Domstolsverkets r apportserie 2010:1 Notariers och fiskalers arbetssituation En översyn
Diarienummer 705-2009 Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010
DV-RAPPORT 2010:1 Innehåll 1 Sammanfattning... 6 2 Inledning... 8 2.1 Bakgrund... 8 2.2 Vårt uppdrag... 8 2.3 Organisation... 9 2.4 Arbetssätt... 9 2.5 Avgränsning... 10 2.6 Rapportens disposition... 10 3 Reformeringen av domstolsväsendet... 11 4 Notarietjänstgöringen... 13 4.1 Inledning... 13 4.2 Allmänna bestämmelser om notarietjänstgöringen... 13 4.3 Domstolsverkets idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll... 15 4.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier... 16 5 Domarutbildningen... 18 5.1 Inledning... 18 5.2 Allmänna bestämmelser om domarutbildningen, m.m.... 18 5.3 Domstolsverkets utbildningsplan för bl.a. fiskaler... 20 5.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för fiskaler... 21 6 Tidigare undersökningar... 23 6.1 Inledning... 23 6.2 Juseks undersökningar av notariernas arbetssituation... 23 6.3 Domstolsverkets medarbetarundersökningar... 25 6.4 Notarienämndens undersökningar... 25 6.5 Uttalanden om fiskalernas arbetssituation... 26 6.6 Juseks undersökning av fiskalernas arbetstider m.m.... 28 7 Resultaten av våra undersökningar... 29 7.1 Inledning... 29 7.1.1 Allmänt om undersökningarna... 29 7.1.2 Besök och intervjuer på domstolar... 29 7.1.3 Enkätundersökningar... 30 7.1.4 Vår redovisning av undersökningsresultaten... 31 7.2 Notariernas arbetssituation... 32 7.2.1 Inledning... 32 7.2.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om notarier... 32 7.2.3 Introduktion... 32 7.2.4 Handledarskap... 35 7.2.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 37 7.2.6 Arbetsuppgifter... 39 7.2.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 50 7.2.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 54 7.2.9 Intern och extern utbildning... 57 7.2.10 Samarbete m.m.... 59 3
DV-RAPPORT 2010:1 7.3 Överrättsfiskalernas arbetssituation... 60 7.3.1 Inledning... 60 7.3.2 Besökta överrätters interna bestämmelser om fiskaler... 60 7.3.3 Introduktion... 61 7.3.4 Handledarskap... 65 7.3.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 68 7.3.6 Arbetsuppgifter... 71 7.3.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 78 7.3.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 82 7.3.9 Intern och extern utbildning... 87 7.3.10 Samarbete m.m.... 90 7.4 Fiskalernas placering vid underrätt... 92 7.4.1 Inledning... 92 7.4.2 Besökta överrätters bestämmelser om underrättsplaceringarna... 92 7.4.3 Domares och fiskalers synpunkter på underrättsplaceringarna... 93 7.5 Underrättsfiskalernas arbetssituation... 95 7.5.1 Inledning... 95 7.5.2 Besökta underrätters interna bestämmelser om fiskaler... 95 7.5.3 Introduktion... 96 7.5.4 Handledarskap... 99 7.5.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 104 7.5.6 Arbetsuppgifter... 108 7.5.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 115 7.5.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 119 7.5.9 Intern och extern utbildning... 123 7.5.10 Samarbete m.m.... 125 8 Våra förslag... 127 8.1 Inledning... 127 8.1.1 Vårt uppdrag, m.m.... 127 8.1.2 En sammanfattning av uppmärksammade problem och brister... 127 8.2 Förklaringar till problemen och bristerna... 129 8.3 Allmänt om våra förslag... 130 8.4 Åtgärder för att förbättra notariernas arbetssituation... 131 8.4.1 Avsnittets disposition... 131 8.4.2 Interna styrdokument... 132 8.4.3 Introduktion... 133 8.4.4 Handledarskap... 134 8.4.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 137 8.4.6 Arbetsuppgifter... 138 8.4.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 141 8.4.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 142 8.4.9 Intern och extern utbildning... 145 8.4.10 Samarbete, m.m.... 145 8.4.11 En sammanfattning av de viktigaste åtgärdsförslagen... 146 8.5 Åtgärder för att förbättra överrättsfiskalernas arbetssituation... 147 8.5.1 Avsnittets disposition... 147 8.5.2 Interna styrdokument... 147 8.5.3 Introduktion... 148 8.5.4 Handledarskap... 149 8.5.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 152 8.5.6 Arbetsuppgifter... 153 8.5.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 155 8.5.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 156 8.5.9 Intern och extern utbildning... 159 8.5.10 Samarbete, m.m.... 160 8.5.11 Fiskalernas placering vid underrätt... 160 8.5.12 En sammanfattning av de viktigaste åtgärdsförslagen... 162 4
DV-RAPPORT 2010:1 8.6 Åtgärder för att förbättra underrättsfiskalernas arbetssituation... 162 8.6.1 Avsnittets disposition... 162 8.6.2 Interna styrdokument... 162 8.6.3 Introduktion... 164 8.6.4 Handledarskap... 165 8.6.5 Organisatoriska frågor, m.m.... 169 8.6.6 Arbetsuppgifter... 170 8.6.7 Arbetstid och arbetsbelastning... 171 8.6.8 Återkoppling på utförda arbetsinsatser, m.m.... 172 8.6.9 Intern och extern utbildning... 174 8.6.10 Samarbete, m.m.... 175 8.6.11 En sammanfattning av de viktigaste åtgärdsförslagen... 175 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Projektdirektiv Individuell utbildningsplan för notarier Individuell utbildningsplan för överrättsfiskaler Individuell utbildningsplan för underrättsfiskaler 5
SAMMANFATTNING DV-RAPPORT 2010:1 1 Sammanfattning Sveriges domstolar måste, för att kunna konkurrera med andra arbetsgivare om de unga juristerna, erbjuda goda arbetsförhållanden och anställningsvillkor för bl.a. notarier och fiskaler. Domstolsverket har därför beslutat att i projektform närmare undersöka notariernas och fiskalernas arbetssituation. Det närmare syftet med projektet har varit att ta fram en rapport som innehåller en kartläggning av notariernas och fiskalernas arbetssituation på domstolarna, förslag på förändringar som bör genomföras för att uppnå målsättningen om en god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda uppgifter för notarier och fiskaler samt en redovisning av de eventuella synpunkter på utformningen av berörda författningar som kan ha framkommit under arbetets gång. Uppdraget har bedrivits främst av en projektgrupp och har genomförts under perioden den 1 juli 2009 den 30 april 2010. Kartläggningen av notariernas och fiskalernas arbetssituation har till stor del baserats på besök på sammanlagt 17 över- och underrätter samt intervjuer med bl.a. domstolschefer, andra domare, fiskaler och notarier på dessa domstolar. Undersökningarna avseende fiskalernas arbetssituation har kompletterats med bl.a. enkätundersökningar riktade till samtliga fiskaler. Resultaten av undersökningarna visar att notarier och fiskaler ofta är positiva till utbildningstjänstgöringarna på domstol. Undersökningarna visar dock även att det på många domstolar förekommer problem och brister i notariernas och fiskalernas arbetssituation. Av undersökningarna framgår bl.a. att många domstolar saknar tydliga bestämmelser om notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring, att en del notarier och fiskaler får en bristfällig introduktion på domstolarna samt att det på många domstolar råder oklarheter rörande handledarskapets innehåll och handledarnas uppgifter. Undersökningarna visar vidare att många notarier och fiskaler på allmänna domstolar har en alltför hög arbetsbelastning och arbetar mer, eller mycket mer, än normal arbetstid samt att notarier och fiskaler får för lite feedback. Undersökningarna visar också att notarier och fiskaler får för lite utbildning i hur de ska utföra sina arbetsuppgifter i praktiken samt att notarier och fiskaler inte alltid har lika positiva uppfattningar som domarna när det gäller exempelvis samarbetsklimat, attityder och bemötande på domstolarna. När det gäller notariernas arbetsuppgifter framgår av undersökningarna bl.a. att förvaltningsrättsnotarierna har få egna förhandlingar, att många tingsnotarier ägnar alltför stor del av notarietjänstgöringen åt beredning av mål och protokollföring vid förhandlingar samt att en hel del tingsnotarier inte får skriva domsförslag, eller tillräckligt många domsförslag, innan de ska skriva egna domar. Undersökningarna avseende fiskalernas arbetsuppgifter visar bl.a. att många överrättsfiskaler relativt sällan deltar vid och voterar efter förhandling, att en hel del hovrättsfiskaler inte får skriva domsförslag samt att fiskaler som tjänstgör på arbetsenheter med beredningsorganisationer ofta har en alltför hög måltilldelning. 6
DV-RAPPORT 2010:1 SAMMANFATTNING I rapporten ges olika förslag på hur man bör kunna komma till rätta med uppmärksammade problem och brister. Tre av förslagen får betraktas som mer viktiga än andra. De förslagen avser utarbetandet av interna utbildningsplaner och individuella utbildningsplaner för notarier och fiskaler samt förstärkt handledarskap för notarier och fiskaler. Även övriga förslag syftar till att åtgärda problem och brister samt till att göra domstolarna ännu mer attraktiva som arbetsplatser för unga jurister. Förslag lämnas exempelvis om att det i såväl tingsrätts- som förvaltningsrättsinstruktionen bör införas en bestämmelse om att varje notarie ska ha en ordinarie domare som handledare samt att man i förvaltningsrättsinstruktionen bör ta bort kravet på viss tids tjänstgöring när det gäller notariernas behörighet. Vidare föreslås att överrättsfiskaler bör ha bestämda dagar för föredragningar av andra mål än förtursmål, att man på underrätter med beredningsorganisationer bör skapa rutiner som gör det möjligt för fiskalerna att även i praktiken ha en reducerad måltilldelning samt att överrätternas interna utbildningsplaner för fiskaler bör innehålla bestämmelser om exempelvis hur ofta fiskalerna ska votera och skriva domsförslag efter förhandling. Förslag lämnas också om att hovrättspresidenterna bör genomföra en översyn av riktlinjerna avseende olämpliga mål för tingsfiskaler, att kammarrättspresidenterna bör utarbeta motsvarande riktlinjer för förvaltningsrättsfiskalerna samt att man på domstolarna bör upprätta dokument som underlättar för domare att ge konstruktiv feedback till notarier och fiskaler. 7
INLEDNING DV-RAPPORT 2010:1 2 Inledning 2.1 Bakgrund Innehållet i Juristbarometern 2010 1 visar att Sveriges domstolar är den arbetsplats som unga jurister helst vill arbeta på. Antalet sökande till lediga notarie- och fiskalsanställningar bekräftar att många jurister vill arbeta på domstol. Några problem att rekrytera unga jurister till domstolarna finns således inte i dagsläget. Det förhållandet att såväl notarietjänstgöringen som domarutbildningen är attraktiv bland unga jurister behöver dock inte innebära att notarier och fiskaler är helt nöjda med sin arbetssituation på domstolarna. Det finns undersökningar som visar på motsatsen. Notarier och fiskaler verkar visserligen vara positiva över att få genomgå utbildningstjänstgöringarna samt att få ökade kunskaper och ökad kompetens under tjänstgöringen på domstol. De verkar dock även anse bl.a. att de får för lite handledning och feedback samt att de har en alltför hög arbetsbelastning på domstolarna. Sveriges domstolar befinner sig just nu i en omfattande generationsväxling och konkurrensen om de unga juristerna förväntas öka under de kommande åren (Juristbarometern 2010). Regeringen har uttalat att Sveriges domstolar, för att kunna konkurrera med andra arbetsgivare, måste erbjuda såväl goda arbetsförhållanden som goda anställningsvillkor i övrigt (prop. 2007/08:113 s. 9). Om Sveriges domstolar inte kan göra det, finns det en stor risk för att domstolarna varken kan rekrytera eller behålla de skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna. För att motverka en sådan utveckling borde det enligt Domstolsverket genomföras en undersökning av notariernas och fiskalernas arbetssituation. Domstolsverket har i dagsläget nämligen ingen tydlig uppfattning om hur arbetssituationen generellt sett ser ut för notarier och fiskaler på domstolarna. 2.2 Vårt uppdrag Vårt uppdrag ska ses mot bakgrund av vad som sagts ovan. Uppdraget har bestått i att göra en översyn av notariernas och fiskalernas arbetssituation samt att, vid behov, lämna förslag på förändringar. Syftet med uppdraget har varit att ta fram en rapport som innehåller följande. En kartläggning av notariernas och fiskalernas arbetssituation på olika domstolar och särskilt av deras arbetsuppgifter i praktiken, deras faktiska arbetstider, tillämpningen av reglerna om övertidsarbete, hur handledning och uppföljningssamtal fungerar, domstolsorganisationens roll för notariernas och fiskalernas arbetsbörda samt hur notarier och fiskaler upplever sin arbetssituation. Förslag på förändringar som bör genomföras för att uppnå målsättningen om en god och stimulerande arbetsmiljö med meningsfyllda arbetsuppgifter för notarier och fiskaler. En redovisning av de eventuella synpunkter på utformningen av berörda författningar som kan ha framkommit under arbetets gång. 1 Juristbarometern är en attityd- och kunskapsundersökning bland Sveriges juridikstudenter, notarier och biträdande jurister. Syftet med undersökningen är att beskriva framtidens juristers åsikter och önskemål. Undersökningen genomförs av Blendow Group AB. 8
DV-RAPPORT 2010:1 INLEDNING Uppdraget i dess helhet återges i bilaga 1. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2010. 2.3 Organisation Utredningsarbetet har bedrivits i en projektorganisation som bestått av en styrgrupp och en projektgrupp. Styrgruppen har bestått av generaldirektören Barbro Thorblad, personalchefen Karin Nacke och chefsjuristen Jörgen Nilsson. Projektgruppen har bestått av f.d. lagmannen Sigurd Heuman (projektledare) och hovrättsassessorn Lars Olsson (projektsekreterare). Projektledaren och projektsekreteraren har utfört det egentliga utredningsarbetet och svarar för innehållet i rapporten. Promemorian är skriven i vi-form. Vi har löpande avlämnat muntliga och skriftliga rapporter till styrgruppen. Vi har vidare haft möten med styrgruppen vid 6 tillfällen samt informella kontakter mellan dessa möten. 2.4 Arbetssätt Utredningsarbetet inleddes med en genomgång av de statliga utredningar och undersökningar som genomförts avseende notarietjänstgöringen och domarutbildningen samt notariers och fiskalers arbetssituation. Som exempel på utredningar kan nämnas En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) och En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11). Som exempel på undersökningar kan nämnas Domarbanans attraktionskraft (DV-rapport 2001:2) och Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll (DV-rapport 2003:5). Vi gick också igenom bl.a. Domstolsverkets medarbetarundersökningar, Juseks och Notarienämndens undersökningar avseende notariernas arbetssituation, Juseks enkätundersökning avseende underrättsfiskalernas arbetstid och arbetsmiljö samt en del lokala och regionala undersökningar avseende notariernas och fiskalernas arbetssituation. Vi har därefter besökt ett antal domstolar och på domstolarna genomfört intervjuer med företrädare för olika personalkategorier. Syftet med besöken och intervjuerna har varit att få en helhetsbild av notariernas och fiskalernas arbetssituation på respektive domstol. Vi har besökt allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, överrätter och underrätter, några stora och några mindre stora domstolar samt domstolar i olika delar av landet. Antalet domstolsbesök har uppgått till sammanlagt 17 och vi har på nästan alla domstolar genomfört intervjuer med bl.a. domstolschefer, andra domare, fiskaler och notarier. Vi har i samband med besöken även tagit del av domstolarnas styrdokument samt andra dokument avseende notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Domstolsbesöken har, såvitt avser fiskalerna, kompletterats med enkätundersökningar. Vi har upprättat 4 olika enkäter, varav en riktat sig till hovrättsfiskaler, en till kammarrättsfiskaler, en till tingsfiskaler och en till förvaltningsrättsfiskaler (då länsrättsfiskaler). När det gäller notarierna genomförde Jusek en enkätundersökning så sent som under våren 2009. Resultaten av den undersökningen har i allt väsentligt bekräftats under våra intervjuer med bl.a. notarierna och en ny sådan undersökning har därför inte ansetts nödvändig. För en mer ingående beskrivning av våra domstolsbesök, intervjuer på domstolarna och enkätundersökningar hänvisas till avsnitt 7.1. 9
INLEDNING DV-RAPPORT 2010:1 Vi har under arbetets gång också haft en löpande kontakt med företrädare för Juseks domstolsektion och notariesektion. Vi har också haft kontakt med företrädare för bl.a. Notarienämnden, ST-domstol, en del yngreföreningar eller motsvarande föreningar i överrätterna, en del fiskals- och notarieföreningar vid underrätterna samt företrädare för andra än de besökta domstolarna. 2.5 Avgränsning Domarutbildningen består av 3 delar, nämligen fiskalstjänstgöring i överrätt, fiskalstjänstgöring vid underrätt och adjunktionstjänstgöring i överrätt. Vårt uppdrag har emellertid begränsats till att undersöka hur arbetssituationen ser ut för överrätts- och underrättsfiskaler. När det gäller domstolsbesöken och intervjuerna på domstolarna har vi begränsat oss till att genomföra intervjuer med domstolschefer, domare, fiskaler och notarier. Några intervjuer med domstolssekreterare och föredragande har således inte gjorts. 2.6 Rapportens disposition I avsnitt 3 ger vi en kort beskrivning av den reformering av domstolsväsendet som påbörjades under slutet av 1990-talet och som syftar till att bl.a. göra domstolarna mer attraktiva som arbetsplatser. Vi ger i avsnittet också en exemplifiering av de förändringar som har genomförts inom ramen för reformarbetet. Avsnitt 4 och 5 innehåller beskrivningar av de allmänna bestämmelserna som finns avseende notariernas och fiskalernas utbildning och tjänstgöring. De innehåller också sammanfattningar av Domstolsverkets Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll (DV-rapport 2003:5) och Utbildningsplan, Plan för utbildning av domare, från fiskal till assessor (dnr 673-2003) samt Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier och fiskaler. I avsnitt 6 behandlar vi en del tidigare undersökningar avseende notariernas och fiskalernas arbetssituation. Vi behandlar bl.a. Juseks enkätundersökningar, Domstolsverkets medarbetarundersökningar och Notarienämndens undersökningar. Vi ger också exempel på uttalanden om fiskalernas arbetssituation som gjorts i statliga utredningar och undersökningar. Resultaten av våra undersökningar redovisas i avsnitt 7. Avsnittet inleds med en beskrivning av våra domstolsbesök och intervjuer på domstolarna samt våra enkätundersökningar. Efter detta följer redovisningar av undersökningsresultaten. Notariernas arbetssituation behandlas i 7.2 och fiskalernas i 7.3 7.5. Avsnitt 8 innehåller våra förslag. Avsnittet inleds med bl.a. en sammanfattning av uppmärksammade problem och brister samt en kortfattad beskrivning av tänkbara förklaringar till problemen och bristerna. Efter detta följer en redovisning av våra förslag. 10
DV-RAPPORT 2010:1 REFORMERINGEN AV DOMSTOLSVÄSENDET 3 Reformeringen av domstolsväsendet Under slutet av 1990-talet påbörjades ett omfattande arbete för att utveckla och modernisera domstolsväsendet. Reformarbetet syftar till att göra verksamheten mer flexibel och mindre sårbar samt till att säkerställa och ytterligare höja kompetensen inom domstolarna. Det syftar också till att göra domstolarna mer attraktiva som arbetsplatser. Under våren 2000 överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet en handlingsplan (skr. 1999/2000:106) redogjorde regeringen för pågående och planerade reformer samt för principer och förändringar som skulle vara vägledande vid reformeringen av domstolsväsendet. Regeringen angav i skrivelsen att reformeringen av domstolsväsendet skulle bedrivas med utgångspunkt i de krav som medborgarna har rätt att ställa på snabbhet, kvalitet och service samt med beaktande av domstolarnas särskilda roll. Regeringen angav också att renodlingen av domstolarna och domarnas arbete till dömande verksamhet skulle fortsätta, att tyngdpunkten i den dömande verksamheten skulle ligga i första instans, att kvaliteten i den dömande verksamheten skulle säkerställas, att domstolarna skulle vara moderna och attraktiva arbetsplatser, att domstolsorganisationen skulle utformas för att garantera hög kompetens i allt dömande samt att dömande verksamhet skulle finnas nära medborgarna och bedrivas i alla delar av landet. Reformarbetet skulle, enligt regeringen, inriktas på att utveckla domstolsväsendets organisation och arbetsformer. Regeringen angav i skrivelsen att det skulle skapas förutsättningar för domstolarna att ha beredningsorganisationer med notarier, beredningsjurister och domstolssekreterare. Det skulle också skapas förutsättningar för ökad kompetensutveckling, mer långtgående specialisering av domarnas arbetsuppgifter, bredare rekrytering av domare, förenklade förfaranden i såväl underrätter som överrätter, utveckling av domstolarnas teknikstöd samt samverkan mellan domstolar och andra myndigheter. Den yttre domstolsorganisationen skulle, enligt regeringen, vara sådan att verksamheten vid varje domstol var av tillräcklig omfattning för att nå högt ställda mål för kvalitet, snabbhet och service. Den skulle samtidigt tillgodose medborgarnas berättigade krav på geografisk närhet till dömande verksamhet. Riksdagen ställde sig bakom regeringens handlingsplan (bet. 1999/2000:JuU22). Reformarbetet under 2000-talet kan delas upp i 4 huvudområdena. Dessa områden är förändringar av den yttre organisationen, den inre organisationen och det processuella regelverket samt renodling av verksamheten. Nedan följer en exemplifiering av de förändringar som hittills har genomförts inom respektive område. Förändringarna av den yttre organisationen har framför allt avsett domstolarnas geografiska placeringar. Förändringsarbetet inleddes under slutet av 1990-talet med sammanläggningar av tingsrätter runt om i landet. I början av år 1999 fanns det 96 tingsrätter i Sverige. Antalet tingsrätter minskade sedan drastiskt under en period och vid utgången av år 2008 uppgick antalet tingsrätter till 53. Statsmakterna beslutade under år 2008 att tingsrättsorganisationen under perioden 2009-2010 skulle krympas med ytterligare 5 tingsrätter. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet tingsrätter till 48 stycken. Förändringarna av den yttre organisationen har under de senaste åren berört även förvaltningsrätterna. Den 31 mars 2006 inrättades migrationsdomstolar 11
REFORMERINGEN AV DOMSTOLSVÄSENDET DV-RAPPORT 2010:1 vid förvaltningsrätterna (då länsrätterna) i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Migrationsöverdomstolen i Kammarrätten i Stockholm. Förändringarna innebar att migrationsdomstolarna övertog Utlänningsnämndens uppgift att överpröva Migrationsverkets avgöranden och att migrationsöverdomstolarnas avgöranden kunde överklagas till Migrationsöverdomstolen. Inrättandet av migrationsdomstolarna medförde bl.a. en fördubbling av personalen vid de 3 förvaltningsrätterna. En annan stor förändring av förvaltningsrätternas yttre organisation inleddes under februari 2007. Domstolsverket överlämnade då till regeringen en promemoria om den framtida förvaltningsrättsorganisationen. Promemorian hade utarbetats av Domstolsverket i samråd med cheferna för berörda domstolar. Slutsatsen i promemorian var att förvaltningsrättsorganisationen borde utformas på ett nytt och annorlunda sätt som innebar att antalet länsrätter minskade betydligt. Under hösten 2007 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att fortsätta arbetet med den yttre förvaltningsrättsorganisationen samt att lämna förslag på antalet förvaltningsrätter och deras geografiska placering. Domstolsverket publicerade i april 2008 rapporten Förvaltningsrättsutredningen (DV-rapport 2008:2). Den 11 juni 2009 beslutade riksdagen att förvaltningsrättsorganisationen skulle förändras på så sätt att de 23 länsrätterna ombildades till 12 förvaltningsrätter. Ombildningen av länsrätter till förvaltningsrätter genomfördes den 15 februari 2010. Ett stort antal förändringar har genomförts när det gäller domstolarnas inre organisation. Förändringsarbetet har varit inriktat på att förkorta handläggningstiderna, att effektivisera arbetet på domstolarna samt att förbättra den interna administrativa styrningen på domstolarna. Arbetet har resulterat i bl.a. inrättandet av beredningsorganisationer på flertalet domstolar, en ökad delegation av arbetsuppgifter till notarier och domstolssekreterare, en renodling av domarrollen, införandet av ett nytt verksamhetsstöd inom domstolsväsendet (Vera) och modern teknik i domstolarna samt fler utbildningsinsatser för personalen på domstolarna. Som exempel kan nämnas nya utbildningsprogram för notarier och fiskaler samt utbildning för ordinarie domare vid Domstolsakademin i Jönköping. Arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till rättskipning har resulterat i att ett antal uppgifter förts över från domstolarna till andra myndigheter. Den summariska processen har förts över till Kronofogden och förmynderskapsärenden har förts över till överförmyndarna. Bouppteckningsverksamheten har förts över till Skatteverket och inskrivningsärendena har förts över till Lantmäteriverket. Man har också utvidgat åklagarnas möjligheter att utfärda strafförelägganden. En statlig utredning, Ärendeutredningen, har i sitt betänkande Domstolarnas handläggning av ärenden (SOU 2007:65) föreslagit att även andra ärenden bör flyttas över från domstolarna till andra myndigheter. Förslaget bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Förändringarna av det processuella regelverket har tagit sikte på att anpassa reglerna till dagens krav och öppna upp för utnyttjandet av modern teknik i domstolarna. De mest omfattande förändringarna genomfördes den 1 november 2008 då reformen En modernare rättegång (EMR) trädde i kraft. Reformen har inneburit stora förändringar i det processuella regelverk som styr rättegången i framför allt tingsrätt och hovrätt samt en modernisering av rättegångsförfarandet genom bättre utnyttjande av modern teknik. Systemet med prövningstillstånd i hovrätt har utvidgats till att omfatta bl.a. alla domar och beslut i tvistemål. 12
DV-RAPPORT 2010:1 NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN 4 Notarietjänstgöringen 4.1 Inledning Allmänna bestämmelser om notariernas utbildning och tjänstgöring finns i notarieförordningen (1990:469), förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion och förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion samt i Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt respektive förvaltningsrätt (dnr 7-2004 respektive dnr 5-2010). Sådana bestämmelser finns också i bl.a. Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) och i Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010. De allmänna bestämmelserna kompletteras av mer detaljerade bestämmelser i underrätternas interna styrdokument, bl.a. arbetsordningar och utbildningsplaner för notarier, samt i lokala arbetstidsavtal. Den fortsatta framställningen i detta avsnitt inleds med en beskrivning av de allmänna bestämmelser som finns angående notariernas utbildning och tjänstgöring. Efter detta följer en redogörelse för innehållet i rapporten Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll (DV-rapport 2003:5) och en kort sammanfattning av innehållet i Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier. 4.2 Allmänna bestämmelser om notarietjänstgöringen För anställning som notarie vid underrätt, krävs svenskt medborgarskap och fullgjord juristexamen eller motsvarande äldre examen. Med svensk juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Domstolsverket beslutar om anställningen av notarier och verkets beslut kan överklagas till Notarienämnden. Notarietjänstgöringen fullgörs vid tingsrätt, förvaltningsrätt eller vid såväl tingsrätt som förvaltningsrätt. Den senare typen av notarietjänstgöring kallas kombinerad notarietjänstgöring. Notarier anställs tills vidare, dock längst för en tid om 2 år vid tjänstgöring i antingen tingsrätt eller förvaltningsrätt och längst för en tid om 2,5 år vid kombinerad notarietjänstgöring. Om en notarie är tjänstledig under viss tid på grund av enskild angelägenhet, förlängs anställningen med den tid som ledigheten har varat. En del av notarietjänstgöringen kan fullgöras vid hyresnämnd eller hos annan arbetsgivare. Notarier har reglerad arbetstid och omfattas därmed av ALFA och de lokala arbetstidsavtal som gäller vid domstolarna. I ALFA anges att den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för en heltidsanställd notarie är 39 timmar och 45 minuter för helgfri måndag-fredag. Arbetstidens förläggning bestäms i domstolarnas lokala arbetstidsavtal. Det anges vidare att arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, har rätt att begära att en arbetstagare ska arbeta övertid samt att ersättning för övertidsarbete kan utgå i tid, s.k. kompensationsledighet, eller i pengar, dvs. övertidsersättning. Om fast tid tillämpas, är i princip all tid utöver den fasta tiden att betrakta som övertid. Vid flexibel arbetstid är arbete utanför flexramen att betrakta som övertid. För att arbete inom flexramen ska berättiga till ersättning i någon form, krävs att övertidsarbetet är beordrat och att arbetstagaren har fullgjort normalarbetstiden. 13
NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN DV-RAPPORT 2010:1 Lönen för notarier har bestämts i Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010. Det lokala avtalet gäller till och med den 30 september 2010. Notarien får under sin tjänstgöring normalt behörighet som gör det möjligt för honom eller henne att utföra allt mer kvalificerade arbetsuppgifter. För tingsnotarier finns bestämmelserna om behörighet i 16-18 tingsrättsinstruktionen och för förvaltningsrättsnotarier finns bestämmelserna i 19-21 förvaltningsrättsinstruktionen. Notarienämnden har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt respektive förvaltningsrätt. I föreskrifterna anges att notarietjänstgöringen ska bereda notarien en allsidig utbildning och samtidigt tillgodose ett arbetskraftsbehov vid underrätten. För tingsnotarier ska tyngdpunkten i tjänstgöringen ligga på målarbete och för förvaltningsrättsnotarier ska tyngdpunkten ligga på beredning av mål. Det anges vidare att underrätterna ska upprätta en plan över notariernas indelning till tjänstgöring (tjänstgöringsplan), att notarierna ska tjänstgöra på minst 2 avdelningar eller motsvarande organisatoriska enheter, att notariernas tjänstgöring bör inledas med en introduktion, att varje notarie ska ha en handledare, att notariens handledare ska vara ett stöd i arbetet och främja notariens utveckling samt att notarien kontinuerligt ska få vägledning och instruktioner under notarietjänstgöringen. Notarien ska också få kontinuerlig återkoppling i det löpande arbetet, tilldelas arbetsuppgifter som tillgodoser syftet med tjänstgöringen och fortlöpande underrättas om bedömning av hans eller hennes insatser. Det anges också att uppföljningssamtal bör genomföras med jämna mellanrum under tjänstgöringen, att domare inför samtal med en notarie bör ha inhämtat synpunkter från varje domare som har haft med notarien att göra, att notarien under samtalen ska underrättas om kvaliteten på hans eller hennes insatser samt att samtal bör genomföras en gång per kvartal under inledningsskedet och därefter ca en gång per halvår. Samtal bör också genomföras i samband med att notarien byter enhet. Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd innehåller även bestämmelser om notariernas arbetsuppgifter. Det anges att notarien under tjänstgöringstiden ska bereda och föredra i målen uppkommande frågor, föra protokoll vid förhandlingar och votera efter förhandlingar, upprätta förslag till domar och beslut samt föredra ärenden för avgörande. Notarien ska vidare göra erforderliga rättsutredningar, få insikt i kansligöromålen, få kännedom om handläggningen av administrativa ärenden samt utföra domaruppgifter enligt 17 och 18 tingsrättsinstruktionen eller 20 och 21 förvaltningsrättsinstruktionen. Det anges särskilt att förvaltningsrättsnotarier bör ges tillfälle att hålla muntliga förhandlingar. I Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd anges också att notarier bör få tillfälle att göra studiebesök och att delta i utbildning utöver den obligatoriska utbildningen för notarier. I tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna anges att lagmannen vid underrätten har ansvaret för att notarierna får en allsidig och utvecklande utbildning samt att lagmannen ska beakta Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöringen. Från och med den 1 oktober 2008 ska tjänstgöringsbetyg över notarietjänstgöringen utfärdas på begäran. Tjänstgöringsbetyget ska utfärdas av den myndighet där notarien har tjänstgjort och innehållet i tjänstgöringsbetyget ska på ett tydligt sätt spegla notariens arbetsprestationer, kunskaper och färdigheter. 14
DV-RAPPORT 2010:1 NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN Det ska också lämna upplysningar om notariens noggrannhet och pålitlighet. Tjänstgöringsbetyget bör innehålla en presentation av domstolen, en redogörelse för tjänstgöringens innehåll och ett utlåtande över notariens tjänstgöring. Utlåtandet bör innehålla en beskrivning av notariens yrkesskicklighet, omdöme, samarbetsförmåga, arbetsförmåga och självständighet. Domstolschefen ska, innan betyg utfärdas, samråda med de domare som har haft uppföljningssamtal med notarien under tjänstgöringen och med de andra personalkategorier som notarien har arbetat med. Domstolschefen, eller den domare som han eller hon utser, ska också gå igenom innehållet i tjänstgöringsbetyget med notarien innan han eller hon lämnar domstolen. Det skriftliga tjänstgöringsbetyget bör överlämnas vid samma tillfälle eller sändas till notarien snarast efter det att notarien har lämnat sin anställning. 4.3 Domstolsverkets idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll Domstolsverket inledde under år 2002 ett projekt som syftade till att ta fram en idéskiss avseende notarietjänstgöringens utformning och innehåll. Målet var bl.a. att åstadkomma mer enhetlighet beträffande notarietjänstgöringen på olika domstolar och att tydliggöra utbildningsinslaget i tjänstgöringen. Domstolsverkets ambition var att idéskissen skulle användas vid lagmännens planering och utformning av notarietjänstgöringen på respektive domstol. Projektet avslutades under år 2003 och resulterade i bl.a. rapporten Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll (DV-rapport 2003:5). I rapporten anges att det bör finnas klart uppställda mål med notarietjänstgöringen samt att de uppställda målen och domstolarnas krav på notarierna måste tydliggöras för notarierna. Det anges vidare att notarieutbildningens kvalitet bör öka genom förändrade arbetsorganisationer samt att det på domstolarna bör finnas enhetliga rutiner och verksamhetsplanering på arbetslagsnivå. Det anges också att introduktion av nya notarier bör vara omsorgsfull samt innefatta en grundlig genomgång av verksamheten och notariens arbetsuppgifter. Domstolarna bör bl.a. ha rutiner för att hälsa en ny notarie välkommen till arbetsplatsen innan han eller hon påbörjar sin anställning. De bör också ta fram notariepärmar och väl genomarbetade introduktionsplaner för notarier. I rapporten anges också att notarier måste få en handledare och kontinuerlig återkoppling på utförda arbetsinsatser. Handledningen ska vara tydlig och handledarna bör ha till uppgift att bl.a. ta ett ansvar för att notarierna blir introducerade i gällande arbetsrutiner. Handledarna bör också informera notarierna om vilka krav som ställs på notarier, ge notarierna återkoppling på utförda arbetsprestationer och svara på notariernas frågor. När det gäller notariernas arbetsuppgifter anges i rapporten att notarier måste tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter, att samtliga domstolar bör upprätta relativt detaljerade utbildningsplaner för notarier samt att notarier, efter fullgjord notarietjänstgöring, bör vara generalister. Notarierna bör efter notariemeriteringen vara duktiga på att skriva, föredra, utreda och analysera samt ha en god uppfattning om hur domstolar arbetar. I rapporten anges också att notarier bör få arbeta med flertalet av de måltyper som finns på domstolen, biträda domarna i deras arbetsuppgifter och med tiden anförtros alltmer kvalificerade och självständiga arbetsuppgifter. Notarierna bör inte tas i anspråk för rena kansliuppgifter. Det anges vidare att delegationsmöjligheterna bör utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt, att mängden mindre kvalificerade arbetsuppgifter 15
NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN DV-RAPPORT 2010:1 bör minska efter en viss tids tjänstgöring och att protokollföringsuppgifter till stor del bör skötas av annan personal. Beträffande notariernas arbetsbörda anges att den måste vara rimlig, att en översyn av arbetsbördan måste göras i samband med att notarien tilldelas nya arbetsuppgifter samt att det krävs ett aktivt och tydligt ledarskap för att komma till rätta med övertidsarbete bland notarierna. Det anges också att notarierna måste våga säga ifrån vid hög arbetsbelastning. Notarierna bör, enligt rapporten ha minst ett uppföljningssamtal efter halva tiden på en tjänstgöringsstation samt ett sådant samtal inför det att han eller hon ska lämna tjänstgöringsstationen. Det anges vidare att återkoppling måste ges i form av konstruktiv kritik, att återkoppling inför byte av tjänstgöringsstation bör avse de områden som tas upp i betygen och att innehållen i slutbetygen aldrig får utgöra obehagliga överraskningar för notarier. I rapporten framhålls också vikten av att notarier får framföra sina synpunkter utan att synpunkterna påverkar deras vardag och framtid på ett negativt sätt samt vikten av att notarier tillåts vara delaktiga i bl.a. verksamhetsplaneringen på domstolarna. 4.4 Domstolsverkets utbildningsprogram för notarier Det finns en ansvarsfördelning mellan domstolarna och Domstolsverket när det gäller kompetensutveckling hos anställda inom domstolsväsendet. Lagmännen vid underrätterna har det yttersta ansvaret för att de anställda har den kompetens som arbetet kräver. De har också ett ansvar för att introducera nyanställd personal samt för att inventera och analysera behovet av kompetensutveckling på domstolarna. Domstolsverket ska stötta domstolarna i arbetet med kompetensinventering och kompetensanalys samt ställa resurser till förfogande vid genomförandet av olika kompetensutvecklingsinsatser. Domstolsverket ska också erbjuda grundutbildningar av olika slag. Dessa utbildningar är generella och vänder sig i första hand till grupper som är nya inom verksamhetsområdet. Som grundutbildningar räknas bl.a. introduktions- och behörighetskurserna för notarier samt kurserna i förvaltningsprocess, socialförsäkringsrätt, skatterätt och migrationsrätt för förvaltningsrättsnotarier. Dessa grundutbildningar är obligatoriska. Introduktionskursen för notarier är gemensam för tingsrätts- och förvaltningsrättsnotarier. Syftet med kursen är att ge notarierna information och övergripande kunskaper om bl.a. den praktiska notarietjänstgöringen, domstolarnas roll i samhället, medborgarnas och statsmakternas krav på domstolarna samt domarrollen och domarbanan. På kursen behandlas även områden såsom exempelvis bemötande och etik samt offentlighet och sekretess. Kurserna i förvaltningsprocess, socialförsäkringsrätt och skatterätt riktar sig enbart till förvaltningsrättsnotarier samt syftar till att ge notarierna grundläggande kunskaper om bl.a. förvaltningslagen (1986:223), förvaltningsprocesslagen (1971:291) och skatteprocessrätt. Förvaltningsrättsnotarier som tjänstgör på migrationsdomstolarna vid Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö får också genomgå en grundkurs i migrationsrätt. Den senare kursen syftar till att ge notarierna grundläggande kunskaper om utlänningslagstiftningen och handläggningsfrågor i utlänningsärenden samt en orientering om vägledande avgöranden på området. 16
DV-RAPPORT 2010:1 NOTARIETJÄNSTGÖRINGEN Tingsnotarierna får genomgå en regional kurs som behandlar handläggningen av brottmål, tvistemål och ärenden. Kursen innefattar också utbildning i bl.a. påföljdsval, straffmätning och domskrivning. Eftersom kursen är regionalt anordnad, kan innehållet i den variera en del från region till region. Behörighetskursen för förvaltningsrättsnotarier syftar till att ge notarierna grundläggande insikter om domarrollen, fördjupade kunskaper om handläggning av mål och grundläggande kunskaper i konsten att leda muntliga förhandlingar. Behörighetskursen för tingrättsnotarier avser till stor del handläggningen av notariemål och notarieärenden, dvs. mål och ärenden som får avgöras av notarier. Tingsnotarier ska efter behörighetskursen bl.a. kunna genomföra sammanträden i tvistemål samt huvudförhandlingar i brottmål och tvistemål. 17
DOMARUTBILDNINGEN DV-RAPPORT 2010:1 5 Domarutbildningen 5.1 Inledning Allmänna bestämmelser om domarutbildningen finns bl.a. i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion, förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion samt i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionerna. Mer detaljerade bestämmelser om fiskalernas utbildning och tjänstgöring finns i överrätternas och underrätternas styrdokument. Som exempel på styrdokument kan nämnas domstolarnas arbetsordningar, utbildningsplaner för fiskaler och riktlinjer för fiskalstjänstgöringen. Här följer en redogörelse för de allmänna bestämmelser som finns avseende fiskalernas utbildning och tjänstgöring. Därefter följer en beskrivning av innehållet i den utbildningsplan för fiskalstjänstgöringen från år 2004 som utarbetats av Domstolsverket i samråd med överrätterna. Nämnda utbildningsplan ligger ofta till grund för de interna utbildningsplaner som utarbetas på domstolarna. Avsnittet avslutas med en beskrivning av innehållet i Domstolsverkets utbildningsprogram för fiskaler. 5.2 Allmänna bestämmelser om domarutbildningen, m.m. En person som vill bli antagen till domarutbildning, måste normalt ha förvärvat notariemeritering. Överrätterna beslutar själva om antagningen och anställningen av fiskaler samt måste hela tiden anpassa antagningen efter antalet utbildningsplatser för fiskaler vid underrätterna. Antalet sådana utbildningsplatser fastställs av Domstolsverket. Domarutbildningen består av ca ett års tjänstgöring i överrätt, ca 2 års tjänstgöring vid underrätt och ca ett års adjunktionstjänstgöring i överrätt. Detta innebär att domarutbildningen normalt ska vara fullgjord efter ca 4 år. Domarutbildningen inleds med en provanställning under 6 sexmånader. Om provanställningen faller väl ut, övergår anställningen i en tillsvidareanställning i överrätten. Fiskalen ska då tjänstgöra ytterligare minst 6 månader i överrätt innan han eller hon kan påbörja tjänstgöringen vid underrätt. Fiskaler och adjunkter har, i likhet med ordinarie domare, oreglerad arbetstid eller s.k. förtroendearbetstid. Under det inledande året i överrätt har avdelningschefen ansvaret för att fiskalen får en allsidig och utvecklande utbildning. Avdelningschefen har också ansvaret för att ge vitsord över fiskalens tjänstgöring. Några centrala riktlinjer om hur vitsorden bör vara utformade finns inte. Varje hovrätts- och kammarrättsfiskal ska ha en ledamot som handledare och till handledare ska utses en ledamot som har ett särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Överrättsfiskalernas arbetsuppgifter regleras i hovrätts- och kammarrättsinstruktionerna, men också i överrätternas styrdokument. Deras arbetsuppgifter består huvudsakligen i att bereda mål och ärenden, att göra rättsutredningar, att föredra mål och ärenden, att vara protokollförare vid och votera efter förhandlingar samt att skriva förslag till beslut och domar. När fiskalen har fullgjort minst ett års tjänstgöring i överrätt, kan han eller hon få ett förordnande att tjänstgöra som tings- eller förvaltningsrättsfiskal vid underrätt. När fiskalen påbörjar sin tjänstgöring vid underrätt övergår ansvaret för hans eller hennes utbildning från avdelningschefen i överrätten till lagman- 18
DV-RAPPORT 2010:1 DOMARUTBILDNINGEN nen vid underrätten. Lagmannen vid underrätten har bl.a. ett ansvar för att fiskalen ges vitsord över sin tjänstgöring där. Domstolsverket har lämnat riktlinjer för hur dessa vitsord bör vara utformade (se nedan). Varje tings- och förvaltningsrättsfiskal ska få en ny handledare vid underrätten, och handledaren ska alltid vara ordinarie domare. Till handledare ska utses en ordinarie domare som har ett särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Under tjänstgöringen vid underrätt handlägger fiskalen mål och ärenden under eget ansvar. Fiskalernas arbetsuppgifter regleras i tingsrätts- och förvaltningsrättsinstruktionen, men också i underrätternas styrdokument. Hovrättspresidenterna har utarbetat riktlinjer för mål som inte bör tilldelas tingsfiskaler (HÖN:S dnr 162/02). I riktlinjerna anges att tingsfiskaler inte bör döma eller fatta viktigare handläggningsbeslut i mål med många tilltalade eller parter. De bör inte heller döma eller fatta sådana beslut i mål som är vidlyftiga eller uppmärksammade eller i mål som kan antas kräva särskild erfarenhet. I riktlinjerna anges vidare att fiskaler inte bör avgöra brottmål som avser mord, dråp, tjänstefel eller allvarligare brott enligt 6 kap. brottsbalken. De bör inte heller avgöra mål avseende brott om det lägsta straff som är föreskrivet för brottet är fängelse minst 2 år eller brott som i det enskilda fallet kan antas medföra fängelse 2 år eller mera. Mål avseende vårdnad, boende och umgänge bör, enligt riktlinjerna, inte handläggas av fiskal i de fall då frågan kan antas kräva särskild erfarenhet. Ungdomsmål som ska handläggas av särskilt utsedda domare, får avgöras av fiskal efter särskild prövning. Riktlinjerna innehåller även bestämmelser om bl.a. tingsfiskalernas måltilldelning och önskemål. Det anges att riktlinjerna bör beaktas redan vid fördelningen av inkommande mål och att chefsdomarna bör vara lyhörda för tingsfiskalens önskemål om att av lämplighetsskäl inte handlägga ett visst mål. Det anges också att tingsfiskalen under den senare delen av underrättstjänstgöringen bör få handlägga även mål som angetts ovan i sådana fall där chefsdomaren, efter samråd med tingsfiskalen, av utbildningsskäl anser detta lämpligt. Domstolsverket har, som ovan nämnts, lämnat riktlinjer som bör beaktas av underrättslagmän vid utfärdandet av vitsord till fiskaler (DVFS 1991:3). I riktlinjerna anges att vitsorden ska vara skriftliga och belysa fiskalens kvalifikationer som domare. Det anges vidare att vitsorden alltid bör innehålla uppgift om tjänstgöringens längd, vilka personer lagmannen har samrått med, fiskalens förmåga att leda förhandlingar och fiskalens lämplighet för fortsatt domarutbildning. De bör också innehålla rubrikerna inledning, yrkesskicklighet, arbetsförmåga, samarbetsförmåga, omdöme, självständighet, övrigt och sammanfattning. Under rubrikerna bör lagmännen i beskrivande form lyfta fram vad som utgör fiskalens särskilda förtjänster eller brister. Om fiskalen bedöms motsvara genomsnittet, behöver någon utförlig redovisning inte lämnas. När fiskalen har fullgjort minst 2 års tjänstgöring vid underrätt, kan han eller hon få ett förordnade att tjänstgöra som tf. hovrättsassessor eller tf. kammarrättsassessor i överrätt. Ansvaret för fiskalens utbildning och tjänstgöring återgår då till avdelningschefen i överrätten. Fiskalen utför under adjunktionstjänstgöringen i stort sett samma arbetsuppgifter som andra ledamöter i överrätten. Adjunktionstjänstgöringen ska pågå under minst ett år, och efter godkänd sådan tjänstgöring kan fiskalen få anställning i överrätten som hovrättseller kammarrättsassessor. Domarutbildningen är då avslutad. 19
DOMARUTBILDNINGEN DV-RAPPORT 2010:1 5.3 Domstolsverkets utbildningsplan för bl.a. fiskaler Domstolsverket har i samråd med överrätterna utarbetat en utbildningsplan för bl.a. fiskalers utbildning och tjänstgöring. Planen antogs den 17 maj 2004 och har titeln Utbildningsplan, Plan för utbildning av domare, från fiskal till assessor (dnr 673-2003). Utbildningsplanen är gemensam för allmän domstol och förvaltningsdomstol samt syftar till att bl.a. skapa enhetlighet och förutsebarhet i domarutbildningen. I inledningen av utbildningsplanen anges att domarutbildningen ska utgöra en bra grundutbildning för dem som i framtiden önskar bli domare eller meritera sig för annan framtida tjänstgöring som jurist. Det anges också att domarutbildningens innehåll ska vara tydligt och sammanhållet samt att arbetet måste planeras så att fiskalen kan delta i utbildning och få möjlighet att förkovra sig. Under olika rubriker behandlas därefter vad som bör gälla i fråga om bl.a. introduktion, handledning, utvecklings- och uppföljningssamtal samt utbildning. Det anges att det för varje fiskal ska finnas en individuellt utformad utbildningsplan. Syftet med nämnda plan är att kunna anpassa utbildningen efter den enskilda fiskalens förutsättningar. Fiskalens närmaste chef ska ha ansvaret för att uppdatera planen samt ansvaret för att planen följer fiskalen vid byte av avdelning och domstol. Fiskalen ska genomgå en introduktion i överrätt, efter övergång från överrätt till underrätt och efter övergång från underrätt till överrätt. Fiskalen ska under varje introduktion få del av en introduktionsplan. Det anges att en bra och genomtänkt introduktion på domstolen är viktigt för att skapa trivsel hos den nyanställde och för att han eller hon snabbt ska kunna göra en god insats som medarbetare i arbetslaget. Det anges också att en bra introduktion ger signaler om att det är en professionell, genomtänkt och välfungerande verksamhet som fiskalen har kommit till. Introduktionen bör alltid innehålla information om bl.a. domstolen och domarutbildningen, avdelningens eller enhetens arbetsformer, fiskalens arbetsuppgifter, vad som förväntas av fiskalen samt när och utifrån vilka kriterier fiskalen kommer att bli bedömd. En ny fiskal vid underrätt bör, enligt planen, vara fri från egna förhandlingar och sammanträden under i vart fall den första veckan. I utbildningsplanen anges vidare att fiskalen ska ha en handledare under varje skede av domarutbildningen. Handledningen ska utgöra ett komplement till den dagliga återkopplingen på arbetsinsatserna samt syfta till att utveckla och stärka fiskalen i rollen som blivande domare. Handledaren ska vara ett personligt stöd för fiskalen samt hjälpa honom eller henne att bättre använda sig själv, sina kunskaper och erfarenheter i den praktiska verksamheten. Det anges i planen att handledningen inledningsvis bör vara mer handfast, att handledningen bör ske med utgångspunkt i fiskalens önskemål och att det är fiskalens frågor som bör stå i centrum för handledning. Det anges vidare att handledaren ska bidra med råd och uppmuntran, att handledningen bör vara skild från chefsrollen samt att handledaren bör genomgå särskild handledarutbildning. Handledaren för fiskal i överrätt bör regelbundet träffa fiskalen samt diskutera bl.a. hur fiskalen ser på sin arbetssituation och återkopplingen från andra personer. Handledaren för fiskal i underrätt bör bl.a. kontrollera att fiskalens lottning är rätt dimensionerad och att fiskalens arbetsuppgifter är stimulerande samt bevaka vilka måltyper fiskalen handlägger. Den senare handledaren bör också läsa några av fiskalens domar och lyssna på någon av fiskalens förhandlingar. 20