North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

Relevanta dokument
METEOROLOGI. Innehåll

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Meteorologi. Läran om vädret

Klimatet i Skandinavien

Grovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Före Start Var ute i god tid Lämna hamnen först psykar konkurrenter Kolla vädret Gör en bedömning om hur vinden kommer vara över dagen Riktning kommer

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

Konsten att spå väder

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Grovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor

Meteorologi - översikt

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

En enkel segelflygprognos

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Föreläsning 2 Vädrets makter

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Alice och världens väder

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

GRÖN GUIDE. För Gröna tränare Guiden utgör ett kom ihåg - underlag med målbilder som hjälp för tränaren i träningsarbetet med gröna seglare.

Teori för vinschbehörighet

Kappseglingskurs. Tillfälle 2

Flervalsfrågor

Atmosfäriska systemet, väder

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

MEKANISKA KLOCKOR SVENSKA. Automatisk uppdragning , 4:13 PM

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Innan passningen. Riktning och höjd

LED lampa med rörelsesensor

Allt kallare ju högre vi kommer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Orientera med Gammelstads IF

Slutrapport RL 2011:13

TOLKNINGAR AV KSR 42, FRAMDRIVNING

I stötuppgifterna bortser vi från den impuls som yttre krafter ger under själva stöttiden.

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Utnyttja din elektronik ombord. Förstå ditt system och effektivisera ditt seglande.

WALLENBERGS FYSIKPRIS

Team Pro4u. Seapilot2star Patrik Forsgren. Resan som är målet - eller hur styr man en båt? Funderingar på prisutdelningen för.

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

ISSN Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

Avrinning. Avrinning

BILAGA C KONSEKVENSBERÄKNINGAR

Trimguide CB 66. Trimguiden består av: 1 Förberedelser 2 Segeltrim 2.1 Under 4 m/s m/s 2.3 Över 7 m/s

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Rapport från den Uppföljande Örninventeringen i Hälsingeskogen

Suomen Navigaatioliitto Finlands Navigationsförbund Examen i kustnavigation lösningar

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Värme, kyla och väder. Åk

SKOLORNAS FYSIKTÄVLING

OBS: Starta inte din poolrobot utan vatten. Startas den utan vatten kan det skada motorerna. Garantin täcker inte detta fel.

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Examinationsmanual Pilot 1

Tid , kl Plats Båsenberga kursgård, N59.03 E15.54

ANALOGA KLOCKOR. n FÖRSKRUVAD KRONA [för modeller med förskruvningskrona] SVENSKA

VÄSTKUSTENS ISJAKTSÄLLSKAP

ÅF Off Shore Race 2017 Omega 42 ORIOLE II

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

TÄVLINGSLICENS FÖR ISSEGLING

Teknisk manual NASA CLIPPER Wind System

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Så fungerar en NOAQ boxvall Tätande del Förankrande del Dämmande del Gör så här: 1. Inspektera den sträcka där boxvallen ska byggas upp

Hopfällbar Båtlyft - Instruktion

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

NINE EAGLES Sky Climber NINE EAGLES04.NE776B vol. 1

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Kulturarv för framtida generationer. Om kulturarv och klimatförändringar i Västsverige

Hydraulstyrning. Gör det själv Sid 1 av 7. Text och foto: Lars H Lindén

Höglyftande palldragare

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Väderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK

Bruksanvisning. Centrifugalspridare, 23 liter. Art

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

10. Relativitetsteori Tid och Längd

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

BRUKSANVISNING. Mobil luftkonditionering

Lösningar till BI

Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

KAL. V145, V182 SOLCELLSLUR

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Transkript:

Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1

Layline Babord layline Styrbord layline Layline Layline Sann vindvinkel 30 40 50 60 Vind Platt vatten Vågor 5 10 Vindstyrka m/s 2

Layline Sann vindvinkel 120 140 160 180 Platt vatten Vågor 5 10 Vindstyrka m/s Layline Layline STRÖM 3

Trappsteg Relativ position 135 133 degrees grader Relativ position 4

North U. Fart och höjd Fart och höjd Båtfart 6 4 2 Vind Vindstyrka m/s 5 10 Trappsteg 5

Trappsteg Vinst/förlust Vinst/förlust 6

North U. Pendlande Vrid Konstant vrid Konstant vrid 7

Varmluftsmassa Stabil skiktning Platta moln, dimma? Nedsatt sikt Jämn, pendlande vind Stor vertikal vindskjuvning Low-Level Jet (LLJ) Strömning runt hinder Asymmetriskt trim? Kalluftsmassa Labil skiktning Konvektion, bulliga moln, skurar God sikt mellan skurarna Byigt, turbulent Liten vertikal vindskjuvning Strömning över hinder Högerskift i byarna (?) 8

Corioliseffekten 9

Varmfront Lutar framåt, ger förvarning. Moln: Ci -> Cs -> As -> Ns Regn börjar falla några timmar innan frontpassagen Vinden vrider ofta långsamt moturs några timmar före frontpassagen. Ex. SV -> S Vinden kan tillfälligt öka samt knycka till moturs ytterligare, alldeles innan fronten passerar. Ex. S -> SSO Under själva frontpassagen vrider vinden medurs. Ex. SSO -> V I varmsektorn är vinden ofta relativt jämn Följer landkonturerna 10

Kallfront Lutar bakåt, skyms ibland av molnen i varmmassan Mer dramatisk än varmfrontspassagen Moln: Cb, Cu, Ns Skurar i samband med frontpassagen Vinden vrider medurs. Ex. V -> NV Tillfälliga vindbyar från mer oväntade riktningar Vinden kan tillfälligt avta något alldeles bakom fronten, för att senare tillta och vrida ytterligare medurs. Ex. NV -> NNV Byt strategi efter frontpassagen. Varmmassa -> Kallmassa Vindens variation i höjdled TRYCKET STIGER TRYCKET FALLER 11

Pendlingar, labil skiktning Cumulonimbus 2. - - - - 3. + + + + Cumulonimbus?! - - - -- + + + + + 12

Meso-/Mikroskala -Tillämpningar Roll vortices / rullar / skruvar Segla för BB tills vinden ökar Cumulonimbus (bymoln) Tillväxt Nederbörd? Vindmönster Rörelseriktning Utnyttja/undvik? Byar Solfjäder/Fanning Titta mot den skenbara vinden Solfjädern Meso-/Mikroskala -Tillämpningar Roll vortices / rullar / skruvar Segla för BB tills vinden ökar Cumulonimbus (bymoln) Tillväxt Nederbörd? Vindmönster Rörelseriktning Utnyttja/undvik? Byar Solfjäder/Fanning Titta mot den skenbara vinden Moln-/Dimbankar Stabilisering Förändringar i vinden 13

Skiktning: Moln- och dimbankar 1. Meso-/Mikroskala -Tillämpningar Roll vortices / rullar / skruvar Segla för BB tills vinden ökar Cumulonimbus (bymoln) Tillväxt Nederbörd? Vindmönster Rörelseriktning Utnyttja/undvik? Byar Solfjäder/Fanning Titta mot den skenbara vinden Moln-/Dimbankar Stabilisering Förändringar i vinden Vertikal vindskjuvning Framtida skift? Bra att ha koll på... Vindvrid nära vattnet: ~10 grader Hastighetsminskning: ~10% Vindvrid över skog: ~40 grader Hastighetsminskning: ~40% Högervrid i byarna (?)... Byarnas period ökar vanligtvis under dagen Vindavtagnde nattetid, mindre tydligt till havs 14

Bra att ha koll på, forts Inversion Rörs om vid kraftig vind -> mindre dygnsvariation Torr luft - inga moln, eller jämngrått: -Skiftena finns oftast där ändå Vattnets temperatur Variation över banan. Frånlandsvind? Kontraster vid kusten Fukt Värmekapacitet -> Temperatur Friktion Topografi Kusteffekter: Konvergens, divergens, vindökning/-minskning, vrid, termiska effekter, styrning (V-/K-massa),... Frånlandsvind 15

Kustkonvergens/-divergens Kustkonvergens/-divergens Effekt inom ~2-3 km från kusten ~25% vindhastighetsökning/-minskning Molnbildning/-upplösning Vinden något vänstervriden närmare land Påverkar vinden i sund - - - - runt öar Bogesundslandet + Konvergens + - Divergens - Lidingö 16

Vilken sida av ön? Utnyttja strandlinjen 1a. Lättvind 1b. 17

2. Lättvind 3. Lättvind Sjöbris 18

19