Förebygga våld mot barn

Relevanta dokument
Välkommen till Tryggare barn!

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Svar på frågor om Stöd och behandling

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Plan för likabehandling för Berga förskola

Frågeformulär till vårdnadshavare

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

LÄSGUIDE till Boken Liten

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

Staffansgårdens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

Bella Stensnäs, leg psykolog

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att göra saker i rätt ordning

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Levla lärmiljön. Ett stödmaterial för tidiga insatser

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Affektteori och affektsmitta

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan. Gäller Mora By förskola SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att ställa frågor om våld

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

LÄSGUIDE till Boken om Liten

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Sjöborgsvägens förskola. Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2018/2019

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Samverkan varför, när och hur?

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Stöd för barn och familjen

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Lunnamöllans uteförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

GOS-G för blivande föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Kartläggnings- och metodstöd

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Till dig som bor i familjehem

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Delaktighetsmodellen. Dialogforum för jämlika möten mellan personer med olika inflytande över gemensamma frågor

Elever, personal och föräldrars upplevelse av att det ofta/alltid är lugnt och tryggt i skolan

Utmaningar i fo rskolan


Hur upptäcker vi dem i tid?

Edda & Ragna förskolor LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Transkript:

Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Många komplicerande faktorer vid en orosanmälan Skuld & skam Förnekelse Rädsla för konsekvenser Arbetslöshet Stress Nedstämdhet Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Svårt ta emot hjälp Få tackade ja till stöd, stora avhopp många arga, kränkta & rädda Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Överlämningsfasen den mest kritiska Störst risk att tappa föräldern i detta skede men även störst chans att påverka följsamheten i positiv riktning

En hypotes att testa Ökad tydlighet Det här är Tryggare barn & ges till alla leder till färre avhopp & ökad följsamhet

BAKGRUND VI NÅR INTE FÖRÄLDRARNA... MEN VI TROR HUR VI KAN GÖRA SKILLNAD

FRAMGÅNGSFAKTORER ERBJUDS ALLA ERBJUDS DIREKT AVGRÄNSAT I TID (magiska siffran 5) TYDLIGA TEMAN ALLIANS FÖRE FÖRÄNDRING

Målet med Tryggare barn Fånga upp Förebygga Förhindra

Vad är Tryggare barn? Röd tråd från anmälan till avslut för professionella & barnets nätverk Material För professionella & barnets nätverk Kurs Fem teman i lugnt föräldraskap & barnsamtal

Vilka kan erbjudas Tryggare barn? Alla familjer i direkt anslutning till en orosanmälan om våld mot barn eller annan kränkning Nätverket För att stötta föräldrar/barn (nån/några träffar)

INNAN KURSEN Inledande samtal CHECK-LISTA BYGGA ALLIANS (ett till tre inledande samtal) FÖRMÄTNING (8 frågor Innan)

FÖRHÅLLNINGSSÄTT ÖKA o förstärkning av förändringsprat MINSKA/TA BORT o Konfrontation o Argumentation o Rådgivning Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 1 Vad påverkar relationen? Vad går lättast att förändra? Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 2 Uppmärksamhetsprincipen & STOPP Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 3 Förebygg konflikter Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 4 Välj bort konflikter Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 5 Att behålla lugnet Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Träff 6 Repetition av Tryggare barn Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

EFTER KURSEN Eftermätning Avslut (tillsammans med barnet & utredande socialsekreterare) Inplanerade återträffar

Samtal med barnet att skapa ett sammanhang för barnet Agendor Informera Involvera Följa upp Illustratör: Johanna Enö Persson, Tryggare barn, Stockholm stad 2015

Fånga upp/ förebygg/ förhindra För och eftermätningar För barn & föräldrar Insamling av statistik Antal föräldrar som tackat ja, fullföljt eller hoppat av kursen Konsumentfrågor till utredare/behandlare/föräldrar Samforskning Åtta föräldrar (Hässelby-Vällingby) samt projekt i Bromma Examensuppsats Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i socialtjänsten

Kort om experimentella fallstudier (single case design, MOS etc) Kvantitativ metod med: o många mättillfällen o för ett fåtal individer Nackdelar: Sämre än RCT vad gäller långsiktiga effekter Sämre ge säkert svar generell nivå Fördelar: Undersöker omedelbart effekten av insatsen för individen Ger kunskap om hur förändringen går till

Exempel på visuell granskning av två målbeteenden

DAGLIG SJÄLVSKATTNING Positiva stunder Hur många positiva stunder har du haft med ditt barn i dag? Exempel på en positiv stund är när barnet verkar ha haft det: o extra roligt i lek eller under en gemensam aktivitet o barnet har fått uppmuntran eller din fulla uppmärksamhet o stunden har varat i ungefär fem minuter eller mer Tappat humöret Antal gånger du blivit arg på ditt barn som lett till att du inte kunna behålla lugnet i stunden?

Antal tillfällen föräldern skattat positiva/negativa stunder med barnet 4 3 Positiva stunder 2 Tappat humöret Linjär (Positiva stunder) Linjär (Tappat humöret) 1 0 Baslinjevecka 1 Baslinjevecka 3 Behandlingsvecka 2 Behandlingsvecka 4 Uppföljning

Sammanfattning av resultat Två av tre föräldrar visade på en marginell minskning av psykiska besvär efter Tryggare barn. Samtliga föräldrar förändrade sin kommunikation med sitt barn genom att bli mer lugna eller öka antal positiva stunder med sitt barn. Snittvärden för veckoskattningar för alla föräldrar tillsammans. Signifikanta skillnader mellan baslinje och behandling redovisas i diagrammet. Vid en sammanräkning av de tre ärendena uppstod en signifikant ökning av positiva stunder med en stor effektstorlek ( se diagram)

Har föräldrarna upplevt sina mål? Bättre familjeklimat! Våldet upphört. Föräldrarna upplever sig mer kompetenta! Föräldrarna har önskat sig en mer harmonisk vardag och man tyckt att stopp -tekniken bidragit till det Planering som lett till mindre stress i vardagen. Tagit hjälp av nätverket och även satt gränser för nätverket De säger sig vara mindre arga och stressade. Mer gemenskap med barnen och glädje i att vara föräldrar och mindre tjat. Ja, de började kommunicera med varandra om regler och gränser och praktisera det. Ja, ett lugnare föräldraskap Fler gemensamma stunder med barnen. Använder STOPP... våldet har upphört Mer kvalitetstid ihop mellan barn och förälder. Konfliktnivån har sjunkit hårdhänthet/våld minskat/upphört mellan förälder och barn. Ja, de får verktyg men framför allt en annan förståelse för barns behov. Kunde efter ett par lektioner tala öppet om händelsen som polisanmälts, som de tidigare nekat till att det hänt

Har det blivit skillnad för barnen? De får leka mer med sina föräldrar. Inte så mycket tjat. Ja= Tryggare förtroendefullare relation. Mindre oro Leker mer med sina föräldrar. Mamma/pappa lugnare, skriker inte så mycket barnet har lugnat ner sig när mamma och pappa fått verktyg att bemöta honom Lugnare hemma Färre bråk Gladare de har mer och mer börjat lita på varandra som föräldrar. Barn och föräldrar beskrev en lugnare hemsituation och att de gör mera saker tillsammans

IMPLEMENTERING AV TRYGGARE BARN 83 familjeterapeuter utbildade i Stockholm Stad

Cirka 120 föräldrar och barn har fått Tryggare barn som insats inom socialtjänsten 2013-2015

Utvärdering av Tryggare barn Frågor före och efter avslutad kurs för föräldrar & barn

Tack för uppmärksamheten!