Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015
Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom 13 000 nya diagnoser varje år 7000-10000 minnessjuka under 65 år Var tredje som har fyllt 85 år har Alzheimers Minnessjukdom är den vanligaste orsaken för att inte kunna bo i sitt eget hem
De vanligaste minnessjukdomarna bild: the Lundbeck Institute
Hur börjar minnessjukdomen? (Jaana Suhonen, CERAD-utbildning 8.10.09) Patienten eller anhöriga yttrar oro för patientens minne, trots att social förmåga har inte förändrats Minnets symptom förhindrar arbete eller vardagliga sysslor Att glömma avtalade möte, oändamålsenlig förbruk av hälsovård, svårt att följa anvisningar Svårighet att hitta ord, eller använder olämpliga ord Slutledning och problemlösning försämras Abstrakt tänkande försvagas t.ex. svårighet att handla finanser Föremål försvinner, svårt att fatta hur dom skall användas och varför dom skall användas Förändringar i sinnesstämning: depression, ångest, apati i samband med försvagad närminne. 50 % inser inte sina egna besvär. Personligheten kan förändras Slutar hobbyer, backar ut från tidigare kontakter, att köra bil blir svårare
Minnessjukdom drabbar alla närstående Anhöriga och särskilt sambor lättnar boendet hemma. Det drabbar äkta parets förhållande och vardagliga livet då den andra blir egenvårdare Minnessjukdom medför mångfaldiga problem i vardagen, och psykisk och fysisk stress för vårdaren Man skall fråga: hur orkar du? Hur mår du? Hela familjens sjukdom
Patienten Lars K., 84 år Är patient i hemsjukvården pga svår ledbrosk, yrsel och svårighet att röra Anhöriga och hemsjukvården har varit oroade om svårigheter i det vardagliga livet. Han äter för mycket olika smärtlindrande mediciner och sömntabletter. Läkaren tänker göra hembesök. Lars hamnar i sjukhus pga hjärtsvikt Han är trött och passiv, har ibland förvirring och synvillor. Han tror att det är krig Sköterskan gör MMSE-testen med nedsatt poäng 18/30 dvs medelsvår demens Dottern berättar om Lars tilltagande svårigheter inom längre tidsperiod: har svårt att ta hand om räkningar, fatta hur man skulle fylla in blanketter, hitta ord, berätta om händelser både nya och gamla
Lars blir undersökt Läkaren ordinerar en stor mängd av laboratorieprover (socker, skölkörteln, B12-vitamin, levern, njurarna, hemoglobin, hjärtat) Samt hjärnans datortomografi eller magnetundersökning Konstateras förändringar i hjärnan Slutas med starka sömntabletter samt smärtlindrande tabletter. Han får fysioterapi och hjälpmedel och lämpliga tabletter mot smärtor Lars klarar hemma bättre, och det är enklare för alla att förstå att orsaken till förändringarna är minnessjukdomen Lars pratar om sin vårdvilja och gör intressebevakningsfullmakt
Alzheimers sjukdom 70% av alla minnessjukdomar Den vanligaste minnessjukdomen i världen Långssamt och jämnt framskridande En av tre som har fyllt 85 år har Alzheimers Ingen av oss är skyddad Utsättande orsaker: förhöjt blodtryck, diabetes, höga fettvärden =kolesterol, passiv livsstil, andra sjukdomar eller skador i hjärnan, apoe-allel i gener Svårt att sätta saker på minnet, svårt att lära sig nytt, svårt att minnas nya namn eller överenskomna saker, slarvar bort bruksföremål, svårt att röra sig i ny miljö, närminnet försämras. Funktionsförmågan avtar. Hos de flesta uppträder beteendestörningar Behandling: Alzheimers mediciner donepezil, rivastigmin, galantamin eller memantin
Alzheimers medicinering Lars får Donepezil, som orsakar magknipningar och lös mage. Läkaren hade också tänkt på Galantamin. Medicinen bytas till Exelon-plåster, som passar bättre. Lars blir piggare, orkar läsa och träffa bekanta, vill gå utanför hemmet. Läkaren skriver B-intyg till FPA för nedsatt pris för medicinen, samt vårdbidrag Lars tar del i gruppverksamhet och fysioterapi. Ibland trivs han på intervall- eller kortvarig vård Senare när minnets besvär tilltagar, börjas med Memantin i början av sjukdomen hade han ångest och depression, därför fick han depressionsmedicinering Senare fick han synvillor och oro under nätterna. Det behandlades med psykosmedicinering samt melatonin
Alzheimers medicinering Stoppar bromsmedicinen Alzheimers sjukdom? Nej tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av demenssjukdomen. Däremot kan många erfara att medicinen lindrar symptomer. Idag kallas dessa mediciner symptomlindrande behandling vid demens Donepezil, Galantamin, Rivastigmin, Memantin
Efter tre år Lars Klarar inte ensam hemma trots ökad hjälp, har fallit farligt flera gånger, gått vilse på gatan ett par gånger, och livet känns ensamt och tomt hemma Han skriver ansökan till vårdhem Där får han dygnet runt all hjälp och vård som han behöver, bor i sitt eget rum och tar del i vårdhemmets gemensamma aktiviteter om han orkar
Lewy body-sjukdom (LBD=Lewy body disease) Synhallucinationer: detaljerad beskrivning av object som andra kan inte se Svårighet i rörandet som i Parkinsons sjukdom: stelhet, skakande, blir trögare Svårigheter i sömnen (gående, slag, skrik) Omväxlande vakenhet: somnande, anfall av stirrande, växling av versamhetsförmåga. Varierar flera gånger om dagen, eller från dag till dag Anfall: fall, svindel, medvetslöshet. Beror på skada i det autonomiska nervsystemet överkänslighet till flera mediciner: särskilt vissa psykiatriska mediciner Hallucinationer av andra sinnen, vanföreställningar: konstiga känslor i kroppen, hör hallucinationer, misstänker Tänker ologiskt, blir lätt arg, häftig Minnets problem är otypiska. Personligheten kan förvaras bättre än hos Alzheimers. Närminnet och konsten att lära nya saker kan förvaras. Avancerande sjukdom: 2-20 år
Lewy body-sjukdomen Ansamlingar av s.k. Lewy bodys hittas i områden i hjärnbarken i hjärnan
Parkinson-demens Var tredje Parkinson-patient får minnessjukdom under åren Lewy kroppar samlas på vissa områden i hjärnan Problematiskt med Parkinsons mediciner, som kan framkalla hallucinationer Symptom: långsamhet, depression, apati, att handla information försämras, funktionsförmåga försämras, otypiska minnets problem Behandling: rivastigmin (Exelon) och motionsoch balansträning
Blodkärlsrelaterad minnessjukdom Skador på blodkärl i hjärnan stör minnet och hantering av information Har samband med högt blodtryck, kranskärlssjukdom, hjärninfarkt, tobaksrökning, diabetes och stoke Gåendet försämras, steg blir kortare och lägre, ofta några neurologiska fynd Stelhet, svårt att styra verksamhet, blir långsammare, gamla personlighetsdrag förstärkas, fastnar, tappar praktiska färdigheter Nattlig förvirring Depression, växlande sinnesstämningarna, känslosamhet ökas Ojämna minnets funktioner, det är möjligt att lära nya saker Funktionsförmåga kan behållas länge Framtidsutsikter styrs av andra sjukdomar (diabetes, ny hjärninfarkt, hjärtats funktion, infektioner osv.)
Fru Eva C. 79 år, bor med make Har haft blodtryck, förhöjda kolesterolvärde, diabetes sedan medelåldern. Fick senare kärlkramp, behandlades med ballongvidgning av kranskärl samt mediciner. Fick förmaksflimmer senare och Marevan-behandling börjades Gåendet blev stelt, svårigheter med balansen, blev långsammare med alla sysslor, fick depression och ångest. Svårt att koka, städa och ta hand om hushållet. Svårigheter med minnet Hjärnans röntgen visade flera små hjärninfarkter i olika delar av hjärnan Inga tecken på Alzheimers hittills. Fick remiss till fysioterapi, mediciner mot depression och hänvisning till hemhjälp
Frontotemporal degeneration Muistisairauksien käypä hoito 2010 Personligheten förändras och olämpligt social beteende är typiska förändringar redan från början av sjukdomen. En del har talsvårigheter Kunskaper liksom motorisk förmåga, att komma ihåg, konsten att iaktta och röra bevaras länge Diagnosen förstärks om: börjar småningom och smygande, taktlöshet, bristande omdöme, initiativlöshet, kortsiktighet, apati, irriteras av impulser, hämningslöshet, onormalt förhållande till pengar, emotioner banaliseras, känner inte igen sjukdomen eller förändringar i sig själv
Rehabilitation för den minnessjuka Att bli rehabiliterad är en känsla av att vinna krafter. Hälsan och funktionsförmågan förbättras. Ökad känsla av livets meningsfullhet och kontroll. Ökade förhoppningar och förtroende Man kan planera sin egen framtid med hjälp av VÅRDVILJA Första INFORMATION ANPASSNING Dagverksamhet, rehabilitation, fysioterapi kortvarig eller långvarig rehabilitation i anstalten STÖDgrupp till den drabbade eller närstående Personlig, individuell vardag Sociala kontakter, hobbyer, kultur, motion MEDICIN för minnessjukdomen Förebyggande och vård av andra sjukdomar HJÄLPMEDEL, teknologi, förändringar i hemmet, annan stöd av omgivningen Kolla: www.muistikoti.fi (Muistiliittos nätsidor)
Kan man förebygga Alzheimers? Nej, men dess symptom kan uppskjutas till senare år (Miia Kivipelto: demens riskräknaren) Sköt väl: blodets fetter, diabetes, blodtryck (sk. metabolisk syndrom) Motionera året runt. Liten övervikt tillåtet Ge passande arbete för hjärnan: goda sociala relationer, studerande, intresse, hobbyer, några nära vänner God mat i god sällskap Livskvalitet är viktigt
Muistiliitto ry www.muistiliitto.fi (tjänas på svenska) Seminarer, föreläsningar, projekt, mötesplats, råd, stöd För anhöriga: Avgiftsfri telefonservice 0800 9 6000 (dagligen kl 17-21) Vertaislinja-keskustelualue, diskussion med andra i nätet Esbo och Grankulla minnesförening rf stöd, information, projekt. Minneslots-verksamhet www.espoonmuisti.fi www.svenskdemens.sve - Minnessköterska eller koordinator på området - Muistisairaan kuntouttava hoito (Duodecim)
Tack skall Ni ha!