2001-06-05 Tuggarent rapport om ett tandhygienprojekt utfört vid Certec, LTH Författare: Fredrik Burman, de99 Annica Forsberg, de99 Jenny Nordberg, de99 Sofia Ridbäck, f96 Magnus Rolf, f96 Handledare: Björn Breidegard Arne Svensk
Sammanfattning Tandvård för kognitivt handikappade utgör i dag ett stort samhällsekonomiskt problem. Den traditionella tandborstens dåliga kognitiva utformning leder till skyhöga tandläkarkostnader och att enorma personalresurser varje år slukas i helt i onödan. Förutom de ekonomiska aspekterna handlar det också om människor och deras välmående och hälsa. Vårt mål har varit att utveckla ett hjälpmedel, som med sin enkelhet och sitt låga pris ska ge alla människor en chans till friska tänder och en frihet att kunna planera och sköta sin dagliga munhygien. Hjälpmedlet baseras på människans naturliga och framför allt enkla tuggrörelse. Genom att kombinera den med Tuggarent fås en produkt som - via sin användbarhet - inom snar framtid kommer leda till en revolution inom tandrengöring. Ett stort tack till följande personer (i bokstavsordning) på Certec som kommit med förslag och funnits i bakgrunden som stöd under hela projekttiden: Björn Breidegard Håkan Eftring Charlotte Magnusson Arne Svensk Vi vill även tacka konsulten Morgan Bergström samt tandläkarna Leif Alenmyr och Bengt Göttrik. 1
Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Introduktion 3 2. Målgrupp 3 3. Designmetodik 3 3.1 Funktionsanalys 4 3.2 Brief 4 4. Metod 5 5. Teori 6 6. Laboration 7 6.1 Blomsterspruta 7 6.2 Morot 8 6.3 Tuggummi 8 6.4 Bettskena med tandkräm 9 6.5 Bettskena med Denton 0,2 % fluorskölj 9 6.6 Bettskena med tandkrämspreparerade skumgummiinlägg 10 7. Användartest 10 8. Slutlig Modell 11 9. Underhåll 12 10. Ekonomi 12 11. Slutsats 12 2
1. Introduktion Vårt mål med projektet har varit att ta fram ett hjälpmedel som ska förbättra munhygienen bland personer i vissa utsatta grupper. Ursprungstanken har inte varit att ge en hundraprocentig rengöring utan att erbjuda ett hjälpmedel, som avsevärt kan förbättra dagens låga nivåer på tandrengöring inom dessa grupper, och därigenom spara stora summor av både pengar och personligt lidande. Rengöring av tandytor och tandkött, förbättring av andedräkt och minskade tandläkarkostnader har eftersträvats. Eventuella begränsningar kan yttra sig i form av att hjälpmedlet måste vara lättanvänt, ekonomiskt och kanske måste kompletteras för att få en fullgod tandrengöring. 2. Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen är personer med kognitiva handikapp, vilket innebär att att de har svårt att tillgodogöra sig och därefter tillämpa information. Detta leder till att de behöver assistans för att klara av sin dagliga tandhygien. Tuggarents slutliga utformning har dock lett till att produkten kan nyttjas av ytterligare målgrupper: Äldre personer som har problem med armrörelser och ork Reumatiker och andra personer som av olika anledningar har försvagad muskulatur och begränsad rörlighet Tillfälligt intagna på sjukhus och som antingen har begränsad rörlighet eller avsaknad av ork för att utföra daglig tandborstning Med Tuggarent så kommer även personal som sköterskor, personliga assistenter m.fl. att avlastas och stora tidsresurser kommer att frigöras. 3. Designmetodik Efter val av projekt inleddes en intensiv brainstorming där alla projektmedlemmarna bidrog med fria associationer till tandrengöring. Ur detta föddes ett antal rimliga idéer att arbeta vidare från. Därefter gjordes en funktionsanalys (se nedan) där produktens egenskaper identifierades. Vidare skrevs en designbrief och dessutom konsulterades två erfarna tandläkare, Leif Alenmyr och Bengt Göttrik, för att ge grundläggande information, feedback på idéer och rimliga kostnadsramar. Grundidéerna utvärderades genom användartest, som gav en mer specifik bild av vilken idé som lämpade sig bäst för fortsatt utveckling. Efter ytterliggare konsultation av användbarhets-experten Arne Svensk, återupptogs användartesterna med vidareutvecklade prototyper. Då utvärderingen var färdig vidtog arbetet med att skapa en fullgod funktions- respektive utseendemodell. Sista momentet bestod i att sammanställa en rapport om projektet och utifrån denna framföra en kort presentation. 3
3.1 Funktionsanalys N=nödvändig funktion Ö=önskvärd funktion HF=huvudfunktion Egenskap Grad Begränsning För användaren skall produkten: Underlätta Tandrengöring HF Motverka Karies N Erbjuda Tidsmarkering N Berätta när färdigrengjort Erbjuda Engångskostnad Ö Reducera Tandläkarkostnader Ö Minska Tandköttsslitage Ö Introducera Helhetslösning Ö Effektivisera Tandrengöring N Förbättra Andedräkt N Främja Kontinuitet Ö Erbjuda Mobilitet Ö Under användning Generera Användarglädje Ö Produkten skall: Minimera Bakterieansamlingar N Mellan tänder, tandköttsfickor Medge Lättrengörlighet N Möjliggöra Individanpassning Ö Äga Ergonomitet Ö Utstråla Renhet/fräschör Ö Äga Användarglädje Ö Utstråla Säkerhet Ö Erbjuda Mobilitet N Öka Kostnadseffektivitet Ö Utstråla Formskönhet Ö Äga Slitstyrka N För lång livslängd Tabell 1 Funktionsanalys. 3.2 Brief Produktens grundfunktion är att på ett smidigt sätt rengöra de väsentliga delarna i munhålan, för god munhygien. Den nya produkten vill vara portabel, lättanvänd, hygienisk och effektiv. Produkten kommer att kännas enkel och säker att använda. Brukaren ser den som ett snabbt, smidigt, effektivt och enkelt hjälpmedel för att erhålla god munhygien. Den är lätt att ha med sig. Den får brukaren att känna sig fräsch. Den har dessutom ett överkomligt pris. 4
Den passar för hela befolkningen, men är extra lämplig för dem som har svårt med vanlig tandborstning. Precis som vid ordinär tandborstning används produkten i kombination med ett flourpreparat. Produkten ska ha en egen personlighet, detta kan göras genom t.ex. individuell utformning och anpassning för olika användare. Den ska passa användarens mun bra, ha god komfort och inte ge skavsår eller liknande besvär. 4. Metod Efter att ha samtalat med konsulten Morten Bergström, verksam industridesigner från Zenith Designgroup, bestämde vi oss att strukturera upp arbetsprocessen på ett tydligt och överskådligt sätt. För att få en bra överblick valde vi att visa processen grafiskt. analys motivation analys spola skena X skisser tugga modell er Figur 1 Designprocessen. Analys 1 består av brainstorming, idékläckning, faktainsamling, samtal med tandläkare, skapande av en brief och funktionsanalys. Ur analys 1 väljs ett antal idéer ut och tilldelas motivering. Därefter tar analys 2 vid med utförande av tester. Förhoppningsvis leder en 5
eller flera av dessa laborationer till ett gott resultat och bärande idéer. Sedan följer en skissfas, som sedan övergår till modellbygge. Ofta behövs dock processen itereras innan förväntat resultat uppnås. 5. Teori Under utvecklingsarbetet hade vi hade som sagt en konsultation med Bengt Göttrik och Leif Alenmyr. Vid detta möte fick vi grundläggande information om tandhygien och blev informerade om att det viktigaste momentet vid tandrengöring var avlägsnande av bakterier från tandyta och tandköttskant. Det är dessutom viktigt att få bort matrester, vilka fungerar som substrat för bakterier. Borttagandet kan ske mekaniskt, kemiskt, farmakologiskt eller med hjälp av strålning i både optisk och akustisk form. Det mekaniska alternativet är mest förekommande och består utav borstning (med mjuka borst för att tandköttet inte ska skadas), som bör ske både horisontellt och vertikalt minst två gånger per dag och då några minuter varje gång. Fluor bör vara huvudingrediensen i tandkräm, då ämnet förstärker utbytet av mineraler i tanden. Polerämnen kan tillsättas för att bakteriebeläggningarna lättare ska slipas bort. Allmänt kan sägas att salivproduktion leder till neutralisering av syra, bortspolning av matrester samt minskar bakteriernas chans att fästa på tänderna. Det är salivens höga ph-värde som minskar syraattacken, men ökar risken för tandlossning. Muntorrhet kan leda till karies. Enda negativa sidan hos saliven är den kalkavfällning som sker kontinuerligt och bildar tandsten. Tandköttet dras ned mellan tänderna med åren, vilket ger större fickor där matrester kan fastna och därmed blir rengöringen mellan tänder och i tandköttsfickor extra viktig. Tyvärr är det vanligaste felet vid tandborstning att man missar rengöring just på dessa ställen. Barn behöver dock ej använda tandtråd på grund av att dels så ska mjölktänderna snart bytas ut och dels så når tandköttet högt upp på tandhalsen. Fluor ackumuleras i kroppen vid förtäring och för mycket fluor som barn kan störa mineraliseringen i tänderna senare i livet. Småätning ökar mängden substrat för de illasinnade bakterierna och självklart skulle ett stopp av matintag leda till att bakterierna svalt ihjäl. Tuggrörelser stimulerar dock salivproduktionen för att just vid ätprocessen hjälpa till bortsköljning av matrester. Med dessa kunskaper ses att just en tuggskena formad efter tandraden och fylld med fluor - skulle kunna vara ett bra alternativ till tandborsten. Det viktiga är att skenan inte har några vassa delar och att rengöringen mellan tänderna inte försummas. 6
6. Laboration För att testa de olika teorierna gällande munhygien gjordes flera olika laborationer där testpersonerna inte tilläts borsta tänderna varken kvällen innan och samma morgon testet skulle utföras. Frukosten som intogs på testdagen bestod utav: 2 dl yoghurt 2 msk russin 1 ½ dl cornflakes 3 dl Coca Cola 3 dl te 1 limpsmörgås med smör, ost och plommonmarmelad 6 st sega gelegodisar Urvalet gjordes utifrån matvaror som lätt fastnar i tänderna och/eller ger beläggning. Tre timmar efter avslutad frukost inleddes laborationen. Varje testperson fick tugga en tablett Actaplac (består av ett rött pigment, som färgar bakterier). Testresultaten bedömdes sedan utifrån hur andelen rött pigmentet förändrades efter genomförd laboration. De olika testmetoderna: blomsterspruta, morot, tuggummi och bettskena med tandkräm eller 0,2-%-ig fluorskölj står beskrivna nedan: 6.1 Blomsterspruta Tanken var att en vattenstråle med tillräckligt högt tryck skulle slå bort bakteriebeläggningarna [bild 1] från tänder och tandkött. Vid laborationen användes som första prototyp en blomsterspruta fylld med vatten. Resultatet blev att tandköttet rengjordes bra [bild 2], men på och mellan tänderna satt beläggningarna så hårt att de gick att avlägsna i önskvärd mån trots att testet pågick i fem minuter. För övrigt så upplevde testpersonen att strålen kittlades. Bild 1. Bakteriebeläggning på tänder och tandkött innan behandling med blomsterspruta. Bild 2. Tänder och tandkött efter behandling med blomsterspruta. 7
6.2 Morot Tanken var att morotens konsistens i samverkan med tuggrörelsen skulle nöta bort bakteriebeläggninarna [bild 3] från tänderna. Testpersonen skulle noggrant tugga två skalade morötter av medelstorlek och försöka fördela tuggandet jämt över alla tandytor. Tandytorna blev fria från beläggning, men vid tandköttskanten och på framtänderna fanns det fortfarande bakterier kvar [bild 4]. Positivt var att det kändes nyttigt näringsmässigt sett och att metoden var enkel. Däremot kändes det frenetiska tuggandet onaturligt. Bild 3. Bakteriebeläggning innan behandling med morot. Bild 4. Tänder och tandkött efter behandling med morot. 6.3 Tuggummi Tanken var att bakterierna [bild 5] skulle fastna i tuggummit och ryckas loss från tandytorna. Tuggummit som användes var Sensodyne (berikat med fluor och xylitol) och testtiden valdes i denna laboration till 15 minuter. Även här skulle tuggningen fördelas jämt över alla tandytor. Tuggytorna rengjordes väl, men tandhalsar och tandköttskant förblev belagda med bakterier [bild 6]. Precis som i fallet med bettskena kändes metoden lätt och andra sysslor kunde utföras under tiden. Bild 5. Bakteriebeläggning innan behandling med tuggummi. Bild 6. Tänder och tandkött efter behandling med tuggummi. 8
6.4 Bettskena med tandkräm Tanken var att en tuggrörelse i kombination med mjuk och personligt utformad bettskena kryddad med tandkräm skulle avlägsna bakteriebeläggningarna [bild 7]. I laborationen användes ett brottarskydd i form av en bettskena, som formades (efter uppvärmning i kokande vatten) efter överkäkens/underkäkens tänder och sedan fylldes med en tjock sträng fluortandkräm. I fem minuter fick testpersonen tugga på anordningen. Rengöringen med bettskena gav gott resultat [bild 8], speciellt på tandytorna. En positiv egenskap var att man kunde utföra annat under tiden, då händerna var fria. Dock upplevdes det vara jobbigt att tugga så länge och på både tandhalsar samt tandkött fanns en del bakteriebeläggningar kvar. Bild 7. Bakteriebeläggning innan behandling med bettskena och tandkräm. Bild 8. Tänder och tandkött efter behandling med bettskena. 6.5 Bettskena med Denton 0,2 % fluorskölj De för testpersonen personligt utformade bettskenorna fylldes med fluorskölj och placerades i munnen, som hade bakteribeläggningar enligt bild 9. Tuggtiden valdes denna gång till två minuter. Resultatet blev bättre än när boxningsskydden användes men fortfarande hade bakterier en tendens till att fastna mellan tänder och på tandkött [bild 10]. Bild 9. Bakteriebeläggning innan behandling med bettskena och denton. Bild 10. Tänder och tandkött efter behandling med bettskena och denton. 9
6.6 Bettskena med tandkrämspreparerade skumgummiinlägg Tanken var att ett skumgummiinlägg skulle hjälpa till att komma åt bättre mellan tänderna och även öka bortnötning av beläggningar [bild 11]. Skumgummiinläggen gjordes utifrån ett diskunderlägg, som klipptes till två passande remsor att lägga i vardera bettskenan. Dessutom preparerades de med tandkräm. Skenorna placerades i munnen och testpersonen tuggade i två minuter. Resultatet blev mycket bra både på tandytor och tandkött [bild 12]. De mycket lovande resultaten ledde till att ytterliggare utprovning av denna modell skulle ske. Bild 11. Bakteriebeläggning innan behandling med bettskena och skumgummi. Bild 12. Tänder och tandkött efter behandling med bettskena. 7. Användartest Efter de mycket lovande resultaten med bettskena kombinerad med trasa så beslutades det att idén skulle provas ut i större skala. De två försökspersonerna rengjorde under fem dagar tänderna enbart med hjälp av bettskenor och tandkrämspreparerade tyginlägg [bild 13]. Ett materialbyte från disktrasa till mirakeltrasa bestämdes och dessutom fastslogs rengöringstiden till ca en minut per rengöringstillfälle två gånger dagligen. Som bettskenor användes återigen boxningsskydd. Resultatet utvärderades på samma sätt som tidigare. Båda testpersonerna noterade en bra rengöringsgrad trots boxningsskenans dåliga passform. Där skenorna passade tandraden bra kunde man notera en mycket bra rengöring av tandyta, tuggyta, tandkött och tandköttskant. Med individuellt anpassade bettskenor skulle, med stor sannolikhet, dessa resultat uppnås i hela munnen. Rengöringen mellan tänderna kan förbättras ytterliggare genom att man bygger på avgjutningarna i de spetsar som ska passa in mellan tänderna. Bild 13. Användartest med funktionsmodell. 10
8. Slutlig modell Vår slutliga lösning, Tuggarent [bild 14], bygger på den enkla men effektiva tekniken med bettskena och tuggrörelse. Handtaget, som sitter fast vid framtänderna på de ihopsatta skenorna, medför att Tuggarent på ett enkelt sätt kan hållas på plats, men fyller även en annan viktig funktion: upphävande av tyngdlagen. Då Tuggarent är exakt anpassad efter tandraderna är det viktigt att den förs in på rätt sätt för att optimal rengöring och minimalt obehag ska uppnås. En markering med taktila inslag på handtagets ovansida indikerar att den sidan ska vara upp och hjälper därmed användaren med en väldigt enkel kontroll: Syns markeringen är Tuggarent rätt isatt. Bettskenorna har kompletterats med tygpåsar vars struktur bidrar till att öka friktionen mellan tänder och skena, och därigenom förbättras rengöringen. Tygpåsarna ska dessutom, innan användandet, dränkas in med någon form av flourlösning för att ytterliggare förstärka rengöringseffekten på kemisk väg. Lösningen kan erhållas färdigdoserad i små flaskor för dem som behöver det. I Tuggarent-konceptet [bild 15] ugör även förvaringsasken för bettskenan en viktig kognitiv assistans. I askens lock finns både visuell och audiell indikering av hur lång tid som återstår av tandborstningen. Visuellt kommer det att ske med en tidsskala bestående av lysdioder, som släcks allteftersom tiden fortskrider. Den audiella återkopplingen består i en melodi, som spelas upp under den tid som rengöringen ska pågå. Både Tuggarent och tillhörande förvaringsask ska gå att anpassa individuellt för att ge en ökad känsla av samhörighet mellan användare och produkt. Detta kan bestå i att produkten kan levereras i olika färger, med olika infällningar som t.ex. glitter, med olika melodier och med olika motiv på asken. Bild 14. Tuggarent utseendemodell samt funktionsmodell. Bild 15. Tuggarent med tillbhörande fluorlösning på flaska samt förvaringsaskar för både Tuggarent och flaskor respektive tygpåsar. 11
9. Underhåll Underhållet av Tuggarent är väldigt enkelt. Vår tanke är att användaren klarar borstning helt på egen hand och att en assistent sköter underhållet genom rengöring av utrustningen en gång i veckan. Denna består i att byta påsen, av tygmaterial, och av att desinficera Tuggarent. På detta sätt kommer de anställda att kunna avlastas avsevärt och de kommer att få avsevärt mycket mer tid över till annat. Personer med lindrigare handikapp kan utan problem utföra rengöringen på egen hand. 10. Ekonomi Kostnader är väldigt beroende på produktionens omfattning och nedanstående beräkning är utförd på en väldigt småskalig serie och därför väldigt hög. Avgjutning och sammansättning 300 kr Förvaringsask med timer 100 kr Tygpåsar Ett års förbrukning 500 kr Fluorlösning Ett års förbrukning 200 kr Avgjutningen och förvaringsasken är engågsutgifter och de löpande kostnaderna är för tygpåsar och fluorskölj. Om tygtrasorna återanvänds genom tvätt (90 grader) så sätts även de löpande kostnaderna på en mycket låg nivå. Tygpåsarna är mycket slitstarka och borde tåla åtminstone en månads användning om de sköts på rätt sätt. 11. Slutsats Resultaten av våra tester med Tuggarent [bild 16] verkar väldigt lovande. Vi har lyckats med vårt mål: att utveckla ett billigt, enkelt och effektivt hjälpmedel för tandrengöring; ett mycket bra alternativ till den rådande tandborstningen. Det som återstår att göra är att gå vidare med användartester och utvärdering i större skala. Först och främst borde tandläkarhögskolan kontaktas för genomförande av kliniska tester. Där finns de resurser och den kunskap som behövs för att kunna utveckla vår produkt. Dessutom borde flertalet testpersoner ur huvudmålgruppen få exemplar av Tuggarent för att förslag på förbättringar ska komma fram. På grund av felplanering gjordes inte detta i projektet, men vi hoppas att våra idéer ska inspirera till en vidare utveckling och en eventuell produktion av Tuggarent. Bild 16. Den färdiga Tuggarent i sin förvaringsask. 12