Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013
Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 10:28: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden. Det är rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! N har blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Tll nästa rapport berätta lte om barnens kommentarer tll era olka aktvteter, då blr rapporten mer "levande". Fyll även utvärderng, uppföljnng och utvecklng. V ser fram mot ett fortsatt samarbete! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Inlednng Vattenresurser Mål 1: Skapa en fyssk mljö som stmulerar tll vattenupplevelser med alla snnen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Inlednng V började arbetet med tema vattenresurser under hösttermnen 2011. Arbetet med Vattenresurser nleddes med en kck- off för alla barnen där v sjöng sånger, tttade på dockteater, provade experment och skapade på olka sätt. Därefter har barnen delats n temagrupper. I de olka temagrupperna har barnen jobbat med olka saker beroende av ålder och ntresse. Många barn har jobbat med en bok som heter Vattenresan, denna är utgven av VA Syd och handlar om en lten vattendroppe som blr smutsg och måste åka tll Källby renngsverk för att bl ren gen.
Skapa en fyssk mljö som stmulerar tll vattenupplevelser med alla snnen På en fxardag med föräldrar tllverkade v vattenbanor trä. Dessa är byggda olka sektoner för att kunna vareras och för att höjden ska passa alla barn. Under fxardagen byggde v också stommen tll en dockteater ett rum på förskolan. Barnen har på många olka sätt skapat med vatten och krng saker som fnns vattnet. Mysrummet förvandlades tll ett akvarum där barnen har tllverkat fskar på olka sätt sytt, rtat, målat, klppt och pärlat och hängt upp dessa stora blå tygstycken. Några barn har byggt båtar och då börjat med att undersöka olka materal för att se vlka som är lämplga tll båtbygge. En grupp gjorde vattendjursdockor tll dockteatern. V har också byggt modeller, både av vattenmljöer naturen och av renngsverk. I möjlgaste mån har v gjort vattenlek tllgänglg både nom- och utomhusmljön. Inne hos de äldre barnen har det funnts tråg och dverse kärl som hnkar, mått, sprutor mm som barnen själv kunnat ta fram och leka med. De yngre barnen har mndre grupper fått leka med vatten på lknande sätt vd en stor balja. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Inflytande och delaktghet är ett kontnuerlgt arbete på förskolan som v dokumenterar och utvärderar. Då v arbetat med Grön Flagg enlgt gamla systemet det här temat har v nte specfka mål för nflytande och delaktghet nom ramen för Grön Flagg. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Vattenresurser Mål 2: Få en upplevelse av vattnets roll våra lv Mål 3: Undersöka lvet vattnet a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Få en upplevelse av vattnets roll våra lv Barnen har fått fundera på var det fnns vatten omkrng oss och vad v använder det tll. De har gått på vattenjakt och fotograferat ställen där det fnns vatten både på förskolan och hemma. De upptäckte ställen där man kan se vatten som toaletten, vasken, vattenpölar och dammen, men också mer osynlga som dagvattenbrunnar, moln och växter. När v jobbat med Vattenresan har v pratat mycket om vad som händer med vattnet under resan från havet, upp atmosfären, sjöar och åar, våra hus och på vägen tllbaka tll havet va renngsverket. V har gjort banor både nne och ute där barnen fck förvandlas tll en vattendroppe och sedan ta sg hela vägen från kranen, genom renngsprocessen och ut tll havet. De äldsta barnen jobbade vdare med vattendroppens resa och lät den gå tll floden Ganges Inden. De pratade om problemet med smutsgt vatten och provade på att rena vatten. Undersöka lvet vattnet För att konkret kunna ttta på vad som lever vatten har v håvat dammen som fnns alldeles utanför förskolan. De djur som barnen har fått håvarna har sedan studerats noggrannare småburkar och luppar nnan de släppts tllbaka tll dammen. Många barn har också ntresserat sg för vad djuren heter och tttat mycket böcker om småkryp för att se om de kan känna gen djuren. De barn som gjorde handdockor utgck från blder på rktga fskar där det också fanns text om fsken fråga och fck på så vs veta en del om exempelvs var de lever och vad de äter. En temagrupp jobbade krng boken Htta Nemo och upptäckte då en mängd djur som nte fnns våra vatten. De tog reda på mer om de olka djuren och skapade sn egen vattenvärld. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Vattenresurser Mål 4: Uppleva vatten dess olka former Mål 5: Se vattnets roll sagan, sången och estetken a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Uppleva vatten dess olka former I olka grupper har v gjort experment där vattnet har fått vsa sna olka egenskaper, som att det blr hårt och utvdgar sg när det fryser eller att det har ytspännng som kan brytas med lte dskmedel. Vad händer om man färgar vattnet olka färger och sedan blandar dem och gör det någon skllnad om vattnet är varmt eller kallt? V har också undersökt hur saker beter sg om de hamnar vatten om de flyter eller sjunker, om de går sönder eller ser ut som tdgare. Barnen har också expermenterat med sballonger (vattenfyllda ballonger som har frusts n) på olka sätt. Barnen har på många sätt getts tllfälle att slabba med vatten och undersöka dess egenskaper på stt eget sätt. De yngsta barnen upptäckte vd vattenbanan ute att de måste hälla vatten längst upp för att det ska komma ut vatten längst ner och att man kan låta ett bär följa med på resan. Se vattnets roll sagan, sången och estetken V tog hjälp av bbloteket byn och fck låna en mängd böcker, både sagor och faktaböcker som v använt som nspraton arbetet. Sagorna har v läst när det har passat n temat och under de vanlga lässtunderna. De barn som gjorde dockteater skrev sna egna berättelser som utspelade sg vattenmljö och flmade sedan för att delge de andra barnen. V har provat att skapa med vatten på många olka sätt, såsom att måla på sballonger och hälla vatten och färg på stora papper och låta det rnna omkrng tll fna mönster. Några grupper har använt sg av fngerramsor om vatten och flera har dramatserat hur vatten kan bete sg, exempelvs ett stormgt hav eller en stlla sjö. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förmåga att ursklja, uttrycka, undersöka och använda matematska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och
c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på föräldramöten Utställnng Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Mässa för Hållbar Utvecklng har hållts skolområdet där alla skolor och förskolor har vsar upp hur de arbetar. Alla barn/elever samt föräldrar och allmänhet var nbjudna. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen?