KALLELSE Regionstyrelsen 2014-02-19 Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 19 februari 2014 kl. 10.00-14.00 ca Plats: Glasriket, Videum Science Park. PG Vejdes Väg 15, Växjö. OBS! Möjligheter för gruppöverläggningar finns mellan 9.00 10.00 i anslutning till sammanträdeslokalen. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Bo Frank (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Patrick Ståhlgren (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Karlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon 0470 77 85 06 eller via e-post: patric.littorin@rfss.se 2
Regionstyrelsens sammanträde den 19 februari 2014 Förteckning över regionstyrelsens ärenden 2014-02-19 Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Ekonomi a. Ekonomisk rapport över budget 2014 Information./. b. Projektmedel 2013 utfall Information./. c. Projektmedel 2014 indikativ budget Beslut./. d. Projektmedel januari 2014 ekonomiskt läge Information./. 6. Infrastruktur och kommunikation a. Regional planering slutrapport Beslut./. b. Länstransportplan 2014-2025 Beslut./. verksamhetsplan 2014 c. Trafikförsörjningsprogram - processplan Beslut./. 7. Livskraft a. Uppföljning av projektet Crowdfunding Beslut./. b. Information om statliga stimulansmedel Information./. aktuella för Kronobergs län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2014 c. Bästa möjliga missbruk- och beroendevård i Kronobergs län projekt Beslut./. 8. Förnyelse och dynamik a. Kinasatsning 2011-2014 - rapport från Information./. Smålands Business Support Office i Shanghai (Medverkande: Wang Shi kl. 11.00) b. Promemoria Vissa lagändringar inför en ny Beslut./. programperiod (strukturfondspartnerskap) yttrande c. Medel till uppföljning 2014 Beslut./. d. SmartHousing avtal avseende arbetsordning för styrgrupp och processledning inom Vinnväxt-miljön Beslut./. 9. Kompetensförsörjning a. Samverkan för Återbruk projekt Beslut./. 10. Regionfrågan a. Bildande av Region Kronoberg 2015 och sydsvensk region 2019 - lägesrapport Information 2
Regionstyrelsens sammanträde den 19 februari 2014 11. Anmälningsärenden: a. Regiondirektörens delegationsbeslut Information b. Arbetsutskottets protokoll 2014-02-05 Information c. Trafiknämndens protokoll 2014-01-22 Information d. Delegationsbeslut Färdtjänst och Information Riksfärdtjänst 12. Övriga ärenden 3
Regionstyrelsen 2014-02-19 Ärende 5 a Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Ärendet Ekonomichef Ulf Petersson lämnar ekonomisk rapport över budget 2014. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 2/14 - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport 2014-01-16
REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2014-02-05 5 (28) 2 Ekonomisk rapport över budget 2014 Dnr 12/0011 Bakgrund Ekonomichef Ulf Petersson lämnar ekonomisk rapport över budget 2014. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport 2014-01-16 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera ekonomisk rapport över budget 2014 till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande
Dnr 12/0011 2014-01-16 Ulf Petersson Tel: 0470-72 75 66 Tjänsteskrivelse - Ekonomisk rapport 2014-01-16 Nedan anges några av de viktigaste aktuella ekonomipunkterna: Bokslut för 2013 skall behandlas av arbetsutskottet och regionstyrelsen 2014-03-19 samt av regionfullmäktige 2014-03-28. Förhandsinformation lämnas till arbetsutskottet 2014-03-05. Processen avseende Budget 2015 har startats med en medlemsdialog 2013-08-28. Höstens tjänstemannaförankring redovisades vid trafikdagen i Kosta i december. Under januari mars kommer samtliga medlemmar att besökas. Regionfullmäktige skall fatta beslut om budgeten 2014-05-23. I december såldes det Öresundståg som Regionförbundet ägt sedan den tidigare skiljedomen med SJ. Tåget såldes till Transitio AB för det bokförda värdet 28,2 MKR och ett hyresavtal med Transitio AB har träffats istället. Regionförbundet äger därmed inte något tåg utan alla tåg som används i verksamheten hyrs av Transitio AB. De pågående tvisterna med NCC respektive Alcadon beträffande Sydnet beräknas inte vara klara före årsskiftet. Vid bokslutet kommer reservationer att göras i enlighet med revisorernas rekommendationer vilket påverkar resultatet för 2013 negativt. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera informationen till protokollet. 1 (1) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se
Regionstyrelsen 2014-02-19 Ärende 5 b Projektmedel 2013 utfall (1:1-anslaget) Dnr 13/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Projektmedel 2013 utfall (1:1-anslaget) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Projektmedel 2013 utfall (1:1-anslaget) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 4/14 - Tjänsteskrivelse, daterad 2014-02-10 - Bilaga
REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2014-02-05 7 (28) 4 Projektmedel 2013 - utfall Dnr 13/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Projektmedel 2013 utfall (1:1-anslaget) till protokollet. I den efterföljande diskussionen lyfts frågor om indikativ budget för 2013 och utfall per RUPområde, projektägarskap och finansiering. Tjänsteskrivelsen kompletteras till styrelsens sammanträde med jämförande tabeller. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad 2014-01-20 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Projektmedel 2013 utfall (1:1-anslaget) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande
Dnr 13/0017 2014-02-10 Joao Minelmio Tel: 0470-72 47 45 Tjänsteskrivelse Projektmedel 2013 utfall (1:1- anslaget) Vid tidigare rapportering av ekonomin gällande 1:1-medel har projektkontoret upplyst om bekymret att få ut hela anslaget. Även 2013 befarades svårigheter; särskilt med tanke på att regionförbundet ganska långt in på året, utöver ordinarie anslag på 12 110 tkr, fick ytterligare 3 250 tkr i extraanslag att fördela, och betala ut under året. Under hösten gjordes därför en prognos som föranledde en ansökan till Näringsdepartementet där regionförbundet anhöll om ett anslagssparande på 2 500 tkr detta då projektkontoret bedömde att det skulle bli svårt att få ut hela anslaget (nu 15 360 tkr) innan 16 december (datum för stängning av det statliga systemet för utbetalningar av 1:1- medel). Anslagssparande är vanligtvis inte tillåtet enl. förordningen. Prognosen grundade sig på tagna beslut samt indikationer från projekten gällande belopp att rekvirera i aviserade rekvisitioner. Dock var det i realiteten svårt att i förväg sia om det faktiska utfallet. Näringsdepartementet gav inget besked på ansökan utan uppmanade regionförbundet att utgå från att anslagssparande inte skulle beviljas. Under hösten har projektkontoret vidtagit ett antal åtgärder för att få projektägarna att förstå att regionförbundet är beroende av att utbetalningar till projekt sker löpande samt att projektens budget per år hålls i så stor utsträckning som möjligt; projektkontoret har påmint om att våra medel kommer från staten, och att regionförbundet inte har möjlighet att föra över pengar mellan olika år man har tryckt extra på att de medel som inte är utbetalda vid årets slut måste betalas tillbaka till Staten/Näringsdepartementet. Vid alla projektbesök har projektkontoret påmint om att det är av högsta vikt att en så stor andel av projektens kostnader som möjligt kan betalas ut samma år som de uppstår. Man har till alla projekt under hösten vid två tillfällen skickat ut formell begäran om rekvisitioner som omfattar perioden t.o.m. september, och oktober där det är möjligt. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se
I början av december hörde Näringsdepartementet av sig igen och bad om en lägesrapport samt vilka åtgärder som vidtagits för utbetalning av medel. Projektkontoret informerade bland annat om ovanstående. Även denna gång uppmanade man oss att utgå från att anslagssparande inte skulle beviljas. Mycket tid och omfattande arbetsinsatser har lagts på att de facto få in (korrekta) rekvisitioner. Dessutom har alla interna projekt, där det har varit möjligt, fått redovisa även november månads kostnader. I november och december hade projektkontoret därför en mycket hög arbetsbelastning och utbetalningstakt detta resulterade i att det utbetalt 2013 blev 15 350 593 kr av möjliga 15 360 000 kr. Staten fick därmed enbart tillbaka 9 407 kr, och regionförbundets ansökan om anslagssparande blev därmed inaktuell. När det gäller nya beslut för projekt 2013 och framåt togs det 37 st. beslut där finansiering med 1:1-medel ingick. Jämför man den indikativa beslutsbudgeten 2013 med utfallet 2013 (tabell nedan) ser man vissa diskrepanser; att utfallet skiljer sig från den indikativa budgeten beror dock på att budgeten är just indikativ. Den ska fungera som en ungefärlig målbild att förhålla sig till under året; utfall påverkas av vilka ansökningar som kommit in under året, inom vilka RUP-områden, vad har beviljats och utifrån vilka prioriteringar. Detta ger därför förskjutningar i utfall mellan områdena jämfört med budget. Att utfallet även sammantaget är högre än budget har bland annat orsak i hur stor skulden är från både tidigare och innevarande år. Fleråriga projekt kan ibland upparbeta mindre än beräknat vilket medför att än fler nya beslut måste tas för att så mycket som möjligt av årets anslag ska kunna betalas ut. RUP-område Budget beslut totalt Utfall tagna beslut Förnyelse och dynamik 5 100 000 kr 6 574 821 kr Kompetens- och arbetskraftsförsörjning 2 500 000kr 3 382 574 kr Infrastruktur och kommunikationer 1 300 000 kr 1 009 917 kr Livskraft 1 300 000 kr 500 000 kr SUMMA 10 200 000 kr 11 467 312 kr Under våren 2014 kommer en större redovisning av projektverksamheten 2013 sedvanligt presenteras i en rapport som årligen tas fram av projektkontoret. Förslag till beslut Att notera informationen till protokollet. 2 (2)
Utfall utbetalningar 1:1-anslag 2013 Anslag 2013 15 360 000 kr Utbetalt 2013 15 350 593 kr Återfört till staten 9 407 kr
Indikativ budget 2013 samt utfall tagna beslut RUP-område Budget beslut totalt Utfall tagna beslut Förnyelse och dynamik 5 100 000 kr 6 574 821 kr Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Infrastruktur och kommunikationer 2 500 000kr 3 382 574 kr 1 300 000 kr 1 009 917 kr Livskraft 1 300 000 kr 500 000 kr SUMMA 10 200 000 kr 11 467 312 kr
Tagna beslut extra-anslaget PROJEKTNAMN 2013 2014 Tot. Centrum för organisatorisk innovation 235 000 kr 577 500 kr 812 500 kr Framtid Kronoberg, implementeringsprojekt 340 000 kr 340 000 kr 680 000 kr Information Engineering Centre - budgetförstärkning 500 000 kr - kr 500 000 kr Industrinätverk i Kronoberg 446 187 kr - kr 446 187 kr Kooperation för allas rätt att jobba 329 861 kr 791 666 kr 1 121 527 kr Framtid Kronoberg - Näringslivsstrategi 335 000 kr - kr 335 000 kr Samverkan Lessebo 270 000 kr - kr 270 000 kr Väx! 164 500 kr 331 900 kr 496 400 kr Smart Housing 583 333 kr 1 050 000 kr 1 633 333 kr SUMMA 3 203 881 kr 3 091 066 kr 6 294 947 kr
Samlat utfall tagna beslut 2013 och framåt RUP område Tagna beslut Varav beslut gällande 2013 Förnyelse och dynamik 6 574 821 kr 2 326 299 Kompetensförsörjning 3 382 574 kr 774 723 Infrastruktur 1 009 917 kr 804 917 Livskraft 500 000 kr 400 000 DELSUMMA 11 467 312 kr 4 305 939 kr Extraanslag 6 294 947 kr 3 203 881 kr TOTALSUMMA 17 762 259 kr 7 509 820 kr
Indikativ beslutsbudget 2013 RUP-område Max totalt beslut Varav beslut gällande 2013 Varav beslut gällande 2014 och framåt Förnyelse och dynamik 5 100 tkr 1 600 tkr 3 500 tkr Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Infrastruktur och kommunikationer 2 500 tkr 800 tkr 1 700 tkr 1 300 tkr 400 tkr 900 tkr Livskraft 1 300 tkr 400 tkr 900 tkr SUMMA 10 200 tkr 3 200 tkr 7 000 tkr
Förslag indikativ beslutsbudget 2014 RUP-område Max totalt beslut Varav beslut gällande 2014 Varav beslut gällande 2015 och framåt Förnyelse och dynamik 7 000 tkr 1 500 tkr 5 500 tkr Kompetens- och arbetskraftsförsörjning Infrastruktur och kommunikationer 3 500 tkr 750 tkr 2 750 tkr 1 750 tkr 375 tkr 1 375 tkr Livskraft 1 750 tkr 375 tkr 1 375 tkr SUMMA 14 000 tkr 3 000 tkr 11 000 tkr
Regionstyrelsen 2014-02-19 Ärende 5 c Projektbudget 2014 (1:1-anslaget) Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna indikativ projektbudget för 2014 enligt förslag. Ärendet Inför varje år beslutas en indikativ projektbudget gällande anslaget 1:1. Uppföljning av ekonomiskt läge vid projektbeslut görs sedan mot denna budget. För 2014 föreslås de totala besluten uppgå till maximalt 14 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor för utbetalning 2014. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 5/14 - Tjänsteskrivelse, daterad 2014-01-20
REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2014-02-05 8 (28) 5 Projektmedel 2014 indikativ budget Dnr 14/0017 Bakgrund Inför varje år beslutas en indikativ projektbudget gällande anslaget 1:1. Uppföljning av ekonomiskt läge vid projektbeslut görs sedan mot denna budget. För 2014 föreslås de totala besluten uppgå till maximalt 14 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor för utbetalning 2014. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse, daterad 2014-01-20 Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna indikativ projektbudget för 2014 enligt förslag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande
Dnr 14/0017 2014-01-20 Joao Minelmio Tel: 0470-72 47 45 Tjänsteskrivelse Projektmedel 2014 indikativ budget (1:1-anslaget) Regionförbundets projektmedel består dels av det statliga anslaget (1:1), dels av egna budgetmedel. Projekt som tilldelas medel från det statliga anslaget ska ha tillväxtfokus, medan de egna medlen kan användas friare. Denna skrivelse beskriver endast det statliga anslaget (1:1). Förslag på budget 2014 Den preliminära fördelningen mellan de fyra insatsområdena ser ut som följer: RUP-område Max totalt beslut Varav beslut gällande 2014 Varav beslut gällande 2015 och framåt Förnyelse och dynamik 7 000 tkr 1 500 tkr 5 500 tkr Kompetens- och arbetskraftsförsörjning 3 500 tkr 750 tkr 2 750 tkr Infrastruktur och kommunikationer 1 750 tkr 375 tkr 1 375 tkr Livskraft 1 750 tkr 375 tkr 1 375 tkr SUMMA 14 000 tkr 3 000 tkr 11 000 tkr Regionförbundet planerar preliminärt att ta beslut för det statliga anslaget 1:1 uppgående till maximalt 14 000 tkr under 2014. Dessa medel kan dels användas för 1- årsprojekt, dels för fleråriga projekt. För beslut som ska utbetalas 2014, är den maximala beslutssumman 3 000 tkr. 1 (2) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE-351 96 Växjö Telefon: 0470-77 85 00 Fax: 0470-77 89 40 E-post: info@rfss.se www.rfss.se
Dnr 13/0017 2013-10-14 Den totala summan är avsevärt högre än 2013, detta beror främst på att en ny strukturfondsperiod inleds under året, och projektkontoret bedömer att det därför under andra halvan av 2014 kommer inkomma förhållandevis många ansökningar om medfinansiering i fleråriga strukturfondsprojekt. Dock är även bedömningen att dessa projekt inte inleds förrän 2015; tyngdpunkten i den indikativa budgeten ligger därför framåt, emedan beslut som även ska utbetalas 2014 beräknas som konsekvens vara färre. Observera att budgetens storlek och fördelningen mellan områdena är indikativ och kan komma att ändras under årets gång. Budgeten har beräknats utifrån prognoser gällande utbetalningar av tidigare års beslut, där utfallet kan bli annorlunda än prognosticerat. Fördelningen procentuellt sett per område är densamma som tidigare år. Ansökningsdatum 2014 Regionförbundet kommer att ta emot och behandla ansökningar under fyra omgångar 2014. Höstens ansökningsdatum är preliminära och kan komma att ändras för att harmonisera med ansökningsdatum till strukturfonderna. Omgång Ansökan inlämnad senast Beslut 1 14 februari AU 26 mars; RS 16 april 2 18 april AU 28 maj; RS 18 juni 3 26 september (prel.) AU 5 nov; RS 26 nov 4 28 november (prel.) 2015 Förslag till beslut Baserat på ovanstående, föreslås arbetsutskottet besluta: Att godkänna indikativ projektbudget för 2014 enligt förslag. 2 (2)
Regionstyrelsen 2014-02-19 Ärende 5 d Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) januari Dnr 14/0017 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Ärendet Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 6/14 - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1)
REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2014-02-05 9 (28) 6 Projektmedel januari 2014 ekonomiskt läge Dnr 14/0017 Bakgrund Föreslås att styrelsen noterar Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Beslutsunderlag - Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att notera Ekonomiskt läge projektmedel (1:1) till protokollet. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande
Ekonomiskt läge projektmedel januari 2014 (1:1) -ordinarie anslag (kr) Återstående innan Projekt föreslagna varav Återstående efter RUP-område beslut varav 2014 för bifall 2014 beslut varav 2014 Förnyelse och dynamik 7 000 000 1 500 000 393 261 81 929 6 606 739 1 418 071 Kompetens 3 500 000 750 000 748 929 325 369 2 751 071 424 631 Infrastruktur 1 750 000 375 000 0 0 1 750 000 375 000 Livskraft 1 750 000 375 000 0 0 1 750 000 375 000 SUMMA 14 000 000 3 000 000 1 142 190 407 298 12 857 810 2 592 702 Inneliggande projekt för beslut RSAU 2014-02-05/19 RUP-område Beslutsförslag Varav 2014 Drivhuset Process Jag kan driva eget Förnyelse och dynamik 393 261 kr 81 929 kr Samverkan för Återbruk - genomförandeprojekt Kompetens 748 929 kr 325 369 kr
Regionstyrelsen 2014-02-19 Ärende 6 a Slutrapport för projektet Regional planering i södra Småland - förstudie Dnr 13/0109 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna Slutrapport för projektet Regional planering i södra Småland förstudie, i enlighet med upprättad handling. Ärendet Genom regeringsbeslut 2012-12-20 fick Regionförbundet i uppdrag att till Boverket redovisa hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering utvecklats samt att redogöra för och bedöma de grundläggande förutsättningarna för att stärka sambandet och utveckla samordningen. Utifrån detta uppdrag genomfördes under 2013 en förstudie med syfte att se över förutsättningarna för att samordna den fysiska planeringen och den regionala utvecklingsplaneringen. Regionförbundet har, i enlighet med uppdraget, lämnat rapport till Boverket i november 2013 och har nu påbörjat arbetet med att finna kopplingar mellan kommunernas översiktsplaner och RUS, i dialog med kommunerna och inom projektet Linnéstråket (Den attraktiva regionen, DAR) samt inom ramen för RUSarbetet. Framtagande av statistik på regional nivå pågår också för närvarande. Inom förstudien har därutöver en mer utförlig rapport sammanställts som belyser frågeställningar med relevans för länet och Regionförbundet. Rapporten bifogas. Bifogade handlingar: - Arbetsutskottets protokoll 10/14 - Rapport Regionalt samordnad planering i södra Småland Förstudie, december 2013.
REGIONFÖRBUNDET södra Småland SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida 2014-02-05 13 (28) 10 Regional planering - slutrapport Dnr 13/0109 Bakgrund Genom regeringsbeslut 2012-12-20 fick Regionförbundet i uppdrag att till Boverket redovisa hur det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering utvecklats samt att redogöra för och bedöma de grundläggande förutsättningarna för att stärka sambandet och utveckla samordningen. Utifrån detta uppdrag genomfördes under 2013 en förstudie med syfte att se över förutsättningarna för att samordna den fysiska planeringen och den regionala utvecklingsplaneringen. Regionförbundet har, i enlighet med uppdraget, lämnat rapport till Boverket i november 2013 och har nu påbörjat arbetet med att finna kopplingar mellan kommunernas översiktsplaner och RUS, i dialog med kommunerna och inom projektet Linnéstråket (Den attraktiva regionen, DAR) samt inom ramen för RUS-arbetet. Framtagande av statistik på regional nivå pågår också för närvarande. Inom förstudien har därutöver en mer utförlig rapport sammanställts som belyser frågeställningar med relevans för länet och Regionförbundet. Föreslås att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag till vidare konkret arbete i ärendet. Beslutsunderlag - Rapport Regionalt samordnad planering i södra Småland Förstudie, december 2013. Beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna Slutrapport för projektet Regional planering i södra Småland förstudie, i enlighet med upprättad handling. Att ge regiondirektören i uppdrag att ta fram förslag till vidare konkret arbete i ärendet. Beslutsexpediering Regiondirektör Peter Hogla Justerandes sign. Utdragsbestyrkande
Regionalt samordnad planering i södra Småland Förstudie December 2013
2
Innehåll Förord... 5 1. Varför regionalt samordnad rumslig planering?... 6 2. Förutsättningar och viktiga regionala planeringsfrågor... 7 En rumslig karaktäristik av länet... 7 OECD:s syn på Småland Blekinges rumsliga styrkor och svagheter...16 Utmaningar...18 Viktiga regionala planeringsfrågor...23 4. Förslag till samordning och utveckling av rumslig planering i södra Småland...25 Bilagor: 1. Vad kan vi lära av andra? En metodstudie 2. Kommunernas planeringsutmaningar 3
4
Förord Ett regionalt utvecklingsperspektiv i den kommunala fysiska planeringen främst översiktsplaneringen och en fysisk-rumslig dimension i arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen efterfrågas i allt högre grad. Denna växelverkan mellan planeringsformerna har hittills fungerat dåligt. Det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) för södra Småland som antogs 2009 är liksom de flesta RUP:ar primärt ett regionalekonomiskt utvecklingsprogram och har ingen fysisk eller rumslig dimension. Omvänt behandlar kommunernas översiktsplaner sällan regionala utvecklingsfrågor. Statsmakterna har under många år påpekat att de båda planeringsformerna borde samordnas bättre. Den plan- och bygglag som trädde i kraft 1 maj 2011 syftar till att åstadkomma detta. Där ställs krav på kommunerna att i översiktsplanerna visa hur man tänker ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling. Regionförbundet Södra Småland fick för 2013 i uppdrag av regeringen att redovisa vilken samordning som hittills skett mellan kommunernas översiktsplanering och den regionala utvecklingsplaneringen inklusive trafikförsörjningsprogrammet och länstransportplanen. Syftet med denna förstudie har varit att skapa ett underlag för ett eventuellt kommande samarbete kring kommunal översiktsplanering och regional utvecklingsplanering och infrastrukturplanering. Det har också ingått i arbetet att genomföra och redovisa regeringsuppdraget. Erfarenheter på regional och mellankommunal planering i några andra delar av landet har inhämtats. De redovisas i bilaga 1. Projektet har genomförts under perioden 2013 03 01 2013 12 31. En viktig del i arbetet har varit den dialog som hållits med den till projektet knutna kontaktgruppen och vid tre delregionala träffar. Kontaktgruppen har träffats tre gånger. Vid de delregionala träffarna diskuterades planeringsproblemen i och mellan kommunerna i den östra, mellerst och västra delen av länet var för sig. En sammanfattning av vad som framkom på de delregionala träffarna när det gäller de enskilda kommunernas situation och utmaningar redovisas i bilaga 2. I övrigt har slutsatser från såväl dessa träffar som dialogen i kontaktgruppen bakats in i huvudrapporten. I kontaktgruppen har ingått Anna Aracsy, Ljungby kommun, Peter Robertsson, Markaryds kommun, Paul Robertsson, Älmhults kommun, Johan Gustavsson, Alvesta kommun; Mario Jonjic, Växjö kommun, Anette Andersson, Tingsryds kommun, Kjell Kågestad, Lessebo kommun, Annie Öhman, Uppvidinge kommun, Allan Karlsson och Patrik Karlsson, Länsstyrelsen, Bo Svensson och Peter Bernström, Trafikverket samt Ann Mårtensson och Pål Karlsson, Regionförbundet södra Småland Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av kommunchef Christina Nyquist (Lessebo kommun), planeringschef Kristina Thorvaldsson (Växjö kommun), länsarkitekt Lars Hederström samt chefen för regional utveckling Anders Unger (regionförbundet). Projektledare har varit Pål Karlsson Växjö 18 december 2013 Pål Karlsson 5
1. Varför regionalt samordnad rumslig planering? All mänsklig verksamhet äger rum någonstans. Varje ny byggnad eller andra åtgärder på marken eller i vatten får konsekvenser för omgivningen under en lång tidsperiod. Var de lokaliseras är därför viktigt om det ska bli en bra helhet och en totalt sett hållbar utveckling. Fysisk eller rumslig planering syftar till att det samlade resultatet av många sådana successiva förändringar ska bli så bra som möjligt. Lokaliseringar av till exempel handelscentra, terminaler i transportsystemet, större industrier, vindkraftsparker och andra energiproduktionsanläggningar kan ha regional betydelse och påverkan, liksom det sammanlagda bostadsbyggandet. Ingen kommun är sig själv nog. Varje kommun finns och utvecklas i växelverkan med omvärlden. Den funktionella region som människor rör sig i till vardags tenderar att växa. Såväl arbetsmarknad som bostadsmarknad är gemensamma för allt fler kommuner. Även på fritiden rör sig länets invånare över kommungränserna. De olika delarna och orterna kompletterar varandra. Det som inte finns på en plats finns ofta på en annan inom reseavstånd. För att åstadkomma en bra och hållbar utveckling är det viktigt se till den större helhet som en region utgör. Övergången till ett kommunikationssystem där allt mer av det totala resandet sker med kollektiva färdmedel underlättas exempelvis om bebyggelsen ligger i stråk eller som pärlband. De större bytespunkterna i transportsystemet kan bli viktiga nav för utvecklingen. Naturresursernas utnyttjande, vare sig det handlar om vattentillgångar, områden för storskalig vindkraft, jord- och skogsbruk eller friluftsliv och turism bör också ses i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunens. Kommuner, regionen och staten i form av länsstyrelsen behöver kunna agera som ett lag som drar åt samma håll trots olika roller och inte som motparter i arbetet för en god regional utveckling. Detta kräver i sin tur ett samförstånd såväl om utgångsläget som om målbilden och strategin för att nå dit, vilket måste fram i en ömsesidig dialog, där ingen dominerar över en annan. 6
2. Förutsättningar och viktiga regionala planeringsfrågor I detta avsnitt ges en bild eller snarare flera bilder av regionen idag och dess framtidsutsikter. Viktiga aspekter av länets rumsliga struktur beskrivs i kartor och text. En viktig utgångspunkt har varit den studie som regionförbunden i Småland och Blekinge lät OECD utföra för ett par år sedan. De av OECD:s slutsatser som bedöms ha bäring på de rumsliga frågorna presenteras. Därefter presenteras några väsentliga utmaningar som regionen står inför. Avsnittet avslutas med ett antal angelägna planeringsfrågor som bör angripas ur ett regionalt perspektiv. Kartorna i förstuden illustrerar i de flesta fall förhållanden enbart i Kronobergs län. Detta beroende på att vi bara haft tillgång till statistik inom länet. Länet är emellertid ingen ö och det är viktigt att i ett fortsatt arbete få med förhållandena också på andra sidan länsgränsen. Inte minst viktigt är detta när det gäller pendling och annat resande. En rumslig karaktäristik av länet Delregioner över länsgränsen Kronobergs län är inte en enda väl sammanhållen naturlig region i funktionell mening. Den består till stor del av några mer eller mindre självständiga delregioner, som i flera fall också omfattar delar av grannlänen. De tre arbetsmarknadsregionerna 1 - Växjö, Ljungby och Älmhult är relativt väl avgränsade och fungerande. Arbetspendlingen inom dem är betydligt större än mellan dem. Utgår man däremot från var och en av kommunerna så består deras lokala region av ett annat område som i de flesta fall innefattar områden i angränsande län. Utifrån dialogen under arbetet med förstudien kan konstateras att gränsen mellan de båda medeltida smålanden Värend och Finnveden, som i huvudsak sammanfaller med gränsen mellan Alvesta och Ljungby kommuner, fortfarande är en mental gräns. Den överensstämmer också med lokaltidningarnas (Smålandsposten och Smålänningen) spridningsområde. Det tycks också som om kontakterna och utbytet över gränsen mot Hallands och Jönköpings län är mindre än över gränsen mot Kalmar, Blekinge och Skåne län. Ljungby kommun är i mångt och mycket en egen delregion, i viss mån tillsammans med Markaryd (de är en gemensam arbetsmarknadsregion) och stråket längs E4. Ljungby stad är också, tack vare sin relativa storlek, ett eget delregionalt centrum. Markaryd är både en del av Ljungbys arbetsmarknadsregion och en del av nordvästra Skåne, med tentakler in i Halland. Halmstad och Helsingborg är viktigare som regionala centra för Markarydsborna än vad Växjö är. 1 SCB:s indelning i lokala arbetsmarknader (LA-regioner) och Tillväxtanalys indelning i funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner) är i detta fallet identiska. Ljungby arbetsmarknadsregion består av Ljungby och Markaryds kommuner, Älmhults arbetsmarknadsregion av Älmhult och Osby, medan Växjös arbetsmarknadsregion utgörs av kommunerna Alvesta, Växjö, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd. 7
Figur 1. Delregioner. Älmhult och Osby är redan idag en etablerad arbetsmarknadsregion, där Älmhult är den största motorn. Älmhult-Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne, för vilka Kristianstad är den mest närbelägna metropolen. Växjö-Alvesta är regionens centralbygd med mer än hälften av länets invånare. Såväl arbets- som bostadsmarknaden är till stor del gemensam. De båda huvudorterna utgör tillsammans regionens kärna. Här strålar såväl de stora vägarna (utom E4) och järnvägarna samman. Linnéuniversitetet är av mycket stor betydelse för hela regionens utveckling. Kommunerna i den östra regiondelen (Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge) har en hel del gemensamma problem och utmaningar. Men funktionellt vänder de sig var och en mer mot Växjö och mot grannlänen än mot varandra. Detta är en följd av att vägnätets och kust-tillkustbanans sträckningar. Tydlig stråkstruktur Länet har en radiell stråkstruktur med Växjö-Alvesta som det stora navet. Detta kombineras med det nord-sydliga E4-stråket i den västra delen. Genom att E4 och riksväg 25 korsar varandra i Ljungby utgör den staden också en nod i bebyggelse- och kommunikationsstrukturen. Ett mindre utpräglat stråk löper i östvästlig riktning strax norr om gränsen mot Skåne och Blekinge. Områdena mellan stråken och framför allt de nordöstra och västra delarna av länet är mycket glest befolkade. Kartan nedan visar antal invånare per kvadratkilometerruta. I stråken utmed de viktigaste transportlederna bor cirka 85 procent av länets invånare. Här finns också nio tiondelar arbetsplatserna. 8
Figur 2. Befolkningstäthet och stråk utmed de stora transportlederna. I Kronoberg är folkmängden 185 000 (2012). Inom de mörkgrå stråken utmed transportlederna bor 158 000 personer, 85 procent av länets invånare. Figur 3. Arbetstillfällenas läge. Av totalt 13 199 arbetsställen i Kronobergs län finns 11 440 inom stråken (87 procent). Antalet arbetstillfällen (=förvärvsrabetande dagbefolkning) var 88 134, varav 80 299 låg inom stråken (91 procent). En klar majoritet av dessa arbetar inom stråken Växjö-Alvesta, Växjö-Älmhult samt Ljungby. Siffrorna gäller 2012-12-31. 9
En större stad, många småorter Figur 4. Tätorterna i Kronobergs län i proportionerlig storlek. En tätort har mer än 200 invånare och högst 200 m mellan husen Länet har bara en större stad, Växjö, som har nära 63 000 invånare. I Ljungby som är näst störst bor cirka 15 000 personer. Tätorterna Alvesta och Älmhult har vardera 9 000 invånare. Femte största orten i länet är Markaryd. Totalt har länet 51 tätorter där det sammantaget bor 144 000 personer, 78 procent av länets 184 000 invånare. Störst andel tätortsbefolkning är det i Lessebo (87 procent) och Växjö kommuner (86 procent), medan andelen tätortsinvånare i Tingsryds kommun endast är 62 procent. 10
Kommun Tätortsbefolkning Landsbygdsbefolkning Totalbefolkning Andel i tätort Växjö 71472 11533 83005 86 Ljungby 19428 7869 27297 71 Alvesta 12782 6020 18802 68 Älmhult 10980 4623 15603 70 Tingsryd 7630 4601 12231 62 Markaryd 7329 2290 9619 76 Uppvidinge 6664 2580 9244 72 Lessebo 7102 1037 8139 87 Hela länet 143487 40453 183940 78 Tabell 1: Befolkningen i Kronobergs län, fördelat på tätort och landsbygd. Siffrorna avser 2010-12-31. Källa: Statistiska centralbyrån Figur 5. Strukturen av större orter i södra Sverige. Växjö är den enda staden i sydöstra Sverige som har mer än 50 000 invånare. Kalmar, Karlskrona och Kristianstad har alla mellan 35 000 och 40 000 invånare. Av kartan ovan framgår tydligt att det är betydligt tätare mellan de större orterna i Skåne och längs västkusten än i södra Småland. Kronobergs län har dock många små tätorter. 11
Figur 6. Arbetspendling över kommungräns. Densitetsberäkning av andelen förvärvsarbetande i nattbefolkningen som pendlar över kommungräns (2011). Densitetsberäkning sker genom att ett raster skapas utifrån kända värden runt om. Cirkeldiagrammen avser tätorter. Mörkröd nyans visar andel pendlare över kommungräns. Ljus nyans visar andel pendlare inom kommunen. För pendlingen utanför tätort betyder blå färg hög andel som pendlar över kommungräns, medan gul innebär relativt låg andel. Pendlingsmönster Länet har nettoinpendling. Här finns alltså fler arbetstillfällen än förvärvsarbetande boende. Av kommunerna är det endast Alvesta och Lessebo som har nettoutpendling. Tingsryd och Ljungby har i stort sett balans mellan in- och utpendling. I Växjö, Älmhult, Uppvidinge och Markaryd är arbetsplatserna fler än antalet invånare med förvärvsarbete. Kartan ovan visar pendlingen över kommungräns. Kartorna på nästa sida visar var de bor som har sin arbetsplats i kommunernas centralorter. Då vi bara haft tillgång till data inom länet har det tyvärr inte varit möjligt att visa var inpendlare från grannlänen bor. TECKENFÖRKLARING TILL KARTORNA PÅ NÄSTA SIDA 12
Figur 7. Arbetspendling till kommunernas centralorter. 13
Figur 8. Områden av förhållandevis stort turistiskt intresse (preliminär bedömning) Turismområden Det utan jämförelse största enskilda besöksmålet i länet är IKEA i Älmhult. Som största stad inom ett ganska stort område och med bland annat Linnéuniversitetet är antalet besökare i Växjö också förhållandevis stort. I övrigt är besöksnäringen framför allt knuten till natur- och kulturmiljön på landsbygden, inklusive glasbruken i östra delen av länet. Den absolut största andelen turister kommer från utlandet, till skillnad från turisterna på Öland och västkusten. Många kommer hit för att fiska i regionens många sjöar och vattendrag. OECD-studien (se sid 16-17) framhåller turistnäringens utvecklingspotential och landskapets och naturtillgångarnas stora betydelse som attraktion. Man förordar också en rekreationsbaserad territoriell utveckling som bygger på natur- och kulturlandskapets attraktivitet. En sådan områdesbaserad utveckling kopplad till turistnäringen kan vara värd att pröva. Ett första försök har därför här gjorts att avgränsa större områden med särskilda kvaliteter för turism och rekreation. Det bör ses som ett underlag för fortsatt analys och diskussion. Några av områdena är redan mer eller mindre etablerade. 14
Figur 9. Naturgeografiska regioner och delregioner Naturgeografiska regioner Nordiska Ministerrådet upprättade 1984 en naturgeografisk indelning av Norden. Kronobergs län ingår i tre regioner: Sydsvenska höglandets och Smålandsterrängens västsida, Sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättområden samt Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. Här har ett försök gjorts att dela upp dessa regioner i några delregioner baserat på kartunderlag som redovisar höjd över havet och höjdrelief, våtmarker, jordbruksmark, lövskogar samt landskapets brutenhet. I ett fortsatt arbete måste mer djupgående analyser göras för att få fram en relevant indelning Sydsvenska höglandets och Smålandsterrängens västsida (område I på kartan ovan) bildar i länet en jämn slätt med enstaka restberg. Många grunda sjöar och myrar förekommer. Den vanligaste jordarten är morän. Isälvsbildningar finns rikligt. Kalt berg är mycket ovanligt. Särskilt i den västra delen (Ia) finns en stor mängd våtmarker. I den östra delen (IIb) löper ett antal ådalar som präglas av ett mer öppet jordbrukslandskap. Här är våtmarkerna färre. Sydöstra Smålands skogs- och sjörika slättområden (område II) utgör Sveriges största sammanhängande slättområde om man ser till nivåskillnaderna. Berggrunden varierar mer än i länets västra del. Terrängen är flack med få restberg. Också här är morän dominerande jordart. Välutbildade åsar och andra isälvsbildningar har varit vanliga. Det finns gott om grunda sjöar. Kalt berg är ovanligt förekommande. I västra delen (IIa) är andelen våtmarker betydligt större än i resten av området. Delområdet mellan Alvesta, Växjö och Tingsryd (IIb) utgör det gamla Värends centralbygd. Här finns länets mest storskaliga jordbrukslandskap. Större delen av Tingsryds kommun (IIc) präglas av det typiskt småländska mosaiklandskapet. 15
Sydsvenska höglandets centrala och östra delar (område III) utgörs i Kronobergs län av det som ibland också kallas Höjdvärend. Stora delar av området ligger högre än 200 m över havet. Alsteråns och Mörrumsåns djupa dalgångar utgör karaktäristiska drag för regionen. De uppvisar ett oregelbundet mönster av platåer, dalar, höjdryggar och kullar som tydligast framträder i anslutning till sjöarna. Sjöarna är djupa i förhållande till länet i övrigt. Andelen jordar med finsediment är liten, medan berg i dagen förekommer rikare. Torvarealen är måttligt stor. OECD:s syn på Småland Blekinges rumsliga styrkor och svagheter OECD-rapporten 2 betonar att regionens näringsliv behöver omstruktureras från den traditionsenliga specialiseringen på medellåg- och lågteknologisk tillverkning till mer kunskapsintensiva verksamhetet. För att möjliggöra detta krävs satsningar inom humankapitalförsörjning, tillgänglighet och kommunikation samt på regionens attraktionskraft. De av OECD-rapportens slutsatser och rekommendationer som har fysisk och rumslig koppling sammanfattas i nedanstående punkter. Förbättrad tillgänglighet i regionen är avgörande för utvecklingen av regionens potential. Regionen d.v.s. Småland-Blekinge är mindre åtkomlig för de stora europeiska marknaderna än vad läget antyder. En stor del av järnvägsnätet har kapacitetsproblem, är föråldrad eller saknar direkta förbindelser till storstadsområdena. Behovet av att stärka de interna förbindelserna genom förbättringar av infrastrukturen och mer strategiska förbindelser är uppenbart. Bättre transport- och kommunikationsnät kan förstärka agglomerationen utan att befolkningstätheten ökar. Flaskhalsarna måste tas bort genom att man förbättrar väg- och järnvägsförbindelserna från de fyra länshuvudstäderna (Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona) till Malmö och Göteborg. Med tanke på att Småland Blekinge är så glesbefolkat är det även viktigt att förbättra förbindelserna mellan de större städerna/noderna och den omgivande landsbygden. Att utöka pendlingsområdena och att integrera kommunerna i väl fungerande gemensamma arbetsmarknadsområden är särskilt viktigt för den framtida utvecklingen i länens perifera områden. De förbindelser som bör prioriteras är: o Bättre fraktförbindelser med Östersjön per järnväg och väg via hamnarna i Blekinge och Kalmar län. o Ökad kapacitet med en förbindelse i östvästlig riktning från kust till kust. o Bättre förbindelser med Karlskrona Infrastrukturprogrammen bör integreras med sektorsprogrammen till breda regionala utvecklingsstrategier. Det skulle också vara bra att samla allmänna utvecklingsprogram och landsbygdsprogram till en samlad regional utvecklingsstrategi. Åtskillnaden mellan landsbygdsutveckling och regional utveckling skapar artificiella gränser. Arbeta med sambandet stad land. Områdets stora naturtillgångar och livskvalitet är en uppenbar regional tillgång som bör marknadsföras bättre. Vildmarken, sjöarna, skogarna, kusten, faunan och floran, den 2 OECD Territorial Reviews, Småland-Blekinge, Sverige 2012. Svensk utgåva: Regionförbundet södra Småland, 2012. 16
rena luften och det klara vattnet gör området till ett av de hälsosammaste i Europa. Miljötillgångarna, livskvaliteten i de medelstora regionala städerna och de stora universitetscentren är fördelar som är tillräckligt attraktiva för att påverka människors val av boplats. Det är viktigt med rätt avvägning mellan främjande, utveckling, skydd och ekonomisk användning av naturtillgångar. En platsbaserad strategi/politik bör eftersträvas, i stället för en sektorsbaserad. Rekreationsbaserad territoriell utveckling (eller rekreationsbaserad landsbygdsutveckling) är en metod för platsbaserad utveckling som verkar vara förenlig med naturresurserna och det kulturella utbudet i större delen av Småland Blekinge. Metoden fokuserar på användningen av lokala tillgångar som grund för utveckling och baseras på föreställningen om att landsbygdsområden har övergått från tillverkning och utvinning till en modell där landsbygdsområdena är attraktiva platser med rekreationsmöjligheter som kan konsumeras. Ett territoriums omsättningsbara och icke omsättningsbara varor kan locka människor, idéer och investeringar och leda till utveckling, om de hanteras på rätt sätt. Tecken tyder på att tillväxten och välståndet på landsbygden är starkt korrelerade med tillgången på goda lokala rekreationsmöjligheter Även om RTU ursprungligen formulerades med landsbygdsområden i åtanke gör övergången till en kunskapsbaserad ekonomi där platsen är viktigare än människorna RTU-principerna tillämpliga på vilket område som helst. Turismen skulle kunna vidareutvecklas. Naturliga och kulturella tillgångar kan, om de hanteras på ett hållbart sätt, utgöra grunden för vidareutveckling av den regionala turismen Stärk sambanden mellan universiteten i Småland-Blekinge och mellan universiteten och företagen. Universiteten borde komplettera varandra i stället för att konkurrera om forskningsmedel. Satsa på produktion av förnybar energi Det behövs en vision som går utöver länets gränser 17
Utmaningar Ojämn och osäker befolkningsutveckling Kartan här bredvid illustrerar förändringstrycket i Sverige. Den baseras på data om befolkningsförändring, nya fastigheter och ändrade taxeringsvärden mellan åren 1995-2005. Trots att det gått några år sedan den gjordes ger den sannolikt en god bild av situationen också idag. Trenden att den starkaste utvecklingen sker framför allt i de röda områdena har snarast förstärkts de senaste åren. Urbaniseringen till framför allt storstadsregionerna och andra större städer förväntas fortsätta. Kronoberg ser därför ut att ha fortsatt svag befolkningsutveckling med Växjö och i viss mån Älmhult som undantag. Befolkningsförändringen påverkas till största delen av invandring, varför den är svår att prognostisera. De små och glesbefolkade kommunerna är också värst drabbade när det gäller en åldrande befolkning. Utmaningen är att med dessa förutsättningar skapa och upprätthålla en god livsmiljö i alla delar av länet. Figur 10. Förändringstrycker i olika delar av Sverige. Rött visar högtrycksområden och blått lågtrycksområden. Källa: Förvaltningsindex som metod för att mäta förändringstryck. Resultat av metodutveckling och pilotstudier. Riksantikvarieämbetet 2011. 18
Figur 11. Befolkningsutvecklingen mellan år 1994 och 2011. För tätorter gäller år 1995-2010. Rött cirkeldiagram = tätort med minskat antal invånare. Grönt cirkeldiagram = tätort med ökat antal invånare. Tätort utan cirkeldiagram = relativt statisk befolkningsutveckling. Två nyanser i diagrammen visar utvecklingen 1995-2010 relativt den totala folkmängden år 2010 Utanför tätorter: Lila = minskat antal invånare. Grön = ökat antal invånare Figur 12 Medelålder och åldersfördelning (2012) i tätorter (cirkeldiagram) och församlingar. 19
Uppnå miljömålen FN:s klimatpanel lämnade nyligen sin femte rapport. Forskarna slår där fast att läget när det gäller klimatförändringen är mycket allvarligt. Snabba och kraftfulla åtgärder krävs om inte klimatsystemet ska tippa över och en katastrofal utveckling bli oåterkallelig. Om vi ska undvika detta måste temperaturhöjningen stanna under två grader. Med dagens nivå på utsläppen av västhusgaser är vi på väg mot över fyra graders ökning. Klimathotet är inte vårt enda miljöproblem. Riksdagen antog för tolv år sedan det svenska miljömålssystemet. Det övergripande målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser (generationsmålet). Sexton nationella miljökvalitetsmål beskriver bilden av hur miljön då ska se ut. Fjorton av dessa är relevanta för Kronobergs län. Varje mål är konkretiserat i ett antal preciseringar. Länsstyrelsen i Kronobergs län har antagit regionala miljömål för åren 2013-2020 som komplement till de nationella 3. Miljömålsuppföljningen visar att vi är långt från att uppnå de flesta av miljömålen. Utmaningen är således att hitta nya vägar som vänder utvecklingen åt rätt håll. Naturtillgångarna i länet med mycket skog, ett näringsliv som traditionellt till stor del varit baserat på trä som råvara, pågående forskning och utveckling om modernt trähusbyggande och annan användning av träråvaran, samt den berömda klurigheten är resurser att bygga vidare på för att åstadkomma en hållbar utveckling. Stärka regionens olika delar Som beskrivits ovan är regionen inte homogen, utan kan sägas bestå av ett antal delregionen av vilka flera omfattar områden också i angränsande län. Resandet mellan och inom delregionerna är relativt stor. Det är inte bara arbetspendlingen som är betydande. Invånarna åker till olika orter också för att handla, gå på kulturevenemang, etc. och då inte bara inom länet. Många av länets invånare har dessutom sommarstuga vid någon av kusterna eller på Öland. De olika orterna i och utanför länet kompletterar varandra. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärning, eller komplementär. Inte ens Växjö kan räkna med samma utbud och dragningskraft som storstäderna. Det är därför viktigt att bejaka och stärka flerkärnigheten och de olika delregionerna. I stället för att alla orter och kommuner ska försöka få allt till sig, borde man satsa på att identifiera säregenheterna och utveckla dessa, samt att satsa på snabba och moderna kollektivtrafikförbindelser mellan dem. Exempelvis kunde Alvesta med sitt unika transportläge utvecklas både som nod för godstrafiken 3 Regionala miljömål i Kronobergs län; http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/sitecollectiondocuments/sv/miljo- och-klimat/miljomal/regionala%20miljömål/regionala-miljomal-kronobergs-lan-2013-2020-med-etappmal- 2013.pdf 20
och som konferenscentrum. Åtminstone inom delregionerna kan ett samarbete kring bostadsfrågan vara motiverat. Utmaningen består således i att både stärka sambanden i länet och inom delregionerna inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Det vill säga att utveckla länet som en komplementär region i sin helhet, men som också har tydliga delregioner. Det nyligen startade pilotprojektet Linnéstråket, som är ett utvecklingssamarbete mellan kommunerna Växjö, Lessebo, Emmaboda, Nybro, Kalmar samt de båda regionförbunden, är ett exempel på ett delregionalt samarbete, som kan tjäna som förebild Hållbara transporter och bättre tillgänglighet i en gles region Figur 13. Invånarnas resor med bil (tv) respektive kollektivtrafik (th) mellan orter i sydöstra Sverige. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med <400 resor/dygn visas ej i figuren. Från Resvaneundersökning i sydöstra Sverige, Trafikverket, 2012-12-11. Som OECD-rapporten konstaterar krävs förbättrad tillgänglighet för utvecklingen av regionens potential. Att transportinfrastrukturen har brister har också konstaterats bland annat i Trafikverkets arbete med åtgärdsplaneringen. Bara en liten del av alla önskemål om investeringar i infrastrukturen kommer dock att kunna tillgodoses inom rimlig tid. Det gäller därför framför allt att få det som redan finns att fungera bättre. De åtgärder som nu görs eller planeras i väg- och järnvägsnätet kommer att befästa nuvarande bebyggelsestruktur. Resandeströmmar och bosättningsmönster kommer ändå att påverkas, inte minst av de nya tågstoppen och av en satsning på snabba stombusslinjer. Det är viktigt att kartlägga och analysera vad nya och planerade satsningar kommer att innebära. Och vad som skulle ske med nya satsningar, som exempelvis tågstopp i Skruv och Åryd. För en attraktiv kollektivtrafik är restiden betydelsefull. De största tidsvinsterna finns att göra inom tätorterna. 21