C4 Teknik VA-avdelningen Michael Dahlman 044-13 57 98 michael.dahlman@kristianstad.se 2015-03-25 TN 2014/716 Länsstyrelsen i Skåne län Miljötillsynsenheten F d Härlövsdeponin, Kristianstads kommun Miljörapport för 2014 - textdel 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Utläggningen av tätskikt slutfördes under hösten 2014. Slutbesiktning ägde rum 21 oktober. Sammanlagt har 21,5 hektar tätats med bentonitmattor och anslutande skikt under åren 2011-2014. Tillsammans med de cirka 6 hektar som tätades med en annan metod för cirka 15 år sedan, har nu hela högdelen av Härlövsdeponin tätats, i enlighet med den avgränsning som gjorts i samråd med Länsstyrelsen. En kvalitetsrapport redovisades formellt till Länsstyrelsen i februari 2015. Bilden ovan togs i samband med sista spadtaget, en ceremoni 16/10 2014 för att tacka de medverkande och informera massmedia om att tätningen blivit färdig. Entreprenören NCC hade lagt ut de olika lager som utgör tätningsprojektet. Bentonitmattan är den vita rektangeln i förgrunden. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr 291 80 Kristianstad 044-13 50 00 (vx) 657-9536 21 20 00-0951
2 (19) Under 2014 och början av 2015 slutförs vissa kompletterande åtgärder i anslutning till ventilbatterierna för deponigas. Därefter återgår verksamheten till enbart utläggning av schaktmassor för att uppnå tillräcklig tjocklek på skyddsskiktet. Lakvattnet leds till Kristianstads reningsverk. Trots tätningen av högdelen har lakvattenmängden åter ökat och är fortsatt mycket stor. Den återstående hypotesen är att detta avspeglar den högre nederbörden under 2014 och som lakvattenledningarna samlar upp, det vill säga avsevärda mängder vatten från andra områden än själva Härlövsdeponin. Den felaktiga provtagningen under 2012-2013 har rättats till under 2014, vilket medfört att halterna har återgått till tidigare värden (både högre och lägre). Under 2014-2015 har ett arbete inletts för framtida planering av deponiområdets användning. 2-4. Gällande beslut, anmälningsärenden Härlövsdeponin har aldrig haft något tillstånd enligt miljöskyddslagen/ miljöbalken. Sluttäckningen sker enligt Länsstyrelsens beslut 2005-09-12 med anledning av KRAB:s anmälan i december 2004. I korthet innebär Länsstyrelsens beslut följande: 1. Sluttäckningen ska utföras enligt anmälan, med undantag av det som framgår av beslutet. Bland annat ska tätskiktet skyddas av minst 1,5 meters skyddsskikt (inklusive drän- och vegetationsskikt). Eventuella avvikelser ska föregås av samråd med Länsstyrelsen. 2. En oberoende tredjepartskontrollant ska anlitas för kontroll av sluttäckningens utförande. 3. Resultaten av entreprenörens och den oberoende kontrollantens kontroller ska redovisas i en kvalitetsrapport till Länsstyrelsen efter sluttäckningens genomförande. 4. Utläggning av skyddsskikt ska ske i direkt anslutning till att tät- och dräneringsskikt läggs ut. 5. Vegetationsskiktet ska bestå av antingen matjord eller färdigblandad och komposterad anläggningsjord. Om rötslam från reningsverk används får inte halten fosfor och ammoniumkväve överskida vissa angivna värden. I mars 2009 anmälde C4 Teknik en ändring av utformningen av tätskiktet, från användning av lera till lergeomembran. I beslut 2009-04-17 godkände Länsstyrelsen denna ändring. Inga ytterligare villkor föreskrevs. I ett beslut i april 2011 förelade Länsstyrelsen C4 Teknik att dokumentera mottagningen av massor med avseende på ursprung, innehåll, mängder och placering. I april 2011 klargjorde Länsstyrelsen i en tjänsteanteckning att för de (icke förorenade) massor som läggs ut på den östra delen av deponin ska också dokumentation finnas. Beslut och förelägganden om mottagning av massor lämnades av Länsstyrelsen i mars 2012.
3 (19) I maj 2011 anmälde C4 Teknik att man ville använda på deponin befintlig biobränsleaska som ett utjämningsskikt under tätskiktet. Länsstyrelsen accepterade det i beslut samma månad med vissa villkor. I september 2011 anmälde C4 Teknik att man även ville använda intransporterad biobränsleaska som utjämningsskikt. Länsstyrelsen accepterade det i beslut i oktober med vissa villkor. I mars 2012 godtog Länsstyrelsen C4 Tekniks förslag om användning av biobränsleaska även från Nymölla pappersbruk. I maj 2014 beslutade Länsstyrelsen om klassning av verksamheten med anledning av miljöprövningsförordningen. 5. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Skåne län. 6. Verksamhetens omfattning Under året har utläggningen av tätskikt slutförts. Sammanlagt 21,5 hektar är nu tätade, vilket utförts i fyra etapper under åren 2011-2014. Tätskiktet har anslutits till den yta i nordväst på cirka 6 hektar som tätades under 2001 när Kristianstads Renhållningsbolag drev verksamheten. Den del i sydväst som var avsedd att utformas som en amfiteater släntades av och tätades också under 2014, eftersom teknik för tätning av så branta lutningar inte framkommit. Därmed är hela den del av Härlövsdeponin nu åtgärdad som avgränsats för tätning enligt tidigare samråd med Länsstyrelsen. Utläggningen utfördes på entreprenad av NCC AB. C4 Teknik utsåg en särskild projektledare för entreprenaden. En särskild tredjepartskontrollant medverkar. Tredjepartskontrollanten redovisade sin slutrapport 2014-11-03. Slutrapporten redovisades underhand till Länsstyrelsen 2014-11-27 och mer formellt 2015-02-27. Entreprenören har utfört vissa tilläggsarbeten i anslutning till den egentliga entreprenaden. Därutöver utför C4 Teknik med egen personal utschaktning av inkommande massor, förstärkning av vägar, städning och klippning mm. Hantering av systemet för inpassering, tillsyn av pumpstationer, provtagning och lodning i enlighet med egenkontrollprogrammet mm utförs också av C4 Tekniks personal. Omhändertagande av deponigas utförs av kommunens energibolag C4 Energi.
4 (19) Det röda strecket markerar det område som under 2011-2014 har tätats med bentonitmattor och anslutande lager. Underliggande flygfoto är från 2014, arbetet med etapp 4 syns i mitten. 7. Villkor för verksamheten och hur de uppfyllts Eftersom anläggningen saknar tillstånd finns inga tillståndsvillkor, utan verksamheten utövas enligt de tillsynsbeslut som fattas av Länsstyrelsen enligt miljöbalken. Sluttäckningen utförs enligt beslutet 2005, med ändringar enligt anmälan 2009. Tredjepartskontrollant är anlitad och har varit i högsta grad verksam under 2011-2014. Utläggning av minst 3 dm skyddsskikt har skett i omedelbar anslutning till utläggningen av tät- och dräneringsskikt. Utläggning av återstående 0,9 m skyddsskikt pågår. Tjockleken mäts bland annat genom flygscanning. 10. Mätresultat Mätningar och undersökningar har skett utifrån kontrollprogrammet från 2006, reviderat 2011. Avvikelser framgår nedan.
5 (19) 10.1 Lakvattenmängder Lakvattenmängderna bedöms genom mätning av gångtiden för de två lakvattenpumpar som går till spillvattenpumpstationen vid Fäladsgatan. Därifrån pumpas spillvattnet till Centrala reningsverket i Kristianstad. Den västra lakvattenpumpstationen tar lakvatten från den nyare delen av Härlövsdeponin väster om Härlövsängaleden, den del som nu är tätad, samt från en återstående ledning i södra delen av den äldre, östra delen av deponin som avslutades under 1990-talet. Den östra lakvattenpumpstationen tar lakvatten från den östra delen norr om den under 2011 anlagda skyddsvallen. Denna skyddsvall har en kärna av stålspont ner till lerlagret och avskiljer därmed det ytliga grundvattnet. Totalt under 2014 beräknas cirka 400 000 m³ lakvatten ha pumpats till centrala reningsverket. Av denna mängd har cirka 10 % pumpats från den östra delen. Lakvattenmängderna har varit stora under alla årets månader utom augusti och september. Beräknade lakvattenmängder och nederbörd per månad 2014. De beräknade sammanlagda lakvattenmängderna har åter ökat och är de största sedan 2008. Årsnederbörden har varit den största sedan det nederbördsrika året 2007. Nederbörden har alltså fortfarande en tydlig påverkan på utpumpade mängder vatten till spillvattennätet, trots att cirka 27 hektar nu är tätade och ytvattnet därifrån till största delen avleds separat till dagvattnet. Lakvattenmängderna är lika stora som om hela den regnmängd som fallit på den totala ytan av den f d deponin, inklusive den östra delen (cirka 56 hektar), skulle avrinna direkt till lakvattendräneringarna utan någon avdunstning eller avledning åt annat håll, vilket är orimligt.
6 (19) Nederbörd och beräknade lakvattenmängder per år 1990-2014. Den kvarvarande hypotesen är att lakvattendräneringarna från den västra delen av deponin även fångar upp stora mängder annat vatten. Som ett första steg planeras att under 2015 montera en riktig flödesmätare på det utpumpade lakvattnet, för att verifiera beräkningarna utifrån gångtiderna. Olika alternativ för åtgärder diskuteras. De stora lakvattenmängderna är inget hydrauliskt problem för reningsverket, men tillsammans med höga kvävehalter resulterar det i en stor kvävebelastning. Eventuell lakvattenrening blir också mycket dyr om hela flödet ska behandlas. 10.2 Lakvattenkvalitet Lakvattnet har i enlighet med programmet provtagits fyra gånger under året, samt en extra gång i januari för att bekräfta att den felaktiga provtagningen under 2012-2013 hade korrigerats. Den tolkning som framkommit är att under dessa år har snarare en spillvattenledning provtagits eller påverkat provtagningen för den västra delen av deponin. Av analysresultaten framgår att under 2012-2013 har exempelvis klorid-, krom- och ammoniumhalter sjunkit, medan BOD, koppar och nitratkväve har ökat. Från 2014 har mönstret från 2011 och tidigare återställts. Lakvatten från den östra deponidelen har också provtagits och analyserats, men endast tre gånger under 2014. Diagrammen nedan avser analyser från provtagning av den västra delen.
7 (19) Uppmätta halter av klorid (ovan) och ammoniumkväve (nedan) har under 2014 återgått till en liknande nivå som 2000-2011. På grund av de stora lakvattenmängderna och återigen höga kvävehalter, blir de totala beräknade kvävemängderna mycket höga, i storleksordningen 110 ton under året. Det motsvarar nästan 30 % av den totala kvävebelastningen på reningsverket. Siffrorna ska tolkas med försiktighet på grund av stora osäkerheter i flödesmätningen och provtagningens representativitet, men visar på att fortsatta åtgärder är nödvändiga.
8 (19) Fosforhalterna har inte förändrats nämnvärt utan ligger kvar på 1-2 mg/l. Totalt motsvarar det en beräknad årsmängd på cirka 0,77 ton, vilket endast utgör en procent av den totala belastningen på reningsverket. Av övriga analyser framgår bland annat att halten koppar åter har sjunkit till tidigare nivåer efter en förhöjning under 2011-2012. Spillvattnet innehåller uppenbarligen högre kopparhalter än lakvattnet. Å andra sidan har halten krom och nickel åter ökat. Det ska framhållas att tungmetallhalterna är låga och är lägre än t ex gränsvärdena för dricksvatten. Halterna av övriga ämnen avviker inte från tidigare resultat. Det enda undantaget är AOX, där ett ovanligt högt värde redovisades för provet i april 2014, i storleksordningen en tiopotens högre än alla andra värden tidigare och senare. Fortsatta analyser får visa om detta resultat kan tolkas som felskrivning, felaktig provtagning eller analys. De tre provtagningar som skett på lakvatten från den gamla, östra delen av deponin visar på likartade analysresultat, men i regel något lägre halter än de från den västra delen. 10.3 Dagvattenavledning I samband med utläggningen av tätskiktet och ovanliggande dräneringsskikt samlas sedan sommaren 2013 ytligt vatten upp från hela den inre delen av deponin och avleds via ett dike/rörledning västerut. Till denna rörledning går numera även avledningen av ytvatten från den sedan tidigare täckta nordvästra delen av deponin ( NV kvadranten ). Provtagningspunkten för NV kvadranten har flyttats till utloppet av det nya diket, för att avspegla vattenkvaliteten i det samlade avrinnande vattnet. Detta vatten leds ut till det avskärande diket väster om deponin. Som tidigare provtas även utrinnande vatten från mynningen av det avskärande diket innan det via en utjämningsdamm avleds till dagvattenledningen söder om deponin. 10.4 Dagvattenkvalitet Dagvattnet som avleds från de inre och nordvästra delarna av deponin provtas fyra gånger per år. Halterna har sedan sommaren 2013 sjunkit, möjligen på grund av att det näringsrika vattnet från det gamla tätskiktet i det nordvästra hörnet, som delvis bestod av rötslam, har spätts ut med näringsfattigare vatten från övriga delar av deponin. Kvävehalterna har under 2014 legat på i genomsnitt 13 mg/l, fosforhalterna på 0,24 mg/l.
9 (19) Resultat från provtagning av ytligt vatten från den det nordvästra hörnet av deponin som tidigare täckts med slam-aska-sand, sedan sommaren 2013 även uppsamlat ytligt vatten från hela den inre delen av deponin. Det samlade vattnet avleds till det avskärande diket. Vattnet från mynningen av det avskärande diket väster om deponin provtas också fyra gånger per år, med något fler parametrar. Även här pekar resultaten på något sjunkande halter. Kvävehalterna har under 2014 legat på i genomsnitt 8 mg/l, fosforhalterna på 0,19 mg/l. De tidigare höga ammonium- och kloridhalterna har blivit lägre, vilket tyder på mindre läckage och/eller ökad utspädning. Halterna är dock fortfarande förhöjda, i genomsnitt 2,3 mg NH 4 - N/l och 115 mg Cl/l. Resultat från provtagning av vattnet från mynningen av det avskärande diket väster om deponin, vid dammen i det sydvästra hörnet. Observera att skalorna är olika i de två diagrammen ovan.
10 (19) 10.5 Grundvattennivåer, övre magasinet Provtagningspunkter, övre magasinet Det övre grundvattnets nivåer mäts i fjorton rör fyra gånger per år. Rör 0610 i mitten av deponin har kunnat bevaras, trots utläggningen av tätskikt. L209 är slopat sedan tidigare. Uppmätta nivåer i grundvattenrören på deponin 2007-2014. Nivåerna ligger i samma storleksordning som tidigare. Rör 0601 och 0905 har avvikande högre värde i december 2014 av oklar anledning. Rör 0602 har en stigande grundvattennivå, vilket beror på att täckmassor här har fyllts ut mot Härlövsängaleden och intill röret för att skapa ett landfäste för en eventuell gångbro. Rör 0610 (inne i deponin, ej i diagrammet) visar tämligen stabila nivåer på cirka +5 m.
11 (19) 10.6 Grundvattenkvalitet, övre magasinet Det ytliga grundvattnet provtas enligt programmet två gånger per år. Påverkan är generellt sett hög när det gäller klorid, ammonium och sulfat. Järnhalterna varierar kraftigt. Kloridhalter i grundvattenrören på deponin 2007-2014. Inga tydliga förändringar av kloridhalterna kan ses. Rör 0601 i nordvästra hörnet ligger fortfarande högst. Halterna är höga i de flesta grundvattenrör. Ammoniumhalter i grundvattenrören på deponin 2007-2014. När det gäller ammoniumkväve ligger även där rör 0601 högst. Halterna är höga i de flesta grundvattenrör. Sulfathalterna är höga i vissa av grundvattenrören. Särskilt rör 0610 i mitten av deponin, som genom åren legat högre än övriga, har sedan sommarren 2013 uppvisat mycket höga halter på 3-5 000 mg/l. I övriga rör har halten under senare år legat under 600 mg/l.
12 (19) 10.7 Grundvattennivåer, undre magasinen Provtagningspunkter, undre magasinen Grundvattennivåerna mäts enligt programmet fyra gånger per år i tre halvdjupa borror i kritberggrundens övre del (NBB19-21) och tre djupa borror i den undre delen, glaukonitsandstenen (NBB 70, 71 och 73). Lodningen i september 2014 uteblev. Uppmätta nivåer i de djupare brunnarna på deponin 2007-2014.
13 (19) Resultaten visar som tidigare att grundvattennivåerna i de djupare magasinen generellt ligger lägre än i de övre, på grund av vattenuttagen till dricksvatten i Kristianstad från sandstenslagret. 10.8 Grundvattenkvalitet, undre magasinen Det djupare grundvattnet har enligt programmet provtagits två gånger under året. Vissa resultat finns sedan en lång rad år tillbaka, här redovisas bara kloridhalterna under de senaste åtta åren. Kloridhalter i de djupare brunnarna på deponin 2007-2014. Resultaten visar som tidigare att de två mellandjupa borrorna NBB 19 och NBB 20 i den östra kanten av den östra deponidelen är klart påverkade. Halterna i NBB 19 sjönk kraftigt sedan anläggandet av den nya skyddsvallen över deponin, men har nu åter stigit. Även halterna av ammonium har åter stigit i NBB 19. I den mellandjupa borran NBB 21 öster om den nya deponidelen har den stigande trenden brutits. Av de djupare borrorna fanns en stigande tendens för klorid i NBB 70, som är placerad intill NBB 19 i det sydöstra hörnet av den äldre deponidelen. Även den trenden har nu brutits oron för att det djupa grundvattnet började påverkas var förhoppningsvis obefogad.
14 (19) Kloridhalter i den 70 meter djupa brunnen i sydöstra hörnet av deponin 2007-2014. I förvarningsborran NBB 73 halvvägs mellan deponiområdet och vattenverket, är kloridhalten lyckligtvis fortfarande låg utan någon stigande tendens. Kloridhalter i den 70 meter djupa brunnen drygt 300 m nordost om deponin 2007-2014.
15 (19) Sulfathalterna är tämligen höga i de tre brunnar som går ner till kalkbergets ovanyta. Sulfathalter i de djupare brunnarna på deponin 2008-2014. 10.9 Recipientkontroll Under 2014 har Helgeåkommittén återupptagit provtagning i station 27 vid Långebro, strax nedströms Härlövsdeponin. Provtagning sker sex gånger per år. Analys sker inte av klorid, men bland annat av konduktivitet, fosfor, ammonium- och totalkväve. Konduktiviteten har under året legat på cirka 12 ms/m, halten fosfor på högst 0,04 mg/l, ammoniumkväve på högst 0,065 mg/l och totalkväve på högst 1,8 mg/l. Uppmätta halter under 2014 av ammoniumkväve i Helge å vid Långebro (stn 27) nedströms Härlövsdeponin.
16 (19) Konduktiviteten i Helge å mäts också med en fast monterad konduktivitetsmätare vid Södra Dämmet, cirka 500 meter nedströms deponin. Under 2014 låg värdena normalt mellan 7 och 13 ms/m. Diagrammet ovan visar uppmätta konduktivitetsvärden vid Södra Dämmet under 2014. Skalans maxnivå är 22 ms/m. I samband med ombyggnaden av Bomgatans dagvattenpumpstation 2011 monterades ytterligare en konduktivitetsmätare för mätning av dagvattnet. Bomgatans pumpstation tar emot vatten från en stor del av västra Kristianstad, och även dagvatten från Härlövsdeponin. Dataöverföringen har dock inte inletts ännu. Under 2014 skedde en genomgång av utrustningen, men av resursskäl har inte arbetet kunnat prioriteras.
17 (19) Undersökningar av påväxt vid Långebro, strax nedströms deponin (och centrala Kristianstad), utförs i regi av Helgeåkommittén. Kiselalgsindex har här beräknats sedan år 2000. IPS-resultaten har varierat mellan den nedre delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre delen av intervallet för klass 2, god status. Av resultaten hittills att döma syns ingen påverkan på Helge å på grund av läckage från Härlövsdeponin. Eventuell påverkan kan maskeras av utspädning i den stora recipienten. Dagvattnet vid utloppet från dammen (se avsnitt 10.4) är påverkat av lakvatten. Under 2014 har dock endast kloridhalter på i genomsnitt 115 mg/l uppmätts.
18 (19) 10.10 Gasmängder Gasutvinning sker genom överenskommelse med C4 Energi som sköter anläggningen. Deponigasen förbränns i Allöverket. C4 Energi har redovisat att under 2014 insamlades drygt 3,6 miljoner Nm³ deponigas, motsvarande en energimängd av nästan 12,6 MWh. Metanhalten var högre än föregående år och låg på cirka 35 %. Volymer och energimängder har varierat under åren. Av C4 Energi uppmätta gasmängder, uttryckt i MWh/år, under 2005-2014. 11. Åtgärder för att säkra drift, kontroll och skötsel Inga ytterligare åtgärder har genomförts under året. 12. Åtgärder med anledning av driftsstörningar o dyl 13. Åtgärder för att minska förbrukning av råvaror och energi 14. Kemiska produkter Inget särskilt utbyte har skett under året. Utöver bränslen är användningen av kemiska produkter ringa.
19 (19) 15. Avfall Annat avfall än spillolja uppkommer inte i verksamheten i nämnvärd omfattning. 16. Åtgärder för att minska riskerna för miljön och människors hälsa Under 2014 har en ny förstudie utförts om placering och dimensionering för en separat rening av lakvattnet från Härlövsdeponin. Eftersom överföringsledningen till Centrala reningsverket endast klarar cirka 30 m³/h måste lakvattenmängderna minskas väsentligt för att detta alternativ ska vara möjligt. Placering på CRV har stora fördelar genom tillgång till uppvärmning av processvattnet, samordnad tillsyn och kemikaliehantering. Rening av lakvattenmängder upp till 85 m³/h ouppvärmt vatten vilket idag sker under långa perioder enligt gångtidmätarna kräver en placering på deponin och en betydligt större dimensionering och driftskostnad. Ett sätt att minska lakvattenmängderna skulle kunna vara att sponta in återstående delar av deponin, eftersom en trolig källa till de stora vattenmängderna är tillrinnande grundvatten utanför deponiområdet. 17. Miljöpåverkan från varor som tillverkas Verksamheten innebär ingen tillverkning av produkter. Inger Hansson Avdelningschef Michael Dahlman Enhetschef