Utbildning i diabetes för omsorgspersonal Diabetes har varit känt under mycket lång tid. Redan för flera tusen år sedan omnämndes sjukdomen i gamla skrifter. Man upptäckte att urinen smakade sött. Länge visste man inte så mycket om sjukdomen, läkarvetenskapen var maktlösa och man såg patienten gå mot en säker död. 1869 upptäcktes de langerhanska öarna i bukspottskörteln (pancreas). 1893 upptäcktes att dessa cellöar bildade ett ämne/ insulin som hindrade uppkomsten av diabetes. 1922 insulin ges första gången till patient. Insulin är ett hormon som man kan beskriva som en nyckel som öppnar upp cellen så att socker kan komma in. Alla celler måste ha energi (socker) för att överleva. Kan inte socker komma in i cellen uppstår ett högt blodsockervärde. Diabetes är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd, gemensamt är att halten av socker i blodet (plasmaglucos) är förhöjd, personen har ett högt blodsocker. De vanligaste typerna är Typ1 och Typ 2 diabetes, men det finns också några andra former som inte är så vanliga. Detta kan bero på tre olika saker: 1. Den kroppsegna insulinproduktionen i bukspottskörteln upphört helt 2. Otillräcklig insulinproduktion 3. Att kroppens celler inte är känsliga för insulinet som produceras, så kallad insulinresistens. Definitionen på diabetes är ett faste plasmaglucos som överstiger 7 mmol/l eller slumpmässigt uppmätta värden som överstiger 11,0 mmol/l (icke fastande) Symtom Ökad törst Stora urinmängder Trötthet Illamående/kräkningar Avmagring. Insjuknandet skiljer sig mellan de olika typerna och är mer av akut karaktär vid Typ 1 då insulinproduktionen upphört. Vid Typ 2 är insjuknandet mer smygande, då man fortfarande har en egen insulinproduktion. Ofta är symtomen mer ospecifika och det är inte ovanligt att det upptäcks vid till exempel en hälsokontroll. Typ1 och Typ2 diabetes har olika orsak. Vid Typ 1 har den kroppsegna insulinproduktionen helt upphört. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens eget immunförsvar börjar förstöra de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Patienten blir helt beroende av insulin för att överleva. Man kan insjukna i Typ 1 diabetes under hela livet, men det är vanligast att den debuterar i
skolåldern. De är oftast normalviktiga, cirka 10 % av samtliga diabetiker har Typ1. Typ2 är en livsstilsrelaterad sjukdom, vanliga orsaker är: Övervikt, då fram för allt så kallad bukfetma. Inaktivitet och avsaknad av motion Ärftlighet- man kan tydligt se risken att utveckla Typ 2 diabetes om någon i familjen har sjukdomen. Detta är alltså i många fall en vällevnadssjukdom. Behandling vid diabetes Vid Typ 1 är det alltid insulin. Man måste tillföra insulin dagligen, oftast flera gånger resten av livet. Man ger olika kombinationer av insulin oftast långverkande och måltidsinsulin. Man eftersträvar en så jämn blodsockernivå som möjligt för att minska risken för komplikationer. Vid Typ 2 är det olika behandlingsalternativ som gäller beroende på hur gammal patienten är och hur insulinproduktionen ser ut. Behandlingen är kost och motion, men ofta krävs också tablettbehandling. Efter långvarig behandling kan patienten behöva insulin när den egna insulinproduktionen minskat eller upphört. Hos äldre är det oftast god symtomkontroll som gäller, undvika låga så väl som höga värden. Kost En väl sammansatt kost är grundstenen i all diabetesbehandling. Socialstyrelsen ger vägledning till diabetiker, genom att lyfta fram fem olika koster. Traditionell diabeteskost Måttlig lågkolhydratkost Medelhavskost Traditionell diabeteskost med lågt GI Extrem lågkolhydratkost I kommunal vård används den traditionella diabeteskosten. Tänk dig att du delar upp tallriken i tre delar, 1/3 bestå av grönsaker 1/3 av kött eller fisk och 1/3 av pasta, potatis eller pasta. Ofta behövs också tablettbehandling. Viktigt med regelbundna måltider med tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Kosten ska alltid vara individuellt anpassad beroende på patientens vikt och om det är Typ 1 eller Typ 2. Kosten ska anpassa så den innehåller energi från flera energikällor som inte ger alltför snabb höjning av blodsockernivån. Fett: Viktig energikälla 30 % av energiintaget/dag ska komma från fett- höjer inte blodsockret. Ska vara omättat som inte är skadligt för hjärta och kärl. Tips på omättat fett: Använda olja eller flytande margarin i matlagning, fisk som till exempel lax.
Använd gräddprodukter med vegetabiliskt fett. Fett som förblir mjukt i kylskåpet omättat fett. Se upp med mättat fett i industriprodukter innehåller transfetter som är skadligt för hjärta och kärl. Kolhydrater: Största energikällan 45-60 % ska komma från denna grupp dagligen. Undvik snabba kolhydrater som höjer blodsockret snabbt som till exempel alla sockerarter. Tänk på att ris, potatis, potatismos, couscous, juice, mjölk och frukt innehåller snabba kolhydrater. Använd gärna fullkornsprodukter som har ett högt fiberinnehåll till exempel fullkornspasta, grovt bröd. Även linser, bönor och ärtor innehåller långsamma kolhydrater. Titta gärna efter nyckelhålsmärkta produkter. Man ska inte äta mer än 2-3 frukter/dag, dessa bör ligga som mellanmål. Undvik söta drycker, använd light produkter kontrollera först vilket sötningsmedel som är tillsatt.) Protein: 30 % av energiintaget ska komma från denna grupp. Påverkar inte blodsockret- ger mättnadskänsla. Till exempel kött, fisk, ägg och mejeriprodukter Det är viktigt att veta vilka sötningsmedel som ingår i osötade livsmedel. Många sötningsmedel, till exempel sorbitol och xylitol, höjer blodsockervärdena. Aspartam och Stevia höjer inte blodsockervärdet. Om man någon gång i veckan vill äta något gott är det bättre att välja en vanlig kaka eller choklad istället. Motion: Är bra för alla människor och förebygger vällevnadssjukdomar till exempel diabetes typ 2. Speciellt viktigt är det för diabetiker att motionera regelbundet. En typ 2 diabetiker kan sänka sitt blodsocker genom motion och viktminskning. Det gäller att hitta en motionsform som passar den enskilde. Symtom på högt blodsocker-hyperglykemi Stora urinmängder Ökad törst Muntorr Trött Sömnig Uttorkning Minskad aptit Viktminskning Illamående/kräkningar Acetonluktande andedräkt OBS risk för diabeteskoma (Ketoacidos)
Det som kallas diabeteskoma kan utvecklas snabbt om man har en insulinkrävande diabetes utan egen insulinproduktion och inte får insulin. Det kan ta allt från 12 timmar - till 3 dygn. Detta är ett livshotande tillstånd och kräver omedelbar sjukhusvård- Ring 112 och larma ambulans. En insulinbehandlad diabetiker kan vara ordinerad snabbverkande insulin som ska ges vid för högt blodsockervärde. Viktigt att en tydlig ordination finns för hur många enheter insulin som ska ges och när det ska ges. Det är viktigt att aldrig avbryta insulinbehandlingen. Även om vårdtagaren har maginfluensa och inte äter får inte insulinet hoppas över. Om vårdtagaren är en Typ1 diabetiker och har diarré eller kräkningar och inte äter måste han/hon ha sitt insulin, men i reducerad dos. Kontakta alltid sjuksköterska! Orsaker till högt blodsocker Infektioner till exempel urinvägsinfektion, luftvägsinfektion För lite insulin i blodet Felaktig kost. Symtom på lågt blodsocker-hypoglykemi Trött Yrsel Huvudvärk Svettningar Skakningar Blekhet Hungerskänsla Kramper/ Medvetslöshet Detta måste behandlas omedelbart. Kontrollera blodsockret, har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid förutsätta en hypoglykemi och behandla den. Kontakta alltid sjuksköterska! Ge 4-8 druvsockertabletter (motsvarande 20g.) Druvsocker behöver inte spjälkas i mag-tarm kanalen och kan därför komma vårdtagaren tillgodo mycket snabbt. Om inte detta hjälper inom 5 minuter ge ytterligare snabba kolhydrater, till exempel söt saft, juice eller mjölk. Ordinarie måltid ska sedan intas inom 30 minuter eller ge mjölk och smörgås. Om blodsockret går ned till mycket låga värden kan vårdtagaren gå in i det man kallar insulinkoma. Blir då medvetslös och kan få kramper- Larma omedelbart ambulans 112 De ger glucos intravenöst och det har en snabbverkande effekt.
En del insulinbehandlade vårdtagare som ofta drabbas av insulinkänning har fått ordinerat Glucagon. Detta är ett hormon som stimulerar levern att frisätta glucos. Ges som injektion på samma sätt som insulin och kan delegeras till personal att ges vid behov. Glucagon är en förfylld spruta, ges subcutant eller intramuskulärt. Viktigt att veta: Vid insulinkänning/insulinkoma orsakat av högt alkoholintag eller mycket hård fysisk aktivitet så är leverns glucosförråd tömda och effekten av Glucagon uteblir. Om man hittar en patient med diabetes medvetslös ska man alltid kontrollera blodsockret.har man inte tillgång till blodsockermätare ska man alltid behandla en medvetslös med känd diabetes som att han har hypoglycemi. Har man inte tillgång till Glucagon kan man lägga lite honung under tungan. Uppmana alla patienter med risk för hypoglycemi att ha druvsocker hemma och med sig i fickan, så de alltid har det till hands om de skulle få en känning. Man ska absolut inte försöka att ge en medvetslös person något att dricka! Komplikationer vid diabetes. Gemensamt för både Typ1 och Typ 2 diabetiker är risken att utveckla komplikationer. För att bedöma hur blodsockret ligger under en längre tid mäter man HbA1C =långtidsblodsocker. Den allmänna målsättningen för diabetiker är att HbA1C ska vara lägre än 52 mmol/mol. Komplikationer uppträder i de stora kärlen kan även förekomma vid andra sjukdomstillstånd. Komplikationer i de små kärlen förekommer bara hos diabetiker. Organ som oftast drabbas av komplikationer är: Ögonen- näthinneskador Njurarna- sämre funktion kan leda till uremi(urinförgiftning) och dialys kan bli nödvändig. Nervsystemet(neuropati)-leder till nedsatt känsel. Viktigt med fotvård får de sår kan de bli mycket svårläkta. Hjärtat- större risk för hjärtinfarkt. Tablettbehandling Ökar glucosupptaget i muskulaturen Minskar glucosproduktionen i levern Ökar insulinproduktionen Minskar sockerupptaget från tarmen Minskar insulinresistensen Dessa kan endast användas vid Typ 2 diabetes. Viktigt att det ges enligt ordination, oftast ca 30 minuter före måltid. Aldrig slarva med maten efter intag av diabetesläkemedel. Risk finns för hypoglycemi
Exempel på olika diabetesläkemedel: Metformin, Glucophage, Glibenklamid, Mindiab, Amaryl Novonorm, Glucobay m.m. Dessa verkar på olika sätt i kroppen Observera att Metformin och Glucophage ska genast sättas ut vid symptom som kräkningar och/eller diarrér. Vid uttorkning påverkas njurfunktionen och det finns risk för mjölksyraförgiftning (Lactatacidos) som är en allvarlig metabolisk komplikation. Insulinbehandling Ges som subcutan injektion(under huden). Dosen anges i enheter (E). Alla insulin innehåller 100E/ml. Dosen anpassas individuellt, oerhört viktigt att alltid följa den ordinerade dosen. Detta bestäms av läkaren eller diabetessköterskan. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Alltid till Typ 1 diabetiker. Ibland till Typ 2 diabetiker, där inte kost och tablettbehandling räcker. Det finns olika former av insulin: Direktverkande/Måltidsinsulin Ska ges direkt i samband med måltid. Patienten ska ha maten på bordet eller ha börjat att äta. Snabbt insättande effekt redan efter 10-20 minuter, effekten varar 2-6 timmar. Kan även ges upp till 30 minuter efter en måltid. Medellångverkande med snabbt insättande effekt Medellångverkande Långverkande Ges 1-2 ggr/dygn Mixinsulin- tvåfasinsulin där både snabbverkande och medelverkande insulin ingår. Har effekt både på blodsockerstegring vid måltid och på längre sikt. Durationen är beroende på dos, injektionsställe, blodgenomströmning, temperatur och fysisk aktivitet. Mätning av blodsocker I kommunal vård används samma blodsockermätare till alla. Det är den mätare som för tillfället är upphandlad. Mätaren ska kontrolleras en gång per månad med en speciell kontrollvätska. Blodsockerkontroller görs regelbundet och det varierar från dagliga kontroller till någon gång i månaden. Ibland ordinerar läkaren ett långtidsvärde, ett blodprov som kallas HbA1c. Detta prov ger ett medelvärde på blodsockernivåerna de senaste 4-6 veckorna. Blodsocker ska alltid tas om patienten uppvisar symtom på för högt eller för lågt blodsocker. Om avvikande blodsocker - kontakta alltid sjuksköterska.
Läs HSL-uppdragen där står vilka gränsvärden som gäller. Tillvägagångssätt vid mätning av blodsocker Desinfektera dina händer, lufttorka. Ta på dig handskar. Sätt i en mätsticka i blodsockermätaren. Välj vilket finger du ska sticka i (ej lillfinger eller tumme) och tvätta fingret. Vänd patientens handflata uppåt och ta ett stadigt tag runt fingret yttre led med din tumme och pekfinger. Stick vid sidan om fingerblomman med stickskyddad provtagningslancett. Kasta lancetten i kärl avsett för stickande/skärande, smittförande avfall. Tryck med ett lätt tryck fram en bloddroppe som tokas bort. Tryck fram en ny droppe blod och fyll teststickan med blod. Håll en tork mot stickstället tills det slutar blöda. Läs av blocksockermätaren och dokumentera resultatet. Mätstickor i öppnad förpackning håller i 6 månader. Skriv datum på förpackningen när den bryts. Iordningställande och administrering av insulin. De flesta har isulinpennor- Flexpen. Där mängden insulin ställs in vid varje tillfälle. Sedan finns det en annan form som heter Optiset (Lantus) där insulinmängden ställs in när man byter penna och där man endast drar ut en knapp innan man ger insulinet. Mängden insulin ordineras och ges i enheter(e) Var noga med att lära er pennorna så ni är säkra på hur de fungerar. Rulla pennan mellan handflatorna 10 ggr, vänd pennan 10 ggr. Upprepa 1 gång- Gör detta till en vana varje gång du ska ge en insulininjektion. Sätt på nålen, var noga med att sätta på den rakt. Håll pennan upprätt, knacka på ampullen för att få luftbubblor att stiga. Tryck ut 2 enheter i taget tills du ser att det kommer insulin, gäller vid varje tillfälle. Ställ in ordinerad dos genom att vrida på doseringsknappen. Du kan vrida tillbaka för att korrigera vid behov. Kontrollera alltid ordinationen mot dosreceptet/ eller annan ordinationshandling. Kontrollera på signeringslistan att inte det är givet av annan innan du ger insulinet. Ta på dig handskar Håll alltid kvar nålen under huden med injektionsknappen intryckt i 10 sekunder(räkna sakta till 10) Stickskyddad kanyl används alltid när kommunal personal administrerar insulin. Kanylen kastas i kärl för stickande/skärande, smittförande avfall. Signera på signeringslista.
Injektionsområden Insulin ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Lämpliga områden är magen, skinkans övre yttre del och lårets framsida. Med dagens insulinsorter har valet av injektionsområde mindre betydelse. Injektionsstället ska ordineras av läkare/sjuksköterska Låret: Det går att injicera på lårets ovansida om fettlagret är tillräckligt. Speciellt män kan ibland ha ett alldeles för tunt fettlager och då är det olämpligt att sticka där. Eftersom fettväven här är tunnare bör ett ordentligt hudveck lyftas för att förhindra att injektionen hamnar i muskulaturen. Magen: Injektionen sker i området under naveln och en bit upp. Tänk er en banan som läggs under naveln med böjarna uppåt. Detta är det vanligaste injektionsstället. Lyft ett hudveck och injicera. Skinkans övre yttre del: Här finns ett tjockt fettlager där injektionen kan ske. Här behövs oftast inget hudveck eftersom fettväven är tjock ändå Förvaring av insulin Oöppnade pennor förvaras i kylskåp, ta för vana att förvara dem i kylskåpsdörren för att undvika att insulinet fryser. Öppnad penna märks med datum och förvaras i rumstemperatur högst 1 månad sedan kasseras den. Pennan ska inte utsättas för direkt solljus och temperaturer över 25 grader. Delegering För att få ge insulin till en vårdtagare krävs delegering från en sjuksköterska. Först ska en teoretisk och praktisk utbildning genomföras (som denna). Därefter ska ansvarig sjuksköterska efter genomgången praktisk övning hos vårdtagaren genomföra delegeringen. Delegeringen är alltid personlig och kan inte överlåtas till annan. När du fått din delegering har du ett eget ansvar hur du fullföljer uppgiften att det är förenat med god och säker vård. Om så inte är fallet kan delegering återkallas.