AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Relevanta dokument
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Akutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Vårdcentral / Hälsocentral

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Varför ville vi genomföra projektet?

Närsjukvårdsteam vid SÄS

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Granskning av remissprocessen komplettering

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Monica Forsberg

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Trygg och effektiv utskrivning

Externa Hjärtsviktsteamet

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2.

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Framtidens primärvård

KOL Min behandlingsplan

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Inga onödiga sjukhusvistelser

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Målgrupp. Primärvården

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom

Samordnad va rdplanering - rutin

Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!

Värdelyftet Framtidens primärvård

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Sammansättning av teamet

Uppdraget Patientens perspektiv

Gotland: Kommun och landsting ett och samma sedan länge, men:

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j Enkät tarmcancer, maj 2013

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Den geriatriska patienten vem är det?

Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Mobil Närvård Skaraborg

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaksjuksköterskor 15 HP PALLIATIV VÅRD-ett personcentrerat arbetssätt.

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Vad tycker du om vården?

Kognitivt sviktande patienter i slutenvården

Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Transkript:

AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården

Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare Dvs. personer som varit inlagda eller besökt akuten >3ggr/6måndader Andra halvåret 2011 visade statistiken att 1563 patienter inom VLL kunde identifieras som mångbesökare Dessa genererade 6287 läkarbesök och 3062 inläggningar fördelade Skellefteå ca 2000/1000 Lycksele ca 1000/450 Umeå ca 3000/1500

Vårdsamordnare Viktigt Tanken är inte att dessa patienter aldrig kommer att behöva sjukhusvård men vi kanske kan minska frekvensen och samtidigt höja livskvaliteten för patienten.

Alla patienter kommer inte till vårdsamordnaren Barn < 18 år Diagnostiserad svårare kognitiv svikt Svårare psykiatriska sjukdomar Patienter med svårt missbruk Tanken är att vi på sikt ska kunna hänvisa dessa patienter vidare till stöd hos andra vårdgivare.

Syftet är också att.. Vårdsamordnaren fungerar som ett personligt stöd till patienten och ska arbeta för kontinuitet i vården Hjälpa patienten att hitta strategier så patienten kan hantera och känna sig trygg med sin sjukdom och sin livssituation.

Hur arbetar vårdsamordnaren Patienten identifieras i första hand via rapporter från system cross, alternativt från akutmottagningar eller sjukvårdsrådgivningen. Direktkontakt från läkare/sjukvårdspersonal förekommer också. Vi tar kontakt med patient först via brev med information och erbjudande att få hjälp och sedan med ett efterföljande telefonsamtal. Medverkan är frivillig och kostnadsfri. Vi planerar in ett möte, i första hand ett hembesök.

När vi träffar patienten. Ser på patientens totala livssituation för att om möjligt hitta nyckeln till att patienten ofta söker sjukhusvård Utgår från patientens upplevelse av hur det fungerar/inte fungerar, förmåga/kunskap att hantera sin sjukdom, förmåga till egenvård. Vilken hjälp önskar/behöver patienten i sin situation? Vilka förväntningar har patienten på vården? Gör en plan tillsammans med patienten. Vad gör patienten vad gör vårdsamordnaren.

Hur arbetar vårdsamordnaren Stötta patienten i förståelsen av sina symtom och sin behandling. Uppmärksamma symtom så patienten får hjälp i tid och av rätt vårdgivare Stötta patienten att följa behandlingsplaner och läkares råd Åtgärdsplan vid försämringar? Ge patienten kunskap om sina mediciner och hur de ska tas. Optimal läkemedelsbehandling? Som vårdsamordnare har vi ett samarbete med kliniska farmaceuter gällande läkemedel

Hur arbetar vårdsamordnaren Basen för vården ska vara primärvården Koordinera/initiera vårdkontakter inte bara läkarbesök utan tex. sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist eller kurator Besök/frågor till specialistläkare/sjuksköterska Hjälp med andra kontakter tex kommunen, rätt boende? behov av hemtjänst? Sociala kontakter, socialt nätverk, omsorgskontakter (ensamhet) Skaffa sig kontakter inom och utanför organisationen för att på ett så mångsidigt sätt som möjligt hitta individuella lösningar

Via telefonen Håller vi kontinuerlig kontakt för att höra hur det går, om patienten fått de kontakter som planerats, den hjälp han/hon behövt, lyssna in symtom, tecken på försämring mm. Patienten kan ringa till vårdsamordnaren under kontorstid må-fre. Patienterna får våra telefonnummer. Vårdsamordnaren bedriver inte någon aktiv sjukvård själv.

Resultat Liknande arbetssätt finns redan i södra Sverige Sättet att arbeta har visat på en tydlig minskning av inläggningar och akuta besök och en ökad livskvalitet för dessa patienter.

Webbkollen Webbbaserad enkät via SKL där vi har frågat patienter som blivit återinlagda inom 30 dagar vad som gjorde att de hamnade på sjukhus igen. Var fjärde patient skulle vilja ha hembesök från HC och mer hemtjänst. Fjärde vanligaste orsak till att de sökte vård var ensamhet ( andfåddhet, svullna fötter vanligast). Hälften trodde att ett hembesök av läkare/sköterska skulle ha förhindrat inläggning. 75% upplevde inte att man var med och planerade för sin hemgång. Det finns utrymme för förbättringar!