Ekobrottsmyndighetens verksamhetsplan 2009 Januari 2009
Sida 1 (15) Ert Er beteckning Generaldirektörens förord Genom regleringsbrevet har regeringen för år 2009 anvisat drygt 396 miljoner kronor för Ekobrottsmyndigheten. Vi går in i 2009 med en belastning på anslagskrediten på cirka 6 miljoner kronor. För att vi ska kunna ha resurser för brottsbekämpningen i nivå med år 2008, måste vi utnyttja hela anslaget samtidigt som vi har kvar en relativt hög belastning på anslagskrediten. Ekobrottsmyndighetens verksamhet utgår från medborgarperspektivet och ska svara väl mot de krav som ställs enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utredningar och åtal ska motsvara höga krav på rättslig kvalitet och inriktas mot en kvalificerad process i domstol. All handläggning ska ske med sikte på utredning och lagföring inom skälig tid och med totalt sett minskade genomströmningstider i rättskedjan. Den strategiska inriktningen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2009 har ett nationellt perspektiv och utgår från de mål regeringen har angivit samt den problembild som presenteras i Omvärlds- och hotbildsanalysen 2008. Det innebär att ekobrottsbekämpningen i hela landet ska bli mer samordnad och effektiv och att Ekobrottsmyndigheten ska bidra med sin specialistkompetens utan organisatoriska eller geografiska hinder. För att målen med en mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet och en mobilisering mot den grova och organiserade brottsligheten ska uppnås krävs också en utvecklad samverkan och samordning med myndigheter och näringsliv. Ekobrottsmyndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag. Myndigheten ska vidta åtgärder för att antalet brott ska minska och särskilt inrikta insatserna till områden där risken för att brott begås är stor. Bekämpningen av penningtvätt och åtgärderna för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott ska öka och samarbetet både nationellt och internationellt ska förstärkas. Ekobrottsmyndigheten ska också vidta åtgärder för att höja lagföringen och öka kvaliteten och effektiviteten i utrednings- och lagföringsverksamheten. Mängdbrottsenhetens arbete med att utreda och lagföra mindre allvarlig brottslighet rättssäkert, enhetligt och snabbt ska fortsätta. Genom en underrättelsestyrd brottsbekämpning ska myndigheten förstärka insatserna mot den allvarliga ekonomiska brottsligheten och dela det gemensamma ansvaret för insatserna i mobiliseringen mot den grova och organiserade brottsligheten. Det innebär en prioritering av brottslighet som hotar finansmarknaderna, grov ekonomisk brottslighet som har koppling till annan allvarlig och ofta organiserad brottslighet samt allvarlig brottslighet inom den svarta sektorn. Den viktigaste förutsättningen för att Ekobrottsmyndigheten ska nå sina mål är att medarbetarna får använda och utveckla sin kompetens i en god arbetsmiljö med en framåtsträvande personalpolitik. Personalpolitik och arbetsmiljö är prioriterade områden och viktiga delar i myndighetens utvecklingsplan för åren 2008-2010. Inriktningen och prioriteringarna för verksamheten under år 2009 kan i enlighet med regeringens mål inriktas sammanfattas på följande sätt. Fortsatta insatser för att förebygga ekonomisk brottslighet Ökad lagföring och höjd kvalitet i brottsutredningsverksamheten Förstärkt fokus på allvarlig ekonomisk brottslighet och grov och organiserad brottslighet Ökad medverkan i bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten Nationell samordning Varje chef inom myndigheten ska gå igenom verksamhetsplanen med sina medarbetare och planera arbetet vid kammaren eller enheten efter verksamhetsplanen. Alla medarbetare bör ges Postadress Gatuadress Telefon Telefax
Sida 2 (15) förutsättningar att vara delaktiga och använda sin kompetens i ett uthålligt och konsekvent arbete mot de mål som anges i verksamhetsplanen. Genom att medarbetarna i Ekobrottsmyndigheten gemensamt utvecklar verksamheten i enlighet med denna verksamhetsplan genomför vi vår vision att skapa trygghet och rättvisa för medborgarna och bidrar till att statsmakternas mål för rättsväsendet kan uppnås. Gudrun Antemar
Sida 3 (15) 1. Utgångspunkter för verksamhetsmålen 2009 Ekobrottsmyndighetens uppgifter som en specialistmyndighet i brottsbekämpningen definieras genom myndighetens instruktion och de mål för verksamheten som regeringen anger i regleringsbrevet för varje verksamhetsår. Under de senaste åren har myndighetens verksamhet utvecklats i mycket positiv riktning med ökad lagföring, kortare genomströmningstider och minskade balanser. Samtidigt har statsmakternas krav på samverkan och samordning i brottsbekämpningen ökat. En mer effektiv ekobrottsbekämpning i hela landet har blivit ett viktigt led i kampen mot den allvarligaste brottsligheten. Bekämpningen av grov organiserad brottslighet och inriktningen mot penningtvätt samt förverkande och återförande av brottsvinster är gemensam och viktig uppgift för de brottsbekämpande myndigheterna. Uppdraget ska genomföras genom en fördjupad samverkan både nationellt och internationellt. Det är med dessa utgångspunkter som verksamhetsmålen för Ekobrottsmyndighetens verksamhet år 2009 anges i det följande. 2. Nationell samordning Mål Ekobrottsmyndigheten ska utveckla den nationella samordningen av ekobrottsbekämpningen. Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens ska användas mot den allvarligaste ekobrottsligheten och i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Strategisk inriktning Ekobrottsmyndigheten ska följa och analysera samhällsutvecklingen och samhällsekonomin så att förhållanden som påverkar den ekonomiska brottsligheten på kort och lång sikt tidigt kan identifieras. Omvärldsanalysen ska tillsammans med kriminalunderrättelsetjänsten särskilt inriktas mot att identifiera nya former av ekonomisk brottslighet på ett tidigt stadium och förhållanden som långsiktigt påverkar inriktningen för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten ska i tillsammans med samverkande myndigheter inrikta och följa upp ekobrottsbekämpningen i ett nationellt perspektiv. Ekobrottsmyndighetens specialistkunskaper ska användas där det behövs utan geografiska eller organisatoriska hinder. Ekobrottsmyndigheten ska samverka med andra myndigheter genom strategiska och operativa åtgärder så att lagföringen av penningtvätt ökar och brottsutbyten förverkas eller återförs i högre utsträckning. Ekobrottsmyndigheten ska i högre grad medverka i det internationella samarbetet mot den allvarligaste brottsligheten. Informationsutbytet inom EU genom Assets recovery offices ska prioriteras. En plan som anger inriktningen för Ekobrottsmyndighetens samverkan med myndigheter, näringsliv och organisationer ska tas fram i syfte att fördjupa och effektivisera samarbetet så att resurserna för brottsbekämpningen kan inriktas mot de områden där effekterna blir störst.
Sida 4 (15) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Ekobrottsmyndighetens specialistkompetens ska bidra i bekämpningen av grov och organiserad brottslighet. Ekobrottsmyndighetens medverkan i Operativa rådets arbete ska förstärkas genom att överåklagaren deltar vid rådets sammanträden tillsammans med chefen för Ekobrottskansliet. Ekobrottsmyndighetens samverkan genom de regionala underrättelsecentrumen (RUC) i Stockholm, Göteborg och Malmö och det nationella underrättelsecentret (NUC) ska utvecklas. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst ska inom ramen för bekämpningen av grov organiserad brottslighet bidra med analyser i ett nationellt perspektiv. Åtgärder för ett myndighetsgemensamt IT-stöd Ett väl fungerande IT-stöd är en förutsättning för en effektiv ekobrottsbekämpning. För att underlätta samverkan mellan de berörda myndigheterna på detta område ska följande åtgärder prioriteras i arbetet med att uppnå ett myndighetsgemensamt IT-stöd. I samverkan med Åklagarmyndigheten och Skatteverket ska rutiner utvecklas som leder till en ökad kvalitet i brottsanmälningarna från Skatteverket. En säker e-postlösning och ett utvecklat IT-stöd för brottsanmälan ska tas fram. I samverkan med Åklagarmyndigheten ska utvecklingsarbete ske för ett utökat IT-stöd i den operativa verksamheten, bl.a. genom elektronisk stämning samt förbättrade underrättelserutiner till polisen och domstolarna. Ekobrottsmyndighetens representation i RIF-rådet och medverkan i rådets arbete ska ges hög prioritet. Åtgärder för myndighetsgemensam kompetensutveckling Ekobrottsmyndighetens ansvar för metodutveckling och kompetensutveckling inom ekobrottsbekämpningen ska ha följande inriktning. Åklagare, poliser och andra medarbetare i de brottsbekämpande myndigheter som har inriktning mot ekonomisk brottslighet ska erbjudas tillräcklig utbildning och kompetensutveckling. En ny grundutbildning ska tillhandahållas från och med den 1 juli 2009. Arbetet med en ny vidareutbildning ska påbörjas hösten 2009. Ekobrottsmyndigheten ska fortsätta samarbetet med Finansinspektionen i syfte att vidareutveckla arbetsmetoder och kompetens mot en ökad lagföring av brott på de finansiella marknaderna och en ökad kvalitet och effektivitet i brottsutredningarna och i processföringen. Brottslighet avseende användningen av EU-relaterade medel Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i Sverige. Det innebär bl.a. att myndigheten utreder misstänkta bedrägerier med EU-medel i hela landet. EU-bedrägerierna handläggs vid en ekobrottskammare i Stockholm, vilket innebär en samlad och ökad kompetens, en enhetligare rättstillämpning och effektivare utredning. Vid Ekobrottsmyndigheten finns Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet), som ska främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel och åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ska:
Sida 5 (15) främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EUrelaterade medel, följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt föreslå eller initiera åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen, vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte, analysera och utvärdera insatserna på området. Under 2009 ska SEFI-rådet bedriva verksamhet enligt sin verksamhetsplan. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot riskområden för ny brottslighet till följd av den nya programperioden rörande EU:s strukturfonder. SEFI-rådet ska vidare ge utbildningar riktade till de förvaltande myndigheter som ansvarar för den nationella hanteringen av EU-medel. Återrapportering och uppföljning Planeringsdirektören ska fortlöpande återrapportera till generaldirektören samt senast den 1 december 2008 i en skriftlig rapport lämna en sammanhållen beskrivning och analys av hur den nationella samverkan i ekobrottsbekämpningen har utvecklats och dess resultat. 3. Mål som tar sikte på medborgarna 3.1 Brottsförebyggande arbete 3.1.1 Regeringens mål För verksamheten Brottsförebyggande arbete har regeringen ställt upp målet att antalet brott ska minska. 3.1.2 Mål och inriktning för det brottsförebyggande arbetet Mål Ekobrottsmyndigheten ska vidta åtgärder för att antalet brott ska minska. Strategisk inriktning Det brottsförebyggande arbetet ska ske långsiktigt och med följande strategiska inriktning. Riskområden för ekonomisk brottslighet ska identifieras. Upptäcktsrisken och den upplevda upptäcktsrisken ska öka. Kunskapen om ekonomisk brottslighet och kompetensen bland berörda myndigheter och organisationer ska öka. Ekobrottsmyndigheten ska ta fram nationella och regionala problembilder som belyser utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar. Ekobrottsmyndigheten ska inom ramen för Ekorådet, SAMEB-verksamheten och andra samverkansformer utveckla samarbetet med myndigheter, näringsliv och organisationer.
Sida 6 (15) 3.1.3 Återrapportering och uppföljning Rätts- och utvecklingsenheten ska återapportera följande. Varje kvartal ska enheten redovisa hur det brottsförebyggande arbetet fortskrider och vilka projekt som genomförts med en analys av vilka resultat som uppnåtts. Senast den 1 december 2009 ska en sammanhållen beskrivning och analys lämnas av hur det brottsförebyggande arbetet utvecklats under år 2009. De brottsförebyggande insatserna ska beskrivas och dess effekt för att nå målet att förhindra brott ska analyseras. Rapporten ska belysa hur samverkan med de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet samt med myndigheter, näringsliv och andra organisationer har utvecklats. Antalet och andelen timmar som har använts för brottsförebyggande verksamhet ska redovisas. 3.1.4 Uppdrag Samverkan med de regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet och de lokala brottsförebyggande råden Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande samarbete på regional och lokal nivå inom ramen för de regionala samverkansorganen (SAMEB) och de lokala brottsförebyggande råden ska utvecklas. Ekobrottsmyndigheten ska ta fram regionala problembilder som kan ligga till grund för samordningen av myndigheternas brottsförebyggande samverkan inom ramen för SAMEB. Ekobrottsmyndigheten ska bidra med erfarenheter från lagförings- och utredningsverksamheten för att stödja samordningen av det brottsförebyggande arbetet inom de myndigheter som ingår i SAMEB. Ekobrottsmyndigheten ska stödja ekobrottsförebyggande initiativ på regional och lokal nivå, medverka i utvärdering av genomförda aktiviteter och sprida kunskap till andra regionala och lokala brottsförebyggande projekt. Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer Samverkan med näringslivet och arbetslivets organisationer ska fortsätta och under år 2009 ska följande genomföras. Forensiska rådet ska vidta olika åtgärder för att identifiera riskområden för ekonomisk brottslighet i näringslivet. Särskilda projektplaner ska tas fram för genomförandet av riktade brottsförebyggande insatser utifrån identifierade risker. Särskilda brottsförebyggande insatser ska genomföras målgruppen enmans- och fåmansföretagare i riskzonen. En särskild ungdomssatsning Ett långsiktigt brottsförebyggande arbete har påbörjats i syfte att tillsammans med andra myndigheter och organisationer hindra att ungdomar rekryteras till svart arbete. Det planerade arbetet ska pågå under minst tre år. Under 2008 har arbete påbörjats med att ta fram en projektplan i samverkan med andra myndigheter. Projektplanen identifierar insatser som kan göras för att hindra rekrytering av ungdomar till svart arbete och anger hur insatserna ska återrapporteras och analyseras under treårsperioden. Under år 2009 ska Ekobrottsmyndigheten arbeta i enlighet med projektplanen. Vidare ska ett särskilt informationsmaterial tas fram som riktar sig till lärare i gymnasieskolorna. Arbetet ska bedrivas i samverkan med bl.a. Skolverket. Brottsförebyggande information
Sida 7 (15) Ekobrottsmyndigheten ska fortsätta satsningen med informationsfoldrar med ett brottsförebyggande budskap som belyser risker och konsekvenser med ekonomisk brottslighet. Under 2009 ska följande informationsfoldrar produceras eller uppdateras: Informationen på Ekobrottsmyndighetens hemsida om det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas och förbättras. Informationsfoldern om bokföringsbrott ska förenklas och ges en tydligare inriktning mot småföretagare som målgrupp. Informationsfoldern om penningtvätt ska utvecklas så att den riktar sig också till de kategorier som omfattas av ny lagstiftning om skyldighet att anmäla misstänkt penningtvätt. 3.2. Kriminalunderrättelseverksamheten Mål Kriminalunderrättelseverksamheten ska effektiviseras och renodlas genom att Ekobrottsmyndighetens underrättelsemodell ska tillämpas. Strategisk inriktning Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst ska bidra med sin specialistkompetens i ett nationellt perspektiv, medverka till att förhindra, upptäcka och avbryta grov och organiserad ekonomisk brottslighet, ta fram nationella och regionala analyser som belyser utvecklingen av den grova och organiserade ekonomiska brottsligheten samt kriminella aktörers organisation och metoder, genom analyser bidra till att återföra brottsvinster, samt samverka med polisens och andra myndigheters underrättelsetjänster inom ramen för det nationella underrättelsecentret (NUC) och de regionala underrättelsecentren (RUC). Uppdrag Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst ska ta fram en underrättelsebild som beskriver den grova och organiserade brottsligheten på både nationell och regional nivå samt hur den ska tillämpas i myndigheten, samt metoder för uppföljning och utvärdering av kriminalunderrättelseverksamheten, både avseende arbetsmetodiken och resultatet av arbetet. Återrapportering och uppföljning Polischefen ska till generaldirektören fortlöpande och minst varje tertial ge en återrapportering om vad som framkommit av strategisk betydelse vid kriminalunderrättelsearbetet, både när det gäller införandet av underrättelsemodellen och framtagandet av underrättelsebilden. Polischefen ansvarar för att senast den 1 december 2009 återrapportera resultatet av kriminalunderrättelseverksamhet med en analys över hur verksamheten har utvecklats och vilka effekter det har haft i verksamheten under 2009.
Sida 8 (15) 3.3 Åtgärder mot penningtvätt och förstärkta insatser för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott Mål Åtgärderna mot penningtvätt ska öka och brottsutbyten ska förverkas eller återföras i högre utsträckning. Under 2009 ska minst 200 yrkanden om kvarstad som syftar till att säkra tillgångar inför ett framtida förverkande eller återförande av brottsvinster framställas. Strategisk inriktning Ökade insatser mot penningtvätt och förstärkta insatser för att förverka eller återföra brottsvinster är en viktig del i kampen mot den allvarligaste brottsligheten. Under år 2009 ska Ekobrottsmyndigheten ha följande strategiska inriktning. Utbyte av brott ska spåras, säkras och återföras i ökad omfattning. Verksamheten ska samordnas med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen och med andra berörda myndigheter. Brottsutbytesenheten ska under 2009 genomföra följande. Internationellt samarbete inom ramen för Assets recovery offices ska lämnas inom de tidsramar som anges i det regelverk som styr verksamheten. Vidareutveckling av arbetsmetoder som syftar till ett större genomslag för regler om förverkande av brottsvinster m.m. En förstärkt samverkan med ekobrottskamrarna och kriminalunderrättelsetjänsten så att antalet ärenden där brottsutbytesenheten bidrar till lagföringen ökar väsentligt. Sådana ärenden bör i vart fall öka med minst 50 procent. En förstärkt samverkan med andra myndigheter för att öka antalet förverkanden och återförande av brottsutbyten. Återrapportering Brottsutbytesenheten ska senast den 1 december 2009 återrapportera hur verksamheten har bedrivits och utvecklats med angivande av vilka åtgärder som vidtagits samt göra en analys av hur verksamheten har bidragit till bekämpningen av grov och organiserad brottslighet. Ekobrottskamrarna ska varje kvartal återrapportera följande. Hur många yrkanden om kvarstad som syftar till att säkra tillgångar inför ett framtida förverkande eller återförande av brottsvinster som har framställts. Hur många yrkanden som framställts om förverkande med stöd av den lagstiftning som infördes den 1 juli 2008 om s.k. utvidgat förverkande.
Sida 9 (15) 3.4 Utredning och lagföring 3.4.1 Regeringens mål Regeringens mål för verksamheten Utredning och lagföring är att lagföringen ska öka och att Ekobrottsmyndigheten ska bedriva utvecklingsarbete för att höja kvaliteten och effektiviteten i brottsutredningsverksamheten och processföringen. 3.4.2 Strategisk inriktning för utredning och lagföring Den strategiska inriktningen utgår från de mål regeringen har angivit samt den problembild som presenteras i Ekobrottsmyndighetens Omvärlds- och hotbildsanalys för år 2008. Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten ska främst inriktas mot följande områden. Brottslighet som hotar finansmarknaderna Ekonomisk brottslighet inom den svarta sektorn Ekonomisk brottslighet som har kopplingar till annan grov och organiserad brottslighet Bekämpning av penningtvätt samt åtgärder för att spåra, säkra och återföra utbyte av brott Ekobrottskamrarna och övriga enheter ska bedriva verksamheten så att följande verksamhetskrav uppfylls. Mål för kvaliteten och effektiviteten i brottsbrottsutredningsverksamheten och processföringen Kvaliteten och effektiviteten i brottsbrottsutredningsverksamheten och processföringen ska höjas. Strategisk inriktning För att målen med ökad lagföring samt höjd kvalitet och effektivitet ska kunna nås ska utredningsoch lagföringsverksamheten ha följande strategiska inriktning. De anvisade handläggningsrutinerna i Ekobrottsmyndighetens handböcker för mängd- och projektärenden ska tillämpas. Enhetligheten i åklagarnas rättstillämpning ska öka. De processuella reglerna i rättegångsbalken om en modernare rättegång och förundersökningsbegränsning ska få ökat genomslag i åklagarnas rättstillämpning. Yrkande om näringsförbud och företagsbot ska framställas i ökat omfattning. Kammarcheferna svarar för att det i kvartalet avslutas i genomsnitt minst nio projektärenden per åklagare och redovisas i genomsnitt minst 10 analyser per ekorevisor till förundersökningsledarna. Kammarkommissarierna svarar för att rationella och rättssäkra rutiner för förhör tillämpas och att slutredovisade utredningar i Dur Två ökar. Kommissarierna vid de polisoperativa enheterna och cheferna för de operativa serviceenheterna inriktar verksamheten så att lagförings- och utredningsverksamheten vid ekobrottskamrarna kan uppnå målen. Lagföringsmål Lagföringen ska öka. Antalet och andelen misstänkta personer som lagförts ska öka. Antalet brottsmisstankar som lett till lagföring ska öka. Antalet och andelen ärenden som har lagförts ska öka. Antalet avslutade brottsmisstankar respektive avslutade ärenden ska öka.
Sida 10 (15) Mål för genomströmningstiderna Handläggningstiderna och domstolsbalanserna ska minska. Tiden från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan ska i genomsnitt vara högst 50 dagar för mängdärenden, högst 180 dagar för projektärenden och högst 365 dagar för särskilt krävande ärenden. Överåklagaren ska underrättas om ett mål beräknas ta eller har tagit mer 365 dagar från det att anmälan kom in till dess att åtal väcks. Tiden från inkommen brottsanmälan till beslut i förundersökningsfrågan ska vid varje kammare eller mängdenhet i genomsnitt vara högst 30 dagar avseende särskilt krävande ärenden och projektärenden samt sju dagar avseende mängdärenden. Tiden från det att en förundersökning färdigställs till beslut i åtalsfrågan ska vid varje ekobrottskammare i genomsnitt vara högst 30 dagar för projektärenden. Handläggningen av målen ska planeras så att domstolsbalanserna kan minska. 3.4.3 Särskilda uppdrag Allvarlig ekonomisk brottslighet samt grov och organiserad brottslighet Inriktning Enligt uppdrag från regeringen ska Ekobrottsmyndigheten vidta åtgärder för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av den allvarliga ekonomiska brottsligheten samt förstärka insatserna för att bekämpa grov och organiserad brottslighet. Ansvar, uppdrag och uppföljning Varje chef ska inom sitt ansvarsområde fortlöpande följa upp att verksamheten inriktas så att angivna prioriteringar följs och att möjligheterna till samordning med andra enheter och kammare tas till vara. Därutöver gäller följande. Överåklagaren ska fortlöpande återrapportera arbetet i Operativa rådet till generaldirektören och till berörda ekobrottskammare och enheter. Den strategiska kriminalunderrättelsetjänsten ska fortlöpande rapportera arbetet inom det nationella underrättelsecentret och i de regionala underrättelsecentrumen till generaldirektören och till berörda ekobrottskammare och enheter. Ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna ska utveckla sin samverkan i syfte att säkerställa att operativa resurser avsätts för bekämpning av grov och organiserad brottslighet inom de områden som är prioriterade. Ekobrottskamrarna ska säkra ett effektivt resursutnyttjande genom ett ökat samarbete över kammar-, enhets-, och ortsgränser. Ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna ska utveckla samordningen mellan kriminalunderrättelsetjänsten och utrednings- och lagföringsverksamheten. Ekobrottskamrarna ska kontakta brottsutbytesenheten i samtliga ärenden där det finns goda förutsättningar för att spåra, säkra, förverka och förverka utbyte av brott. Ekobrottskamrarna ska varje kvartal återrapportera hur många yrkanden om näringsförbud och företagsbot som har framställts. Ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna ska gemensamt för varje huvudort senast den 1 december 2009 till generaldirektören överlämna en rapport över de åtgärder som har vidtagits för att förstärka och vidareutveckla bekämpningen av allvarlig ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet. Redovisningen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och analys av verksamheten och vilken effekt som uppnåtts. Av redovisningen ska framgå hur stor del av ekobrottskamrarnas och polisenheternas resurser som använts för att bekämpa allvarlig ekonomisk brottslighet samt grov och organiserad brottslighet.
Sida 11 (15) Internationellt samarbete Mål Det internationella samarbetet ska utökas, bl.a. genom att ett Assets recovery office ska inrättas vid myndigheten. Inriktning Det internationella samarbetet ska utvecklas. Ett Asset Recovery Office ska inrättas och bemannas vid myndigheten. De erfarenheter och den kompetenshöjning som verksamheten ger ska tas till vara inom myndigheten. Fler ärenden om möjligt ska hänvisas till Eurojust. Ansvar, uppdrag och uppföljning Rätts- och utvecklingsenheten ska tillsammans med de internationella kontaktåklagarna särskilt inrikta sitt arbete enligt följande. Utbildning om internationellt rättsligt samarbete ska genomföras vid minst två tillfällen under året. En konferens om internationellt rättsligt åklagarsamarbete ska hållas under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. Det nordiska samarbetet ska utvecklas enligt de riktlinjer som överenskommits mellan de ekobrottsbekämpande myndigheterna i de nordiska länderna. Samarbetet med Sveriges representant i det europeiska åklagarkontoret Eurojust ska stärkas. En redovisning av de åtgärder som har vidtagits för att utveckla det internationella samarbetet ska lämnas till generaldirektören senast den 1 december 2009. Redovisningen ska innehålla en sammanhållen beskrivning och bedömning av verksamheten på detta område. Underrättelser vid hemliga tvångsmedel Kamrarna ska senast den 1 december redovisa hur många underrättelser som åklagare vid myndigheten under 2009 har lämnat till enskilda med anledning av att dessa varit utsatta för hemliga tvångsmedel, hur många underrättelser som har lämnats till en annan än den misstänkte, hur många förfrågningar om användning av hemliga tvångsmedel som vid årets slut har riktats till myndigheten, samt hur många personer som har varit föremål för bevakning med anledning av användning av hemliga tvångsmedel. Av redovisningen ska framgå den totala utgiften för detta arbete, uppdelat på antalet årsarbetskrafter som har använts för denna uppgift och övriga kostnader. Ekonomienheten ska vara för statistikföringen avseende underrättelseskyldigheten.
Sida 12 (15) 3.5 Uppföljning och tillsyn Mål och inriktning Mål Ekobrottsmyndigheten ska i sin uppföljnings- och tillsynsverksamhet främja enhetlighet, rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och leda till högre lagföring och kortare genomströmningstider. Inriktning Myndigheten ska tillämpa mål- och resultatstyrning. Uppsatta mål ska följas upp på ett systematiskt sätt. Uppföljningen ska främja rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och leda till högre lagföring och kortare genomströmningstider. Ansvar, uppdrag och redovisning Rättslig uppföljning och tillsyn av verksamheten vid kamrarna Överåklagaren ska senast den 1 februari 2009 upprätta en särskilt tillsynsplan avseende verksamheten vid kamrarna. Planen ska fastställas av generaldirektören. Under 2009 ska följande tillsynsprojekt genomföras i syfte att främja enhetlighet, rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och leda till högre lagföring och kortare genomströmningstider. En redovisning av antalet bifallna och ogillade åtal och en analys av anledningen till att åtal ogillas. Analys av hur bevisuppgifter, förhörs- och bevistema anges i stämningsansökningarna. Analys av hur åklagarna tillämpar reglerna om en modernare rättegång. Analys av huruvida möjligheterna att spåra och återföra brottsutbyten tas till vara i utredningsoch lagföringsverksamheten. Analys av hur åklagarna tillämpar bestämmelserna om företagsbot. Tillsyn över hur material, som framtagits i samband med användning av hemliga tvångsmedel, förvaras och hanteras vid myndigheten. Tillsynsprojektet ska ske i samverkan med Rätts- och utvecklingsenheten. Uppföljning av de tillsynsprojekt som slutförts år 2008 avseende beslagshanteringen vid myndigheten, registrering och diarieföring av myndighetens ärenden, åklagarnas yrkande om näringsförbud, rutiner för handläggning av projektärenden och särskilt krävande ärenden för att säkerställa att verksamheten inom nämnda områden utvecklats på föreslaget sätt. Den överåklagare eller vice överåklagare som genomför ett tillsynsprojekt ska upprätta en projektplan. Tillsynsprojektet ska redovisas till generaldirektören med en beskrivning av resultatet av granskningen och med en analys av vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas. Överåklagaren ska senast den 1 mars 2009 ta fram riktlinjer för hur tillsynsrapporterna ska struktureras och vad de ska innehålla.
Sida 13 (15) Överprövningsverksamheten och klagomålsärenden Överåklagaren ansvarar för överprövningsverksamheten och handlägger klagomålsärenden vid myndigheten. Överåklagaren ska fördela överprövningsärendena mellan sig och de vice överåklagarna. Generaldirektören ska informeras om ärenden eller beslut av särskild vikt. En rapport ska senast den 1 december 2009 överlämnas till generaldirektören angående vad som framkommit vid överprövningsverksamheten och handläggningen av klagomålsärenden under året. Resultat- och verksamhetsuppföljning vid kamrarna Varje chef ska inom sitt ansvarsområde fortlöpande följa upp att verksamheten inriktas så att angivna mål och prioriteringar följs och att möjligheterna till samordning med andra enheter och kammare tas till vara. Därutöver gäller följande. Resultat- och verksamhetsuppföljning sker med kammarcheferna och enhetscheferna i den operativa verksamheten varannan månad. Vid resultatuppföljningen ska kammarcheferna särskilt redovisa antalet ärenden där åklagaren har yrkat förverkande, företagsbot eller näringsförbud. Ekonomienheten ansvarar för budgetuppföljningen månadsvis med varje resultatenhet. 3.6 Intern styrning och kontroll Mål Ekobrottsmyndigheten ska ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll. Inriktning Ledningssekretariatet ska påbörja arbetet med att ta fram nya metoder och modeller för verksamhetsuppföljning som mäter arbetsbelastning, kvantitet och kvalitet och som ger förutsättningar för en god ekonomistyrning i både den strategiska och operativa verksamheten. Uppdrag och redovisning Planeringsdirektören och ekonomidirektören ska gemensamt senast den 1 september 2009 till generaldirektören redovisa hur ledningssekretariatet och ekonomienheten säkerställer att den interna styrningen och kontrollen fungerar betryggande, i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515). 4. Mål som avser medarbetarna Mål Arbetsmiljöarbetet vid Ekobrottsmyndigheten ska förstärkas och medarbetarna ska känna delaktighet och ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Arbetsinsatserna ska vila på en värdegrund som innebär ett inkluderande synsätt. Miljöhänsyn ska vara en naturlig och väl integrerad del i myndighetens verksamhet. Alla medarbetare ska ha kunskap om säkerhetsarbetet och säkerhetsplanen vid myndigheten och de ska ges stöd vid trakasserier, hot eller våld.
Sida 14 (15) Strategisk inriktning Ekobrottsmyndigheten ska erbjuda en god arbetsmiljö med möjligheter till kompetensutveckling och kompetensväxling. Jämställdhetsarbetet ska vara integrerad del i all verksamhet. Verksamheten ska vila på en gemensam värdegrund som innebär ett inkluderande synsätt. Verksamheten ska utgå från följande strategiska inriktning. Ekobrottsmyndigheten ska ha en långsiktig och god personalförsörjning. Chefernas förmåga att utöva ett aktivt ledarskap som tillvaratar medarbetarnas kompetens och engagemang ska vidareutvecklas. Förutsättningarna för en god kompetensutveckling och kompetensväxling för all personal ska öka. Jämställdheten ska främjas och en jämn könsfördelning eftersträvas. Andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka. Kunskaper för att förebygga och motverka all diskriminering ska stärkas. Samtliga personalansvariga chefer ska se till att alla medarbetare får möjlighet att delta i regelbundna arbetsplatsträffar vid den egna arbetsplatsen och att medarbetarna årligen erbjuds medarbetarsamtal. Alla medarbetare ska genom ett aktivt och framåtsyftande säkerhetsarbete garanteras en säker och trygg arbetsplats. Uppdrag Med utgångspunkt i medarbetarundersökningen ska ett arbete för att ta fram en gemensam värdegrund som syftar till ett öppet arbetsklimat och ett inkluderande synsätt påbörjas. En chefsutbildning som inkluderar lönebildning och arbetsgivarfrågor ska påbörjas. Samtliga enhets- och kammarchefer ska till personaldirektören överlämna protokoll från arbetsplatsträffar, bl.a. i syfte att identifiera vilka frågor som bör behandlas i LAMK och CAMK. Samtliga medarbetare ska ges möjlighet att till personaldirektören den 1 mars varje år anmäla önskemål om kompetensväxling inom Ekobrottsmyndigheten. Återrapportering Personalenheten ska senast den 1 november 2009 till generaldirektören redovisa följande. Åtgärder som har genomförts för att säkerställa en god personalförsörjning samt utveckling av medarbetarnas kompetens. Åtgärder som har vidtagits för att åstadkomma en jämn könsfördelning. Av redovisningen ska framgå andelen kvinnor respektive män på ledande befattningar samt vilka åtgärder som vidtagits för att främja en jämn könsfördelning på denna nivå. Åtgärder som vidtagits för att personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund än svensk i större utsträckning ska kunna anställas vid myndigheten. Hur myndighetens antidiskrimineringsstrategi har vidareutvecklats, bl.a. genom en översiktlig tidsplan för konkreta åtgärder inriktade på myndighetens interna och externa verksamhet, samt vilka åtgärder som vidtagits för att vidareutveckla och genomföra antidiskrimineringsstrategin och hur den nya diskrimineringslagen har beaktats. Åtgärder som har vidtagits för att förebygga ohälsa och för att vidareutveckla rehabiliteringsinsatserna avseende långtidssjukskrivna.
Sida 15 (15) 5. Resurser Ekobrottsmyndigheten har tillförts 396 185 tkr för verksamhetsåret 2009. Medlen är fördelade på myndighetens resultatenheter på det sätt som framgår av myndighetens budgetbeslut, se sammandraget bilaga 1. Varje resultatansvarig chef får ett underlag från ekonomienheten om hur medlen fördelar sig inom den egna resultatenheten. Resultatansvarig chef disponerar hela den egna budgetramen med undantag av medel för personalkostnader. Omdisponeringar mellan enskilda budgetposter (exklusive personalkostnader) får ske. Såväl Ekobrottsmyndighetens hela anslag som den tillgängliga anslagskrediten ingår i den totala budgetramen. Något utrymme för oförutsedda kostnader är inte budgeterat. Av budgetskäl kommer en resursprövning att ske vid varje tillfälle då någon medarbetare slutar att arbeta vid myndigheten.
2008-12-19 Budget EBM 2009 Budget Prognos Budget Budget Budget EBM totalt EBM totalt 2009 2009 2009 Belopp i tkr 2009 2008 Staben Gemensamt Operativt 2009 Operativ verksamhet Kostnad per kst 100 Intäkter 927 1 307 0 927 0 Stockholm INTÄKTER 927 1 307 0 927 0 EK1 39 314 EK2 38 897 105 Löner övriga 187 477 173 642 28 113 1 023 158 341 NEK 34 229 110 Löner polis 121 741 116 933 3 483 1 306 116 952 92161 3 508 LÖNEKOSTNADER 309 218 290 575 31 596 2 329 275 293 POE 16 407 OSE 12 143 115 Övriga personalkostnader 2 250 2 566 124 885 1 241 144 498 TOT PERSONALKOSTNADER 311 468 293 141 31 720 3 214 276 534 120 Kompetensutveckling 7 509 4 316 499 5 712 1 298 Göteborg 125 Resor 4 555 3 827 933 147 3 475 EK1 28 254 130 Hyra 39 925 36 808 0 39 747 178 EK2 34 253 135 Bilar 2 798 3 156 108 164 2 526 POE 11 513 140 Material 3 013 2 943 148 1 014 1 851 OSE 7 803 150 Konsulter 2 919 3 444 370 949 1 600 81 822 190 Köpta tjänster 5 130 6 030 656 2 718 1 756 155 Kommunikation 5 559 5 393 258 2 180 3 121 Malmö 160 Leasing 3 579 3 623 0 3 574 5 EK1 25 062 165 Åklagarmyndigheten RÅ 6 230 5 560 0 6 230 0 EK2 25 486 170 Infotorg 1 230 1 392 0 0 1 230 POE 9 240 175 Avskrivningar exkl. bil 3 730 4 840 154 3 450 126 OSE 7 803 180 Räntor 780 917 0 780 0 67 590 145 Diverse 713 681 142 361 210 ÖVR KOSTNADER 87 670 82 930 3 268 67 026 17 376 S:A ANSLAGSBELASTNING 398 211 374 764 34 988 69 313 293 910 293 910
Ekobrottsmyndigheten Ekonomienheten Budget 2009 20081219 Sammanställning budget per kostnadsställe Kst: EBM Staben Kod: 90*, 96* Budg -09 Budg -09 Budg -09 Kostnader per kostnadsställe/enhet Staben Staben Staben Överåkl E-kansli Ledn.sekr Ekonomi Personal Rätts/Utv Belopp i tkr totalt 90* 96* 9011 9021 9041 9051 9061 9071 100 Intäkter 0 0 927 0 0 0 0 0 0 INTÄKTER 0 0 927 0 0 0 0 0 0 0 0 105 Löner övriga 28 113 28 113 1 023 4 418 0 5 859 4 513 3 904 9 419 110 Löner polis 3 483 3 483 1 306 0 2 713 0 770 0 0 LÖNEKOSTNADER 31 596 31 596 2 329 4 418 2 713 5 859 5 283 3 904 9 419 0 115 Övriga personalkostnader 124 124 885 12 9 28 21 18 36 TOT PERSONALKOSTNADER 31 720 31 720 3 214 4 430 2 722 5 887 5 304 3 922 9 455 0 120 Kompetensutveckling 499 499 5 712 20 20 163 142 78 76 125 Resor 933 933 147 170 175 248 110 50 180 130 Hyra 0 0 39 747 0 0 0 0 0 0 135 Bilar 108 108 164 52 0 56 0 0 0 140 Material 148 148 1 014 20 10 63 10 15 30 150 Konsulter 370 370 949 20 50 150 140 10 0 190 Köpta tjänster 656 656 2 718 2 0 172 327 155 0 155 Kommunikation 258 258 2 180 50 15 56 40 25 72 160 Leasing 0 0 3 574 0 0 0 0 0 0 165 Åklagarmyndigheten RÅ 0 0 6 230 0 0 0 0 0 0 170 Infotorg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 175 Avskrivningar exkl. bil 154 154 3 450 4 0 71 71 8 0 180 Räntor 0 0 780 0 0 0 0 0 0 145 Diverse 142 142 361 25 5 102 0 0 10 ÖVR KOSTNADER 3 268 3 268 67 026 363 275 1 081 840 341 368 0 S:A ANSLAGSBELASTNING 34 988 34 988 69 313 4 793 2 997 6 968 6 144 4 263 9 823 Myndighetsgemensamma kostnader Gem Ledn.sekr Personal IT Utbildn Belopp i tkr 9610 9641 9661 96711 96712 100 Intäkter 200 0 0 0 527 INTÄKTER 200 0 0 0 527 105 Löner övriga 5 0 0 0 404 110 Löner polis 0 0 0 0 0 LÖNEKOSTNADER 5 0 0 0 404 115 Övriga personalkostnader 350 0 520 0 0 TOT PERSONALKOSTNADER 355 0 520 0 404 120 Kompetensutveckling 0 1 040 595 255 3 205 125 Resor 0 0 0 0 107 130 Hyra 39 742 0 0 0 0 135 Bilar 94 0 0 0 0 140 Material 0 238 0 416 0 150 Konsulter 0 439 250 100 0 190 Köpta tjänster 89 110 0 2 099 0 155 Kommunikation 0 0 0 1 180 0 160 Leasing 70 0 0 3 300 0 165 Åklagarmyndigheten RÅ 0 0 0 5 760 0 170 Infotorg 0 0 0 0 0 175 Avskrivningar exkl. bil 2 862 0 0 175 0 180 Räntor 0 0 0 0 0 145 Diverse 85 0 0 21 0 ÖVR KOSTNADER 42 942 1 827 845 13 306 3 312 S:A ANSLAGSBELASTNING 43 097 1 827 1 365 13 306 3 189
Ekobrottsmyndigheten Ekonomienheten Budget 2009 20081124 Sammanställning budget per kostnadsställe Kst: EBM Stockholm Kod: 92* Budget Prognos Kostnadsställe totalt totalt EK1 EK2 NEK Brottsutbyte POE OSE Belopp i tkr 2009 2008 9211 9212 9216 92161 9217 9218 100 Intäkter 0 92 0 0 0 0 0 0 INTÄKTER 0 92 0 0 0 0 0 0 105 Löner övriga 84 241 74 548 24 328 23 305 20 340 3 368 2 287 10 614 110 Löner polis 52 090 49 582 13 497 14 163 12 254 0 12 176 0 LÖNEKOSTNADER 136 332 124 130 37 825 37 468 32 594 3 368 14 463 10 614 115 Övriga personalkostnader 603 562 132 138 117 12 63 141 TOT PERSONALKOSTNADER 136 935 124 692 37 957 37 606 32 711 3 380 14 526 10 755 120 Kompetensutveckling 686 729 132 156 117 12 203 66 125 Resor 1 172 1 193 266 257 405 80 124 40 130 Hyra 90 87 5 5 5 0 5 70 135 Bilar 1 290 1 206 51 80 40 0 1 119 0 140 Material 865 941 50 50 70 15 210 470 150 Konsulter 865 668 406 168 276 5 5 5 190 Köpta tjänster 1 075 885 133 257 320 0 5 360 155 Kommunikation 836 1 075 150 150 150 11 125 250 160 Leasing 5 10 0 0 0 0 0 5 165 Åklagarmyndigheten RÅ 0 0 0 0 0 0 0 0 170 Infotorg 590 698 160 163 130 0 75 62 175 Avskrivningar exkl. bil 4 41 0 0 0 0 4 0 180 Räntor 0 0 0 0 0 0 0 0 145 Diverse 85 144 5 5 5 5 5 60 ÖVR KOSTNADER 7 563 7 677 1 358 1 291 1 518 128 1 880 1 388 S:A ANSLAGSBELASTNING 144 498 132 277 39 314 38 897 34 229 3 508 16 407 12 143
Ekobrottsmyndigheten Ekonomienheten Budget 2009 20081124 Sammanställning budget per kostnadsställe Kst: EBM Göteborg Kod: 93* Budget Prognos Kostnadsställe totalt totalt EK1 EK2 OSE POE Belopp i tkr 2009 2008 9311 9312 9314 9318 100 Intäkter 0 339 0 0 0 0 INTÄKTER 0 339 0 0 0 0 0 105 Löner övriga 41 013 37 962 13 914 17 217 7 013 2 869 110 Löner polis 34 786 32 806 12 778 14 777 0 7 231 LÖNEKOSTNADER 75 799 70 768 26 692 31 994 7 013 10 099 115 Övriga personalkostnader 355 363 110 142 67 36 TOT PERSONALKOSTNADER 76 154 71 131 26 802 32 136 7 080 10 135 120 Kompetensutveckling 336 361 126 132 42 36 125 Resor 910 731 220 390 52 248 130 Hyra 75 77 55 6 13 1 135 Bilar 659 758 15 25 0 619 140 Material 527 518 77 150 205 95 150 Konsulter 520 233 150 360 0 10 190 Köpta tjänster 484 443 115 286 5 78 155 Kommunikation 1 635 1 703 528 568 300 239 160 Leasing 0 0 0 0 0 0 165 Åklagarmyndigheten RÅ 0 0 0 0 0 0 170 Infotorg 360 383 110 155 50 45 175 Avskrivningar exkl. bil 92 60 45 25 21 1 180 Räntor 0 0 0 0 0 0 145 Diverse 70 73 10 20 35 5 ÖVR KOSTNADER 5 668 5 340 1 452 2 116 723 1 378 S:A ANSLAGSBELASTNING 81 822 76 132 28 254 34 253 7 803 11 513