kraftnät åland ab Årsberättelse 2010
Digitalt tryck på Mariehamns Tryckeri Ab, 2011
KRAFTNÄT ÅLAND AB 2010 Innehåll VD:s översikt... 3 Bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse... 4-15 Elöverföring... 4-10 Elmarknaden...10 Personal...10 Anläggningsverksamhet och investeringar...10-11 Ekonomi...11-13 Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång...13 Framtidsutsikter...13-15 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel...15 Statistik...6-8 Ledningar och transformatorstationer... 9 Resultaträkning...16 Balansräkning... 17-18 Finansieringsanalys...19 Bokslutsprinciper... 20 Noter... 21-25 Datering och underskrifter... 26 Revisionsberättelse... 27 Förvaltning... 28 Personal... 28 Karta över stamledningsnät... 29 1
Fördelning av anskaffningen 300 GWh, 2010 Lokal produktion förnybart 21 % Lokal produktion fossilbränslebaserad 3 % Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 7 % Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 69 % Fördelning av elförbrukningen 300 GWh år 2010 KN egen förbrukning, nätförluster o mätfel 3,4 % Export Ålands Energi Ab 0 % 1,0 % Ålands Elandelslag 58,5 % Mariehamns stads elverk 37,1 % 2
VD:s översikt Bolagets trettonde verksamhetsår är avslutat. Den åländska elförbrukningen ökade igen för andra året i rad. Årets förbrukning var 8,6 % större än 2009. Ökningen av den i stamnätet överförda volymen var ännu större och uppgick till 9,4 %. Förbrukningen är mycket temperaturberoende och den stora förbrukningsökningen härstammar från det faktum att vi hade ett kallare år 2010, som t.o.m. på årsbasis var kallare än normalåret. I medeltal har dock förbrukningsökningen under de senaste tio åren varit 1,8 %. Temperaturen återspeglas naturligtvis också i effektutvecklingen då en ny entimmes effekttopp på 64,7 MWh/h noterades mellan 16 och 17 på julaftonen. Denna topp var 11 % högre än den tidigare högsta noterade effekttoppen. Årsskiftet följdes av en kall januari och en ännu kallare februari, vilket ledde till nya effekttoppar och tisdagen den 15 februari mellan klockan 9 och 10 noterades en ny högsta effekttopp på 67,9 MWh/h. Såväl energi- som effektutvecklingen ligger i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognoser och verkligheten bekräftar nödvändigheten av Finlandskabeln och ett snabbt förverkligande av projektet. Eftersom finansieringen av Finlandskabelprojektet inte är klar har det blivit nödvändigt att förskjuta projekttidplanen. Baserat på att beslut om extra anslag tas i början av sommaren och att notifieringsprocessen är avklarad i september kan leveranskontrakt tecknas under hösten. Kontraktsteckning förutsätter även att landskapsgarantier för lånefinansieringen kan beviljas inom samma tidsrymd. Utgående från detta är det en realistisk bedömning att drifttagning skall kunna ske i slutet av 2014, vilket är närmare två år senare än ursprunglig tidplan. Den effektutveckling vi har kombinerad med förseningen gör att perioden, under vilken det finns risk för reserveffektbrist i samband med ett avbrott på förbindelsen från Sverige, blir längre än vi tidigare kalkylerat med. Utgående från detta måste befintlig reservkraft utnyttjas längre och beslut om hur underskottet skall hanteras under mellanperioden måste tas snarast möjligt. I den ordinarie elförsörjningen ingår en andel förnybar el och andelen var 21,4 % år 2010. Utbyggnaden av förnybar el har avstannat i avvaktan på att ett nytt stödsystem till förnybar elproduktion införs på Åland. Förhandlingar pågår mellan landskapsregeringen och den finska regeringen om ett åländskt deltagande i det finska inmatningstariffsystemet. Införs systemet på Åland kommer de planerade vindkraftprojekten Stenarna och Långnabba, som vi gett klartecken för att ansluta till vår 110 kv förbindelse i Tellholm, att förverkligas i snabb takt. Flera aktörer avvaktar utvecklingen på stödfronten och införs stödsystemet blir det press på att tillhandahålla anslutningar. Kan ytterligare vindkraftutbyggnad samordnas med Finlandskabelprojektet finns det möjlighet att ansluta 100 MW vindkraft via en tredje terminal. Byggandet av en tredje terminal får dock inte försena projektet. Eftersom det är fullt möjligt att projekten på vindkraftsidan kommer att infalla under en redan intensiv projektperiod blir detta en utmaning för bolaget. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 11 stycken (13 stycken 2009) och endast två avbrott på förbindelsen från Sverige, som varit störningsfri sedan 14 juli. Ett svårfunnet problem med växlingen av källa för gasturbinanläggningens egenförbrukning har under hösten/vintern medfört tilläggsarrangemang vid körning av vår gasturbin. 2010 års resultat blev bättre än budget. Omsättningsökningen i förhållande till budget var ca. 9,2 % och rörelsevinsten 2,7 % över budget. De främsta orsakerna till omsättningsökningen var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är dock betydligt högre än budgeterat underskott på 188 000. Orsak till detta var att räntekostnaderna blev lägre än i budget p.g.a. gynnsamt ränteläge och det faktum att budgeterade räntekostnader från nya lån för Finlandskabeln inte uppstod. Vid årsskiftet var vi 15 anställda. Jag vill tacka personalen för alla de arbetsinsatser Ni utfört under året och för det engagemang och den kunnighet Ni uppvisar i det dagliga arbetet. Därutöver vill jag rikta ett stort tack till styrelsen för året som gått samt våra samarbetspartners och kunder. Mariehamn i april 2011 Jan Kahlroth, VD 3
Styrelsens verksamhetsberättelse Elöverföring Den totala elanskaffningen var 300,2 GWh mot 276,4 GWh år 2009, vilket innebär en ökning med 8,6 %. Den i stamnätet överförda volymen var 277,8 GWh mot 254 GWh 2009, vilket innebär en ökning på 9,4 %. Inmatningen till stamnätet bestod till största delen av import. Införseln av elenergi från Sverige var 206,0 GWh (192,5 GWh 2009). Via inmatningspunkten i Gustavs i riket infördes 21,8 GWh (17,0 GWh 2009). Inmatningen till stamnätet från lokal vindkraft var 41,8 GWh (42,3 GWh 2009) och från fossilbränslebaserad elproduktion 8,3 GWh (2,2 GWh 2009). Den totala vindkraftinmatningen, även innefattande inmatning på distributionsnätnivå, från de 21 åländska vindkraftverken var 53,3 GWh (54,0 GWh 2009). Vindkraftens totala andel av den totala elanskaffningen var 17,8 % mot 19,5 % år 2009 och därutöver producerade biokraftvärmeverket i Mariehamn 10,9 GWh el (10,7 GWh, 2009). Den procentuella andelen förnybart av den totala elanskaffningen utgjorde 21,4 %, år 2009 var motsvarande del 23,4 %. Ålands Elandelslags uttag från stamnätet var 164,2 GWh (146,0 GWh 2009), Mariehamns stads elverk 100,4 GWh (95,5 GWh 2009), Ålands Energi Ab:s egenförbrukning var 3,0 GWh (2,8 GWh 2009) och stamnätsförlusterna uppgick till 10,2 GWh (9,7 GWh 2009) eller 3,7 % av den i stamnätet överförda elenergin. Differensen mellan den till stamnätet inmatade och uttagna elenergin utgörs av förluster i kablar, ledningar och transformatorer, mätfel samt egen förbrukning i stationer. 2010 års högsta timeffekttopp var 64,7 MWh/h och inträffade mellan klockan 16 och 17 på julaftonen fredagen den 24 december. Effekttoppen är 11 % högre än den hittills högsta noterade effekttoppen och är i linje med Kraftnät Åland Ab:s prognos och understryker behovet av utökad reserveffektkapacitet i form av ett snabbt realiserande av Finlandskabelprojektet. Effekttoppen är mycket temperaturberoende och under kallperioder växer förbrukningen på landsbygden mest. Året som helhet var kallare än normalåret då graddagtalet, som är en beräkningsgrund för uppvärmningsbehovet, var ca. 12,7 % högre än för normalåret. Graddagtalet var 31 % högre än för år 2009. Endast månaderna maj, juni, juli och september var varmare än normalåret. De senaste tio åren har den totala åländska elförbrukningen ökat i medeltal ca. 1,8 % per år. Förbrukningsökningen tenderar att fortsätta och torde bli större under ett kallare år. Antalet nätstörningar i vårt nät har varit färre än året innan, totalt 11 stycken (13 stycken 2009). Den 26 april löser i samband med inkoppling av ett av vindkraftverken av okänd anledning jordfelsskyddet för ledningen till elstationen Lilla Båtskär linjebrytaren i Ytternäs elstation. Avbrottet varade 14 minuter. Den 3 maj löser Finby elstation p.g.a. jordfel på Ålands Elandelslags Tosarby-linje. Avbrottet varade 40 minuter. 19 maj löser spänningsskyddet för linjebrytarna i Finby. Lokalt åskväder var den troliga orsaken till avbrottet, avbrottstid 38 minuter. Hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö blev strömlöst den 26 maj då Sverigekabelns distansskydd löser linjebrytaren i Tingsbacka och 110 kv brytaren i Senneby. Störningen varade 22 minuter. Anledningen till avbrottet var inte känd men kunde i samband med störningen den 30 juni härledas till att nyinkopplad ersättande kommunikationsväg skapar osanna differentialströmmar som löste linjeskyddet. Den 1 juni aviserar Fortum frånkoppling av Brändöledningen i Gustavs p.g.a.att en presenning blåst upp i matande 110 kv ledning. Vår driftcentral slår ifrån linjebrytaren i Brändö och Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 40 sekunder innan inkoppling av östra skärgården mot Ålandsnätet sker. 4
Den 15 juni löser differentialskyddet transformator 1 i Mariehamn i samband med spänningssättning av transformator 2 då återgång till normal drift efter tillfällig driftomläggning sker. Sydvästra Jomala och stora delar av Mariehamn berörs av avbrottet. Avbrottet varar 4 minuter. Ett nytt inkopplingsförsök av transformator 2 i Mariehamn görs den 16 juni med samma resultat som den 15 juni. Eftersom omkopplingar gjorts berördes nu enbart centrala Mariehamn och sydvästra Jomala. Avbrottet varade 4 minuter. Reläskyddsinställningen justerades därefter efter att en noggrann analys genomförts. Den 14 juli blev hela Åland förutom elstationerna i Sottunga, Kumlinge och Brändö strömlöst då Sverigekabelns då Vattenfall eldistribution AB:s jordfelsskydd som skyddar 70 kv ledningen till Senneby elstation kopplar ifrån ledningen. Avbrottet orsakades av att en fågel flugit in i ledningen. Avbrottet varade 13 minuter. Överströmsskyddet för linjebrytaren i Brändö kopplar den 28 juli ifrån brytaren i samband med ett kraftigt åskoväder. Brändö, Kumlinge och Sottunga elstationer blir strömlösa i 3 minuter innan inkoppling sker. Överströmsskyddet i Tingsbacka för linjebrytaren mot Hellesby kopplar den 8 augusti i samband med ett kraftigt åskväder ifrån brytaren. Avbrottet varade 3 minuter och berörde Hellesby och Storby elstationer. Överströmsskyddet för ledningen till Svinö elstation löser av okänd orsak linjebrytaren i Norrböle elstation. Elstationerna i Knutsboda och Svinö berörs av avbrottet. Störningen inträffade den 25 oktober och varade 5 minuter. Den 11 november löser transformatorbrytaren i Svinö elstation för överström i samband med inkoppling av 10 kv linjen Degerby. En misslyckad provinkoppling görs men efter 12 minuter har alla ström igen. Förebyggande underhåll för att öka driftsäkerheten utförs kontinuerligt innefattande röjning av ledningsgator med inhyrd entreprenör. Den genomförda dubbleringen av transformatorkapaciteten på Sverigeförbindelsen lider fortfarande av problem vid inkoppling av transformatorerna för parallelldrift. Omfattande praktiska tester har genomförts för att klargöra det komplicerade inkopplingsförloppet. Resultatet från testerna skall tillsammans med beställda ytterligare simuleringar resultera i förslag på teknisk lösning för att komma till rätta med problemet. Förslaget förväntas på vårvintern 2011. Den reserveffektkapacitet som vår gasturbin i Ringsböle tillsammans med övriga kontrakterade reservkraftanläggningar erbjuder bedöms i de flesta situationer vara tillräcklig för att återstarta nätet och för att bibehålla nätet i stabil ö-drift vid skador på förbindelseledningen till Sverige. Med tanke på den effektutveckling vi haft det senaste året är sannolikheten numera större och blir allt högre för effektbrist i samband med ett avbrott på förbindelseledningen till Sverige vintertid. Detta underskott växer år för år och skall långsiktigt täckas med den planerade likströmsförbindelsen till riket. Den förskjutning av tidplanen för projektet, som den utdragna finansieringsprocessen medför, ökar ytterligare risken för reserveffektunderskott om inte underskottet under mellanperioden täcks. Förbindelsen kan utgående från tillgängliga uppgifter vara klar för övertagande år 2014. För att säkerställa tillgången på befintlig reservkraft avses att inleda förhandlingar om förlängning av reservkraftavtalet med Ålands Energi Ab. Inget beslut gällande hanteringen av reserveffektunderskottet under mellanperioden har fattats. Gasturbinen i Ringsböle har varit tillgänglig förutom vid planlagd service. Ett svårfunnet fel i lokalkraftväxlingsautomatiken har dock inte möjliggjort fjärrstart och därför krävt bemanning på plats vid start. För att möjliggöra snabb start har en särskild gasturbinberedskap införts under den kalla delen i slutet av året. Under året har planeringen och upphandlingen av en ca. 100 MW likströmsförbindelse mellan Nådendal i riket och Ytterby, Jomala med anslutande 110 kv till det åländska stamnätet fortsatt. En första upphandling slutfördes under andra kvartalet, men en anbudsgivare besvärade sig mot beslutet att inleda kontraktsförhandlingar med ABB. Styrelsen beslutade med anledning av besväret att göra en ny upphandling baserad på förhandlat förfarande. Anbud baserat på den nya upphandlingen lämnades i slutet av året och upphandlingsprocessen fortgår efter årsskiftet. Ålandsdelegationen har för sin beslutsprocess gällande extra anslagsansökan erhållit efterfrågade utlåtanden från riksministerierna. I utlåtandet från Arbets- och näringsministeriet fanns uppgifter baserade på missuppfattningar och bristfälliga uppgifter. Ålandsdelegationen har p.g.a. 5
Inmatad och uttagen elenergi från stamnätet (Kraftnät Åland Ab:s nät) R resultat 2009 resultat 2010 % av % av Ändring i inmatn. inmatn. % jämfört MWh /uttag MWh /uttag 10/09 SUMMA ELENERGIINMATNING 254 052 100,0 277 833 100,0 9,4 Vattenfall Eldistribution AB (från Sverige) 192 516 75,8 205 976 74,1 7,0 Fortum Sähkönsiirto Oy (från riket) 16 998 6,7 21 806 7,8 28,3 Lokal produktion i stamnätet fossil 2 215 0,9 8 260 3,0 - Lokal produktion till stamnätet vind 42 322 16,7 41 790 15,0-1,3 SUMMA ELENERGIUTTAG OCH EXPORT 254 052 100,0 277 833 100,0 9,4 Mariehamns stads elverk 95 499 37,6 100 401 36,1 5,1 Ålands Elandelslag 145 991 57,5 164 164 59,1 12,4 Ålands Energi Ab 2 811 1,1 3 008 1,1 7,0 Egen förbrukning, nätförluster o mätfel 9 674 3,8 10 234 3,7 5,8 Export 76 0 27 0-64,9 GWh 350 Energiproduktion och import 300 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Import från Sverige Lok. olj.prod. Från Finland Förnybart 6
7
MWh/h Medeleffekter per vecka 2010 70 60 50 40 30 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 Import Sverige Från Finland Vindkraft Lok. olj.prod. Toppeffekt/vecka Kabeldike, Tellholm 8
110 och 45 kv ledningar 2010 110 kv Kabel Friledning Sandviken - Tellholm... 240 mm²cu 58,6 km Tellholm - Tingsbacka... 454 mm²al 15,7 km Senneby - Sandviken... 400 mm²cu 1,8 km 60,4 km 15,7 km 45 kv Kabel Friledning Tingsbacka - Mariehamn... 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 9,2 km Tingsbacka - Godby... 236 mm²al 4,5 km Tingsbacka - Norrböle... 236 mm²al 9,6 km Tingsbacka - Hellesby... 236 mm²al 9,9 km Hellesby-Storby.. 240 mm²al 0,5 km 236 mm²al 12,0 Norrböle - Svinö... 240 mm²al 1,6 km 236 mm²al 20,0 km Godby - Västanträsk... 99 mm²al 12,3 km Godby - Finby... 85/14 mm²alfe 13,2 km Finby - Svinö... 150 mm²al 4,8 km 152/25 mm²alfe 12,3 km Svinö - Sottunga... 95 mm²al 9,8 km 99 mm²alfe 17,4 km Sottunga - Kumlinge... 95 mm²al 13,8 km 152/25 mm²alfe 4,7 km Kumlinge - Brändö... 150 mm²al 14,4 km 152/25 mm²alfe 13,2 km Brändö - Gustavs... 150 mm²al 16,6 km 152/25 mm²alfe 10,2 km Mariehamn -Ytternäs delsträcka 1 95 mm²al 1,9 km Mariehamn-Ytternäs delsträcka 2 240 mm²al 2,2 km Ytternäs-Lilla Båtskär.. 240 mm²al 15,8 km Mariehamn - Norrböle... 240 mm²al 1,6 km 152/25 mm²alfe 2,6 km 84,6 km 151,1 km Transformatorstationer Transformatorer Brytare Utgående Drifttag. Effekt Spänning kv 110 o. 45 kv 10 kv ledning år Senneby..... 63 MVA 110±9x1,67%/77 3 st 110 kv 2000 63 MVA 110±9x1,67%/77 2009 Tingsbacka... 63 MVA 110±9x1,67%/45 7 st 110 kv 2000 63 MVA 110±9x1,67%/45 8 st 45 kv 2009 Hellesby... 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 2000 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 6 st 45 kv 6 st 1969 Mariehamn... 16 MVA 47±6x1,67%/10,5 1987 Holken 4 st 2004 Centrum... 8 st 1972 Norrböle... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1978 Norrböle..... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2002 Ytternäs... 10 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 5 st 1983 Svinö... 5 MVA 45±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 3 st 1973 Sottunga... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 4 st 1976 Kumlinge... 3 MVA 45±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1987 Godby...2 x 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 4 st 45 kv 7 st 1998 Västanträsk... 5 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 4 st 1974 Finby... 6,3 MVA 47±6x1,67%/10,5 2 st 45 kv 3 st 1983 Brändö... 3 MVA 47±6x1,67%/10,5 1 st 45 kv 2 st 1991 Knutsboda.. 2,5 MVA 47,5±1x3,0%/0,66 1 st 45 kv - 1997 Storby 6,3 MVA 47±9x1,67%/10,5 1 st 45 kv 3 st 2004 Transformatorer Brytare Inkommande Drifttag. Effekt Spänning 20 kv 20 kv ledning år Lilla Båtskär.. 16 MVA 20/47,5±9x1,67% 1 st 3 st 2007 9
detta bett om utlåtande från landskapsregeringen över Arbets- och näringsministeriets utlåtande. I syfte att tillrättalägga missförstånden och leverera efterfrågade uppgifter och för att nå en samsyn har landskapsregeringen involverat Arbets- och näringsministeriet i utlåtandeprocessen. Innan denna process är klar tar inte Ålandsdelegationen ställning i extra anslagsfrågan. Ett beslut i den frågan förväntas tidigast i juni 2011, vilket förskjuter tidplanen för genomförande ytterligare. I dagsläget finns ingen klar tidplan för Ålandsdelegationens beslut och ytterligare förskjutningar bortom juni 2011 kan vara aktuella. På tillståndsidan går processen framåt och byggnadslovet från Energimarknadsverket är under behandling. Miljökonsekvensbedömningen slutfördes under året och med denna som grund kan nu miljötillstånd sökas. I anslutning till likströmsförbindelsen till riket har även transiteringsmöjligheterna den nya förbindelsen erbjuder diskuterats. En lösning på den sedan länge aktuella och olösta frågan om avskaffning av gränstarifferna på den svenska sidan behövs för att fri kapacitet i förbindelsen marknadsmässigt skall kunna utnyttjas. Planer på byggandet av en ny elstation i Tellholm för anslutning av Ålands Elandelslags vindkraftprojekt Stenarna och Ålands Vindenergi Andelslags vindkraftprojekt Långnabba finns men projektet har försenats p.g.a. förseningar och oklarheter gällande införandet av inmatningstariffsystemet för vindkraft. Kraftnät Åland Ab har hittills begränsat anslutning av ytterligare vindkraft till det åländska stamnätet till dessa projekt. I kombination med byggande av likströmsförbindelsen till riket kan dock potentialen för vindkraftutbyggnad utökas i östra skärgården om projekten kan koordineras och vindkraftaktörerna finansierar tilläggsinvesteringarna för vindkraftanslutningen. Ålands Vindkraft Ab levererade förlustelen i kombination med ensamrätt på införsel från riket. Avtalet är baserat på elbörsen Nordpools elspotpriser. Under år 2010 uppgick denna mängd till 10 234 MWh motsvarande 3,7 % av den totala inmatade elenergin på stamnätet. År 2009 var förlustenergin 9 674 MWh och den relativa förlusten 3,8 %. Elmarknaden För balanshanteringen används balanshanteringssystemet Generis för avräkning av balanskraft och rapportering av timserier till och från de åländska distributionsnätbolagen och balansansvariga aktörer samt för informationsutbyte med Svenska Kraftnät. Tillstånd för utsläpp av växthusgaser för perioden 2008-2012 gavs av landskapsregeringen och Kraftnät Åland Ab tilldelades 35 052 stycken utsläppsrätter för den aktuella perioden. 6000 utsläppsrätter såldes under året och vid årets slut fanns 9382 utsläppsrätter på utsläppsrättskontot. Inkomsterna från försäljningen var 78 439. Utsläppen från gasturbinanläggningen i Ringsböle var 298 ton CO2. Elpriset på den nordiska elbörsen Nordpool steg kraftigt i förhållande till 2009. Medelårspriset för prisområde Sverige var 56,82 /MWh 2010. Motsvarande medelårspris 2009 var 37,01 /MWh. På årmedelnivå var spotpriset inom prisområde Sverige var 53,5 % högre än året innan. Det högre spotpriset ökade avsevärt kostnaderna vid inköp av el för att täcka stamnätsförlusterna. Personal Under året anställdes en ny elmontör ersättande den tidigare trotjänaren Jan-Olof Danielsson, som slutade 2009. Antalet anställda var vid årets slut 15 stycken. Den av personalen utförda arbetsprestationen motsvarar 14,8 manår exklusive betald ledighet (14,1 manår 2009). För fortbildning, kurser och mässor inom aktuella specialområden har personalen använt totalt 29 dagar. Nyanställda genomgick nödvändiga externa baskurser för att lättare komma in i verksamheten och för att erhålla nödvändig säkerhetsutbildning. Övrig personal fortbildades enligt föreliggande behov. Anläggningsverksamhet och investeringar Tomtmark för den planerade omriktarstationen i Nådendal inköptes och i dessa jordområden investerades totalt 240 760. I elstationsbyggnader investerade vi totalt 141 367. Nya elstationsbyggnader, som skall ersättade nuvarande ännu ej urbruktagna 10 kv ställverksbyggnaderna uppfördes i Västanträsk och Svinö. I transmissionsnätet investerades 761 643, innefattande även följande pågående ej slutförda projekt; stationsutbyte i Svinö, utvidgning av 45 kv ställverket i Storby och inledande arbete tillhörande den planerade 45 kv leningen Storby-Västanträsk. Av de under året pågående projekten togs det nya 10 kv ställverket i Västanträsk i drift. 10
I mät- och manöversystem ingående i transmissionsnätet investerade vi 51 851. Fjärrkontrollutrustning och energimätningsutrustning, som införskaffades till ersättande elstationer var den största posten. Mätinstrument och verktyg inköptes till en kostnad av 11 802. Kontorsinventarier inköptes för 1858. Fordonsparken förstärktes med ett nytt arbetsfordon. I fordon investerades 39 356. Under pågående anskaffningar finns 616 674 upptaget för Finlandskabelprojektet, varav 189 878 investerades 2010. Totalt investerades inklusive pågående anskaffningar 1 381 977 under året. Ekonomi Norrböle brytarservice 2010 års resultat blev bättre än budget. De främsta orsakerna till detta var högre intäkter från både nättjänsterna och balanstjänsterna samt lägre räntekostnader. Räntekostnaderna var högre i budget men p.g.a. försening i investeringsstödprocessen för Finlandskabeln har förutsättningar för att lyfta nya lån ej funnits och därmed har inte budgeterade räntekostnader uppstått. Intäkterna från nättjänsterna ökade med 1,4 % från 5 861 510 år 2009 till 5 942 989. Ålands Elandelslag debiterades 3 674 970, motsvarande 22,39 /MWh (24,72 /MWh 2009) för sina uttag. För Mariehamns stads elverks del debiterades 2 067 945, vilket motsvarar 20,60 /MWh (21,48 /MWh 2009). Skillnaden i /MWh mellan Ålands Elandelslag och Mariehamns stads elverk kommer främst av att Mariehamns stads elverk tar ut mer energi i förhållande till abonnerad effekt än Ålands Elandelslag. Dessutom är uttagspunkterna fler i förhållande till förbrukningen för Ålands Elandelslag. Medelpriset för dessa uttagskunder var 21,9 /MWh (23,4 /MWh 2009). Ersättning utgår vid inmatning av lokalt producerad el till vårt nät, men har sänkts i förhållande till året innan. Ersättningen för denna inmatning var för vindkraftverken anslutna till vårt nät något mindre än avgifterna, som tas ut för övriga nättjänster. Vindkraftproducenterna debiterades 1621 för nättjänsterna. Intäkterna från balanstjänster har ökat med 9,5 % och utgjorde 808 349. Mot intäkterna ställs inköps/produktionskostnaderna för effektkraft, balanstjänster, avbrottsförsäkrings-kostnader och systemkostnader innefattande ADB-kostnader samt personalkostnader för hanteringen. Intäkterna från övriga tjänster är totalt 54 665 och utgörs främst av ersättning från Ålcom för optofiberhyra. Omsättningen var 6 806 003, vilket är 2,4 % högre än år 2009. Övriga rörelseintäkter utgjorde 93 015 och 78 660 av dessa inflöt vid försäljning av utsläppsrätter. Inköp av material och tjänster utgjorde totalt 3 173 412 och ökade i jämförelse med år 2009 med 17,9 %. Ökningen beror främst på att kostnaderna för elenergin som inköptes för att täcka stamnätets förluster och avgifterna för nättjänster till angränsande nät ökat. Kostnaderna för stamnätsförlusterna var 649 490. Detta motsvarar ett med- 11
elpris på 63,5 /MWh mot 36,8 /MWh år 2009. De fasta reservkraftkostnaderna utgjorde 782 994. Beställd effektkraft kostade 42 767. Till ägarna av angränsande ledningsnät i Sverige och i riket betalades totalt 1 124 982 i nätavgifter mot 832 148 året innan. I totalkostnaden för material och tjänster ingår även inköpen av balanstjänster, uppgående till 543 847. Vid provkörningar, planerade avbrott och ö-drifttest förbrukades bränsle till ett värde av 28 609. Personalkostnaderna har ökat och utgjorde 940 007. Löner och arvoden har stigit med 3,5 % i förhållande till 2009, främst p.g.a. en nyanställning. Den största ökningen beror främst på minskade löneaktiveringar. Avskrivningarna enligt plan utgjorde 1 367 688. Övriga rörelsekostnader, totalt 820 280, har minskat med 25 % i en jämförelse med 2009, gasturbinskadan år 2009 förorsakade de högre kostnaderna. Kostnader för varor och förnödenheter var 156 863, varav drift- och underhållsmaterial och elkostnaden för vår reservkraftanläggning i Ringsböle utgjorde de största posterna. Kostnaderna för främmande tjänster var 438 871. Den största posten utgör reparationer och underhåll totalt 160 364, där den enskilt största posten utgörs av underhållskostnader för gasturbinen i Ringsböle. Från Ålands Energi Ab köptes löneräkning och driftcentralbemanning för 31 647 samt övriga tjänster för 3 686. Från Ålands Företagsbyrå Ab har administrativa tjänster köpts för 23 237. För specialisttjänster har erlagts 18 275. ADB-kostnaderna var 40 013. Hyreskostnaderna utgjorde 104 562. Kostnaderna för resterande främmande tjänster är 57 086. I övriga rörelsekostnader ingår även administrativa utgifter för 34 746, representation och marknadsföring 1911 samt försäkringspremier 100 711. Rörelseresultatet visar en vinst på 597 632 mot 708 613 året innan. Resultatet visar en vinst som är ca. 20 000 över budget. Montage Svinö 10 kv ställverk 12
Finansiella intäkter 9 759. Räntekostnaderna minskade p.g.a gynnsamt ränteläge från 428 157 till 161 126 år 2010. Övriga finansiella kostnader var 834. Vinsten före bokslutsdispositioner och skatter är 445 430 mot en vinst på 319 039 år 2009. Emedan bolaget inte avser att redovisa en vinst ökas den ackumulerade avskrivningsdifferensen med 445 351. Den ackumulerade avskrivningsdifferensen ökar från 5 306 132 per den 31.12.2009 till att vid detta bokslut utgöra 5 751 482. Bolagets långsiktiga målsättning är dock att av- Rörläggning utefält, Svinö skrivningsdifferensen inte skall utgöra mer än 15 % av de materiella tillgångarna i balansräkningen samt att försiktighet iakttas för att nå detta mål för att kunna upprätthålla likviditeten utan belastande tilläggsfinansiering. Ökning innebär ett avsteg i strävan att nå den långsiktiga målsättningen. Avskrivningsdifferensen utgör 24,5 % av de materiella tillgångarna 2010. Resultatregleringen görs på detta sätt med anledning av ett bättre resultat än budget och för att minska lånebehovet vid kommande investeringar samt för att undvika stora årsvisa förändringar av tarifferna. Ingen vinst uppvisas efter skatt för räkenskapsperioden. Bolaget har haft god likviditet under året och har vid årets slut finansieringstillgångar om 1 713 999. Ingen utökning av lånebördan gjordes under året. Långfristigt främmande kapital är 10 989 278 och kortfristigt 1 775 330 vid årets slut. Balansomslutningen har minskat från 24 400 194 till 23 949 592. Lagervärdet på bränslet i bränslecisternerna i Ringsböle är 414 912. Bolaget visar en 40,5 %-ig soliditet mot 38,4 % året innan. Bolagets aktier Bolaget har 32 026 aktier. Varje aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Alla aktier har samma rätt till dividend och till bolagets medel. Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens utgång och testet av betalningsförmågan i ABL 13:2 påverkar inte heller de utdelningsbara medlen. Framtidsutsikter Enligt EG:s direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG skall den inre marknaden för el förbättras genom åtskilt ägande. Omfattade bolag skall enligt direktivet vara oberoende av leverans- eller produktionsintressen och ägarinflytandet skall stå i överensstämmelse med reglerna före 3 mars 2012. Vid åtskilt ägande ställs krav på att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för överföringssystemet eller ett överföringssystem. Landskapsregeringen är ansvarig för implementeringen av direktivet på Åland och överväger till- 13
budsstående alternativ. Landskapsregeringen har, som en del i processen, inlett diskussioner med de övriga ägarna i Kraftnät Åland Ab om förändring i ägarförhållandena. Kraftnät Åland Ab följer implementeringsprocessen och vidtar de åtgärder den föranleder. NordREG, de nordiska energimarknadsmyndigheterna, har på uppdrag av de nordiska energiministrarna tagit fram en implementeringsplan för en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi. Öppnande av den nordiska elmarknaden för slutkunder är planerad att genomföras 2015. Åland kommer att ingå i den gemensamma slutkundsmarknaden men har hittills inte deltagit i processen. Det kommer dock att vara nödvändigt att Kraftnät Åland Ab som systemansvarig aktiverar sig i processen för att tillsammans med övriga inblandade medverka till att en bra elmarknadslösning åstadkoms för Åland. Överföringsförmågan på förbindelsen till Sverige är genom tidigare utförd dubblering av transformatorkapaciteten utbyggd till 80 MW, som kabeln dimensionerats för. Åtgärden säkrar ordinarie kapacitet till 2021-2023 med prognostiserad utveckling. Vid drifttagning av transformatorerna kunde dock konstateras problem med parallelldrift. Inkopplingsproblemen har noggrant utretts och förslag till åtgärder för att komma till rätta med problemen förväntas till våren 2011. Implementering av åtgärderna görs sedan i skyndsam ordning. Fram till detta är gjort nyttjas en transformator i taget och utgör driftreserver för varandra. Den gamla entimmes effekttoppen från 2003 raderades ut under året och på julaftonen noterades den högsta toppen under året, 64,7 MWh/h. Vid ihållande kall väderlek kan effekttoppar kring 70 MW förväntas under ett vardagsdygn. Effektutvecklingen följer prognos och motiverar en snabb utbyggnad av reservkraften för att täcka upp reserveffektbristen. Arbetet med att långsiktigt täcka reserveffektbehovet med en likströmsförbindelse till riket pågår. Upphandlingsprocessen som genomfördes under första halvåret anmäldes till Marknadsdomstolen och för att trygga en likabehandling av anbudsgivarna och för att säkerställa en effektiv konkurrens beslöt styrelsen att avbryta upphandlingen av likströmsförbindelsen och inleda arbetet med en ny upphandlingsrunda. Förberedelserna för denna nya upphandling startade omgående och anbud inkom i november. Upphandlingsmodellen är förhandlat förfarande och målsättningen är att erhålla slutligt anbud i april 2011. Avsikten är att därefter teckna kontrakt med vald leverantör. Finansieringen av projektet är dock ännu inte i hamn och finansieringen måste vara löst för att kontraktsåtaganden i praktiken skall gälla och arbeten påbörjas. Med anledning av att finansieringsfrågan inte är löst har det varit nödvändigt att skjuta fram drifttagningsdatum. I förhållande till ursprunglig tidplan förskjuts denna tidpunkt minst ett men troligtvis två år framåt även Ålandsdelegationens beslut om extra anslag tas i juni. När finansieringsfrågan är löst kan slutligt leveransdatum fastslås. Det är inte heller möjligt för Kraftnät Åland Ab att ansöka om landskapsgarantier för lån till projektet då stödandelen är oklar. Detsamma gäller notifieringen av stödet, där också stödandelen bör vara känd i samband med notifieringen. Projektfinansieringen är helt uppbunden till Ålandsdelegationens beslut. Med tanke på förskjutningen av tidplanen och effektutvecklingen bör en lösning för att trygga reservkraften under mellantiden åstadkommas. Förhandlingar kommer att upptas med Ålands Energi Ab i syfte att uppnå ett avtal om reserveffekt under mellantiden. Kraftnät Åland Ab driver projektet framåt utgående från att finansieringsfrågan löser sig. Övriga upphandlingar och tillståndfrågor drivs framåt i den takt som är möjligt. Finlandskabelprojektet kommer att påverka avgifterna för nättjänsterna och det kommer att vara en utmaning att utforma tarifferna och finansieringen av projektet så att kostnaderna är förutsägbara och tariffnivån jämn utan stora årsvisa variationer. Den framtida driften av Finlandskabeln ställer även krav på en förändrad elmarknadslösning, som också beaktar de förändringar öppnande av en gemensam nordisk slutkundsmarknad för elenergi ställer. Detta arbete har påbörjats men aktiviteterna på detta område behöver utökas för att marknadslösningen skall vara klar till drifttagningen av förbindelsen. Den finska lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor utfärdades i slutet av året. Notifieringen av lagen har fördröjt införandet av det finska inmatningstariffsystemet för vindkraft och landskapsregeringen har förhandlat med riket om möjligheterna och villkoren för ett åländsk deltagande i systemet. Erhåller de åländska vindkraftaktörerna samma stöd som på rikshåll kommer de nu vilande vindkraftprojekten som skall anslutas till en planerad elstation i Tellholm att dras igång med följd att elstationen på kort tid skall byggas. Därutö- 14
ver kommer intresset för den inmatningspunkt för vindkraft på Finlandskabeln, som ingår som en i pågående upphandling, att öka och det kommer att uppstå ett behov av att koordinera projekten. Realiserande av en ny inmatning för vindkraft i kombination med Finlandskabelprojektet får dock inte försena projektet och tilläggsinvesteringen detta förorsakar skall i sin helhet betalas av vindkraftaktörerna. Den förnybara elproduktionens andel av den åländska elförsörjningen på årsbas beräknas till 24 % av elanskaffningen 2011. Tas beslut om att bygga vindkraftparkerna Stenarna och Långnabba under 2011 byggs elstationen i Tellholm för anslutning av de aktuella vindkraftparkerna tidigast 2012. Ett fullständigt förverkligande av dessa projekt höjer på årsbasis andelen förnybart till mer än 70 % av det åländska elbehovet. Utöver detta finns det som tidigare redovisats ett stort intresse för ytterligare vindkraftutbyggnad. Utbyggnaden efter Tellholm avses att koncentreras till östra skärgården och huvudsakligen koordineras med Finlandskabelprojektet. De planerade vindkraftprojekten kväver vårt aktiva deltagande i processen. Mot bakgrund av att stödsystemet för vindkraft premierar tidigt deltagande i systemet kommer det att uppstå en press på leverans av anslutningar för vindkraft samtidigt som många andra projekt binder bolagets personal. Sammanfaller alla dessa projekt tidsmässigt kommer det att vara en stor utmaning för Kraftnät Åland Ab och andelen köpta tjänster i dessa projekt måste utökas. Förverkligandet av Finlandskabelprojektet föranleder också förändringar i organisationen för att kunna förverkligas och drivas efter övertagande. Planeringen av den framtida organisationen måste inledas så snart slutligt investeringsbeslut fattats. Planeringen av ringledningen mellan Storby elstation och Västanträsk fortsätter för att möjliggöra byggstart 2012. Utökningen av 45 kv utefältet i Storby blir klar 2011 men motsvarande utvidgning av 45 kv ställverket i Västanträsk kvarstår. ovan visar behov av förnyelse av anläggningsdelar. Förnyelsen kommer att ske under en längre period framåt. Dessa insatser kommer också att öka stamnätskostnaderna. Kraftnät Åland Ab har tilldelats utsläppstillstånd för den nya reservkraftanläggningen för åren 2008-2012. De beviljade utsläppsrätterna har hittills överstigit de faktiska utsläppen och kalkylerat överskott från 2010 avses att säljas. Ser man på resultatpåverkande faktorer på längre sikt har räntehöjningar en stor betydelse eftersom andelen främmande kapital är stor. Räntenivån har i finanskrisens spår sjunkit, vilket påverkar bolagets resultat positivt. Ett av gasturbinlånen har räntesäkrats för att sätta en takkostnad på dessa räntor. Räntorna ligger dock idag betydligt under denna nivå. Effektutvecklingen är också ett orosmoln eftersom denna dimensionerar en stor del av investeringsbehovet, men också förorsakar kostnader för abonnemang på nätsidan. Bolaget påverkas av den nordiska energipolitiken och elbrist på den nordiska elmarknaden ökar omkostnaderna. Haverier på anläggningar och då särskilt centrala anläggningsdelar kan leda till omfattande kostnader för reparationer, följdskador och ersättande elproduktion vid inmatningsbegränsningar. De ekonomiska återverkningarna på bolaget av dylika skador har begränsats med försäkringar. Det faktum att anläggningarna och övervakningssystemen blir allt mer komplicerade ställer allt högre krav på specialkompetensen. I en liten organisation är det risk att spridningen av specialkunskap blir begränsad och detta försöker vi motverka genom att sprida kunskapen på flera personer. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedel De utdelningsbara medlen är 47 114,36 varav periodens resultat är 0,00. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att de utdelningsbara medlen kvarlämnas under fritt eget kapital och följaktligen ingen dividend utdelas. Uppgraderingen av de äldre elstationerna fortsätter, Sottunga står i tur. Uppgraderingen ingår i det åtgärdsprogram som finns för det befintliga nätet. Uppgraderingen år 2011 följs av motsvarande åtgärder i elstationen Centrum i Mariehamn. Det faktum att stora delar av stamnätet byggdes på 70-talet medför såsom de planerade åtgärderna 15
Kraftnät Åland Ab RESULTATRÄKNING Not 01.01.2010 01.01.2009 31.12.2010 31.12.2009 OMSÄTTNING 1 6 806 002,65 6 646 188,97 Övriga rörelseintäkter 93 015,09 12 002,76 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden -3 144 802,32-2 623 755,41 Förändring av lager -28 609,45-68 782,72 Sa Material och tjänster -3 173 411,77-2 692 538,13 Personalkostnader 2 Löner och arvoden -781 089,13-700 890,62 Lönebikostnader Pensionskostnader -126 451,37-112 201,14 Övriga lönebikostnader -32 466,00-48 247,14 Sa Personalkostnader -940 006,50-861 338,90 Avskrivningar och nedskrivningar 3 Avskrivningar enligt plan -1 367 687,63-1 304 121,88 Sa Avskrivningar och nedskrivningar -1 367 687,63-1 304 121,88 Övriga rörelsekostnader -820 280,15-1 091 579,40 RÖRELSEVINST 597 631,69 708 613,42 Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Från övriga 9 758,64 41 148,22 Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga -161 959,95-430 722,53 Sa Finansiella intäkter och kostnader -152 201,31-389 574,31 VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 445 430,38 319 039,11 VINST FÖRE BOKSLUTS- DISPOSITIONER OCH SKATTER 445 430,38 319 039,11 Bokslutsdispositioner Förändring av avskrivningsdifferens -445 350,84-318 977,82 Sa Bokslutsdispositioner -445 350,84-318 977,82 Inkomstskatt -79,54-61,29 RÄKENSKAPSPERIODENS VINST 0,00 0,00 16
Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2010 31.12.2009 A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 4 Immateriella rättigheter 27 198,49 39 830,95 Övriga utgifter med lång verkningstid 1 848,41 4 444,44 Sa Immateriella tillgångar 29 046,90 44 275,39 Materiella tillgångar 5 Mark- och vattenområden Ägda fastigheter 560 442,46 328 057,85 Hyresrättigheter till fastigheter 58 196,13 61 257,28 Byggnader och konstruktioner Ägda byggnader och konstruktioner 1 297 369,07 1 248 123,59 Transmissionsnät 13 889 099,07 14 409 477,42 Reservkraftsanläggning 5 108 843,94 5 371 001,28 Inventarier och fordon 154 617,17 165 319,56 Övriga materiella tillgångar 73 953,79 89 634,00 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 6 1 032 454,92 471 276,27 Sa Materiella tillgångar 22 174 976,55 22 144 147,25 Placeringar Övriga aktier och andelar 1 919,83 1 919,83 Övriga fordringar 29 648,79 29 648,79 Sa Placeringar 31 568,62 31 568,62 SA BESTÅENDE AKTIVA 22 235 592,07 22 219 991,26 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 414 911,88 443 521,33 Övriga omsättningstillgångar 0,00 219,56 Sa Omsättningstillgångar 414 911,88 443 740,89 Fordringar Kortfristiga Kundfordringar 971 281,76 978 503,31 Övriga fordringar 208 260,81 25 067,93 Resultatregleringar 2 941,33 6 770,12 Sa Kortfristiga 1 182 483,90 1 010 341,36 Sa Fordringar 1 182 483,90 1 010 341,36 Kassa och bank 116 603,65 726 120,34 SA RÖRLIGA AKTIVA 1 713 999,43 2 180 202,59 S A A K T I V A 23 949 591,50 24 400 193,85 17
Kraftnät Åland Ab BALANSRÄKNING Not 31.12.2010 31.12.2009 P A S S I V A EGET KAPITAL Aktiekapital 5 386 386,53 5 386 386,53 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 47 114,36 47 114,36 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 0,00 0,00 SA EGET KAPITAL 5 433 500,89 5 433 500,89 ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens 5 751 482,43 5 306 131,59 SA ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 5 751 482,43 5 306 131,59 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt 7 Skulder till kreditinstitut 9 141 621,82 9 801 089,94 Övriga skulder 1 847 656,35 2 048 732,00 Sa Långfristigt 10 989 278,17 11 849 821,94 Kortfristigt Skulder till kreditinstitut 659 468,12 726 134,83 Leverantörsskulder 581 157,81 506 882,35 Övriga skulder 328 706,23 282 277,59 Resultatregleringar 205 997,85 295 444,66 Sa Kortfristigt 1 775 330,01 1 810 739,43 SA FRÄMMANDE KAPITAL 12 764 608,18 13 660 561,37 S A P A S S I V A 23 949 591,50 24 400 193,85 18
Kraftnät Åland Ab FINANSIERINGSANALYS 01.01.2010 01.01.2009 31.12.2010 31.12.2009 Affärsverksamhetens kassaflöde: Erhållna betalningar för försäljning 6 864 314,59 6 245 216,85 Erhållna betalningar för övriga rörelseintäkter 93 015,09 12 002,76 Betalda rörelsekostnader -5 010 303,10-4 357 795,36 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 1 947 026,58 1 899 424,25 Betalda räntor och betalningar för affärsverksamhetens övriga finansiella kostnader -254 507,14-468 477,85 Erhållna räntor från affärsverksamheten 8 829,28 37 318,99 Betalda direkta skatter 0,00 0,00 Kassaflöde före extraordinära poster 1 701 728,72 1 468 265,39 Affärsverksamhetens kassaflöde (A) 1 701 728,72 1 468 265,39 Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar -1 383 288,44-2 774 899,20 Investeringar i övriga placeringar 0,00 0,00 Överlåtelseinkomser från övriga placeringar 0,00 433,69 Erhållna räntor på investeringar 0,00 60,00 Investeringarnas kassaflöde (B) -1 383 288,44-2 774 405,51 Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån 0,00 152 623,42 Amortering av kortfristiga lån -67 333,66 0,00 Upptagna långfristiga lån 0,00 33 786,83 Amortering av långfristiga lån -860 543,77 0,00 Betalda direkta skatter -79,54-61,29 Finansieringens kassaflöde (C) -927 956,97 186 348,96 Förändring av likvida medel (A+B+C) -609 516,69-1 119 791,16 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 726 120,34 1 845 911,50 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 116 603,65 726 120,34-609 516,69-1 119 791,16 19
Kraftnät Åland Ab BOKSLUTSPRINCIPER Värderingsprinciper och värderingsmetoder Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt direkta anskaffningskostnader med avdrag för planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna har beräknats lineärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Som praxis tillämpas hälften av normal avskrivning första året då tillgången tas i bruk. Avskrivningstiderna är: Immateriella rättigheter 5 år Övriga utgifter med lång verkningstid 5 år Byggnader och konstruktioner 20 år Transmissionsnät stamnät och optofibernät 30 år elstationer och utrustning 20 år mät- och manöversystem 5 år Maskiner och inventarier gasturbinanläggning 20 år (80% av anskaffningsvärdet avskrivs under 20 år och resterande del därefter på 10 år) blocktransformator 20 år inventarier o fordon 5 år Övriga materiella tillgångar 10 år Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har upptagits enligt fifo-principen. Omsättningstillgångarna har värderats enligt anskaffningsutgiften eller till ett lägre pris som motsvarat det sannolika återanskaffningspriset. Som anskaffningsutgift har upptagits de direkta kostnaderna. Värdering av finansieringstillgångar De värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsvärdet eller till ett lägre belopp som motsvarar marknadsvärdet. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som Europeiska centralbanken noterade på bokslutsdagen. 20
Kraftnät Åland Ab NOTER RESULTATRÄKNING 1 Omsättning 31.12.2010 31.12.2009 Nättjänster 5 942 989,18 5 861 510,15 Balanstjänster 808 348,61 738 478,60 Övriga tjänster 54 664,86 46 199,16 Avrundning 0,00 1,06 Totalt 6 806 002,65 6 646 188,97 2 Personalkostnader 31.12.2010 31.12.2009 Löner och arvoden 793 307,95 765 735,94 varav är aktiverade som materiella tillgångar -12 218,82-64 845,32 Pensionskostnader 128 626,26 124 805,85 varav är aktiverade som materiella tillgångar -2 174,89-12 604,71 Övriga lönebikostnader 33 026,97 51 729,64 varav är aktiverade som materiella tillgångar -560,97-3 482,50 Totalt 940 006,50 861 338,90 3 Avskrivningar och nedskrivningar 3.1 Avskrivningar enligt plan 31.12.2010 31.12.2009 Immateriella rättigheter 13 943,76 12 612,36 Övriga utgifter med lång verkningstid 2 596,03 8 073,27 Nyttjanderätter 4 291,15 4 242,54 Byggnader och konstruktioner 92 121,33 89 729,89 Transmissionsnät 910 762,15 849 103,14 Reservkraftsanläggning 262 157,34 262 157,24 Inventarier och fordon 63 718,38 59 479,96 Övriga materiella tillgångar 18 097,49 18 723,48 Totalt 1 367 687,63 1 304 121,88 21
Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING 4 Immateriella tillgångar Övriga utgifter Immateriella med lång rättigheter verkningstid Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2010 259 233,17 77 111,35 336 344,52 Ökningar 01.01.10 31.12.10 1 311,30 0,00 1 311,30 Anskaffningsutgift 31.12.2010 260 544,47 77 111,35 337 655,82 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2010 219 402,22 72 666,91 292 069,13 Avskrivningar under perioden 13 943,76 2 596,03 16 539,79 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010 233 345,98 75 262,94 308 608,92 Bokföringsvärde 31.12.2010 27 198,49 1 848,41 29 046,90 5 Materiella tillgångar Jordområden o Nyttjanderätter Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 01.01.2010 413 265,91 2 041 109,68 Ökningar 01.01.10 31.12.10 233 614,61 141 366,81 Anskaffningsutgift 31.12.2010 646 880,52 2 182 476,49 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2010 23 950,78 792 986,09 Avskrivningar under perioden 4 291,15 92 121,33 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010 28 241,93 885 107,42 Bokföringsvärde 31.12.2010 618 638,59 1 297 369,07 Inventarier och Reservkraftsan- Transmissionsnät fordon läggning Anskaffningsutgift 01.01.2010 29 735 289,04 748 933,14 6 504 828,02 Ökningar 01.01.10 31.12.10 390 383,80 53 015,99 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2010 30 125 672,84 801 949,13 6 504 828,02 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2010 15 325 811,62 583 613,58 1 133 826,74 Avskrivningar under perioden 910 762,15 63 718,38 262 157,34 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010 16 236 573,77 647 331,96 1 395 984,08 Bokföringsvärde 31.12.2010 13 889 099,07 154 617,17 5 108 843,94 22
Kraftnät Åland Ab NOTER BALANSRÄKNING Övriga materiella Pågående tillgångar anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift 01.01.2010 207 030,18 471 276,27 40 121 732,24 Ökningar 01.01.10 31.12.10 2 417,28 561 178,65 1 381 977,14 Minskningar 01.01.10-31.12.10 0,00 0,00 0,00 Anskaffningsutgift 31.12.2010 209 447,46 1 032 454,92 41 503 709,38 Ackumulerade avskrivningar 01.01.2010 117 396,18 0,00 17 977 584,99 Avskrivningar under perioden 18 097,49 0,00 1 351 147,84 Värdeminskningar 0,00 0,00 0,00 Ackumulerade avskrivningar 31.12.2010 135 493,67 0,00 19 328 732,83 Bokföringsvärde 31.12.2010 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde 31.12.2010 73 953,79 1 032 454,92 22 174 976,55 6 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 31.12.2010 31.12.2009 Elstationsutbyggnad och utbyte 392 588,44 21 329,54 Planering för framtida vindkraftsutbyggnader 23 192,59 23 151,29 Planering likströmsförbindelse 616 673,89 426 795,44 Totalt 1 032 454,92 471 276,27 7 Främmande kapital 7.1 Långfristigt främmande kapital 31.12.2010 31.12.2009 Skulder till kreditinstitut 9 141 621,82 9 801 089,94 Skuld till Ålands Landskapsregering 1 729 933,07 1 922 147,83 Skuld till övriga 117 723,28 126 584,17 Totalt 10 989 278,17 11 849 821,94 7.2 Lån som förfaller senare än efter fem år 31.12.2010 31.12.2009 Skulder till kreditinstitut 6 503 749,94 7 163 218,30 Övriga skulder 1 049 140,17 1 247 984,10 Totalt 7 552 890,11 8 411 202,40 23
Kraftnät Åland Ab SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Givna säkerheter 31.12.2010 31.12.2009 För egen del, tullkredit 8 409,40 8 409,40 Totalt 8 409,40 8 409,40 NOTER ANGÅENDE PERSONALEN OCH MEDLEMMAR AV FÖRVALTNINGSORGAN Genomsnittliga antalet anställda 31.12.2010 31.12.2009 Antalet anställda i medeltal under räkenskapsperioden 14,80 14,10 Totalt 14,80 14,10 Ledningens löner och arvoden 31.12.2010 31.12.2009 Styrelse och VD 95 834,66 93 434,83 Totalt 95 834,66 93 434,83 24