Budgetanslag -259 448-255 858-245 400 Över/Underskott 235-1 450 6 300 Balanserat över/underskott 9 600 9 365 12 815



Relevanta dokument
Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Regelbunden tillsyn i Futurum

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Antagen av kommunfullmäktige

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Beslut för gymnasieskola

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014

rin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gårdstensskolan 4-9 i Göteborgs kommun Beslut Göteborgs kommun

Beslut för grundskola

Välkommen till skolan!

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Munkfors kommun Skolplan

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Beslut för förskoleklass och grundskola

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Välkommen till gymnasieskolan!

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, Kulturgarantin Vimmerby kommun

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan 2019 Utbildningsnämnden

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

UTDRAG UR KVALITETSANALYS

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

Kvalitetsredovisning Särskolan

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Beslut för gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Edenryds och Gualövs skolor Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Hälsoplan för Tegnérskolan

Kommentarer till kvalitetshjulet

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

PLAN FÖR LIKABEHANDLING

Beslut för förskoleklass och grundskola

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Utbildningsinspektion i Långareds skola, grundskola F 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Rektor/Förskolechef. SL 6:10 åtgärder vid kränkning 2.8 Mottagande i grundsärskolan Skolchef SL 7:5 Skolverkets överklagandenämnd.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Karlshögs Fritidshem

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Regelbunden tillsyn i Pilagårdsskolan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

Transkript:

Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Ulf Genitz Gudrun Lidén Årets resultat/ekonomiskt utfall Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 56 388 52 712 57 086 varav projektmedel 0 Verksamhetens kostnader -315 601-310 020-296 186 varav projektmedel 0 varav personalkostnader -187 181-183 942-174 705 Nettokostnader -259 213-257 308-239 100 Budgetanslag -259 448-255 858-245 400 Över/Underskott 235-1 450 6 300 Balanserat över/underskott 9 600 9 365 12 815 INVESTERINGSREDOVISNING Utgifter -3 208-6 757-5 099 Inkomster 97 10 Nettoinvesteringar -3 108-6 747-5 099 JÄMFÖRELSETAL Netto kr per invånare 16 074 14 920 Andel av nettodriftkostnad % 41,41 42,15 48% 1% Intäkternas fördelning 2006 24% Försäljn medel Taxor o avg Kostnadernas fördelning 2006 1% 2% Arbetskraft 35% Material 1% 25% Hyror o arre Bidrag mm Förs. av verks o entr 3% 59% Tjänster Bidrag Kapitalk. mm 1

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 2 (29) Årets resultat Barn- och utbildningsnämndens resultat för år 2006 visar på ett överskott på 235 tkr. De flesta resultatenheterna visar ett litet överskott. Elevhälsan har fått ett större engångsbelopp från försäkringskassan retroaktivt från 2001. Lagmansgymnasiet visar ett underskott på 1500 tkr. Detta beror främst på att fler elever än vad som var budgeterat har sökt gymnasieutbildning i andra kommuner. Barnomsorgen har utökats under 2006 med ytterligare två halva avdelningar. Skolskjutsar, som fick sin budget uppräknad inför 2006 visar ett nollresultat för året men ser att nya kostnader tillkommer hela tiden. Investeringar Nettokostnader i tkr Text 2006 2005 2004 BU-nämnden 411 183 1 463 Alléskolan 124 118 236 Parkskolan 105 36 Västra skolan/frejgården 68 146 22 Arentorp skola/bo 18 98 22 Levene skola/bo 48 49 58 Kvänum skola/bo 174 160 200 Jung skola/bo 79 19 46 Tråvad/Larv skola/bo 62 51 44 Vedum skola/bo 43 168 69 Gymnasieskolan 945 1 006 1 081 Torsgårdens förskola 24 49 65 Kulturskolan 57 40 105 Skolmåltider 29 500 928 Skolskjutsar 229 3 530 0 Inv gymnastiksalar 31 39 12 Extra inv datorer 530 516 603 Inv slöjdsalar 199 35 96 Elevhälsan 29 13 49 Nettoinvesteringar 3 205 6 747 5 099 Under 2006 har ytterligare anpassning av lokaler i Kedumsgården till barnomsorg gjorts. Ett större antal klassrumsmöbler har införskaffats till Alléskolan. Slöjdsalarna har fått ny utrustning, framför allt symaskiner till textilslöjden. Vad gäller datautrustning har mycket pengar gått till central utrustning, servrar mm. Dessutom har många enheter köpt videoprojektorer, tre enheter har börjat arbeta med så kallade smart-boards och ett läshjälpsprogram för dyslektiker har installerats i hela kommunen. På intäktssidan finns 97 tkr efter försäljning av två äldre skolbussar. Förskolorna har använt investeringsmedel för att köpa lekutrustning för både inomhus- och utomhusmiljö. De har dessutom investerat i nya bord med stark bullerdämpande effekt.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 3 (29) Mål och måluppfyllelse Verksamhetsmål De övergripande verksamhetsmålen redovisas i den strategiska planen: Vara kommuns barnomsorgs- och skolverksamhet präglas av målmedvetenhet, arbetsglädje, trygghet och beredskap för förändring. Skolan ska ha fokus på ett lärande där eleven själv stimuleras att inhämta kunskaper. Grunden för det livslånga lärande ska påbörjas redan i förskolan. Nämndens verksamhet präglas av medinflytande och ansvar så att både barn/elever, föräldrar och medarbetare engagerar sig, känner sig delaktiga i utvecklingen och vill medverka till ständiga förbättringar av verksamheten. Skolan ska uppmuntra barn och ungdomar att vara delaktiga i samhället och samhället uppmuntras att vara en del av de ungas lärande. Barn- och utbildningsnämndens inriktning skall vara följande: Personalen skall stimuleras att utveckla nya pedagogiska inriktningar och metoder. Försök skall genomföras vad gäller alternativa lärmiljöer och tidplaner. Alternativa profileringar, ex. inom musik, miljö, teknik och rörelse skall finnas tillgängligt inom skola och barnomsorg. Kulturskolans verksamhet är en viktig del i detta. Skolan skall samverka aktivt på olika sätt med näringslivet. Arbetet kring barn i behov av särskilt stöd skall prioriteras. Upprustning och pedagogisk utformning av skolgårdsmiljöerna skall göras. Möjlighet till högskolestudier på distans skall erbjudas. Det livslånga lärandet skall främjas, en samverkan mellan vuxenutbildningen och näringslivet är en viktig del i detta arbete Måluppfyllelse Följande avstämning av inriktningsmålen gäller hela mandatperioden. Ett målmedvetet arbete pågår kontinuerligt för att utveckla och förnya pedagogiska arbetssätt och arbetsmetoder. Bland annat är skola och barnomsorg med i ett femårigt forskningsprojekt, PBS, Problembaserad skolutveckling, som drivs av Karlstads Universitet. Ett annat exempel på pedagogiska metoder som används alltmer är Storyline. Samarbetet med kulturskolans pedagoger gör att kulturaktiviteter kopplas till det vanliga lärandet. En alternativ lärmiljö som funnits i många år är Naturskolan med sitt motto Att lära in ute. Cirka 500-600 elever besöker Naturskolan varje termin. En av skolorna har en skolskog där varje elev tillbringar tid och löser uppgifter minst en gång per vecka. Konserthuset, biblioteket, museer och så kallade science centers besöks i den utsträckning enheten har tid och råd. Närsamhället är en lärmiljö som används alltmer men som skulle kunna utnyttjas mer. Alla kommunens grundskolor har deltagit i försöket kring en timplanefri skola. I de lägre åldrarna är en skola utan timplan ett faktum medan det i år 6-9 fortfarande i stor utsträckning är ett traditionellt schema som styr undervisningen även om vissa uppluckringar har gjorts.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 4 (29) Flera av grundskolorna har profileringar mot natur, kultur, litteratur mm, men ingen enhet har ännu en valbar, alternativ profilering. En försvårande omständighet är att väldigt många elever åker skolskjuts och man bara är berättigad skolskjuts till skolan i sitt upptagningsområde. För tillfället planeras det för en valbar profil på Alléskolan år 7-9 med inriktning mot kultur i samarbete med kulturskolan. En satsning på företagsamt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv har gjorts i och med att en tjänst på 75 % har tillsatts med medel från Tillväxt Skaraborg och näringslivsenheten. Arbetet ser olika ut på olika skolor då ambitionen är att införliva näringslivskontakterna i det vanliga, pågående arbetet för att göra det till mer än ett projekt. Arbetet är på väg i rätt riktning men går att utveckla mer. Det pågår ett stort arbete för att bättre hjälpa barn som är i behov av extra stöd. Psykologtjänsten har utökats från halvtid till heltid. Ytterligare två specialpedagoger har anställts (två halvtidstjänster) så att det nu finns ett samarbetsteam bestående av kurator, skolsköterska och specialpedagog för varje skolområde. Dessutom finns tillgång till psykolog och talpedagog. En gemensam mall för åtgärdsprogram har tagits fram och används av alla enheter. Samarbetet mellan elevhälsan och individ- och familjeomsorgen vidareutvecklas hela tiden. Tekniska förvaltningen har genomfört en upprustning av skolgårdsmiljöerna för ca 3500 tkr. Arbetet har utförts i samarbete med skolans personal och elever samt med föräldraföreningarna. De senaste åren har flera högskolekurser lokaliserats till Vara från Skövde, Vänersborg och Göteborg. Detta har inneburit att t ex många fler lärare har utnyttjat möjligheten till kompetensutveckling då den ordnats på hemmaplan. Inom vuxenutbildningen på Lagmansgymnasiet finns det flera distanskurser inom ramen för den så kallade Skaraborgsdistansen men högskolekurser på distans finns det inte tillgång till i Vara för närvarande. Distansstudier på högskolenivå är ett av uppdragen för kommunstyrelsens planerade lärcentrum. Det livslånga lärandet lyfts fram i många sammanhang, från förskolan till vuxenutbildningen. Inom vuxenutbildningen på Lagmansgymnasiet försöker man möjliggöra för alla som vill kunna läsa en eller flera kurser eller en hel utbildning. I möjligaste mån finns det ett kontinuerligt intag av elever under året. Samarbetet med gymnasieskolan gör att fler kurser kan ordnas. Uppdragsutbildning för näringslivet, framför allt truckförarutbildning och så kallade heta arbeten, genomförs av vuxenutbildningen. Beroende på näringslivets behov och möjligheter skulle samarbetet mellan näringslivet och vuxenutbildningen kunna öka.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 5 (29) Framtiden Antal barn i Vara kommun födda 1985-2005 Antal 300 250 200 150 100 264 232 243 245 243 236225 221 203 203 183 185 165 167 152 150 152 141 147 127 119 50 0 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Födelseår Allmänt Den nya nationella politiken aviserar många stora förändringar inom områdena barnomsorg, skola/utbildning de närmaste åren. Hur dessa kommer att påverka våra verksamheter och i vilken grad är ännu för tidigt att säga. En ny skollag har varit på gång under många år. Troligen dröjer det något år till innan den kommer. På lokalt plan kommer en lyckad satsning på Vara Horse Arena med inflyttning av familjer att påverka dimensioneringen av såväl barnomsorg som skolor. Det politiska beslutet att samla stöd- och serviceverksamheter under den nya tekniska servicenämnden innebär att skolskjutsar egna chaufförer och bussar, lokalvård och kost flyttas. Barnomsorgen Barnafödandet varierar mycket mellan åren. Under 2006 föddes i hela kommunen ca 50 fler barn än år 2005 och ungefär lika många som under år 2004. Dessutom varierar det rätt mycket mellan olika delar i kommunen. Det kommer troligen att bli behov av fler förskoleavdelningar framöver. En faktor som möjligen kan minska efterfrågan i mindre omfattning är ett eventuellt införande av kommunal vårdnadspeng. Även förskolebarn har rätt till hemspråksundervisning. Vi har ännu inte någon sådan undervisning. Samverkan med socialförvaltningen kring hur man kan stötta både barn med behov av särskilt stöd och deras föräldrar är en allt viktigare fråga. I dag genomförs så kallade COPEs föräldrautbildningar men större insatser behövs för att stötta i ett tidigt skede. Grundskolan Skolministern har meddelat att regeringen avser att införa betyg från år 6. Man föreslår även att kommunerna själva får bestämma om att införa skriftliga omdömen från år 1. En

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 6 (29) diskussion har startat om det är förenligt med en likvärdig skola att det kan bli olika system i olika kommuner. Elevantalet i grundskolan sjunker och en anpassning av organisationen pågår. Dock kan man se att i några skolor kommer elevantalet till viss del att öka igen om några år. Hemspråksundervisning har startat och kommer att utökas under 2007. Man kan se en tendens att allt fler barn efterfrågar hemspråk och antalet språk ökar också. De största grupperna är barn som talar bosniska och engelska. Även svenska för invandrare för barn i grundskoleåldern ökar. Från skolorna kommer rapporter om att allt fler elever behöver stöd av olika skäl, framför allt sociala. Den biblioteksplan som skall tas fram i varje kommun berör även skolbiblioteken och här behöver samarbetet utökas. Samverkan mellan skola och näringsliv har getts mycket fokus under de senaste åren och behöver fortsätta att utvecklas. Näringsliv och samhället utanför skolan är en stor och viktig resurs i lärandet. Gymnasieskolan Den under många år planerade gymnasiereformen blev en reform med förhinder. Den är nu tillbakadragen för att hela gymnasieutbildningssystemet skall ses över igen. Däremot skall en enskild del av reformen träda i kraft; från och med hösten 2008 kommer det att bli möjligt att söka gymnasieutbildningar fritt i hela landet Regeringsskiftet har medfört att förutsättningarna för rekryteringen till vuxenutbildningen förändrats då rekryteringsbidraget dragits in. Rekryteringen av vuxenstuderande påverkas också mycket av situationen på arbetsmarknaden. Det riktade statsbidraget har också det dragits in vilket medför att framtiden känns oviss. Det lärcentrum som skall starta under kommunledningen blir en viktig samarbetspartner för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Kulturskolan Kulturskolans verksamhet är omfattande och framgångsrik och den är en viktig del i kommunens satsning på kultur och konst. Förhoppningsvis kommer kulturskolans verksamhet att inom några år vara sammanslagen med Torsbo fritidsgård. Även Lagmansgymnasiets estetiska program är en samarbetspartner i denna vision.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 7 (29) Nämnd och administration Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 11 0 0 Verksamhetens kostnader -3 185-3 125-2 997 Nettokostnader -3 174-3 125-2 997 Budgetanslag -4 163-4 072-4 016 Personalkostnad utbildningskontoret 82 % Pers.kostn.andel 82% Viktiga händelser/internationella händelser Under året togs ett beslut om en ny nämndsorganisation vilken bland annat innebär att kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden slås samman till en bildningsnämnd. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Att leda, styra och utveckla verksamheten, samt verkställa beslut i enlighet med barn- och utbildningsnämndens intentioner på ett effektivt och rationellt sätt. Att tillhandahålla tjänster, handlingar och information som efterfrågas av kommuninvånare, politiker, resultatenheter och myndigheter. Effektmål Nämndens ledamöter och resultatenhetschefer skall anse att förvaltningens servicenivå är bra eller mycket bra. Tjänstegarantier Vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet. Måluppfyllelse Nämndens beslut verkställs enligt uppställda normer. I slutet av 2006 gjordes en enkätundersökning bland nämndens politiker där resultatet visade att man överlag är nöjd med den service man får av förvaltningen.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 8 (29) Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 16 673 14 475 13 731 Verksamhetens kostnader -68 824-63 939-60 975 Nettokostnader -52 151-49 464-47 244 Budgetanslag -53 671-48 852-48 080 Personalkostnad barnomsorg 77 % Pers.kostn.andel 77% Viktiga händelser/internationella händelser Förskoleverksamheten i kommunen har utökats under året i Tråvad från 1,5 till 2,0 avdelningar. En nybyggd avdelning i Vedum togs i bruk i augusti. På grund av den ökade efterfrågan av barnomsorgsplatser i Vedum har man inte kunnat lämna de tillfälliga lokalerna i den inhyrda paviljongen ännu. Ytterligare en förstärkning av barnomsorgsplatser blev det i Vedum i och med att kyrkan startade en halv avdelning, Arken i sina lokaler. Det planeras för nybyggnation av förskola i Arentorp. Propositionen Kvalitet i förskolan har varit ett område för samtal och kompetensutveckling på alla förskolor i kommunen. Bland annat har begreppen genus och likabehandling diskuterats. Fritidshemmens personal har fortsatt sin gemensamma kompetensutveckling och besöker varandras enheter för att lära av varandra. Skolverket har i en rapport uppmärksammat att det är mycket stora barngrupper på fritids och att det inte alltid finns någon tydlig ledning och uppsatta mål för verksamheten. Trots stora grupper i Vara håller verksamheten hög kvalitet med tydliga mål och uppföljningar. Arbetsmiljön inom barnomsorgen har kommit i fokus på grund av höga ljudnivåer. På ett urval förskolor och fritidshem har bullermätningar gjorts under året. Resultaten ligger generellt under gränsvärdet utom i undantagsfall vid vissa tillfällen. Personal som så önskat har fått göra hörselundersökningar. Bullerdämpande åtgärder har vidtagits och bland annat har speciella bord med starkt bullerdämpande effekt köpts in. Alla enheter deltog i större eller mindre utsträckning i den stora utställningen Vara Expo.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 9 (29) Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Alla enheter arbetar aktivt med normer och värden. Alla enheter har ett nära och förtroendefullt samarbete med förskoleklasserna. Insatser görs för att fokusera på lekens betydelse i lärandet. Måluppfyllelse Alla förskolor arbetar med att nå de övergripande inriktningsmålen inom de olika områdena. Att döma av utvärderingar, samtal och intervjuer personalen gör med föräldrarna når de mycket bra resultat. ARS stora brukarundersökning som under hösten skickades ut till alla familjer med barn i förskolan, visar samma goda resultat. Följande är de sammanfattande frågorna i enkäten: (Skala 1-4 med 4 som högsta betyg.) Vad tycker du om verksamheten på ditt barns förskola/fritidshem, allt sammantaget? Vad tycker du om informationen och kontakten med ditt barns förskola/familjedaghem, allt sammantaget? Hur aktiv tycker du själv att du är i kontakten med ditt barns förskola/familjedaghem. (Skala: Mkt aktiv till mkt litet aktiv) Vilket intryck har du av miljön på ditt barns förskola/familjedaghem, allt sammantaget? Vilket betyg ger du ditt barns förskola/familjedaghem, allt sammantaget? 2006 2004 3,5 3,5 3,4 3,4 3,1 3,1 3,4 3,4 3,6 3,6 Av siffrorna framgår tydligt att verksamheten håller en hög och jämn kvalitet.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 10 (29) Kvalitet och prestationer Tjänstegarantier Vi ger er saklig information om våra olika barnomsorgsformer så att ni därigenom har valmöjlighet. Vi kontaktar er inom fem arbetsdagar efter det att ansökan mottagits. Vi erbjuder er barnomsorgsplats inom fyra månader efter det att ansökan mottagits. Om platsen inte är den mest önskade har ni förtur för omplacering till den barnomsorgsplats ni föredrar. Ni och ert/era barn får en kontaktperson på den enhet där ert/era barn vistas. Utvecklingssamtal tillsammans med er kontaktperson erbjuds en gång per år. Måluppfyllelse Resultaten på ARS frågor om tjänstegarantierna är inte lika bra. Vad gäller de två första punkterna svarar 49% respektive 32% negativt och 24%, respektive 28% positivt. En stor procent svarar att de inte vet, vilket troligen beror på att det har gått flera år sedan frågeställningarna var aktuella. En förbättring från vår sida blir att följa upp dessa punkter i direkt anslutning till att barnet har fått en placering. Övriga tre punkter får mycket hög andel ja-svar (71, 85 och 89%), vilket är mycket positivt. Utvecklingssamtal erbjuds nu två gånger per år i stället för bara en gång. Nyckeltal Förskola och skolbarnomsorg 2006 2005 2004 Ant barn (försk. 1-5, fam dh, frithem) 1 181 1 170 1 200 Kostn per vol.tim förskola 1-5 (kr) 1 993 2 009 2 041 - - fam.dgh (kr) 1 502 1 656 1 779 - - fritidshem (kr) 1 394 1 435 1 432 Reformbarn Antal barn i reformer 2006 2005 2004 Arbetslösa 50 50 33 Föräldralediga 52 61 58 4-5-åringar allmän förskola 13 13 16

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 11 (29) Grundskola Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 10 391 9 860 15 350 Verksamhetens kostnader -120 111-119 207-113 252 Nettokostnader -109 720-109 347-97 902 Budgetanslag -109 735-108 089-100 923 Personalkostnad grundskolan 75 % Pers.kostn.andel 75% Fördelning per enhet är som följer: Elevantal grundskolan kalenderår 2005 och 2006 600 500 400 300 200 100 0 462,5 435,5 160 160 147 118 139,5 105,5 85,5 103 78 28 22 27,5 27,5 557,5 543 119 103 107 74,5 65,5 2005 2006 Arentorp Vedum Larv Levene Jung Park Viktiga händelser/internationella händelser Antalet elever i grundskolan minskar från 1 882,5 elever 2005 till 1 786,5 elever 2006. Hur minskningen fördelar sig mellan enheterna framgår av ovanstående bild. Även om det oftast går att göra naturliga anpassningar i personalstyrkan innebär det för några enheter att man troligen måste säga upp personal. Det internationella samarbetet har varit framgångsrikt. Skolpersonal från flera enheter var i England på besök i våras och engelska rektorer och lärare har varit i Vara. Nu planeras för elevbesök i England för elever från bland annat Nästegårdsskolan, Jungs skola, Larv/Tråvad och Västra skolan. Västra skolan deltar även i ett projekt med skolor från Spanien, Österrike och Turkiet. Temat är sång och dans och höjdpunkten kommer att bli

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 12 (29) en föreställning i konserthuset i Vara år 2008. Nästegårdsskolan har också regelbundna kontakter med Mäntsälä i Finland. Liksom övriga kommunala enheter deltog grundskolan i den stora mässan Vara Expo i oktober 2006. Ett stort arbete lades ner på att ge en god bild av skolarbetet och utställningen fick mycket positiv respons av besökarna. Försöksperioden Utan timplan fortsätter fram till den 30 juni 2007. Troligen kommer timplanen att tas bort och endast den totala timtiden regleras. För att veta att våra elever får sin garanterade tid gjordes i våras en kartläggning av hur mycket tid eleverna får totalt. De flesta elever går på minst två olika skolor under sin grundskoletid. Undersökningen visar att alla skolor ger betydligt mer än den garanterade tiden, 6665 timmar. En annan kartläggning som gjorts under 2006 är Elevens val. Organisationen ser olika ut på de olika enheterna och tiden används framför allt till arbetspass/individuellt arbete, tema/estetiskt val samt ämnesundervisning. En avstämning gjordes mot lagparagraferna för att kontrollera att de efterföljs och ett antal frågor diskuterades i rektorsgruppen. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Alla enheter arbetar med normer och värden. Det ska finnas ett fungerande system för att förebygga, upptäcka och åtgärda mobbning eller kränkande särbehandling. Eleverna skall stimuleras till ökad fysisk aktivitet. Samarbetet med Karlstad universitet kring PBS, Problembaserad skolutveckling, kommer igång på några enheter. Alla enheter skriver kvalitetsredovisning enligt det förnyade systemet. Måluppfyllelse Inriktningsmålen är ständigt närvarande i grundskolans arbete och alla enheter konkretiserar målen genom att välja utvecklingsområden varje år. Dessa stäms sedan av i kvalitetsre-

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 13 (29) dovisningarna som skrivs efter en särskilt mall och lämnas till förvaltning och nämnd. På förvaltningsnivå sammanställs alla kvalitetsredovisningar till en gemensam redovisning, som sedan skickas in till Skolverket. Varas kvalitetsredovisningssystem har fått mycket fina omdömen av Skolverket och har väckt stort intresse i många kommuner. ARS brukarundersökningar för grundskolan genomförs bland samtliga elever och föräldrar i år 3, år 4, år 6 och år 9, ca 1 000 elever och 1 000 föräldrar. Överlag är resultaten mycket bra men det finns några frågor som behöver analyseras noggrant och förbättras. Dessa frågor rör framför allt kränkande behandling, möjlighet att få kontakt med företag och organisationer, elevinflytande och studie- och yrkesvägledning. Trivsel, kontakt med lärare och undervisningens kvalitet får genomgående höga siffror. De flesta frågor får ungefär samma omdömen som vid förra mätningen för två år sedan. Ingen fråga får mer än en marginell försämring (3-4%) och de flesta frågor har förbättrats ca 3-7%. Den enskilda fråga som visar störst förbättring är möjligheter att se teater, utställningar eller konserter i år 9, som stigit med 31%. Vid en jämförelse mellan omdömena gjorda av elever i de olika årskurserna är det tydligt att ju äldre man blir, desto mer kritisk är man. Speciellt i år 9 sjunker värdena ganska mycket. Vad tycker du om din skola, allt sammantaget? (Skala 1-4, med 4 som bästa betyg.) 2006 2004 Elever i år 3 3,6 3,6 Elever i år 4 3,5 3,4 Elever i år 5 3,3 3,2 Elever i år 6 3,2 3,1 Elever i år 9 2,8 2,8 Ovanstående siffror är resultatet för eleverna totalt i de olika årskurserna. Varje skola har fått ett eget material för att kunna analysera, utveckla och förbättra sin verksamhet. Föräldraalliansen i Sverige gör ett kommunalt grundskoleindex. Fyra kvalitetsområden måluppfyllelse, pedagogisk personal, övriga hälso- och studiefrämjande resurser samt fritidshemmen beräknas, viktas och läggs samman till ett kvalitetsindex för grundskolan. År 2006 hamnade Vara på en hedrande 37:e plats i Sverige, bäst bland de skaraborgska kommunerna och trea i Västra Götaland. Kvalitet och prestationer Tjänstegarantier Utvecklingssamtal med elev och föräldrar tillsammans med ansvarig kontaktlärare genomförs en gång per termin. Utvecklingssamtalet ska dokumenteras och följas upp vid kommande utvecklingssamtal. Föräldrar och elev ska i god tid ha möjlighet att ta del av frågor som tas upp vid samtalet. Elever som riskerar att inte uppnå godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska erbjuds möjlighet till extra stöd.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 14 (29) Du får en näringsrik och vällagad lunch där grönsaker serveras dagligen. Lunchen ger 1/3 del av dagsbehovet av näring och energi. Vid medicinska skäl serveras specialkost. Måluppfyllelse Utvecklingssamtalen värderas högt av både elever och lärare. Elever som riskerar att få underkänt får möjlighet till extra stöd. Tjänstegarantierna vad gäller mat och specialkost uppfylls. Nyckeltal Grundskola 2006 2005 2004 Antal elever i grundskolan 1 786,5 1 882,5 1 924,5 Varav elever i Önums Friskola 65,5 74,5 81,5 Kostnad per elev i grundsk i tkr 61,4 58,1 50,9 Antal lärare per 100 elever i I Vara kommun 7,8 7,5 7,5 Antal lärare per 100 elever i Kommungruppen 8,4 8,1 8,2 Antal lärare per 100 elever i Riket 8,2 8,1 8,1 Antal vuxna per 100 elever i Vara Kommun 9,2 8,9 9,4 I denna beräkning ingår grundskolans elever. Personal som ingår är lärare, förskollärare och elevassistenter. Personal som finns i skolan men som inte är med i beräkningen är: rektor, personliga assistenter, fritidspedagoger, specialpedagoger och servicepersonal. Redovisning av nationella prov år 5 Svenska Engelska Matematik 2006 2005 2004 2006 2005 2004 2006 2005 2004 Antal elever 208 219 226 208 216 225 208 217 225 Andel (%) elever som nått: Uppnått målen 85 79 84 80 80 85 76 76 84 På väg att nå målen 11 14 8 13 10 7 17 16 8 Kommer inte att nå målen vid slutet år 6 4 7 8 6 10 8 7 8 8 De flesta av eleverna nådde de mål som är uppsatta för slutet av femte skolåret. I engelska och matematik har andelen elever som klarar målen minskat sedan 2004 medan det är i princip oförändrat i svenska. Om man jämför skolenheterna kan man inte se några betydande skillnader, utan resultaten kan hänvisas till det elevunderlag som finns och som varje år ger naturliga och marginella skillnader.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 15 (29) Redovisning av nationella prov år 9 Svenska Engelska Matematik 2006 2005 2004 2006 2005 2004 2006 2005 2004 Alléskolan Antal elever 165 163 134 165 158 135 165 158 135 Andel (%) elever som nått: Mycket väl godkänd 9 2 3 8 9 5 12 13 19 Väl godkänd 41 36 37 48 41 36 23 29 23 Godkänd 45 57 57 37 47 56 52 47 40 Ej uppnått målen 3 4 3 2 3 3 8 11 19 Nästegårdsskolan Antal elever 86 76 65 86 74 65 85 73 65 Andel (%) elever som nått: Mycket väl godkänd 19 4 5 7 7 6 11 10 15 Väl godkänd 36 34 34 45 43 32 32 26 22 Godkänd 44 55 48 41 47 51 40 53 34 Ej uppnått målen 1 7 11 7 3 8 18 11 25 Redovisning av betyg år 9 Svenska Engelska Matematik 2006 2005 2004 2006 2005 2004 2006 2005 2004 Alléskolan Antal elever 165 165 136 165 165 136 165 165 136 Andel (%) elever som nått: Mycket väl godkänd 16 7 7 13 13 7 19 16 18 Väl godkänd 36 39 46 45 35 38 33 35 32 Godkänd 43 52 46 36 47 53 42 44 46 Ej uppnått målen 4 2 1 5 5 2 5 5 4 Nästegårdsskolan Antal elever 86 78 65 86 78 65 86 78 65 Andel (%) elever som nått: Mycket väl godkänd 19 12 5 13 15 14 14 14 23 Väl godkänd 36 40 49 42 35 34 42 38 26 Godkänd 44 44 43 43 45 46 43 42 43 Ej uppnått målen 1 5 3 2 5 6 1 5 8 I år 9 så fick de allra flesta eleverna Godkänd eller bättre både i de nationella proven och i de slutliga betygen. Generellt kan man se att det är fler utdelade Godkänd eller bättre i betygen jämfört med de nationella proven, speciellt i ämnet matematik.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 16 (29) Gymnasieskola/vuxenutbildning Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 25 847 24 636 24 277 Verksamhetens kostnader -84 714-85 696-82 930 Nettokostnader -58 867-61 060-58 653 Budgetanslag -56 517-61 417-60 034 Personalkostnad gymnasiet/vuxenutb. 44 % Pers.kostn.andel 44% Viktiga händelser/internationella händelser I februari tillkännagavs resultat av den inspektion av skolan som Skolverket gjort. Inspektörerna sammanfattar rapporten med att de anser Lagmansgymnasiets lokaler vara i gott skick samt väl anpassade för verksamheten som bedrivs. De anser vidare att såväl ungdoms- som vuxenstuderande har ett brett utbud att välja mellan och erbjuds en utbildning av god kvalitet. En brist som påpekades var att kommunen är skyldig att anordna Särvux, varför den verksamheten startade med sex elever under senhösten. Beslutet om den sedan länge planerade gymnasiereformen revs upp som en följd av regeringsskiftet. Gymnasiereformen skulle ha trätt i kraft i och med läsårsstarten 2007 och Lagmansgymnasiet hade lagt relativt mycket tid på planering. Verksamheten på Lagmansgymnasiet har inte genomgått några större förändringar under året men på det Individuella programmet har lokaler gjorts om för att förbättra miljön samtidigt som ytterligare en pedagog har anställts. Detta har inneburit en förbättring av verksamheten. Samverkan med andra länder pågår och som exempel kan nämnas att Bygg- och Hotelloch Restaurangprogrammen har samarbete med yrkesinstitutet i Mäntsäla och att elev- och personalutbyten har ägt rum under året. Elever vid Samhällsvetenskaps-, El- och Industriprogrammen gjorde en gemensam resa till Krakow i Polen och vidare har elever besökt Paris, Berlin samt Catarroja. Teknikprogrammet besökte Polen samt Tjeckien. Några elever vid Samhällsvetenskaps- och Naturvetenskapsprogrammen var i Bryssel för att under en vecka lära mer om EU. Elever på Hotell- och Restaurangprogrammet har genom ett EU-projekt förlagt 3-veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU) till Finland respektive Spanien.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 17 (29) Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte. Effektmål Enheten arbetar med prioriterade frågor inom områdena normer och värden, utveckling och lärande, ansvar och inflytande, samverkan och rektors ansvar. Måluppfyllelse Skolverket uppger i sin rapport (feb 2006) att de bedömer att elever och vuxenstuderande överlag är trygga och trivs mycket bra i sin skola. De säger vidare att skolan arbetar på ett mycket bra sätt för att motverka kränkande behandling och att skolans elever överlag är trygga och vänliga. De allra flesta arbetar intensivt och gör sitt bästa under de lektioner som inspektörerna besöker. Eleverna är stolta över sin skola, bemöter varandra och skolans personal mycket väl och visar tolerans och hänsyn. Det finns en tydlig social kontroll och samtidigt ett öppet förhållande mellan lärare och elever. Skolan är småskalig och eleverna lär känna varandra över klass- och programgränser. I den undersökning som gjorts av ARS Research AB framgår att av samtliga elever uppger 91% att stämningen mellan eleverna är god och 87% uppger att de aldrig blivit mobbade. För att alla elever på skolan ska känna sig trygga finns ett mobbningsförebyggande råd med representanter från alla klasser. För att eleverna ska lära känna varandra bättre strävar Lagmansgymnasiet mot att genomföra många studiebesök och utflykter. För att samverkan ska öka över programgränserna och för att utveckla elevers känsla för samhörighet genomförs även resor av internationell karaktär. För att bättre kunna hjälpa elever som inte når målen har Lagmansgymnasiet tid för speciallärare utökats under året samt speciella dataprogram införskaffats. Elever som har läs- och skrivsvårigheter erbjuds möjlighet att få muntliga prov i stället för skriftliga och extra stöd ges om eleven så önskar. Elever med dyslexi erbjuds även att låna en bärbar dator i syfte att underlätta skolarbetet. Vid behov hålls elevvårdskonferens och åtgärdsprogram upprättas. Lärare samarbetar över kursgränser så att elever lättare ska kunna se sammanhang och helhet och samtidigt minska deras arbetsbörda.

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 18 (29) I Skolverkets rapport framförs att skolans lokaler är tilltalande och välvårdade och mycket väl anpassade för den verksamhet som bedrivs. Vid samtliga program är eleverna delaktiga i planeringsarbetet av pågående kurser. Samtliga program har också representanter i skolans elevråd och idrottsförening. Tid finns även avsatt på schema för klassråd. Vid flera program tar elever stort ansvar för anskaffande av platser till den arbetsplatsförlagda utbildningen. Eleverna inom den kommunala vuxenutbildningen har möjligheter att anpassa sina studier efter sin egen situation. Elever kan i flera kurser välja mellan att studera på distans eller följa en mera traditionell undervisning. Den mätning som gjorts av Research AB i november 2006 visar att 70% av Lagmansgymnasiets elever anser att elevinflytandet vid skolan är mycket/ganska bra. Lärarna gör fortlöpande utvärderingar för att vara lyhörda för elevernas önskemål. Vid Lagmansgymnasiet bjuds föräldrar in till föräldramöten och i åk 1 erbjuds alla föräldrar information om studieresultat. Skolan anordnar som tradition Öppet Hus under november månad och då fylls skolan av olika intressenter. Skolans elever har deltagit i kulturella evenemang (minst ett/termin) och studiebesök. Vid flera tillfällen har externa föreläsare medverkat vid lektionerna. Samverkan med andra länder pågår och flera program är involverade i skolans internationalisering. Vid Lagmansgymnasiet genomförs många studiebesök och elever som studerar vid yrkesförberedande program genomför minst 15 veckors arbetsplatsförlagd tid under sin utbildning. Kvalitet och prestationer Nyckeltal Gymnasieskola 2006 2005 2004 Antal elever i Vara gymnasieskola 788 791 769 Varav interkommunala elever 280 284 285 Antal elever från Vara kommun i interkommunal gymnasieutbildning 224 209 210 Antal elever från Vara kommun i gymnasieutbildning 732 716 694 Andel (%) elever som uppnått minst godkänt betyg i kärnämnen på gymnasieskolan Kurs Sv A Sv B Ma A En A Id A Sh A Re A Na A Est Barn- och fritid - - - - - - - - - Bygg 100 100 100 84,6 100 100 84,6 76,9 100 El 100 100 100 100 78,6 100 92,9 100 100 Estetiskt 100 100 100 100 100 100 100 88,9 100 Fordon 100 100 86,7 86,7 93,3 100 86,7 93,3 100 Handel- och adm - - - - - - - - - Hotell- och rest 100 90 80 100 90 90 90 50 100 Industri - - - - - - - - - Naturvetenskap 100 100 100 100 100 100 84,2 100 100 Samhällsvetenskap 100 100 100 100 100 100 100 98,2 100 Teknik 100 100 100 100 100 100 100 92,9 100 S:a nationella 100 97,2 96,6 95 96,6 97,8 93,3 91,1 100

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 19 (29) Nationella program på gymnasieskolan Antal elever Antal elever med slutbetyg Genomsnitt betygspoäng Andel med reduc. progr Andel med utökat progr Barn- och fritid 13 9 - - - Bygg 13 13 13 0 0 El 16 14 12,2 0 50 Estetiskt 22 18 15,3 0 27,8 Fordon 24 15 11 0 6,7 Handel- och adm 11 6 - - - Hotell- och rest 13 10 13,9 0 20 Industri 11 6 - - - Naturvetenskap 19 19 14,4 5,3 0 Samhällsvetenskap 62 55 15,8 9,1 29,1 Teknik 16 14 13,6 21,4 14,3 S:a nationella 220 179 14,1 5 21,2 Individuellt 11 2 - - - Specialutformat 14 9 - - - Totalt 245 190 14,2 4,7 22,1 Större delen av eleverna har fått betyget Godkänd eller bättre i de flesta kärnämnena inom gymnasieskolan. I några ämnen är andelen godkända något sämre, detta gäller främst ämnena naturkunskap och religion. Drygt 86 % av eleverna gick ur gymnasiet med ett slutbetyg. Särskola Särskolan är ett samlingsnamn för grundsärskolan, träningsskolan, gymnasiesärskolan och verksamhetsträningen. Tkr och löpande priser Text 2006 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Verksamhetens intäkter 2 345 2 632 2 469 Verksamhetens kostnader -11 371-11 304-10 073 Nettokostnader -9 026-8 672-7 604 Budgetanslag -8 568-9 744-9 194 Personalkostnad särskolan 56 % Anledningen till den låga personalkostnadsandelen för särskolan är, liksom för gymnasieskolan, de interkommunala ersättningarna. Pers.kostn.andel 56%

VARA KOMMUN 2006-12-19 sid 20 (29) Viktiga händelser/internationella händelser Eleverna på grundsärskolan har haft charader inför varandra, en träning i att framträda inför grupp. De har framträtt inför Parkskolans elever med ett program i skolans Adventskalender och dessutom framfört ett Luciatåg på Varas bibliotek. Gymnasiesärskoleeleverna har medverkat i showen vid gymnasiets Öppet Hus. Grundsärskolan har haft en må-gott dag. Vikten av att äta en nyttig frukost och vårda sin kropp med både rörelse och avslappning var temat. Klass 1-8 hade maskerad. Inför den valde eleverna vilka ansiktsmasker de ville tillverka på bildlektionen. De visade sedan upp dessa inför övriga elever. Några grundsärskoleelever har övningsämnen tillsammans med grundskolans elever, vilket har varit individanpassat efter elevens behov och intresse. Grundsärskoleelever samarbetar med eleverna på Träningsskolan på olika arbetspass. En elev från grundsär har kommit till träningsverksamheten vid 1 tillfälle/v för att tillsammans utveckla sina sociala kompetenser. Samarbetet har fungerat och eleverna har stundtals kunnat lösa uppgifter på egen hand. Grundsärskoleelever har i en mindre grupp fått kunskap om närmiljön genom olika aktiviteter och studiebesök i Vara. En gång i månaden åker eleverna till Naturskolan Hillet. Gymnasiesärskolan har bland annat gjort studiebesök till Hornborgasjön, Oasen, Ragn Sell i Vara, Varbergs fästning och Världskulturmuseet. Elever i årskurs 9 och 10 har varit på PRAO på olika gymnasieskolor. Eleverna deltar i de kulturutbud som ges i kommunen. Några elever har deltagit i musik- och dramalektioner på Kulturskolan. Alla grundsärskoleelever har gjort besök på fritidshemmet Kupolen. Det har varit svårt att hitta bra platser till gymnasiesärskoleelevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning). De flesta eleverna har varit ute några dagar medan andra har haft regelbunden APU under året. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Normer Alla barn/elever blir sedda varje dag. Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Utveckling och lärande/kunskaper Alla barn/elever når målen i sin individuella studieplan. Lärandemiljön är stimulerande och lusten att lära syns i alla åldrar. Inflytande och ansvar Alla barn/elever upplever att de har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. Alla barn/elever medverkar aktivt i skolans utveckling. Samverkan Föräldrar/förskola/skola samverkar för barnens/elevernas bästa. låter alla barn/elever regelbundet få ta del av kulturlivet. samarbetar med företag och organisationer i närsamhället. medverkar till att alla enheter har internationellt samarbete och utbyte.