Verksamhet med negativ påverkan på området. Yta utan användning. VL: bussgarage. Tomt som används för upplag. 43
kvarstår kan inga bostäder tillkomma inom hela Ängsgärdet. Anledningen till att det idag finns boende inom området trots detta är att de fanns där innan bussgaraget. övrigt kan de flesta nuvarande verksamheter finnas kvar i området vid en framtida förtätning och ett nytillkommande av bostäder. Vad gäller kontoren i området är det vanligast är att de är förlagda till renodlade kontorslokaler. Men en kombination av någon form av handel i bottenvåningen och kontor på de övre planen förekommer också. slags verksamheter med öppettider endast under dagtid, finns ingen anledning att vistas i området på kvällen. De båda hotellen i området är undantag vad gäller öppettiderna, men verksamheternas generering av liv kvälls- och nattetid är i det närmaste obefintlig. Dagens användning i kombination med områdets karaktär och den storskaliga trafikmiljön gör att livet i stadsdelen är sparsmakat redan under dagtid. 3.3.3. Vegetation Den till antalet minst representerade användningen i området står bostäder för med endast ett hushåll, beläget mitt i området längs med Pilgatan. 1, 2, 3 & 4. Stora arealer av området är utan användning och står gapande tomma. Värst är ytorna längs med Mälarbanan samt längs med E18. Förklaringen kan nog bäst härledas till riskerna och hoten från trafiken, men om rätt åtgärder vidtas kan även dessa ytor utnyttjas på ett effektivt och tillfredställande vis. Vad gäller användningen av de enskilda tomterna överlag utgörs dessa till största del av parkeringsplatser för de besökande samt för de anställda. Ängsgärdets sydöstra hörn utnyttjas en av ödetomterna till parkering för VL:s anställda. De otaliga parkeringsplatserna är inte särskilt väl använda under någon av dygnets alla timmar, och huvuddelen av dem står oftast tomma. Bebyggelsens glesa placering i kombination med de väl tilltagna restytorna och bristen av liv inom området (med undantag för motoriserade transporter) gör att området är lågt utnyttjat. Detta är inte enbart en uppfattning utan även ett faktum, exploateringsgraden är inte hög i området. Då användningen i Ängsgärdet huvudsakligen utgörs av olika 1. God vegetation i området är i det närmaste obefintlig. Längs med delar av Pilgatan finns ett försök till alléplanteringar. Konceptet brister genom att träden inte följer samma linje samt att de inte är konsekvent planterade på båda sidor. Sträckvis finns trädplanteringarna endast på ena sidan av vägen. Dock återfinns några av träden på en privat tomt och är därmed antagligen planterade på privat initiativ och inte med syftet att skapa en allé. Ändå ges intrycket av inkonsekvens och halvfärdigt genomförande. Träden är av varierande storlek men till övervägande del små. 2 & 3. Området omges längs med E18 (2) och Stockholmsvägen (3) av skyddszoner från trafiken eller av överblivna småytor i allmänhet, där det växer träd och buskar. Dessa beväxta restytor ger ett visuellt skydd från motorvägen och infartsleden i söder, men något rekreationsvärde bidrar de inte med. Möjligtvis kan denna vegetation ha en viss bullerdämpande effekt. Vegetationen i öster och söder består till stor del av barrträd, vilka har fördelen att förbli gröna på vintern och således behålla sina insynsskyddande egenskaper året runt. 4, 5 & 6. Längs med vissa tomtgränser, järnvägen (3), Malmab- 44
4 D EL 3 : ANALY S 5 ANALYSKARTA VEGETATON 1 2 Byggnader innanför planområde Byggnader utanför planområde Buskar & sly Tät & hög veg. Träd 7 3 x Se text för beskr. SKALA 1:5000 6 N 0 50 100 150 45
ergsgatan (4) samt Björnövägen (5) finns lite vegetation i form av sly, främst småbjörkar. mittrefugerna finns låga men täta buskar vilkas positiva effekter på området inte är självklara. Buskarnas syfte är dock främst att tillsammans med stängslet hindra gående från att korsa vägen. Snarare ger slyet en för området genomgående karaktär av vanskötsel och skymmer sikten för alla trafikantslagen. 7. Den separerade cykelbanan i södra delen kantas av växtlighet, som istället för att bidra med skönhet och trivsel skapar den en otrygg och dold miljö istället. Vissa ytor som kvarlämnats bredvid trafiklederna är gräsbevuxna. Annars består marken till största delen av hårdgjord yta. Något egentligt grönstråk, grönområde eller park finns inte i om- rådet. Den grönska och vegetation som finns har inga rekreativa värden. 3.3.4. Bebyggelse 1. Dagens bebyggelse i Ängsgärdet karakteriseras av mångfald i mer än en bemärkelse. Variationsrikedomen är stor gällande placering, stil och skala, men även vad gäller skick och underhåll. Dagens bebyggelseutbud består helt och hållet av varierande verksamhetsbyggnader, med undantag för ett enstaka bostadshus. Byggnaden, som stod klar år 1906, är det enda kvarvarande från den ursprungliga bebyggelsen (Jansson, 2002, s 22). 2. Byggnadernas placering är något varierande från fastighet 46 Försök till alléplantering i kombination med otuktad grönska. Skymmande sly och buskage i Björnövägens mittrefug.
till fastighet, men generellt är byggnaderna lokaliserade mitt på tomten. Dock är de oftast orienterade mot gatan. Denna placering leder att traditionella slutna gaturum är sällsynta i området, med undantag för delar av Pilgatan. Längs med denna är byggnaderna belägna på en relativt likartad linje på båda sidorna. Detta förstärker Pilgatans ställning som huvudstråk genom området samtidigt som en någorlunda stadsmässig karaktär skapas. Byggnaderna är där placerade i form av storgårdskvarter fastän de inte omges av gator längs med alla sidor. Anledningen till övriga byggnaders placering kan ofta härledas till deras funktion. Tomtytan ska maximalt kunna utnyttjas för verksamhetens syften, såsom upplag och parkering. Den oregelbundna placeringen av byggnaderna ger ett något glest samt oordnat intryck, där lokaliseringen ofta tycks ha skett godtyckligt och utan hänsyn till omgivande bebyggelse eller till ett övergripande planmönster. Detta gäller i synnerhet de nyare byggnaderna, exempelvis hotellet i väster. 3. Genom bebyggelsen i område är flera av 1900-talets olika arkitekturstilar och byggnadstraditioner representerade. Detta ger området en varierande karaktär där tidens gång samt områdets utveckling och historia tydligt återspeglas. Likaså återfinns fasadmaterial och färg i alla tänkbara former, från aprikosfärgad betong och senapsfärgat tegel till brun korrugerad plåt och faluröd träpanel. Utmärkande är att byggnadernas funktion tydligt återspeglas i deras utförande, hotellen ser ut som hotell och verkstäderna som verkstäder. Då verksamheterna är många i området spär detta på områdets brokighet och mångfald. Några av de by- DEL 3: ANALYS Det gamla tornhuset från 1906. Exempel på mindre attraktiva byggnader i området. 47
1 2 3 4 5 0 150 N Rivningsobjekt Våningstal ANALYSKARTA BEBYGGELSE SKALA 1:5000 50 100 Byggnader innanför planområde Byggnader utanför planområde ANALYS DEL 3: 48 V V V V V V V
ggnader som sticker ut mest utgörs av verkstads/lagerbyggnader, inte sällan i korrugerad plåt och utan fönster. Dessa byggnaders fortsatta existens vid en framtida omvandling är tämligen osäker, dels på grund av osäkerhet på verksamhetens framtida möjligheter till fortsatt existens, men framför allt beroende på byggnadernas brist på skönhet vilket påverkar intrycket av hela området. Dock är i alla fall en knapp majoritet av byggnaderna fullt acceptabla och några till och med vackra och av god standard. Den triangelformade byggnaden i nordvästra hörnet har erhållit pris för vacker utformning. Dock skyms den till stora delar av staket och upplag. DEL 3: ANALYS För att ytterligare spä på denna brokighet gällande byggnadernas utförande och placering är skalan också starkt varierande. Till områdets kolosser hör Postterminalen i nordost och delar av det centralt liggande bussgaraget. Också spannet på byggnadshöjderna är starkt varierande, från endast ett våningsplan till sex. Trots att flertalet av byggnaderna endast har ett våningsplan, motsvarar dock byggnadshöjden ofta en tvåplansbyggnad. Postterminalen är områdets största byggnad. Byggnaden, som så många andra i området, är placerad mitt på tomten. Byggnadernas skick och grad av underhåll varierar starkt inom området. Vissa byggnader är så nergångna att de står bortom all räddning. Några av de mest säregna byggnaderna i området och samtidigt några av de i sämst kondition finns i centrala Ängsgärdet strax sydost om Röda Torget. nte helt oväntat gäller att ju äldre byggnaden är desto påtagligare är dess slitage. Överlag bidrar byggnadsbeståndet till uppfattningen om en stökig och förslummad stadsdel. 4 & 5. hörnet av Björnövägen och Pilgatan finns några byggnader av särskilt intresse. De utgör Västerås första renodlat funktionalistiska byggnader och uppfördes av Kooperativa förbundet år 1931-32. Byggnaderna som ursprungligen utgjordes KF-byggnaderna står idag tomma och förfaller. 49
av charkuterifabrik (4) och bageri (5) är under utredning för kulturhistorisk skyddsmärkning, bland annat för deras oförvanskade exteriörer samt att det är KF:s första anläggning av detta slag.(anders Franzén Byggnadsvård AB, 2003, s 5 ff) Tyvärr är hela anläggningen mycket nergången. Byggnaderna har stått oanvända länge och tillåtits att förfalla. används för parkering. Fastställda planer finns på att bebygga ytorna med byggnader i form av slutna kvarter i upp till tio våningar placerade utmed gatorna.(persson, intervju) 3.4.3 Kopparlunden 3.4. Angränsande stadsdelar 3.4.1. Centrala Mälarstranden söder gränsar Ängsgärdet till Centrala Mälarstranden. Gränsen mellan stadsdelarna utgör inget fysiskt hinder eller barriär. Området är idag ett verksamhets- och hamnområde. Planer finns på omvandlig av området till kvarterstad med blandade funktioner. Planförslaget inrymmer cirka 2 800 lägenheter. och med förverkligandet av planförslaget görs Mälarstranden tillgänglig för alla, vilket är en dyrbar resurs för hela staden. Utbyggnaden av området innefattar också anläggandet av flera parker och promenadstråk i området. Centrala Mälarstranden är Västerås största omvandlingsprojekt. Byggnationen är i de södra delarna redan full gång.(västerås Stad, 2003d, s 3 ff) 3.4.2. Centrum/Östermalm Till Centrum räknas området innanför Cityringen. Östermalm är den östra delen som ligger närmast Ängsgärdet. Stadsdelarna avskiljs abrupt av Mälarbanan. Området innanför cityringen består uteslutande av en traditionell rutnätsstruktur med bebyggelsen i huvudsak lokaliserad utefter gatorna. Delar av Östermalm utmed Stora gatan är idag stora obebyggda öppna ytor som Som en kil mellan Centrum och Ängsgärdet ligger Kopparlunden. Området består till största delarna av äldre verkstadsbebygelse i rött tegel. De centrala delarna har omvandlats och rustats upp och innehåller idag en framgångsrik företagspark och allaktivitetshuset Culturen, som särskilt riktar sin verksamhet mot ungdomar. Södra och norra delarna innehåller fortfarande verksamheter. De stora verkstadslokalerna är väl synliga från Ängsgärdet. 3.4.4. Korsängsgärdet Som tidigare nämndes i kapitel 3.2 är Korsängsgärdet och Ängsgärdet inte längre samma stadsdel. Olikheterna dem emellan är idag stora, då Korsängsgärdet fortfarande i huvudsak domineras av bostadsbebyggelse. Vanligast är mindre flerbostadshus och småhus av varierande form, storlek och skick. Kontakten mellan de båda områdena är svag. 3.4.5. Hemdal Barriäreffekten E18 har mellan Hemdal och Ängsgärdet är i det närmaste total. Det enda sättet att direkt röra sig mellan stadsdelarna är antingen till fots, med cykel eller med buss via Pilgatsbron. Området domineras av en kombination av flerbostadshus 50
KOPPARLUNDEN KORSÄNGSGÄRDET D EL 3 : ANALY S HEMDAL ÖSTERMALM ÄNGSGÄRDET CENTRUM VKSÄNG OMGVANDE STADSDELAR Byggnader Vattendrag CENTRALA MÄLARSTRANDEN ABC Stadsdelsnamn Järnväg Större vägar SKALA 1:10 000 N 0 5 10 15 20 25 51
och enbostadshus. Stora delarna av byggnadsbeståndet har ersatts med nya byggnader under de senaste åren. Västerås lasarett ligger i området. 3.4.6. Viksäng Alldeles sydost om Ängsgärdet ligger Viksäng, ett flerbostadsområde där största delarna härrör från 1960-talet. Trots det på kartan korta avståndet finns idag ingen direktkontakt mellan områdena, förutom en cykelväg. Den visuella kontakten är obefintlig på grund av höjdskillnader i terrängen och den täta vegetationen söder om Stockholmsvägen. Utsnitt av illustrationsplanen för Centrala Mälarstranden. Ängsgärdets södra spets skymtas längst upp i bild. Källa: Västerås Stad, 2003d. 52 Flygfoto över Ängsgärdet. Källa: Västerås Stad, 2003d. Utmärkande bostadskomplex på Östermalm.
Gamla verkstadslokaler med ny användning i Kopparlunden. Nytt varvas med gammalt i Hemdal. Blandad bostadsbebyggelse i Korsängsgärdet. Bostäder från 1960-talet i Viksäng. 53
3.5. Slutsatser av analys Utifrån ovanstående analysmaterial sammanfattas här de värden som ska slås vakt om i omvandlingen av Ängsgärdet samt även de problem som måste elimineras. De positiva aspekterna är långt färre än de negativa i antal, men trots detta är värdet av de positiva egenskaperna högre vilket ger området en oerhört stor potential. Bedömningen av hållbarheten i värderosen utgår från vad som framgått i analysen vilket grundar sig på de fem planeringsstrategierna. Kvaliteter: Centralt läge God tillgänglighet Varierat byggnadsutbud Brister: Undermåliga grönytor Otillräckliga grönytor Omänsklig trafikmiljö Ogent och otryggt cykelnät Ensidig användning Ej befolkat dygnet runt Dålig genomströmning av människor Stora outnyttjade ytor Dåligt underhåll av byggnader Stökigt och ostrukturerat uttryck fysiska olikheter. Vid en omvandling av stadsdelen kommer Ängsgärdet främst att relatera till områdena i väst och sydväst. Detta kommer främst bero på den befintliga och planerade stadsstrukturen, men även på grund av de geografiska förhållandena och barriärerna. 3.5.1 Värderos Värderosen illustrerar här mycket talande på vilka områden kvaliteter finns samt där de saknas eller är bristfälliga. Ängsgärdet är idag ingen hållbar stadsdel. Som nämnt tidigare i rapporten krävs alla aspekter av begreppet för att något ska vara hållbat. Alltså uppväger inte de få poster där kvaliteterna är som störst för de övriga där de saknas. Avsaknaden av kvalitet leder till en avsaknad av hållbarhet, vilket innebär att området är i starkt behov av en omstrukturering, upprustning och förnyelse. Kvaliteten behöver höjas i stort sett på alla områden. dag finns en tillfredställande kvalitetsnivå endast gällande tillgänglighet med motoriserade transporter. Resultaten av värderosen överensstämmer med analysens identifiering av bristerna och kvaliteterna i området. Vad gäller kontakten mellan de omgivande stadsdelarna sticker idag området ut genom sin skilda användning men även genom 54
VÄRDEROS: NULÄGET Miljö för socialt engagemang SOCALA KVALTETER Urbanitet; händelser, blandning, möten, rörelse D EL 3 : ANALY S EKOLOGSKA KVALTETER Gröna ytor, grönstråk Lokala kretslopp Funktionsintegrering Transportarbete nära till mycket Attraktivitet för bostäder och företag Ekonomisk generering Lätt att öppna butik EKONOMSKA KVALTETER Kollektivtrafik tillgänglighet Trafik (utformning, säkerhet, buller) Långsiktigt samhällsekonomiskt Biltillgänglighet TEKNSKA KVATETER 55