Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola
Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger upp sjukförsäkringen. Problemet är att begreppen arbetsförmåga och sjukdom inte är tillräckligt klart definierade i lagstiftningen. Detta påverkar rättssäkerheten i samhället och legitimiteten för försäkringssystemen.
Syfte Att klargöra begreppet arbetsförmåga, och andra i sammanhanget relevanta begrepp, för att skapa en teoretiskt och praktiskt användbar begreppslig teori. Dessutom: Lägga grunden för en metod för att utvärdera förekomsten av arbetsförmåga.
Lagstiftningen Vad krävs det för att någon skall få sjukersättning? 1) Lagen om sjukersättning av olika slag rör lönearbete. 2) Sjukpenning eller sjuklön skall utges om arbetsförmågan är nedsatt med minst 25%.
Arbetet som arbetsförmågan relateras till är antingen a) individens vanliga eller därmed jämförligt arbete, eller b) annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde, eller c) sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
En analys av begreppet arbetsförmåga En kritisk genomgång av litteraturen visar att åtminstone sex faktorer kan anses vara centrala för definitionen av arbetsförmåga: Hälsa, Motivation, Kompetens, Karaktärsegenskaper, Arbetsuppgifter och Arbetsmiljö
Metod Den metod som här skall användas kallas begreppsanalys, vilket innebär att olika förslag till definitioner, och tänkbara definierande egenskaper, diskuteras kritiskt utifrån vissa fastställda kriterier: Språkbruk, Teorikravet, Homogenitet, Precision, Enkelhet, Mätbarhet och Mål
Hälsa En person har hälsa om hon både och har tillägnat sig alla de basala förmågor och dispositioner (m.m.) som människor i kulturen normalt tillägnar sig, och kan använda dessa i nuet (exekutiv förmåga), förutsatt att omständigheterna är rimliga upplever hälsorelaterat välbefinnande.
Hälsa och arbetsförmåga Är hälsan tillräcklig för arbetsförmågan? Möjligen när det gäller helt okvalificerade arbeten. För de flesta arbeten är inte hälsan tillräcklig för att ha arbetsförmåga. Oftast krävs åtminstone något slags basal kompetens.
Är hälsa nödvändigt för arbetsförmåga, dvs. kan även personer med ohälsa ha arbetsförmåga? Full hälsa är inte nödvändigt. En individ kan ha en viss grad av ohälsa (oförmåga, eller lidande ) men ändå klara av sitt arbete på ett rimligt sätt.
Kompetens Det finns andra förmågor än de som hör till hälsan. Dessa kallas kompetenser. En person har kompetens om hon har tillägnat sig (intellektuell och manuell) kunskap och färdighet att utföra en definierad syssla som kräver träning eller utbildning.
Basal allmän kompetens. Den vi får i skolan och i andra organiserade verksamheter. Yrkeskompetens. En sorts färdighet som (i regel) kräver särskild utbildning. Kompetensen kräver också en exekutiv förmåga (prestationsförmåga), dvs. att kunna använda kunskapen eller färdigheten i nuet.
Kompetens och hälsa I vilken relation står hälsan och kompetensen? Hälsan ligger till grund för kompetenser. Är full hälsa nödvändig för kompetensen? Nej, en specifik kompetens är förenlig med nedsatt hälsa, så länge hälsan inte är en nödvändig förutsättning för kompetensen.
Kompetens och arbetsförmåga Är det tillräckligt med en generell eller specifik kompetens (med en för kompetensen tillräcklig hälsa) för att ha arbetsförmåga? Troligen inte. Det kan även behövas någon grad av motivation eller särskilda karaktärsegenskaper.
Motivation Är motivation en nödvändig förutsättning för arbetsförmåga? Vi måste skilja på hälsorelaterad motivation, dvs. den som alla med god hälsa har, och arbetsmotivation eller lust att arbeta. En (viss grad av) hälsorelaterad motivation är nödvändig för att ha arbetsförmåga, men lusten att arbeta ligger utanför arbetsförmågan. Vi måste emellertid även stå ut med arbetet som sådant.
Karaktärsegenskaper Yrkesrelaterade karaktärsegenskaper. Exempel: Mod, noggrannhet, ärlighet, lojalitet, vänlighet, hjälpsamhet, tålamod etc. Distinktion: Generella yrkesrelaterade karaktärsegenskaper. Specifika yrkesrelaterade karaktärsegenskaper.
Krävs det särskilda karaktärsegenskaper för att ha arbetsförmåga? Generella egenskaper: Alla yrken kräver någon kombination av dessa egenskaper, men de varierar från arbete till arbete (så länge ett antal är utvecklade i tillräcklig grad). Specifika egenskaper: Vissa yrken kräver mer av vissa egenskaper, t.ex. mod hos poliser och brandmän, noggrannhet hos programmerare och tålamod hos lärare.
Preliminär slutsats För att ha arbetsförmåga är det nödvändigt med yrkesrelaterad kompetens, tillsammans med en för kompetensen nödvändig hälsa, de för yrket relevanta karaktärsegenskaperna, samt en grundläggande motivation (och att stå ut ). Men är detta tillräckligt? Nej, vi måste relatera kompetensen (och hälsan) till både uppgifter (mål för arbetet) och miljö för att få en rimlig definition av arbetsförmågan.
Arbetsuppgiften En förmåga eller kompetens kan inte bedömas utan att målen för arbetet eller de moment som skall utföras tas i beaktande. Om målen är för högt satta (uppgifterna är för svåra) klarar ingen av dem, och om de är för lågt satta klarar alla (även sjuka) av dem.
Uppgifter/mål och arbetsförmåga: 1) Vilka huvudmål skall nås? 2) Vilka delmål eller arbetsmoment krävs för att huvudmålen skall nås? 3) Inom vilken tid skall huvudmål eller delmål nås? 4) Vilken kvalitet skall resultatet ha?
Två förslag till en norm för målen: A) En lista på de uppgifter som ingår i arbetet. (Men hur bestäms denna lista?) B) Vad en typisk arbetare inom yrket klarar av. Normen för vad som är typiskt bör vara satt så att den typiske personen kan arbeta hela sitt yrkesverksamma liv utan att bli utsliten. Den bör också vara någorlunda flexibel, eftersom inte alla har samma förmåga.
Preliminärt: Att ha arbetsförmåga är att ha den kompetens och (den för kompetensen nödvändiga grad av) hälsa som krävs för att utföra (en hög grad av) det arbete som en normal arbetstagare (i branschen) kan utföra under lång tid (ett helt yrkesliv) utan att slita ut sig.
Arbetsmiljö och arbetsorganisation I likhet med hälsan måste arbetsförmågan relateras till en miljö, den miljö där arbetet skall utföras. Vi måste definiera arbetsförmåga i relation till en plattform för handling. Den innefattar fysiska, psykosociala och organisatoriska aspekter.
Vi kan därför anta att arbetsförmåga är att kunna nå (rimliga) arbetsrelaterade mål (att kunna använda sin arbetskompetens) när arbetsmiljön är acceptabel (dvs. när den är sådan att personer med kompetensen typiskt klarar av att nå de specificerade målen).
Arbetsförmåga: Definitioner Specifik arbetsförmåga (den som är relaterad till personens yrke eller nuvarande arbete). Generell arbetsförmåga (den förmåga att arbeta som de flesta har oavsett sitt nuvarande yrke).
Definition 1: En person har specifik arbetsförmåga om - hon har den arbetsspecifika manuella och intellektuella kompetensen, - den för kompetensen nödvändiga fysiska, psykiska och sociala hälsan, - den hälsorelaterade motivationen och - de karaktärsegenskaper som krävs
för att - utföra de uppgifter och nå de mål (med vissa produktions- och kvalitetskrav) som typiskt kan utföras eller nås av någon i yrkeskåren, - givet att den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är acceptabel.
Definition 2 En person har generell arbetsförmåga om - hon har de basala allmänna kompetenserna - den för kompetensen nödvändiga fysiska, psykiska och sociala hälsan - den hälsorelaterade motivationen och - de karaktärsegenskaper som krävs
för att -utföra något slags arbete (arbete som normalt inte kräver längre träning eller utbildning), - givet att den fysiska, psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön är acceptabel.