Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 28 Ny analys tidning! Kommunexperten är landets enda publikation för oberoende kommunalekonomisk analys. Här presenteras löpande landets 29 kommuner med åtta kommuner i varje nummer, tolv nummer per år. Analyserna baseras på ekonomiska fundamenta. Det gör att det inte finns utrymme för särintresssen eller andra störande inslag. I Kommunexperten får du veta hur det verkligen är i kommunerna, inte hur någon önskar att det borde vara. Läs mer på sidan 3. Tanum är en finansiellt mycket välskött kommun med väl utbyggd äldreomsorg. Men med nuvarande politik Läs mer på sidan 48. Sundbyberg har ett antal mycket allvarliga strukturella snedheter och obalanser som måste åtgärdas Läs mer på sidan 18. Efter valet 22 blev Jokkmokk en politisk regnbågskommun som sedan dess stadigt förbättrat sina finanser Läs mer på sidan 34. Varför särbehandlas kommuner? Idag gäller reglerna i Basel II-överenskommelsen. De omfattar också kommuner. Men Basel II handlar inte bara om en ny syn på kapitaltäckning utan också om en moderniserad prissättning av riskerna för olika kunder och kundkategorier, inte minst kommuner. Läs mer på sidan 24.
Innehåll Innehåll: Ny analystidning... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Finansiell elitlicens... 5 Bromölla kommun... 6 Kalmar kommun... 12 Sundbyberg stad... 18 Basel II...24 Bräcke kommun... 26 Ekonomisk fundamentalism ger kunskap... 33 Jokkmokks kommun... 34 Leksands kommun... 4 Analysfrågan Finansiell hälsa... 46 Tanums kommun... 48 Katrineholms kommun... 54 Trevlig eller ärlig vilket är bäst... 6 För investerare...61 Om Kommunexperten... 63 Finansiell Elitlicens för kommuner innehavare Tierp Östhammar under meritering Bromölla Krokom Båstad Skurup Kristinehamn Framtidens ekonomi redan idag! Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: 18 14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18 14 6 33 Webbplats: www.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 2 Kommunexperten nummer 1, 28
Ny analystidning Ny analystidning! Välkommen till Kommunexperten! Det är analystidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur de borde vara. Kommunexperten är en analystidning som undviker politisk korrekt het och enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Saklighet Kommunexperten är tänkt att öka det sakliga tempot i kommunpolitiken och betona sakligheten som verktyg, och kommunalråden får dess utom veta vad som händer i andra regioner. Med Kommunexperten som verktyg får ekonomicheferna ett konkret underlag att använda i arbetet. Det blir därigenom en klar skärpning i kommunledningen och det går inte längre att köra dolt. Transparens är ett centralt begrepp för finansmarknadens aktörer. När investerare sitter med sina kalkyler och undrar om ett nuvärde bör jus teras av strategiska skäl, behöver man inte gissa längre när det gäller lokaliseringsfaktorerna. Nu kan man jämföra kommuner på sakliga grunder. Nu kan floran av ofullständiga mätningar kompletteras av fundamenta. Vilka är aktörerna? Börsföretag, som befinner sig i lokaliserings fönster, ekonomijournalister, banker, finansbolag, fonder av olika slag, fastighetsbolag, konsulter, mäklare Listan är lång. Öppen rating Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Det nya är öppen rating. Kommunexpertens analyser är utarbetade efter förebild från de fundamentala analyser som länge funnits för aktiebolag, för varför ska kommuner inte analyseras på samma djupa sätt som företag? Och kom ihåg: Det är lika meningslöst att prata om ett genomsnittligt börsbolag som en genomsnittlig kommun. För att göra det lätt för dig som läsare att jämföra kommuner med varandra följer analyserna en strikt mall. På så sätt kan du enkelt se vad som skiljer en kommun från en annan. Därför är det en god idé att spara analystidningarna för framtida bruk vem vet när du behöver fakta om en viss kommun? Djup analys Analysen består av fem huvud frågor där man går igenom kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker, finansiella möjligheter samt ledningsrisk och effektiv styrning. Det är finansiella betyg på normativa skalor. Förutom analyser av kommuner kan du räkna med att hitta artiklar i närliggande ämnen i Kommunexperten. I det här numret läser du exempelvis om effekterna av Basel II och i kommande nummer belyser vi vikten av att bo i rätt kommun: Spelar det någon roll var du bor? Är inte förhållandena lika i landet? Återigen välkommen till Kommunexperten landets enda analystidning för oberoende kommunalekonomisk analys. Kommunexperten nummer 1, 28 3
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma del betyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads överskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. Ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se **Kommenteras men betygssätts ej 4 Kommunexperten nummer 1, 28
Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen En Finansiell Elitlicens är inte något en kommun bara kan beställa. Man måste meritera sig för den. Elitlicensen är ett intyg att en kommun har uthålliga finanser och gäller ett år. Om kommunen vill förlänga licensen måste man gå igenom en ny meri ter i n g s pro c e s s. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare an sikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktions kraft hos företag, invånare och kommunalt anställda. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pen sioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pen sioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju högre värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. En ledning som uppvisar goda och uthålliga finanser utvecklar en motsvarande anda i hela organisationen. Med den finansiella elitlicensen har kommunledningarna fått ett verk tyg ett styrmedel som hjälper dem att vara fortsatt finansiellt skötsamma. I Dagens Industri publiceras första fredagen jämn vecka varje månad namnen på de kommuner som har Finansiell Elit licens. Där framgår också vilka kommuner som är under bedömning och som har goda utsikter att meritera sig för en licens. Krav och öppenhet För att få en Finansiell Elitlicens måste kommunen genomföra en Kommundiagnos. Om den ger Den Finansiella Elitlicensen garanterar: betyget A2 (eller högre) på den åttagradiga skalan är kommunen meriterad för en elitlicens under ett år. Den förnyas årligen genom en ny Kommun diagnos. Det går att formulera sådana finan siella villkor för en kommun att kommande generationer (våra barn om 15 25 år) kan klara verksamheten med bibehållen standard samtidigt som lånen amorteras, avtalspensionerna betalas ut, det goda företagsklimatet bibehålls etc. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, det vill säga ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. att invånarna i framtiden får minst nuvarande standard i det kommunala serviceutbudet att kommunalt anställda som pensionärer i framtiden får sina avtalspensioner utbetalda att företagare kan investera i kommunen i förvissning om att kompetent arbetskraft finner kommunen attraktiv att bo och leva i att ägare av fast egendom tryggas en värdeutveckling återspeglande kommunens finansiella styrka och attraktionskraft i uthållig service Kommunexperten nummer 1, 28 5
Bromölla Skånes bästa kommun? Bromölla kan ses som östra Skånes finansiella normkommun nummer ett. Företagare, investerare, villa ägare och andra ägare av fast egendom som ska välja lokaliseringsort i den här delen av landet bör ha med Bromölla i jämförelsen. Alla anställda i Bromölla bör av trygghetsskäl stödja den nuva rande kommunledningens ambitioner att långsiktigt verka för en hållbar ekonomi. Kommunledningen har goda strategiska möjligheter att utveckla Bromölla från sovstad och pendlingskommun till attraktiv småföretagarkommun. Mediabild och bakgrund För två mandatperioder sedan var Bromölla en kommun i kris och fick bidrag från kommunakuten. Revisionen vägrade kommunledningen ansvarsfrihet. Bilden av en traditionellt finansiellt stark kommun med låg skatt i östra Skåne solkades i media. Under politisk turbulens förlorade man snabbt sitt goda renommé, och kommunens ekonomer försökte uppgivet informera om läge och möjligheter men utan framgång. I detta känsliga läge blev Åke Hammarstedt (s) kommunalråd och började en ekonomisk sanering med en skattehöjning på en krona år 23, förra mandatperiodens första år. Det bidrog inte till att förbättra bilden av kommunen utåt eftersom erfarenheten visar att man då an träder en väg av årliga skatte höjningar. Pengarna försvinner i verksam heten och behovet av nya skattehöjningar uppstår snabbt. Men med extern experthjälp har nu Bromölla sanerat sina finanser. Men de som ställde till det ekonomiskt bidar sin tid och många är de som minns de gamla goda ekonomiskt euforiska tiderna. Kommunskuld Det första analysfrågan Kommunskuld består av nyckeltalen för pliktelsebelopp amorteringsförmåga. Bromölla har högsta betyg i bägge nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som betalt tidigare generationers överkonsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Bromöllas del ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 7 kronor per invånare och det är långt under kommunen med den största skulden (över 12 kronor per invånare). Men det beloppet belägger Bromölla 198:e plats av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner, som Bromölla, går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksam heten och få fram ett rättvisande netto förpliktelsebelopp. I Bromöllas fall är det på runt 3 kronor per invånare och klart under 35 7 kronor som är gränsen för indikation av förekomst av konsumtionslån. När det gäller amorteringsförmågan är den klart bättre än medelvärdet för alla kommuner. Bromölla har nu 2,13 återbetalningsår att jämföra med medelvärdet på 4,21 år. Amorterings förmågan anger hur många år Kommunalskatt: 21,76 Indikativ betygsmatris Fakta Bromölla Betyg: A (indikativt 27), A2 (KommunDiagnos 26) Befolkning: 12 145 (26) Kommuntyp: Pendlingskommun Medelskattenivå: 2,78 En kronas skattehöjning: Cirka 18 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 55 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 14 procent Finansiell Elitlicens: 1 (26-4-7 till 27-4-7) Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens 6 Kommunexperten nummer 1, 28
Bromölla det skulle ta att återbetala alla långa skulder (undantaget pensionsskulden) med kassaflödet från verksamheten. Under krisåren (21) var värdet över 1 år. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan är finansiell hälsa och visar om dagens generation konsumerar för mycket. Det utvärderas av nyckel talen spar nivå, skuldflödes grad, skuld balansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Bromölla får högsta betyg, det vill säga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att klara amorteringar och investeringar. Sparnivån är 127 procent (26) av nivån för god hushållning och man klarar därmed med bred marginal kommunallagens hushållningskrav. Skuldflödesgraden visar om skulderna växer snabbare än kommunens KoMMUNSKULD tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 Förpliktelsebelopp Bromölla kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 69 911 Vissa tillgångar värderade -39 685 Nettoförpliktelsebelopp 3 226 totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Till skillnad från krisåren kring sekelskiftet pekar nu trenden nedåt, det vill säga skuldernas andel av intäkterna minskar. För 26 är skuldflödesgraden 15 procent att jämföra med rikssnittet på 26 procent. Skuldbalansgraden anger om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet. Även här är trenden nu nedåtgående om än svagare än för skuldflödesgraden. Dessutom låg man under krisåren på en hög nivå och det är först under 26 som Bromölla kommit ner på samma nivå som kommunsnittet. När det gäller rörelsekapitalet kon tras teras krisårens nedgång med den märkbara förbättringen under de senaste åren. En god balans mellan in- och utbetalningar idag framgår tydligt. ANALysfråga i 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 198 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Kapitalbildningen visar om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bromölla under den senaste tioårsperioden 4,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 5,9 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,2 procent. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar kris utlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har dåligt betyg. Så är inte fallet för Bromölla. Genomsnittet för investeringsnivån ligger för de sista fem åren på cirka 5 procent av de totala intäkterna, vilket är i nivå med vad som behövs för ny- och reinvesteringar i en kommun som utvecklas befolkningsmässigt stabilt. Man drar inte på sig stora fram tida drift- och underhållskost nader och investerar inte ihjäl sig. Av skattebasens tre nyckeltal är Skattekraften det första. Den lokalt beskattningsbara inkomsten är cirka 93 procent av rikssnittet, men det positiva för Bromöllas del är att skatteunderlaget trendmässigt ökat sedan 2 jämfört riket. Det kan förmodas att det lokala näringslivet har något bättre lönebetalningsförmåga än hela rikets näringsliv. Indikeras befolkningssvikt i skattebasen? Bromölla är en liten kommun med bara 12 145 invånare och befolkningen ökar något år från år. Åldersstrukturen är sådan att den inte inger oro, utan man ligger bra nära rikssnittet. Skattebasens tredje nyckeltal är Sysselsättningen. I Bromölla ligger den för de senaste åren på 78 procent. Det är över rikssnittets 75 procent. Det är idag en bra bit under den bästa kommunens 86 procent. Den Kommunexperten nummer 1, 28 7
Bromölla stabila trenden innebär att förvärvsintensiteten knappast kan förväntas svikta, vilket medför att riskkomponenten är liten. I resan från kriskommun till fram gångskommun finns det dock områden som kan förbättras. Bromölla skulle må bra av fler företag. Antalet arbetsställen är mycket lågt eller 65 per 1 invånare mot rikssnittets cirka 11. Det kan noteras Finansiell hälsa att 199 nådde sysselsättningen upp till 85 procent, så jämfört med dagens 78 procent finns utrymme för n ä r i n g s l iv s e x p a n sion. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. Det finns inget bostadsöverskott i allmännyttan i Bromölla, det vill säga inga tomma lägenheter. Det har tidigare varit ett problem för kommunen över 8 procent tomma lägenheter 1997. Nu är kommunens samtliga 78 lägenheter uthyrda. Bromölla har en något mindre allmännytta än kommunsnittet och bygger nya lägenheter i lugn takt, vilket ger ett bestånd som uppenbart kan hyras ut. Tomma lägen heter i allmännyttan kan, som i Haninge i mitten av 9-talet, utlösa en borgenskris. När det gäller borgen har Bromölla två omfattande sådana mot egna ANALysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5,5 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANALysfråga iii % 2 15 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Bostadsöverskott 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 8 Kommunexperten nummer 1, 28
Bromölla före tag. Den ena gäller allmännyttan och den andra ett energibolag. Man ligger över den kritiska nivån med sina 4 kronor i borgen per invånare. Medelvärdet i riket är 33 kronor, medan medelvärdet för pendlingskommuner är 23 kronor. Men hög borgen utgör idag ingen risk efter som det inte finns något kris ut lösande mönster indikerat tillsammans med de andra risknyckeltalen. Finansiella möjligheter Det fjärde analysfrågan visar de finansiella möjligheter genom de tre nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet är uppbyggt så att Bromöllas skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kristianstad). Eftersom Bromölla har 9 öre högre skatt finns ingen potential. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential. Den anger att avgifterna kan höjas med cirka 15 miljoner inom två fyra år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg och kultur- och fritidsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 17 miljoner kronor. Beloppet framkommer när de nio huvudsakliga Möjligheter Mkr 16 14 12 1 8 6 4 2 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Bromöllas potential 16,7 Mkr kommunala verksamheterna jämförs med de kommuner som har lägst kostnad för sådan verksamhet. För Bromöllas del innebär det bland annat att man kan pressa kostnaderna med 33 miljoner inom äldreomsorgen och ungefär lika mycket inom infra skydd. Den tredje verksamheten som sticker ut är grundskolan med 2 miljoner. Är potentialerna stora? De är obefintliga för skattenivån, normala för avgiftsnivån och för kostnads nivån dubbelt så stora i jämförelse med kommungenomsnittet. En krona förändrad skatt motsvarar cirka 18 miljoner. Då motsvarar kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i de kommunala verksamheterna på 17 miljoner en sänkt skatt på 6 kronor. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 kronor. Det finns alltså mycket pengar att hämta i verksamheterna. Ledningsförmåga Det femte analysfrågan är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är ett nyckeltal som enbart ger fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Nyckeltalet Majoriteter anger styrförmåga, och den är god i Bromölla. Det är stabila majoriteter och det saknas i princip vågmästar- och särintressepartier. När man har full ständig information om läget är uppenbart beslutskraften god, vilket stämmer med de tidigare fyra analysfrågorna. Nyckeltalet Handlingskraft anger om kommunens organisation kan vara hämmande för genomförande av fattade beslut. Även här indikerar nyckeltalet god handlingsförmåga, vilket stämmer med de tidigare analy s f r å g or n a. Nyckeltalet Avgiftspolitik anger hur avgifterna utvecklas som den andelen av intäkterna. Minskar denna trend mässigt kan det bero på alltför opinons känsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Bromölla det speciella Bromölla genomgick en finansiell hälsokris för snart två mandatperioder sedan. Den var kort och ledde därför inte till uppbyggnad av någon större konsumtionsskuld som kommande generationer skulle tvingas amortera. Analysen visar att den lilla lånepuckel som uppstod redan har amorterats bort. Att vårda en skattehöjning är svårt. Men det har den nya ledningen i Bromölla lyckats med. Pengarna har gått till amorteringar och inte, som så ofta sker, försvunnit ut i verk samheten. Men verksamheten lider inte brist på pengar. I krisen för nu snart två mandatperioder sedan delade kommunledningen ut pengar den egentligen inte hade till verksamheter som redan då hade rikligt med pengar. Förmodligen skedde det mer av oförstånd eller säg bristande vilja att sakligt informera sig om läget än av rundhänthet. Troligen var verksamhetsföreträdarna också duktiga Kommunexperten nummer 1, 28 9
Bromölla budgetförhandlare och kunde hålla de ledande politikerna borta från ekonomiskt saklig information om läget. Men det ledde till kris och skifte av ledare. Socialdemokraternas röstandel sjönk från nivån 6 procent och ner mot 5 procent, men man behöll makten. Det är en lika stor anpassning av kostnaderna som återställt den långsiktiga balansen i ekonomin som skattehöjningen på en krona år 23. Även om kostnaderna pressats ner cirka 2 miljoner, vilket faktiskt också motsvarar en krona i sänkt skatt, så är verksamheten fortfarande välförsörjd med pengar. Den något höga skatten kan idag kalkylmässigt sett sänkas. Tidigare har konstaterats att de finansiella möjligheterna i verksamheterna motsvarar cirka 6 kronors sänkt skatt och att motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 kronor. Om inte verksamheterna i Bromölla jämfört med övriga kommuner i östra Skåne och riket i övrigt utmärker sig genom LedningsförmågA högre kvalitet är det en anmärknings värd stor skillnad. Guldsitsen idag i Bromölla är en verk samhet som i trygg takt ständigt effektiviserar sig och en medveten hushållande kommunledning som med återställt låga skulder årligen sänker skatten med,5,1 kronor och därmed sänder tydliga signaler till företagare och investerare i sin omvärld. Men frågan är hur kommunledningen ser på sin situation som brukskommun med fyra stora företag; Enso (pappersbruk), Ifö (sanitetsporslin), WM-data och LB Hus. Antalet arbetsställen är lågt eller 65 per 1 invånare mot rikssnittets cirka 11. Det framgår av kommunens webbplats att kommunledningen känner till problemet och en småföretagssatsning är det första man möter. Men prat måste följas av förtroendeskapande åtgärder och vad slår ett långsiktigt årligt skattesänkningsprogram? Skulle de ekonomiskt oförsiktiga vinna nästa val med ekonomisk kris som följd, blir det troligen majoritetsskifte och en ekonomisk sanering med kostnadsanpassningar utan skatte höjning. Ty det synes inte finnas utrymme för en kraftig skattehöjning till. De goda potentialerna mot svaras av personal, och med 9 anställda per tusen invånare jämfört med mer normala 75 per tusen sitter cirka 185 personer löst i händelse av en ny kris. En alert revision uppmärksammad av media låg bakom det sista snabba uppvaknandet. Finns de revisorerna kvar? Vikten av revisorer med stor per sonlig integritet kan inte nog överskattas. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin och mobilisera stöd för det arbetssättet. Redan idag har kommunen den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver ha för att infria alla framtida åtaganden, exempelvis: driva en verksamhet med bibehållen standard ha förmåga att amortera lån kunna betala avtalspensioner erbjuda ett gott företagsklimat ANALysfråga v % 1 9 8 7 6 Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 1 Kommunexperten nummer 1, 28
Bromölla bidra till att fastighetsägarna får en trygg värdetillväxt och har likvida tillgångar Behåll dagens ekonomi varje år in i framtiden. Kvalitetsvärdera verksamheterna tufft, så att det går att visa in vånarna och omvärlden att man får valuta för det högre skatte uttaget. In led ett långsiktigt skatte sänkningsprogram med minst,5 kronor per år. Anställda i kommunen: Låt bli att liera dig med servicemottagarna och plocka extra pengar av kommunledningen till din verksamhet. Den upprepade kris det leder till innebär sanerande friställningar, otrygghet och förmodligen inte höjd skatt igen. Stöd i stället den nuvarande kommun ledningens ambitioner, så får du trygghet i jobbet. Dessutom har kommunen pengar till dina avtalspensioner i framtiden. Din bästa strategi är att stödja uthålliga kommunala finanser. Invånare: Så länge kommunen har nuvarande starka ekonomi har du en framtid i kommunen eftersom den verksamhet som bedrivs är uthålligt finansierad. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Villaägare: I villan har du en trygg pensionsfond eftersom utvecklingen av fastighetens värde kan förväntas återspegla kommunens finan siella styrka och attraktionskraft. Du torde ha en god likvid tillgång. Företagare och investerare: Sannolikheten är mycket liten, att ett företag som lämnar Bromölla och slumpmässigt lokaliserar sig i en annan kommun, flyttar till en med bättre finanser och andra bättre förutsättningar. Om utvecklingen av ekonomin stabiliseras på nuvarande nivå ger det ett klart uthålligt gott investeringsklimat. Aktuellt från kommunerna Skåne populärast i Sverige! Skåne är den populäraste regionen i Sverige. Det visar resultaten från en varumärkesundersökning där 6 svenskar fått bedöma 12 svenska regioners attraktionskraft. Enligt undersökningen är Skåne den mest omtyckta regionen följt av Bohuslän, Stockholm och Gotland. Minst attraktiva av regionerna är Öland, Halland och Blekinge. Undersökningsföretaget ställde frågor om vilka landskap och regioner som är de mest intressanta att besöka och vilka kriterier som är viktiga när man väljer resmål i Sverige. Deltagarna har också svarat på hur de anser att de olika regionerna lever upp till kriterierna. Vacker natur, nära till hav och vatten, gott om sevärdheter, bra övernattningsmöjligheter och attraktiva stadsmiljöer är de av totalt 22 faktorer som svarspersonerna anger som vik tigast när de väljer resmål. Jämfört med övriga regioner får här Skåne högst betyg i nästan alla kategorier. Av de 2 skånska städerna som ingår i rapporten är Malmö, Helsingborg och Lund de mest omtyckta. På fjärde och femte plats hamnar Båstad och Kivik. Position Skåne har genomfört varumärkes undersökningar av det här slaget tre gånger tidigare och jämfört med tidigare resultat går Skåne nu starkt framåt. Vid den senaste mätningen för två år sedan intog Skåne en tredjeplats. Skåne är enastående i sin mångfald. Ingen annan av de jämförda regionerna har så många positiva egenskaper i sin varumärkesprofil som just Skåne, säger Ulrik von Szokolay som ansvarat för undersökningen på ndclinic. Och Semmy Rülf, VD på Position Skåne glädjer sig över resultaten: Skånes tätposition visar att vi har ett attraktivt landskap med en fantas tisk natur och vackra trädgårdar. Dess utom är vi en stor matregion med restauranger i världsklass. Malmö regionens utveckling och Wallanderintresset i Ystad bidrar också till Skånes popularitet. Att Skåne är en av Sveriges främsta turistregioner bekräftas också i årets gästnattsstatistik. Den regniga sommaren till trots ser det ut som att årets gästnattsstatistik hamnar på samma rekordnivå som förra året. Då hade Skåne nästan fem miljoner kommersiella gästnätter. En ökning med drygt sex procent. Konkurrensen om turisterna är stenhård idag och undersökningen tillsammans med gästnattsstatistiken visar att vi tillsammans med övriga turistnäringen i Skåne har gjort ett mycket bra arbete. Position Skånes långsiktiga och konsekventa arbete med att marknadsföra och profilera varumärket Skåne har nått ut med Skånes alla kvaliteter till en stor publik. Det rör sig om värden på flera miljarder! Nu gäller det att fortsätta det långsiktiga arbetet så att vi kan behålla positionen som en av landets mest attraktiva regioner, säger Semmy Rülf. Kommunexperten nummer 1, 28 11
Kalmar Kalmar en hansastad? Kalmar stad har ambitionen att utvecklas som handelsstad, men är i grunden en förvaltningsstad med många stora offentliga företag som tynger den ambitionen. Oviljan att belåna kommunen resulterar i för låga investeringar och konsekvenserna syns redan nu i en väl liten volym bokförda anläggningar. Kostnadsmassan är således inte så mycket hyror, som en väl tilltagen personal. Många kommunalt anställda innebär att invånarna har rätt att kräva hög kvalitet, men om den faktiskt är så faller utanför den här analysen. Ledningens styrförmåga är ofta ett riktmärke för samhällsandan och inställningen att leverera kvalitet. Kalmar stad är en finansiellt relativt stark kommun med goda framtidsmöjligheter. Men de måste aktivt bearbetas för att kunna tas till vara. Mediabild och bakgrund I nordtyskland är man stolt över beteckningen Hansastadt och den sätter man gärna före namnet på de större kuststäderna. Kalmar ligger mitt i det nya Europa och den medvetenheten finns när man läser kommunens bokslut och ambitioner för framtiden. Man säger sig stolt vara handelsstaden Kalmar. Men: Kommunen som aktör sneglar ängsligt på omgivningen, jämför sig med många, spanar efter idéer och verkar vilset villrådig. Media angriper den rådande vänster regimen i Kalmar, och det med medias vanliga förkärlek för ordet kris. Det framgår att den vågmästarberoende regimen är sårbar och för siktigt tassar fram för att stöta sig med så få som möjligt. Nu säger media att det är ekonomisk kris i kommunen och att det fattas pengar i verksamheterna. Man säger att det är kris i kommunens relationer till de tio vänorterna runt om i världen. Media tycker att halva antalet skulle räcka och att utbytet skulle kunna fördjupas utöver turistnivå. Det är kris i bygget av den nya kinesiska mässan. Att de kinesiska arbetarna inte får avtalsenliga löner är ett orosmoment. Intrycket är att kommunledningen vill mycket, men inte vågar eller kan. Men mycket behöver kanske inte gå snett i Småland förrän det pratas kris i media. Kanske uteblir berättigat beröm och därmed finns det inga politiska poänger att hämta hem för den politiske aktören. Är det kris i den finansiella B-kommunen Kalmar i verkligheten eller är det en bild påhittad av media? Kommunskuld Den första analysfrågan Kommunskuld består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Kalmar får högsta betyg för bägge delmomenten. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om Fakta Kalmar stad Betyg: B (indikativt 27) Befolkning: 61 321 (26) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 21,56 Medelskattenivå: 2,78 En kronas skattehöjning: Cirka 93 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 96 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 21 procent Totala intäkter: 55 miljoner 26 Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 12 Kommunexperten nummer 1, 28
Kalmar det finns skulder som uppkommit genom tidigare generationers överkonsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Kalmars del ligger brutto förpliktelsebeloppet på cirka 67 kronor per invånare vilket är långt under vad kommunen med den största skulden (över 12 kronor per invånare). Men det beloppet belägger Kalmar 186:e plats av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner, som Kalmar, går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Kalmars fall är det på runt 31 kronor per invånare och klart under 35 7 kronor, vilket är gränsen för förekomst av konsumtionslån. KoMMUNSKULD tkr/inv 14 12 1 8 6 4 2 29 Förpliktelsebelopp Kommun 186 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kalmar stad 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 67 48 Vissa tillgångar värderade -36 54 Nettoförpliktelsebelopp 3 868 När det gäller amorteringsförmågan är den avsevärt bättre än kom munmedelvärdet. Man har bara,48 åter betalningsår att jämföra med medel värdet på 4,21 år. Amorteringsförmågan anger hur många år det skulle ta att återbetala alla långa skulder (undantaget pensionsskulden) med kassaflödet från verksamheten. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan finansiell hälsa visar om dagens generation konsumerar för mycket och anges av nyckeltalen sparnivå, skuld flödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Kalmar får inte högsta betyg utan det blir bara. Skälet är att sparnivån är enbart 74 procent av nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav, ANALysfråga i Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga det vill säga överskottet från verksamheten är inte tillräckligt för att fullt ut klara amorteringar och investeringar. Skuldflödesgraden visar om skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Här får Kalmar högsta betyg. Man ligger stadigt på mycket låga nivåer, och för 26 är skuldflödesgraden bara 2 procent att jämföra med rikssnittets 26 procent. Även för nästa delmoment Skuldbalansgraden får Kalmar högsta betyg. Måttet anger om skulderna växer snabbare än kommunens förmögenhet. Trenden är dock inte tydlig och man tappade 1 procentenheter mellan 25 och 26, så det finns ingen anledning för kommunledningen att slå sig till ro. För 26 är skuldbalansgraden 38 procent att relatera till rikssnittet som är 44 procent. För delmomentet Rörelsekapital ser det sämre ut. Där får Kalmar betyget. Balansen är dålig mellan in- och utbetalningar och man ligger på -11,2 procent, vilket är klart sämre är riksmedelvärdet på -5,7 procent. Inte heller för kapitalbildningen når Kalmar högre upp än betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Kalmar under den senaste tioårsperioden 3,45 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,5 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,5 procent. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen är dåliga. Kalmar kan bättre än så. För delmomentet Investeringsnivå är trenden för de senaste fem åren Kommunexperten nummer 1, 28 13
Kalmar cirka 6 procent av de totala intäkterna, vilket är vad som behövs för ny- och reinvesteringar i en kommun som utvecklas befolkningsmässigt stabilt. På den nivån drar man inte på sig stora framtida drift- och underhållskostnader och investerar inte ihjäl sig, även om 26 års 8 procent är i högsta laget. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal. Den lokalt be skatt ningsbara inkomsten är cirka 95 procent av rikssnittet, och det positiva för Kalmars del är att skatteunderlaget i kronor räknat trendmässigt ökat sedan 2. Flyttar folk från Kalmar eller får man fler invånare, det vill säga finns risk att skattebasen krymper? Kalmar tillhör med sina 61 invånare, kategorin större städer och befolkningen ökar något år från år. Under den senaste tioårsperioden var befolkningsökningen cirka 4 procent. Vidare är åldersstrukturen sådan att den inte inger oro, utan man ligger bra nära rikssnittet. När det gäller nyckeltalet Sysselsättning ligger det för Kalmars del på cirka 75 procent. Det är något över rikssnittet, men avsevärt under de 86 procent som landets bästa kommun kan visa upp. Trenden är inte stabil, så betyget kan därför inte bli bättre än. Finansiell hälsa ANALysfråga ii % 8 7 6 5 4 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 29,6 mkr 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANALysfråga iii % 95 9 85 8 Förvärvsfrekvens Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 75 7 65 6 55 5 1989 199 1991 Totalt för Kalmar Länet Riksmin Haparanda Rikstrenden 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Riket Riksmax Gnosjö Kommuntrenden 1999 2 21 22 23 24 25 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 14 Kommunexperten nummer 1, 28
Kalmar De sista två nyckeltalen är Bostadsöverskott och Borgen och förmedlade lån. Kalmar får högsta betyg i det första momentet eftersom det inte finns något bostadsöverskott i allmän nyttan, det vill säga inga tomma lägenheter som drar pengar. Sedan 21 har det inte funnits något bostadsöverskott i Kalmar och kommunens samtliga 3 781 lägenheter är uthyrda. Betyget blir däremot enbart när det gäller borgensåtagande. Man har cirka 37 kronor per invånare, vilket är över den kritiska nivån (15 kronor per invånare). Medelvärdet i landet är 33 kronor, och medelvärdet för pendlingskommuner är nästan 46 kronor. Men eftersom de andra nyckeltalen inte visar på något krisutlösande mönster, är den höga borgen i sig ingen risk. Möjligheter Mkr 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Kalmars potential 381,8 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan anger fi nansiella möjligheter via nyckeltalen skatte höjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet är uppbyggt så att Kalmars skattesats jämförs med skatte satsen i den grannkommun som har lägst skatt (Emmaboda). Eftersom Kalmar har 2 öre högre skatt indikeras ingen potential. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en så stor potential att man får betyget. Kalmar kan höja avgifterna med cirka 89 miljoner (inom 2 4 år) Det gäller avgifterna inom äldre- och handikappomsorg, förskola- och barnomsorg och fritidsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 381 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Kalmar ska få högsta betyg i delmomentet. Man kan pressa kostnaderna med 1 miljoner inom förskolan, drygt 9 miljoner i gymnasieskolan och 7 miljoner i grundskolan. Så hur är Kalmars potentialer? När det gäller skattetrycket finns det ingen eftersom man har för hög skatt. Däremot är bilden bättre för avgiftshöjningar och kostnadspress. Där finns pengar att hämta. Eftersom en krona förändrad skatt motsvarar cirka 93 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i de kommunala verksamheterna på 381 miljoner en sänkt skatt på 4 kronor. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 kronor. Ledningsförmåga Den femte analysfrågan är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är in dika tiva nyckeltal som enbart ger en ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. Nyckeltalet Majoriteter anger styrförmåga, och den är svag i Kalmar. Skälet är att det saknas stabila majoriteter och att det därför finns grogrund för vågmästar- och särintressepartier och andra populistiska yttringar. Den senaste 15 åren har det inte funnits något ensamt majoritetsblock i Kalmar. Nyckeltalet Handlingskraft anger om kommunens organisation kan vara hämmande för genomförande av fattade beslut. Även här blir betyget, inte minst med tanke på det stora antalet anställda i förvaltningarna per 1 invånare och antalet nämnder och företag i koncernen (21). Däremot får Kalmar högsta betyg för nyckeltalet Avgiftspolitik, som anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna. Den andelen ligger stadigt på 15 16 procent, vilket är några procentenheter under rikssnittet. Minskar den andelen trendmässigt kan det bero på alltför opinonskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Kalmar det speciella Den finansiella hälsan når inte upp till A-nivå. Sparandet är för lågt. Då saknas pengar till behövliga investeringar om man inte vill fylla på med lån. Och är inte sparandet större än investeringarna, finns heller inga pengar över för amorteringar. Man måste låna till dem också. Därför får Kalmar det finansiella betyget B. Det är långt ifrån kris, men som framgår av diagrammet är sparnivån för låg över åren. Varför är sparandet för lågt? När sparandet är saldot mellan intäkter och kostnader är en förklaring att kostnaderna är för höga eller att verksamheterna överskrider sina kostnadsramar. Kommunexperten nummer 1, 28 15
Kalmar En annan förklaring är att intäkterna är för låga, eller att verksamheterna inte når sina budgeterade intäktsmål. Media påstår att man har svårt att hålla i pengarna i verksamheterna och överskrider sina budgeterade kostnader. Varför har Kalmar dålig budgetföljsamhet? Det brister i ledningsförmågan, och verksamheterna har funnit att kommunledningen tolererar en viss ekonomisk fortkörning. Det gör ofta svaga majoriteter. Kalmar är en kommun där det finns och har funnits ett vågmästarläge under flera mandatperioder (som framgår av diagrammet nedan). Media säger att kommunalrådet söker breda lösningar över alla partigränser för att spara 5 miljoner i verksamheterna och ytterligare 25 miljoner genom minskade investeringar och försäljning av fastigheter. Breda lösningar försvårar nämligen för majoritetens stödpartier att profilera sig genom att frondera. Det vet verksamheternas företrädare och kan inte låta bli att spela med för att få mer pengarna än som avsatts i budgeten. LedningsförmågA Konsekvensen är minskade investeringar i takt med det krympande sparandet. Speciellt när nyckeltalet Rörelsekapital () indikerar en något ansträngd likviditet och man inte vill låna så minskar investeringarna. Och hinner man i tid inte an passa investeringarna till svikten i sparandet försämras nyckeltalet Kapital bildning (). Det är exakt vad som sker i Kalmar. Kan en kommunledning i en sådan politisk sits sätta ner foten och bromsa? Förmodligen inte, eftersom förvaltningscheferna, uppbackade av sin personal, försäkrat sig om att man har sina nämndordförande på sin sida i spelet. Och de senare ser sig ofta som goda företrädare för sin verksamhet om de kan bidra till att få pengar utöver budget. Detta kortsiktiga budgetspel går i Kalmar ut över den långsiktiga utvecklingen. Det är klart att en kommunledning som ständigt tvingas brottas med kortsiktiga budgetspel inte hinner med de strategiska och långsiktiga frågorna. Det finns inga möjligheter att bygga upp det självförtroende och den självkänsla som en kommunledning behöver för att på ett förtroendeingivande sätt agera långsiktigt. Det finns två inslag till i analysen som stärker bilden av Kalmar som en introvert organisation upptagen med kortsiktigt trixande. Risknyckel talet Sysselsättning är svag och Möjlighetsnycketalet Kostnadspress indikerar att verksamheterna kan ha för mycket pengar. Lokal näringslivsutveckling kan ske mycket effektivt. Det finns kommuner som lyckats bra, men det kräver tid och uthålligt agerande av en målmedveten kommunledning. Förutsättningarna verkar saknas i Kalmar. Det är vad nyckeltalet Sysselsättning möjligtvis indikerar. Förvärvsfrekvensen är lägre än rikssnittet i kommuner med universitet, men den borde egentligen inte vara så låg. Det finns 93 arbetsställen per tusen invånare men det borde ligga över 115, som är medianvärdet för Sveriges kommuner. De fem största arbetsgivarna är offentliga företag: kommunen, landstinget, högskolan, gymnasieförbundet och polisen. I nästa fem finns länsstyrelsen och ANALysfråga v % Politisk fördelning 1 9 8 7 6 Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 16 Kommunexperten nummer 1, 28
Kalmar fyra medelstora företag. Offentlig sektor dominerar näringslivet. Är det så att den arbetskraft som den privata sektorn behöver för sin expansion blir inlåst av de offentliga företagen? Nyckeltalet Kostnadspress indikerar en potential på cirka 38 miljoner kronor. När en krona i förändrad skatt motsvarar 93 miljoner kronor, är potentialen en skattesänkning på över 4 kronor. Det är något över vad som är normalt i kommunsektorn. Det finns således mycket pengar i verksamheterna. Eftersom Kalmar stads tillgångar är cirka 52 procent av snittet för Sveriges kommuner, torde kostnadsmassan vara personal. Antalet anställda per tusen invånare är 95. Ställer vi det mot mer normala 75 per tusen fås en övertalighet på 1 25 personer. Kommunalrådet har rätt som i media säger att det behövs personalanpassningar för att pressa ner kostnaderna. Det privata näringslivet är för litet och de offentliga företagen sannolikt för stora. Nu bedriver Kalmar viss verksamhet i egna företag med egen bokförd förmögenhet, men med en omsättningsandel för dem på 21 procent av koncernomsättningen så är en tillgångsandel i förvaltningarna på bara 52 procent av kommunsnittet väl låg. Man får förmoda att det destruktiva budgetspelet i Kalmar har tillhört det normala under mycket lång tid med konsekvensen att kapitalbildningen eftersatts. Pengarna har således gått till verksamhet och personal. Det leder till frågan om verksamheterna ger värde för pengarna. Är verksam heterna i Kalmar kända för att producera tjänster av högsta kvalitet? Vi får inte glömma möjligheten att de anställda i kommunen är det största vågmästarpartiet och kanske har en produktivitet anpassad därefter. Nu kan man undra om kommande generationer i Kalmar har råd att betala avtalspensioner till denna stora volym personal som idag jobbar i kommunen. Kommunledningen har inte ökat kommunskulden, så det blir inte någon konkurrens i framtiden med amortering av en stor skuld. Men frågan är om det inte kommer att saknas produktiv förmögenhet och att de tillgångar som då finns blir ett underhållsberg. Är Kalmar en stad som kommer att klara konkurrensen om ungdomen om tjugo år? Rekommendationer Kommunledningen: Försök att få samsyn om ett bättre sätt att hantera den kortsiktiga ekonomin med alla nämndordförande så att blickarna kan riktas mot framtiden. Kommunen har stora framtida möjligheter som en agerande kommunledning kan exploatera. Om det inte går, får kommunledningen göra en omorganisation och ta bort alla styrelser och nämnder. Det är en överlevnadsfråga för att bygga den stad som kommande generationer ska finna det attraktivt att bo och verka i. Anställda i kommunen: Det ligger inte i ditt sanna intresse att kortsiktigt delta i destruktiva budgetspel som äventyrar den långsiktiga finansiella uthålligheten. Ge hela din kvalitet i verksamheten, så att kommunen blir erkänt attraktiv och växer i finansiell styrka. Skapa så goda ekonomiska förutsättningar i den fram tida ekonomin att kommande generationer inte tvingas prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Det har hittills inte varit de lokala medias budskap. Var i fortsättningen mycket kritisk till deras beskrivningar av läget i ekonomin. Invånare: Du bor i en kommun med relativt goda och uthålliga finanser, men risken finns att de snabbt kan försämras. Därför ska du uppmärksamt följa utvecklingen år från år genom att ta del av ekonomisk information direkt från kommunens ekonomer och i fortsättningen vara mycket kritisk till medias beskrivning av läget. Några drastiska saneringar som äventyrar kvaliteten i kommunens serviceutbud finns inte inom synhåll de närmaste åren. Du kan tryggt kräva en hög servicenivå, eftersom det finns mycket pengar och många anställda i verksamheterna. Villaägare: Många faktorer påverkar utvecklingen av din villas värde i framtiden. Bland annat kan fastighetens värde förväntas återspegla kommunens framtida finansiella styrka och attraktionskraft. I det avseendet står utvecklingen och väger i Kalmar stad. Det ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som arbetar för att långsiktigt utveckla Kalmar till den expanderande handelsstad som man säger sig vilja bli. Sök själv information och var kritisk till medias lägesbeskrivningar. Företagare och investerare: Så länge kommunen lyckas hålla eko nomin på nuvarande relativt goda nivå, klarar man en trygg och uthållig service som torde ge dig goda förutsättningar, inte minst för att motivera arbetskraften att bli kvar i Kalmar. Det ligger i ditt intresse att uppmuntra kommunens ledning att fastare styra ekonomi och finanser. Det skulle ge större långsiktig trygghet och skapa en positiv samhällsanda inte bara inom kommunen med bättre service som följd utan i hela Kalmar stad. Sök själv information och var kritisk till medias lägesbeskrivningar. Kommunexperten nummer 1, 28 17