Nr 1. 2011 Tidningen för Chalmers alumner Ingvar Carlsson vill ha förbättring Hans arbete ska stärka näringslivet inom Life Science. Miljöfrågorna allt viktigare i Afrika Marknaden pressar afrikanska företag att bli mer klimatsmarta. TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora framtida utmaningar genom klimatförändringar och krav på effektiviseringar.
#1 2011 magasin Chalmers magasin vänder sig till alla som är intresserade av fördjupande läsning om högskolans verksamhet. Magasinets främsta målgrupp är Chalmers alumner. Ansvarig utgivare Petra Ljung petra.ljung@chalmers.se Chefredaktör Ann-Christine Nordin ann-kristine.nordin@chalmers.se Tel. 031-772 2565 Produktion Just Media Sverige AB Box 31019 400 32 Göteborg Tel. 031-775 03 90 info@justmedia.se www.justmedia.se Projektledare Dan Wallander Grafisk form/layout Hans Ivanoff Skribenter Mattias Hagberg Peter Gissy Görrel Espelund Andreas Karlsson Alumnkoordinator Peter Hellquist peter.hellqvist@chalmers.se Tel. 031-772 46 15 Omslagsbild Jan-Olof Yxell Tryckeri Intellecta Infolog Svanenlicensnr: 341-549 Upplaga 40 000 ISSN 1650-4356 Adress Chalmers magasin 412 96 Göteborg Du kan även läsa Chalmers magasin på webben: www.chalmers.se/ chalmersmagasin Hållbar utveckling När jag skriver det här andra veckan i mars dalar snöflingor stora som tortellini från himlen. Helt i linje med årets vinter som har varit lång och svinkall. Media har uppmärksammat sena och inställda tåg, parasiten i Östersunds dricksvatten men också årsdagen av förra årets svåra jordbävning på Haiti. Tre mycket olika händelser som alla har kopplingar till samhällsbyggnadsområdet. När denna tidning är på väg till tryck får vi dessutom den ena skakande rapporten efter den andra om katastrofen i Japan. Samhällsbyggnad kan betyda vatten, avlopp, brobygge och annan arkitektur. Men också mycket mer. Samhällsbyggnad är det av Chalmers styrkeområden som för mig tydligast tar ett helhetsgrepp på frågor kring hållbar utveckling och på hur vi ska möta framtidens utmaningar. Det handlar om resursfördelning men också om delaktighet och gemenskap. Karin Markides skriver att den hållbara utvecklingen står inför en stor utmaning. Efter några år då området levt högt på sitt nyhetsvärde är utmaningen nu att få engagemanget kring frågan att fortleva och fördjupas. Hon menar att samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Detta första nummer 2011 ägnar vi åt hållbara idéer och projekt från Kiruna i norr till Johannesburg i söder. Ann-Kristine Nordin Chefredaktör Chalmers magasin 2
Innehåll 1.2011 TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Världen urbaniseras i ett allt snabbare tempo. För samhällsbyggnadssektorn innebär det utmaningar som energieffektivisering och krav på flexibilitet. Chalmers kraftsamlar nu för att möta framtiden. Profilen Ingvar Carlsson På uppdrag av regionen har Ingvar Carlsson utvärderat hur Västsverige skall stärka sin position inom Life Science. Chalmers magasin träffade honom för ett samtal om samarbete, forskning och framtid. I storaffär med mediejätte Genom deras innovation har svenska konsumenter sparat över 20 miljoner. Alexander Hars är en av grundarna till sajten Let s Deal som nu har möjlighet att revolutionera hela annonsmarknaden. Klimatfrågan växer i Afrika Det har tagit lång tid, men nu börjar klimatfrågorna att få fäste i den afrikanska företagsvärlden. Den före detta Chalmersstudenten Harmke Immink hjälper till att utforma strategierna. Motsägelsefull bioenergi Göran Berndes tror på en framtid för etanolen och bioenergin, men vill ändå inte kalla sig för bioenergianhängare. Trots motsägelsen vill han ogärna ge sig in i debatt om bioenergin. 6-17 20-22 24-25 26 30-33 Maraton med Christopher Ahlberg Han sålde sitt bolag Spotfire för 1,3 miljarder, nu arbetar han med ett nytt företag som ska förutsäga framtiden. Men Christopher Ahlberg avskyr att kalla sitt företagande för projekt. 34 3
R REKTOR HAR ORDET Utmaningen för hållbar utveckling FOTO: JAN-OLOF YXELL Karin Markides Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Paradoxalt nog har framgången med att etablera hållbar utveckling som ett nyckelområde inom högre utbildning, på företag, hos beslutsfattare och hos allmänhet också urvattnat begreppet. Det finns på allas agendor men utan det påtagliga nyhetsvärde som tidigare skapat intresse kring frågan. När samvetsfrågan för många nu känns avklarad är det en stor utmaning att bibehålla det engagemang och den synlighet som krävs för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete. De som trots allt tar hållbar utveckling på allvar inser snabbt att det är nödvändigt med en systemsyn för att hantera dessa komplexa frågor. Det gäller allt från ansvar för lagar och regler till miljöaspekter och val av råvaror. Många företag har insett detta inte minst Chalmers samarbetspartners inom Europas fordonsindustri har uttryckt det väl: Utmaningen för hållbar utveckling är större samt mer integrerad och komplex än vad någon av oss kan klara av själva. Vi behöver genomgripande innovationer, en ny generation av ingenjörer och samverkan över aktörsgränser för att lyckas. Samhällsbyggnadsområdet på Chalmers har tillräcklig komplexitet för att ställa de krav på nya material, energibärare och naturresurser i balans, som krävs för att uppnå hållbar utveckling. Människans förmåga att kombinera energi, material, fysiska strukturer och kulturella uttryck möts inom området det ger stora möjligheter att mobilisera den koordinering som krävs. Vidare finns en tradition att bjuda in till transdisciplinära möten och definiera behov utöver det vanliga. Naturvetenskap, teknik och arkitektur samverkar med samhällsvetenskap och humaniora, vilket kommer till uttryck i den nationella satsningen Mistra Urban Futures. Många områden skulle vinna på att få nya möjligheter genom hållbara lösningar. Ett exempel är den gröna kemin. Det är hög tid att bejaka den som en nyckel till att återfå en balans i användandet av jordens resurser. Det kunskapskluster för specialkemi i Västsverige som Chalmers engagerar sig starkt i utmärker sig i världen genom att inte vara låst till petroleum som råmaterial. Med skogen som råvara i de tidigare petroleumbaserade industrierna följer konkurrensfördelar för användare inom transport, läkemedel, material och energi. Att sprida kunskap om hur lösningar mot en hållbar framtid kan utvecklas med naturen och människan i samklang är viktigt. Under 2011, som FN har utlyst till det internationella Kemiåret, erbjuder Chalmers och Universeum många inspirationsevenemang. Missa framför allt inte filmerna på YouTube som varje månad visar på kemins möjligheter att bidra till hållbar utveckling, www.youtube.com/user/chemistrycalendar 4
Välkommen till en rad upplyftande happenings. Med ett Chalmers MasterCard får du tillträde till de fängslande studiebesök och föreläsningar som anordnas varje termin som tack till kortets användare. Med arrangörer som GöteborgsOperan, Klätterlabbet och Volvo, har seminarieprogrammet blivit den mest uppskattade förmånen bland våra kortinnehavare. Välkommen du också att ta del av nyheterna från teknikens framkant! Vi bjuder på den första årsavgiften (värde 295 kr) när du gör din ansökan på chalmersmastercard.se Chalmers MasterCard din inträdesbiljett. Chalmers MasterCard
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Stora utmaningar för samhäl FOTO: JAN-OLOF YXELL Nina Ryd: Teknologie doktor vid institutionen för Arkitektur Nina arbetar som forskarassistent med särskilt intresse av Arkitekt- och Byggherresamverkan i tidiga skeden. Hon handleder doktorander och föreläser men det blir även en hel del föreläsningar ute i näringslivet. Parallellt med sitt akademiska arbete har Nina har skrivit flertalet läroböcker som vänder sig till praktiker. 6
Klimatförändringar, energibrist, urbanisering och ett allt hastigare utvecklingstempo. Utmaningarna för alla som jobbar med samhällsbyggnad är stora. På Chalmers kraftsamlar man nu för att möta framtiden. lsbyggnad TEXT: MATTIAS HAGBERG Det handlar om ofantliga värden. Förra året investerades ett tusen miljarder kronor i samhällbyggnad, bara i Sverige. Det handlar framför allt om infrastruktur, offentliga och privata byggnader och bostäder. Bara landstingen investerar ungefär 40 miljarder kronor varje år i om-, till- och nybyggen. Det är lika mycket som hela försvarsbudgeten. Det säger Nina Ryd, arkitekt och ansvarig för Chalmers satsning på styrkeområdet samhällsbyggnad. Man tänker ofta på samhällsbyggnadens olika sektorer var för sig. Tillverkningen av material är en sak, själva byggandet en annan och alla konsulter som arbetar med planering och projektering ett tredje, men slår man samman alla dessa delar inser man att samhällsbyggnaden är en av våra allra största sektorer. Runt en halv miljon svenskar är knutna till sektorn på ett eller annat sätt. Flexibelt och beständigt Samhällsbyggnad är ett område som står inför stora utmaningar. Många bedömare talar om stora omställningar av samhället framöver framför allt som en följd av stora miljöproblem som klimatförändringar och energibrist, men också som en följd av ett samhälle som omvandlas allt snabbare. Hela världen urbaniseras just nu i ett rasande tempo. Även i Sverige är det tydligt att många landsbygdskommuner får allt svårare att överleva samtidigt som de stora städerna är överhettade. En annan utmaning är den snabba teknik- och organisationsutvecklingen. I dag hinner knappt en byggnad eller ett infrastrukturprojekt bli klart innan de behöver förändras och anpassas till nya behov. Allt detta ställer enorma krav på vår sektor. Vi måste bli flexiblare och mer framsynta. Vi måste rita och bygga hus och infrastruktur som snabbt kan ställas om och vi måste förändra planering och projektering. Vi befinner oss i ett spänningsfält mellan otroligt snabba förändringar och beständighet. Nya byggnader och infrastrukturprojekt skall fungera i årtionden, kanske till och med århundraden, samtidigt som de skall gå att förändra på bara några år. Det är otroligt intressant. Tvärvetenskap Alla dessa utmaningar speglas i Chalmers satsning på samhällsbyggnad. Inom styrkeområdet har man identifierat ett antal olika profiler som man vill jobba mer intensivt med. Det handlar om infrastruktur, energi i byggnader och strategisk planering. Alla dessa områden kan i sin tur brytas ner i olika delar. Inom infrastruktur jobbar man med vatten och energiförsörjning, planering och genomförande av stora projekt samt hållbara transportsystem. Inom energi i byggnader jobbar man med energianvändning och teknisk integrering i byggnader, inomhusklimat och byggnader som system. Områdena inom strategisk planering slutligen är regional och urban planering, projektledning och värdedriven design. Dessutom har man identifierat två ytterligare områden som man vill jobba mer med framöver. Det handlar om avancerad konstruktion, så kallad smart geometry och om hälsofrågor kopplade till samhällsplanering. Samhällsplanering är verkligen ett tvärvetenskapligt område. Här möts forskare från en rad olika discipliner. Vi har redan kunnat se hur nya kopplingar har uppstått inom området när vi fört samman olika forskare. Många har ju stora kontaktnät över hela världen inom just sin specialitet. Men man vet inte alltid vad kollegorna i huset bredvid gör som har bäring på det egna området. Det är väldigt spännande att se hur nya tankar och idéer uppstår ur arbetet med det här styrkeområdet, säger Nina Ryd. 7
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Dags att effektivisera miljonpro TEXT: MATTIAS HAGBERG Lägenheter som byggdes i det så kallade miljonprogrammet har en förhållandevis hög energiförbrukning. Men det går att minska den drastiskt. Frågan är bara vem som skall betala. Riksdagen har satt upp höga mål för energieffektivisering av bostäder. Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till 2050. Bostäderna som byggdes inom miljonprogrammet under åren 1965 till 1975 har i regel en hög energiförbrukning i förhållande till kraven för nya flerfamiljhus. Många är dessutom i stort behov av renovering. Här öppnar sig en fin möjlighet att energieffektivisera samtidigt som man renoverar. Det säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers, och ansvarig för projektet Miljonprogramsarena, Milparena. Projektets mål är att identifiera innovativa ombyggnadskonstruktioner och systemlösningar som väsentligt minskar den totala energianvändningen och som kan användas praktiskt inom fem år. Vi fokuserar först och främst på teknik och ekonomi. Men vi tittar också på vad det finns för drivkrafter för att ny teknik och nya tankesätt skall få genomslag, säger Jan-Olof Dalenbäck, och fortsätter: Projektet kan delas upp i olika delar. Dels fokuserar vi rent tekniskt på hur byggnaderna kan byggas om och hur man kan uppdatera installationerna, men också på hur byggnaderna kan bevaras om man vill ha kvar karaktären från när de byggdes. Dels tittar vi på mer mjuka bitar som hur företag och forskare kan interagera och på hur yttre faktorer, till exempel styrning och interna beslut, påverkar möjligheterna att energieffektivisera. Sammantaget är syftet att belysa möjligheter och hinder och öka den samlade kompetensen hos de olika aktörerna med avseende på energieffektivisering i äldre bostadsområden. Stora möjligheter att effektivisera Inom ramen för Milparena har det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Göteborg byggt om och energieffektiviserat ett höghus från miljonprogrammet utifrån byggnadens förutsättningar. I huset sjönk energianvändningen enligt bebyggelseregistret, BBR, från 178 kwh per kvadratmeter till 60 KWh per kvadratmeter, och gick därmed från energiklass F till energiklass B. Så här kan man göra med de flesta gamla hus. Rent tekniskt är det sällan några större problem. Problemen är istället främst ekonomiska. Enligt Jan-Olof Dalenbäck är ett av de största problemen de fastighetsekonomiska ramar som finns för de flesta kommunala fastighetsbolag. Här finns krav på lönsamhet och avkastning, men också de mer allmänna förutsättningarna vad gäller hyressättning, ekonomiska resurser och kompetens, säger han. Dags att ändra ramarna Jan-Olof Dalenbäck konstaterar att det här projektet visat det han länge misstänkt. Nämligen att det går att göra mycket rent tekniskt, men att de ekonomiska ramarna sätter käppar i hjulen. Därför menar han att det är dags att diskutera vilka förutsättningar samhället ger de kommunala bostadsbolagen. 8
Målet är en minskning av energianvändningen med 20 procent till 2020 och en halvering fram till 2050. grammet Milparena är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers och SP Energiteknik tillsammans med Göteborg Energi, Västra Götalandsregionen, VVS-företagen och flera kommunala bostadsbolag i Västsverige. Parterna samverkar kring energieffektivisering av flerfamiljshus byggda under 1960- och 1970- talen. Projektet delfinansieras av Energimyndigheten. 9
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD FOTO: POSEIDON FOTO: POSEIDON Det kan handla om sådant som utökade bolagsdirektiv, riktade skatteavdrag, investeringsbidrag, räntebidrag, statliga lånegarantier, förändrade förutsättningar för hyressättning och möjligheterna att räkna med ökade energipriser och längre avskrivningstider. Jan-Olof Dalenbäck påpekar att man inte skall stirra sig blind på en väg framåt. Enligt honom handlar det istället om många små förändringar som kan göra effektiviseringarna lönsamma. Räknar man med lite lägre avkastning, lite högre hyra, rimliga energiprisökningar, sänkta kostnader för effektiviseringen och så vidare kan man räkna hem detta. Det gäller helt enkelt att våga tänka och agera lite utanför dagens ekonomiska ramar. Global fråga I slutänden, konstatera han, har vi inte så stort val. Vi måste effektivisera hela samhället och där är lägenheterna från miljonprogrammet en viktig post. Inte för att de kräver mer energi än andra gamla hus, utan för att de är så många. Det handlar om att ta vårt ansvar för den globala energianvändningen. Vi gör redan slut på mer resurser än jorden klarar av att återskapa. Det tragiska är att energieffektiviseringen av bostäder har varit en död fråga i två decennier. Först de senaste åren har vi börjat fokusera på detta. Det betyder med andra ord att vi ligger långt efter. Samtidigt som Jan-Olof Dalenbäck menar att vi måste göra mer på det här området tycker han att riksdagens mål kanske är lite väl optimistiska. Det är bra att målen är ambitiösa. Det visar på riktningen. Men de kanske är lite väl tuffa. Jag tror att vi når fram till en möjlig kompromiss framöver. Det viktiga nu är att politiker och bostadsbolag vågar börja tänka annorlunda kring dessa frågor. Annars blir det väldigt långt till målet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Jan-Olof Dalenbäck: Biträdande professor i installationsteknik Jan-Olof Dalenbäck jobbar på Chalmers institution för energi och miljö, där han är biträdande professor i installationsteknik och studierektor vid forskarskolan. Han har specialistkompetens med avseende på planering, projektering och utvärdering av solvärmeanläggningar samt även kunskaper om utformning och projektering av värme-, ventilations- och luftbehandlingssystem. FOTO: POSEIDON 10
Noterat från Chalmers FOTO: JONAS STENSTRÖM FOTO: JAN-OLOF YXELL FOTO: ONETONNELIFE.SE Chalmers domare i One Tonne Life Barnfamiljen Lindell i Hässelby ska försöka nå ner till utsläppsnivån ett ton CO 2 per person och år genom att leva klimatsmart i 24 veckor. Jag känner inte till något annat fall där man har räknat så här noggrant på en familjs klimatpåverkan, säger Fredrik Hedenus energiforskare på Chalmers och domare i projektet One Tonne Life. Den utvalda familjen står inför en utmaning som heter duga. Genomsnittet i världen idag ligger på cirka sju ton CO 2 per person. Till sin hjälp får familjen bland annat ett klimatsmart hus med solceller på taket som förser huset med el och tankar elbilen på garageuppfarten. Följ projektet genom den innovativa bloggmiljön på: onetonnelife.se Chalmers magasin rättar I reportaget Chalmerister erbjuder läxhjälp i förra numret användes fel foto. Så här ser Tabassum Jahan ut. Dessutom föll namnet bort på skolorna som får läxhjälp av chalmerister. Här är de: Bergsjöskolan, Ryaskolan, Sjumilaskolan, Sandeklevsskolan och Internationella Engelska Skolan. Hallå där... Louise Fornander, som doktorerar i fysikalisk kemi, och just nu arbetar med att uppmärksamma det internationella kemiåret 2011 genom filmprojektet Kemikalendern. TEXT: CHRISTOPHER KULLENBERG ROTHVALL Vad är Kemikalendern? Det är ett samarbetsprojekt mellan oss på Chalmers, Göteborgs universitet, Universeum, Molecular Frontiers och Untamed Science där vi varje månad under året gör en femminutersfilm på olika teman inom kemi som läggs upp på Youtube. Filmerna ska vara roliga och fartfyllda och riktar sig till mellan- och högstadieelever. Vi vill också nå lärare eftersom tanken är att filmerna ska kunna användas i undervisningen. Vilken är din roll? Jag är assisterande producent och tillsammans med biologen Jonas Stenström gör vi allting från att komma med idéer och planera till att skriva manus och filma. Genom filmerna försöker vi visa att kemin finns överallt omkring oss och tanken är att försöka få bort bilden av kemisten som en person i vit rock på ett laboratorium. Vad har ni fått för reaktioner? Väldigt positiva, det är många som har sett filmerna och lärarna tycker att de är jättebra och användbara i klassrummen. De är så snabba och tar bara fem minuter att visa, eleverna hinner inte tröttna. Varför engagerar du dig i att uppmärksamma kemin? Personligen har jag alltid tyckt om att lära ut och visa att kemi är roligt och finns överallt omkring oss. Det började redan när jag jobbade som guide på Universeum, vilket jag gjort sedan de öppnade. Men det roligaste är att se folks reaktioner och nu har det varit positivt från så många olika håll från barn till professorer och lärare och även från personer som inte kan kemi som säger att de lär sig genom filmerna. Vad ser du för utmaningar? Kemi är så stort och det svåra är att få med allt på bara tolv filmer under året. Vi pusslar jättemycket för att få in allt som Chalmers och GU gör inom kemin. Filmerna framöver kommer bland annat att behandla energi, industri och kärlekens kemi. Kemikalendern: www.youtube.com/kemikalendern 11
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Studenternas visioner är inspirati Peter Fröst: Professor i vårdbyggnad FOTO: JAN-OLOF YXELL Peter Fröst är professor i arkitektur på Institutionen för arkitektur på Chalmers där man arbetar för att stödja utvecklingen av arkitektur och samhällsbyggnad med konstnärlig och vetenskaplig kvalitet och i linje med hållbar utveckling. I Kiruna-projektet, som denna artikel handlar om, är han ansvarig för studenternas arbete. 12
Med friska ögon och utan några politiska eller ekonomiska begränsningar har ett trettiotal masterstudenter på Chalmers arkitekturprogram gett sig på uppgiften att rita ett nytt sjukhus till Kiruna. Resultatet: nio visioner för framtidens sjukvård. en viktig nskälla TEXT: MATTIAS HAGBERG UPPSLAGSBILD: JOUNG-MIN KIM, MICHAEL APPLE OCH SARA DAHLSTRÖM Att Kirunas stadskärna skall flytta har förmodligen inte undgått någon. Markdeformationer orsakade av gruvbrytningen i LKAB:s järnmalmsgruva kommer inom några decennier göra dagens stadskärna obeboelig. Flytten av Kiruna är ett väldigt samhällsbyggnadsprojekt. I princip skall en helt ny stad byggas, med allt vad det innebär. En drömsituation för den som är intresserad av samhällsplanering och arkitektur. Varje år får masterstudenterna på Chalmers arkitekturprogram ge sig på något skarpt projekt. I år har de tagit sig an en av de byggnader som måste rivas och byggas på nytt i samband med flytten av Kiruna: sjukhuset. De nio projekt som studenterna arbetat fram skiljer sig åt på en rad punkter. Här finns mer traditionella sjukhusbyggnader, men också byggnader och tankar som går utanför de vanliga ramarna. Många av studenterna har utgått från visioner om ett sjukhus som spelar en central roll i samhället och som fungerar mer som ett hälsocentrum än ett traditionellt sjukhus. Flera av studenternas 13
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT projekt tar också ut svängarna när det gäller formen. Peter Fröst är professor i arkitektur och ansvarig för studenternas arbete. Enligt honom skall studenternas visioner för sjukhuset i Kiruna inte bara ses som en studentuppgift. Den här typen av projekt kan fungera som katalysator för den lokala debatten kring framtidens sjukhus och sjukvård i Kiruna och Norrbotten. I och BILD: ERIK ANDERSSON & MARCUS BREMHOLT med att studenterna inte behöver ta hänsyn till opinion, politiker eller ekonomi kan de tänka mer fritt och visionärt. Det är en inställning som Richard Lif, fastighetschef på Norrbottens läns landsting, delar. Det här är egentligen det första som görs kring ett nytt sjukhus i Kiruna. Studenternas visioner har redan fått uppmärksamhet i Norrbotten och diskuterats i media. Jag tror verkligen att studentprojekt av det här slaget kan betyda mycket, säger han, och fortsätter: Jag är mycket imponerad. Det är mycket hög kvalitet på de här nio projekten. Här får vi infallsvinklar och idéer som vi aldrig skulle ha fått om vi gått till en vanlig konsultfirma. Jag tror att det här kan få stor betydelse för hur vi tänker och diskuterar kring den här frågan framöver. Framför allt tror han att den här typen av studentprojekt kan ha stor betydelse eftersom de inte skall genomföras på riktigt. När man tar fram skarpa förslag hamnar fokus snabbt på problem och på det som folk anser är fel. Utifrån studenternas projekt kan vi istället prata om möjligheter och visioner. Fakta: Vårdarkitektur Samarbetet med landstingen bygger på att Chalmers som enda arkitektskola i Norden har vårdarkitektur som ett fast inslag i sin masterutbildning. Undervisningen har också en tydlig koppling till forskning som pågår på Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers. 14
I andra delar av världen har man hittat nya lösningar beträffande saneringsmetoder. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. sanering På väg mot hållbar TEXT: MATTIAS HAGBERG Det finns drygt åttiotusen områden i Sverige som kan vara så förorenade att de är i behov av sanering. Chalmersforskare söker svaret på frågan om hur en sådan ska göras så hållbar som möjligt. 15
TEMA SAMHÄLLSBYGGNAD Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Sverige har många områden som är så förorenade att de måste saneras. Det handlar framför allt om gamla industritomter, och enligt samstämmiga bedömare är dessa områden ett allvarligt miljöproblem. Det här är en historisk synd som har sin bakgrund i flera hundra år av industrialisering. I dag har vi ett ansvar att se till att dessa synder inte innebär några påtagliga risker för människa och miljö, i dag och i morgon. Det säger Lars Rosén, professor i teknisk geologi och föreståndare för Chalmers kompetenscentrum för efterbehandling av förorenade områden, Frist, Forum för Risk Investigation and Soil Treatment. Vi arbetar framför allt med att ta fram metoder för att göra all denna sanering så hållbar som möjligt, såväl ekonomiskt som miljömässigt, säger han. Under de senaste åren har frågan om dessa områden fått ökad aktualitet. Den främsta orsaken är storstädernas expansion och behovet av nya tomter för bostäder och kontor. Aktuella exempel är gamla varvsområden som byggs om till moderna stadsdelar som Hammarbyhamnen i Stockholm, Norra Älvstranden i Göteborg och Västra hamnen i Malmö. Med en budget på ungefär 500 miljoner kronor per år är sanering av förorenade områden i dag miljödepartementets näst störta utgiftspost. Men det är bara en del av den totala kostnaden. Staten bekostar bara sanering av de områden där det inte finns någon med tydligt ansvar för föroreningen. I de flesta fall är det den som smutsat ner som själv får betala i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Försiktiga uppskattningar gör gällande att det svenska samhället varje år lägger flera miljarder kronor på sanering av förorenade områden. Dyrt och komplicerat Det vanligaste sättet att sanera är att gräva ut det förorenade området och lägga jorden på deponi. Så gör vi traditionellt i Sverige, men jag är inte säker på att det är den mest hållbara lösningen. I andra delar av världen har man hittat nya lösningar. Det är med andra ord dags att ifrågasätta grävsaneringen. Det är en metod som enligt Lars Rosén måste tänkas över av tre orsaker. För det första är det mycket kostsamt. För det andra kräver den omfattande transporter det kan handla om tusentals lastbilar med jord. Och för det tredje exponeras de som jobbar med saneringen för risker. Man kan säga att vi jobbar med att undersöka hur hållbar själva saneringen är. Eller rättare sagt, hur den skall göras hållbarare. Tvärvetenskapligt På Frist har forskarna tagit ett helhetsgrepp och utvärderar just nu olika sorters saneringsalternativ. De undersöker olika metoder för sanering som exempelvis olika sätt för att filtrera bort föroreningar och metoder för återvinning av metaller ur schaktmassor. Man tittar också på olika sätt att undersöka föroreningar i marken. I motsats till den traditionella forskningen på det här området, som framför allt varit teknisk, jobbar vi tvärvetenskapligt. Kopplat till Frist finns miljöekonomer, statistiker, geologer, ingenjörer och vi arbetar även med miljömedicinare. Man kan säga att vår forskning är såväl teknisk som samhällelig. Frist är inte bara tvärvetenskapligt, centrat är också sektorsöverskridande. Kopplat till kompetenscentrumet finns myndigheter och företag. Den kunskap som vi tar fram är ju bara värdefull om den kan omsättas i praktisk verksamhet. FOTO: JAN-OLOF YXELL Lars Rosén: Professor i teknisk geologi Lars Rosén arbetar med forskning, utbildning och konsultuppdrag inom hydrogeologi och riskhantering. Såväl forskning/utbildning som konsultuppdrag är inriktade mot vattenskydd samt undersökning och efterbehandling av förorenad jord och grundvatten. Hans specialområden är sårbarhets-, risk- och kostnads/nyttoanalyser för vattenskydd och efterbehandling av förorenade områden. Fakta: Frist Frist, Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, består i dag av tolv personer och är en samverkan mellan högskola och andra intressenter kring forskning och utveckling inom förorenade områden. Frist består av en kärngrupp av partners: Chalmers, NCC, Renova AB och Sweco. Knutna till Frist är också Länsstyrelsen i Västra Götaland och Fastighetskontoret vid Göteborgs stad. Frist startade 2004. 16
Från rymddesign till slumdesign Maria Nyström har gjort sig känd som designer för Nasa. Hon har bland annat varit med och arbetet fram ett koncept för bostäder på Mars. Erfarenheter hon tar med sig till Östafrika och arbetet med att starta upp en akademi för samhällsbyggnad i Kisumu. TEXT: MATTIAS HAGBERG FOTO: CATARINA ÖSTLUND 17
Världen urbaniseras i ett rasande tempo. Varje dag växer världens samlade stadsbefolkning med ungefär 300 000 personer. Snabbast är tillväxten i Afrika där många städer i dag hukar under trycket från befolkningsökning och inflyttning. Många gånger handlar det om en fullständigt okontrollerbar och ohållbar expansion. Framför allt är det städernas slumområden som växer. Maria Nyström, professor i hållbar design vid Göteborgs universitet och Chalmers, har under många år intresserat sig för denna exempellösa expansion och för möjligheterna att göra den socialt och ekologiskt hållbar. Framför allt har hon jobbat med studentprojekt i staden Kisumu i Kenya. Kisumu är ungefär lika stort som Göteborg. Men det finns ingen stadsplan eller några officiella kartor över staden. Kisumu växer snabbt och det är framför allt slumbyar och flyktingläger i utkanten av staden som står för tillväxten, säger hon och fortsätter: Här finns med andra ord ett stort behov av att lösa en rad akuta problem. Det handlar om vatten och avlopp, energiförsörjning, trafik, trygghet och så vidare. Ta bara en sådan sak som att Kisumu ligger intill Victoriasjön, som är helt ekologiskt ödelagd. Tillsammans med studenter från såväl Sverige som Kenya har hon genomfört flera projekt i Kisumu, ett arbete som nu förhoppningsvis skall bli permanent i och med bildandet av East Africa Urban Academy en lokal akademi för frågor kring samhällsbyggnad. Maria Nyström: Professor i hållbar design FOTO: JAN-OLOF YXELL Maria Nyström har byggt upp forskning och utbildning rörande livsvillkor i både städer och på andra planeter. År 2000 utnämdes Maria Nyström av SWEA till Årets Svenska Kvinna för sitt stora intresse för och många års forskning om miljöns och klimatets betydelse för byggnadsteknik och arkitektur speciellt med hänsyn till kvinnors hälsa. 18
Krönikan FOTO: GÖRAN OLOFSSON Ove Sernhede är föreståndare för Centrum för Urbana Studier. Han är professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och gästprofessor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö Högskola. Kunskapsstaden Göteborg Alla måste få möjlighet att vara med! Tanken är att den här skolan skall bli en kraft att räkna med i Kisumu. Det skall bli en flexibel skola som jobbar med konkreta projekt ute i samhället. Maria Nyström påpekar att det är viktigt att jobba lokalt med frågor om hållbarhet, särskilt i snabbt växande städer. Miljöfrågor blir snabbt globala och abstrakta, men skall vi göra något måste det ske lokalt. Det kan handla om hur vatten, avlopp och energi skall hanteras i till exempel Kisumu. Maria Nyström har tidigare jobbat med design för Nasa och då bland annat tagit fram ett koncept för boende på Mars. Det arbetet kan framstå som avlägset från jobbet i Kisumu, men själv tycker hon att det är precis tvärtom. De frågor hon jobbade med på Nasa är nära besläktade med frågorna som hon och hennes studenter jobbar med i Östafrika. Det handlar om att bygga slutna system som är livsförsörjande och om att hålla allt som är människofientligt utanför dessa system. Jag tror att vi kan lära oss mycket av rymddesignen, säger hon. Göteborg lanserar sig som kunskapsstad. Tillsammans bildar universitetet och Chalmers två tunga spelare i detta koncept. Men segregationen, i kombination med lärosätenas fokus på närvaro i innerstaden, har inneburit att högre utbildning för många framstår som en värld man inte har tillträde till. I universitetets och Chalmers uppdrag finns ett åtagande att vara tillgängliga för alla människor i staden. Det är en stor utmaning och utgångspunkten för Göteborgs universitet och Chalmers satsning på Centrum för Urbana studier, lärande och konstnärliga praktiker i Hammarkullen. Centret möter alltså ett anständighetskrav om synlighet och närvaro i hela staden. Det har också ambitionen att hitta former för att knyta an till och låta de erfarenheter och kunskaper som finns företrädda hos Angeredsborna befrukta och utveckla den högre utbildningen. Det kan handla om kulturarbetare, lärare, vetenskapsmän men också många andra grupper. Man skulle kunna säga att ett av centrets uppgifter är att arbeta fram former för att förstå hur globaliseringens lokala avtryck kan växlas in och bli en del av en läroprocess som får Universitetet, Chalmers och Göteborg i sin helhet att utvecklas och växa. Först då, när alla invånare i staden är inbegripna, kan vi med verklig tyngd tala om Göteborg som kunskapsstad. Ambition är inte att utveckla en verksamhet för att hålla kvar Angeredsborna i Angered. Centret ser det som viktigt att det unga Angered i högre grad blir medvetet om att högskolan är en möjlighet även för dem. Om alla blir varse sin rätt till högre utbildning stärker det allas rätt till och delaktighet i stadens utveckling. Frågorna är speciellt viktiga när stadsrummet hierarkiseras och vissa områden hettas upp medan andra stigmatiseras. I Göteborg tenderar människor med olika sociala och ekonomiska villkor att bli allt mer separerade från varandra. Centret vill bidra till att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan olika grupper av människor i staden som är åtskilda idag vår utgångspunkt är att möten befruktar och utvecklar. En annan tanke är att vara en mötesplats för olika institutioner som vill lägga enstaka föreläsningar, kurser eller delar av kurser i Hammarkullen. Arkitektur, kulturvård, socialt arbete, journalistutbildningen, lärarprogrammet, Museion, globala studier och flera konstutbildningar har redan gjort detta. Genom de möten som uppstår i detta utbyte kan centret utveckla nya tvärvetenskapliga kurser och forskningsprojekt. Ett av centrets fokus utgörs av en problematisering av relationen mellan plats, identitet och lärande. Forskningen vid centret har studerat de processer av ojämn utveckling som kännetecknar Göteborg och vill genom att skapa tvärvetenskapliga kurser, där arkitekter, lärare, socialarbetare, poliser, socialmedicinare och konstnärer tillsammans studerar stadens möjligheter till utveckling genom kollektiva läroprocesser vägledda av strävan att fördjupa demokratin och ge alla invånare förutsättningar till ett likvärdigt medborgarskap. Centret intresserar sig för platsens, forskningens och konstens roll i dessa läroprocesser. 19
P PROFILEN INGVAR CARLSSON FOTO: SCANPIX 20