F d Härlövsdeponin, Kristianstads kommun Miljörapport för textdel

Transkript

1 C4 Teknik VA-avdelningen Michael Dahlman / Länsstyrelsen i Skåne län F d Härlövsdeponin, Kristianstads kommun Miljörapport för textdel 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Modellering för nivåer under det kommande tätskiktet fortsatte även under Upphandlingen har dragit ut på tiden, men slutfördes i augusti Under hösten gjordes omfattande förberedelser inför arbetet. Utläggningen av tätskikt kommer att inledas våren-försommaren 2011 och planeras vara klart Under 2010 blev mängden inlevererade schaktmassor ungefär som 2009, men klart lägre än åren Totalt kom det in knappt lass, vilket motsvarar knappt m³. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kristianstad (vx)

2 2 (15) Lakvattnet leds till Kristianstads reningsverk. Den samlade lakvattenmängden från deponin och från den avslutade östra delen blev något lägre än föregående år. Den blev ändå stor, cirka m³, vilket motsvarar cirka 90 % av den totala regnmängden över ytan. Trenden är fortfarande stigande. Under 2011 är avsikten att försöka minska lakvattenmängderna genom ändrad utformning av dräneringar och pumpnivåer. Halten och mängden föroreningar har generellt sjunkande trender. Andelen ammoniumkväve från lakvattnet på reningsverkets totala belastning var under året endast 15 %, jämfört med upp till 40 % åren dessförinnan, vilket beror både på lägre halter och lägre lakvattenmängder under Gällande beslut Härlövsdeponin har aldrig haft något tillstånd enligt miljöskyddslagen/ miljöbalken. Sluttäckningen sker enligt Länsstyrelsens beslut med anledning av KRAB:s anmälan i december I korthet innebär Länsstyrelsens beslut följande: 1. Sluttäckningen ska utföras enligt anmälan, med undantag av det som framgår av beslutet. Bland annat ska tätskiktet skyddas av minst 1,5 meters skyddsskikt (inklusive drän- och vegetationsskikt). Eventuella avvikelser ska föregås av samråd med Länsstyrelsen. 2. En oberoende tredjepartskontrollant ska anlitas för kontroll av sluttäckningens utförande. 3. Resultaten av entreprenörens och den oberoende kontrollantens kontroller ska redovisas i en kvalitetsrapport till Länsstyrelsen efter sluttäckningens genomförande. 4. Utläggning av skyddsskikt ska ske i direkt anslutning till att tät- och dräneringsskikt läggs ut. 5. Vegetationsskiktet ska bestå av antingen matjord eller färdigblandad och komposterad anläggningsjord. Om rötslam från reningsverk används får inte halten fosfor och ammoniumkväve överskida vissa angivna värden. I mars 2009 anmälde C4 Teknik en ändring av utformningen av tätskiktet, från användning av lera till lergeomembran. I beslut godkände Länsstyrelsen denna ändring. Inga ytterligare villkor föreskrevs. I en underrättelse begärde Länsstyrelsen information om föroreningsnivåer i massorna för användning i sluttäckningen ovan tätskiktet. C4 Teknik redovisade sin syn i december 2009 med komplettering i februari Länsstyrelsen beslutade enligt förslaget i september Kontrollprogrammet gäller enligt beslut av Länsstyrelsen i december 2005 Provtagning enligt det nya kontrollprogrammet inleddes under Med anledning av byggandet av skyddsvallar över deponin kommer programmet att modifierades något under 2011.

3 3 (15) 5. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Skåne län. 6. Verksamhetens omfattning Verksamheten har under året omfattat mottagning av schaktmassor och annat inert material (tegel, betongbitar, mindre stenar) för modellering av ovanytan inför utläggning av tätskiktet. Sammanlagt har cirka lastfordon registrerats. Med en uppskattad volym på 7 m³/lass motsvarar det knappt m³. 7. Villkor för verksamheten och hur de uppfyllts Upphandlingen och genomförandet av utläggning av tätskiktet utgår från villkoren i beslutet I maj 2010 anmälde C4 Teknik att Tom Lundgren, Ambiental, har anlitats som tredjepartskontrollant. 8. Efterlevnad av vissa av SNV:s föreskrifter Inte relevant för denna verksamhet. 9. Mätresultat Mätningar och undersökningar har skett enligt kontrollprogrammet från Lakvattenmängder De samlade lakvattenmängderna bedöms genom mätning av gångtiden för pumpning av lakvattnet till spillvattenpumpstationen vid Fäladsgatan. Pumpen tar vatten från både den västra och den östra (avslutade) delen av deponin. Totalt under 2010 beräknas cirka m³ lakvatten ha pumpats till centrala reningsverket. De största lakvattenmängderna uppkom liksom tidigare under våren. I år blev lakvattenmängden stor även i december, troligen på grund av den höga nederbörden under november.

4 4 (15) Linjära trendlinjer visar en fortsatt stigande trend för nederbörden, med en än mer stigande trend för de beräknade lakvattenmängderna. Som vi framfört i en information till Länsstyrelsen i mars 2011, är vår hypotes att lakvattendräneringarna utmed den södra kanten av deponiområdena ligger alltför djupt och även samlar upp stora grundvattenmängder från Vilanområdet. I samband med anläggandet av en skyddsvall över den östra delen av deponin under 2011 kommer delar av dessa dräneringar att höjas upp, pumpnivåerna för återstående att höjas, och en ny pumpstation att installeras, Förhoppningsvis kan detta bidra till att minska lakvattenmängderna, som komplement till tätningen av deponin. Två pumpstationer ger dessutom en bättre bild av lakvattenmängderna från respektive del av deponin.

5 5 (15) 9.2 Lakvattenkvalitet Lakvattnet har i enlighet med programmet provtagits fyra gånger under året. Halten klorid är fortfarande hög, men har en sjunkande trend. Utöver klorid är det framförallt halten och mängden kväve som är stor. Under 2010 har dock både halter, mängder och andel i belastningen på centrala reningsverket sjunkit. Totala kvävemängden uppgick år 2010 till endast 49 ton, mot 127 ton under 2009 och 148 ton under Lakvattnets andel av kvävebelastningen på centrala reningsverket i Kristianstad har de senaste åren legat på cirka 25 %, men sjönk under 2010 till cirka 10 %. För ammoniumkväve har andelen legat på cirka % under de senaste åren, men sjönk till cirka 15 % under 2010.

6 6 (15) Den totala belastningen på reningsverket av kväve och syretärande ammonium är ändå hög, särskilt för att komma från en enskild källa, vilket är en viktig anledning att försöka särbehandla lakvattnet. Ett annat viktigt skäl är att reningsverkets slam numera är certifierat vilket gör det önskvärt att lakvattnet behandlas separat. Halten fosfor är svagt sjunkande, och på grund av lägre flöden blev den totala mängden fosfor (225 kg) cirka hälften mot föregående år. Halten BOD har varit låg under året, cirka 8 mg/l, utan några toppar som föregående år. phvärdena har legat på drygt 7, utan några toppar som föregående år. Övriga halter av undersökta ämnen visar samtliga sjunkande trender. Även mängderna är med något undantag (zink) klart lägre än föregående år. 9.3 Dagvattenmängder Anläggande av en ny mätstation för dagvatten vid det sydvästra hörnet av deponin har skjutits upp i avvaktan på att en ny våtmark ( Härlövs våtmark ) eventuellt anläggs väster om deponin. Ansökan om LBU- och LOVA-medel för detta har gått in till Länsstyrelsen hösten Våtmarken är tänkt att bli multifunktionell där ett av syftena är att höja trycket mot deponin för att minska utläckaget av lakvatten till dagvattensystemet.

7 7 (15) 9.4 Dagvattenkvalitet Dagvattnet i utgående rör från dammen i det sydvästra hörnet provtas fyra gånger per år i enlighet med programmet. Detta dagvatten härrör främst från det avskärande diket väster om deponin. Halterna under 2010 har åter ökat efter minskningar och är nu ungefär som Man kan se en tydlig påverkan av lakvatten (klorid och kväve) i dagvattnet. 9.4 Dagvatten från den nordvästra kvadranten Detta är analyser som görs på det ytliga avrinnande vattnet från den hörna som på försök tätades med slam-aska-sand för ett tiotal år sedan. Fyra prover tas årligen i enlighet med programmet. Som medelvärde var fosforhalten 1,4 mg/l och kvävehalten 70 mg/l tämligen höga halter alltså men både kväve- och fosforhalterna har en sjunkande trend.

8 8 (15) 9.5 Grundvattennivåer, övre magasinet Det övre grundvattnets nivåer mäts numera i fjorton rör fyra gånger per år. Ett nytt rör (0905) söder om östra delen av deponin började lodas under 2010 för att följa eventuella förändringar på grund av den nya skyddsvallen och ändring av dräneringsnivåerna. Grundvattenförhållandena är ungefär samma som föregående år. Rör 0602 har en svagt stigande grundvattennivå, vilket beror på att täckmassor här har fyllts ut mot Härlövsängaleden och intill röret för att skapa ett landfäste för en eventuell gångbro, vilket medför en något högre lokal grundvattennivå. Rör 0606 (i norra delen utmed Härlövsängaleden) ger även i år tidvis avvikande värden vilket vi inte har någon förklaring till. Det nya rör 0905 visar låga och varierande nivåer. Rör 0610 inne på tippen har betydligt högre (men stabila) nivåer varför det inte tagits med i diagrammet.

9 9 (15) 9.6 Grundvattenkvalitet, övre magasinet Det ytliga grundvattnet provtas enligt programmet två gånger per år. Påverkan är generellt sett hög när det gäller klorid, ammonium och även sulfat.

10 10 (15) 9.7 Grundvattennivåer, undre magasinen Grundvattennivåerna mäts enligt programmet fyra gånger per år i tre halvdjupa borror i kritberggrundens övre del och tre djupa borror i den undre delen, glaukonitsandstenen. Resultaten visar som tidigare att grundvattennivåerna i de djupare magasinen ligger lägre än i det översta, på grund av vattenuttagen till dricksvatten i Kristianstad från sandstenslagret. Nya lodningar i Kristianstad pekar på en hydraulisk kontakt mellan grundvattnet i jordlagren och trycknivåerna i kritberggrunden. En geologisk förklaring till detta kan vara att moränen är tämligen genomsläpplig, och där det saknas ovanliggande lerlager blir det en god kontakt, vilket är negativt ur föroreningssynpunkt. Förberedelser pågår för att upphöra med användning av vattentäkterna i centrala Kristianstad till dricksvatten.

11 11 (15) 9.8 Grundvattenkvalitet, undre magasinen Det djupare grundvattnet har enligt programmet provtagits två gånger under året. Vissa resultat finns sedan en lång rad år tillbaka, här redovisas bara de fyra senaste åren. Resultaten visar som tidigare att de två mellandjupa borrorna B19 och B20 på den östra kanten av den östra deponidelen är klart påverkade. Kloridhalterna i B 19 ligger kring och i B 20 kring 300 mg/l. Även halterna TOC, ammonium och järn är höga i B 19. I de djupa borrorna syns lyckligtvis ingen påverkan av lakvatten, inklusive förvarningsborran NBB 73 halvvägs mellan deponiområdet och vattenverket. Sulfatvärdena är avvikande i B 20 och B 21 samt ibland i B 72 (intill Härlövsängaleden), men det kan vara naturliga variationer. ph-värdena är generellt högre i de djupa brunnarna.

12 12 (15) 9.9 Recipientkontroll Enligt programmet ska konduktiviteten i Helge å mätas med en fast monterad konduktivitetsmätare vid Södra Dämmet, cirka 500 meter nedströms deponin. Syftet är att försöka spåra eventuellt läckage av klorid från Härlövsdeponin. Det är en vansklig metod, eftersom utspädningen kan vara stor och på grund av annan påverkan från dagvatten mm från staden Kristianstad. Eftersom deponin ska vara tätad mot Helge å med en palissad är risken främst att lakvatten smiter ut till dagvattnet och pumpas ut i ån, tillsammans med dagvatten från västra Kristianstad, via Bomgatans pumpstation strax uppströms Långebro. Undersökningsmetodiken är alltså tveksam, men ett gott försök. Dataöverföring till vårt övervakningssystem inleddes i början av Nedan visas erhållna värden från mars 2009 till mars Värden kommer var femte minut. Konduktiviteten anges i µs/cm. För att få enheten ms/m divideras värdena med 10. Värdena ligger på cirka 5-15 ms/m med tidvisa toppar, dock bara undantagsvis över 20 ms/m. Framförallt är det toppar under våren och sommaren. Mätresultat från Helgeåkommittén (månadsvisa stickprover) visar att konduktiviteten i Helge å vid Torsebro cirka 10 km uppströms Kristianstad ligger på ms/m under med högre värden under sommarmånaderna. Vid Hammarsjöns utlopp cirka 10 km nedströms ligger värdena kring 16 ms/m, med undantag för inbrott av saltvatten från havet. I Vinne å, som tillkommer några kilometer uppströms Kristianstad, är konduktiviteten kring 45 ms/m. Av resultaten hittills att döma syns ingen påverkan på Helge å på grund av läckage från Härlövsdeponin.

13 13 (15) Dagvattnet vid utloppet från dammen (se avsnitt 9.4) är dock tydligt påverkat av lakvatten med konduktivitetsvärden på ms/m. I samband med ombyggnaden av Bomgatans dagvattenpumpstation under 2011 kommer provtagningsutrustning och ytterligare en konduktivitetsmätare att monteras för analys av dagvattnet, som delvis härrör från dammen och deponiområdet. Undersökningar av påväxt vid Långebro, strax nedströms deponin (och centrala Kristianstad), utförs i regi av Helgeåkommittén. Kiselalgsindex har här beräknats sedan år IPS-resultaten har varierat mellan den nedre delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre delen av intervallet för klass 2, god status. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan klass 1 och 2, som det uttrycks i årsrapporten för Resultaten från 2010 blir inte klara förrän i april-maj Undersökningarna 2009 gav index motsvarande klass 1 (näringsämnen och organisk förorening)..

14 14 (15) 9.10 Gasmängder Gasutvinning sker genom överenskommelse med C4 Energi som sköter anläggningen. Deponigasen förbränns i Allöverket. C4 Energi har redovisat att under 2010 insamlades drygt 7 miljoner Nm³ deponigas, motsvarande en energimängd av 20 MWh. Efter en minskning av energimängderna fram till 2007 har de åter ökat och 2010 gav den största energimängden sedan Metanhalten var dock den lägsta hittills, 29 %, vilket kompenserades av den stora gasmängden. Orsaken till de ökade energimängderna är bland annat att torn och ledningsnät på deponin har byggts om under de senaste åren. Ventilbatterierna och kondensatavledarna har också byggts om för att kunna avskilja kondensatet bättre. Dessutom kan man på Allöverket numera förbränna deponi- och biogasen i båda flispannorna och i den separata biogaspannan. De kan därför ta emot en större gasmängd. Eftersom större andel av biogasen från Karpalund går till fordonsbränsle finns det utrymme för större gasvolymer från deponin. Tidigare ströps gasmängden från torn som hade lägre metanhalt, men idag kan lägre halter tillåtas eftersom deponigasen samförbränns med flis i flispannorna under hela året.

15 15 (15) 10. Åtgärder för att säkra drift, kontroll och skötsel Ett nytt grundvattenrör 0905 började lodas för att följa grundvattennivån söder om deponin. Inga ytterligare åtgärder har genomförts under året. 11. Åtgärder med anledning av driftsstörningar o dyl Inga särskilda driftstörningar har förekommit. 12. Åtgärder för att minska förbrukning av råvaror och energi Inga särskilda åtgärder har gjorts under året. 13. Kemiska produkter Inget särskilt utbyte har skett under året. Utöver bränslen är användningen av kemiska produkter ringa. 14. Avfall Annat avfall än spillolja uppkommer inte i verksamheten i nämnvärd omfattning. 15. Åtgärder för att minska riskerna för miljön och människors hälsa Åtgärderna handlar främst om att försöka förbättra omhändertagandet av lakvatten. 16. Miljöpåverkan från varor som tillverkas Verksamheten innebär ingen tillverkning av produkter. Anna Tengelin Skoog T f VA-chef Michael Dahlman Projektledare