrik Kommunal vård finns dokumentet: Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län Sidor att gå in på för att läsa om hygienfrågor och mycket annat. 31