Egenkontroll Slaktkycklingproduktion

Relevanta dokument
För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

Egenkontroll Grisproduktion

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Egenkontroll Mjölkproduktion

Egenkontroll Ägg 2014

Djurhållning 5.4 Grisar

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde Åsa Odelros

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation

Jordbruksinformation Starta eko Kyckling

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Förebygg hälsoproblem i din mjölk- eller nötbesättning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Hjälp oss att göra våra regler bättre!

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Förebygg hälsoproblem i din fjäderfäbesättning

Bevakning av regeländringar i EUförordningen

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERADE RESTAURANGER OCH STORHUSHÅLL

Förebygg hälsoproblem i din grisbesättning

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

11.1 Allmänna regler för alla sorters foder

EKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion

KRAVs text i svart. Blå text är från Ekologiska Lantbrukarna i Skåne. Vi försöker tänka praktiskt vad som är realistiskt och bra för djuren.

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Djurhållning 5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Djurhållning 5.2 Nötkreatur

Ekologisk djurproduktion

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Regelverket inom ekologisk produktion

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Gemensamma regler för Djurhållning

Ekohusdjurskurs. ProAgria Anteckningar i ekohusdjursproduktion

Checklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof

Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

Vägen till lönsam lammproduktion

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

Så använder du regelverket för ekologisk produktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Certifiering av importerade och införda produkter. Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

på Gotland Några goda råd

Djurhållningsplats för får och get

Detta är ett särtryck från tidningen Fjäderfä nr

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

LANTBRUKSDJUR. Ämnets syfte

Sveriges bönder om djur och etik.

5.1 Gemensamma regler för alla djurslag

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Projektledare: Jenny Yngvesson Projektgrupp: Anna Wallenbeck, Lotta Jönsson och Stefan Gunnarsson

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Rådgivarens perspektiv

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

8 Vildväxande produktion

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

Vaddå ekologisk mat?

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Aktuellt från fältet Svenska Äggs Kontaktdagar 2015

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

Försäkringsvillkor Agria Slaktgris Katastrof. Gäller från

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Transkript:

Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan enkelt fylla i listan, antingen direkt på datorn eller utskriven på papper. Du kan använda den för att årligen stämma av din produktion mot reglerna till exempel som en förberedelse inför kontrollbesöken. Detta hoppas vi kommer underlätta både för dig och din revisor. Egenkontrollen är tänkt som ett hjälpmedel så att du får en överblick över de regler som rör den djurproduktion du har men den är inte tänkt som en ersättning för KRAVs regelbok. I checklistan finns de flesta - men inte alla - regler som berör slaktkycklingproduktion - och vi har inte heller tagit med de allmänna regler och växtodlingsregler som du också ska följa som KRAV-certifierad. För dig som har slaktkycklingar gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler. Varje punkt i listan har hänvisning till regelnummer i KRAVs regelbok där du kan hitta regeltexten i sin helhet för att få mer detaljerad information. Ha därför gärna regelboken till hands när du fyller i listan. I kommentarsfältet kan du notera om det är något som inte uppfylls, eller som ska åtgärdas. Vi har tagit fram dessa checklistor för egenkontroll som ett stöd inom flera produktionsformer: Mjölkproduktion Nötköttsproduktion Får och Getter (mjölk- och köttproduktion) Grisproduktion Äggproduktion Slaktkycklingproduktion Har du förbättringsförslag eller andra synpunkter om egenkontrollen så kontakta oss gärna på regler@krav.se. KRAVS SYN PÅ DJURHÅLLNING Att våra husdjur ska ha det bra och får leva så naturligt som möjligt, i samklang med jord och människor är grunden i filosofin bakom KRAV-märket. Att djuren har möjlighet till naturligt bete ende och socialt liv är lika viktigt som att de är friska och mår bra. Genom KRAVs regler och en trovärdig kontroll är det möjligt att marknadsföra KRAV-certifierad produktion på ett enhetligt sätt OM ATT MOTSVARA KONSUMENTERNAS FÖRVÄNTNINGAR Vi vet att det finns en stor efterfrågan på KRAV-märkta produkter från gårdar som sätter djuromsorgen i fokus. Allt fler konsumenter väljer KRAV-märkt eftersom de vet att djuren har fått en bra djurmiljö med utevistelse, gott om bete och ett naturligt flockliv - något som KRAV också för fram i sin marknadsföring. 1 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL

SLAKTKYCKLINGPRODUKTION Datum: - - Egenkontroll gjord av:... Svaren avser tiden Kalenderår... Senaste 12 månaderna PUNKT REGEL KRAVS REGLER 2016 JA NEJ INKÖP AV DJUR 1 5.5.2.2 Har inköpta konventionella kycklingar varit högst tre dagar gamla vid inköpet? KARENSTID OCH SLAKTÅLDER 2 5.5.1.2 5.5.1.3 5.5.1.4 Uppfyller du karenstiderna för slaktkycklingar du säljer som KRAV-certifierade? Kycklingar av långsamt växande ras får slaktas: tidigast efter 10 veckors karenstid, om de dagsgamla kycklingarna är konventionellt kläckta oberoende av ålder, om föräldradjuren är KRAV-certifierade. Långsamt växande fjäderfäras definieras som en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 45 gram per dag. Kycklingar som inte är av långsamväxande ras får slaktas tidigast efter 81 dagar. DOKUMENTATION 3 5.1.4.2 5.5.4.8 5.5.4.9 Har du följande väl dokumenterat och samlat? Alla djurgrupper ska kunna identifieras. Dokumentationen ska sparas i minst två år. Inköpta, avlivade och döda djur. Alla skador och sjukdomar. Alla behandlingar, resultat och eventuell karenstid Även de du själv utför. Utevistelseperiodens början och slut. Betesperiodens början och slut. Tillfällig innevistelse av djurgrupper. Foderstater/utfodring Inköp av foder, fodertillskott, tillsatser och konserveringsmedel. Innehållsdeklarationer ska finnas för sammansatta produkter. Produktion av eget foder. Försäljning av produkter. Ritningar över byggnader och rastgårdar. Tillfälligt täckning av dagsljus i stallet. Tiden som belysningen är tänd i stallet. 2 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL

UTEVISTELSE OCH BETE 4 5.5.3.1 Arbetar du aktivt för att dina slaktkycklingar ska vistas ute i rastgården under större delen av året? 5 5.5.3.1 Håller du stallet öppet mer än 12 timmar varje dag under minst 4 månader sammanhängande från maj till september? 6 5.5.3.1 Ser du till att slaktkycklingarna kan vistas ute under del av dagen, tidig vår och sen höst, när väder-och markförhållandena tillåter? Tid för utevistelse utöver de fyra månaders betesgång enligt ovan. 7 5.5.3.1 Ser du till att kycklingarna kan vistas ute under minst en tredjedel av deras liv? 8 5.5.3.1 Har dina slaktkycklingar fått tillgång till rastgård senast från en månads ålder? 9 5.5.3.3 Rastgårdarna ska: Innehålla träd, buskar eller andra anordningar där djuren kan söka skydd, placerade så att hela rastgårdsytan utnyttjas. Vara huvudsakligen beväxta under hela användningstiden. Vara avgränsade så att olika flockar inte blandas. Inte innehålla flaskhalsar. Flaskhals är en passage motsvarande ett avstånd smalare än 4 meter per 100 kvadratmeter golvyta i stallet. 10 5.5.3.5 Uppfyller dina rastgårdar detaljkraven nedan? Varje kyckling ska under sin livstid ha tillgång till minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta. Rastgårdsytan finns inom högst 150 meter från närmaste utgångshål i stallet. 11 5.5.3.5 Arbetar du aktivt för att dina kycklingar ska utnyttja en så stor del av rastgården som möjligt? 12 5.5.3.5 Erbjuder du kycklingarna en stimulerande och intressant miljö som lockar dem till utevistelse? Du ska utföra åtgärder i din rastgård baserat på aktuella kunskapsrön och rådgivning. 3 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL

STALLFÖRHÅLLANDEN 13 5.5.4.1 Tabell 4a 14 5.5.4.1 Tabell 4a 15 5.5.4.1 Tabell 4b 5.5.4.5 Har du maximal 1600 kvadratmeter byggnadsyta per stall? Byggnadsytan är den yta som är tillgänglig för kycklingarna. Dvs personalutrymmen, foderutrymmen o.dyl. räknas inte in. Håller du maximalt 4800 kycklingar per avdelning? Har du en beläggning på högst 20 kg levande vikt per kvadratmeter stallyta? Verandayta får räknas in om det finns belysning och kycklingarna har tillgång till den under sin vakna tid, året om. 16 5.5.4.2 Uppfyller du kraven nedan för mått på öppningar från stall och ut till rastgården? Utgång till sluss/veranda: sammanlagd längd ska vara minst 2 meter per 100 kvadratmeter stallyta. Utgång till rastgård: sammanlagd längd ska vara minst 4 meter per 100 kvadratmeter stallyta. Utgångshålen ska vara jämnt fördelade längs den vägg som har kontakt med rastgården och vara proportionerliga till hur stor del av rastgården som finns utanför 17 5.5.4.7 Har alla kycklingar tillgång till sandbad i sådan utsträckning att alla kycklingar fritt kan använda dem. Sandbaden kan finnas tillgängliga inne, på veranda eller utomhus (maj-september). 18 5.5.4.7 Har kycklingarna inomhus objekt som de kan hoppa upp på? Exempel på sådana objekt är halmbalar, sittpinnar och hyllor. 19 5.5.4.8 Utgörs hela inomhusytan för kycklingarna av ströbädd? 20 5.1.8.6 Är ströbädden ren och torr? Ströhalm får vara konventionellt odlad. 21 5.1.8.8 5.5.4.9 Har kycklingarna en sådan tillgång till dagsljus och belysning som stödjer deras dygnsrytm och beteendebehov? Ljusinsläppen ska kunna regleras vid behov och ge ett dagsljus som är jämnt fördelat i hela stallet. Fönster får bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. 22 5.5.4.10 Får kycklingarna minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus? 4 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL

FODER OCH VATTEN 23 5.1.9.5 Har alla kycklingar tillgång till vatten av god kvalitet? 24 5.5.5.1 5.5.5.2 5.5.5.3 Uppfyller du kraven på självförsörjningsgrad, dvs. foder producerat på din egen gård utgör minst 50 procent av foderstaten? Du kan samarbeta med en eller flera KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att era gårdar tillsammans uppnår självförsörjningsgraden. Ni ska då ha ett samarbetsavtal. Om du säljer fodergrödor eller utsäde får kvantiteterna kvittas mot inköpt foder. Det finns möjlighet till lägre krav för: besättningar i Norrland samt skogs- och mellanbygd, och gårdar med specialodlingar som behöver gödseln i den egna odlingen. Ditt certifieringsorgan bedömer vad som är rimlig nivå för din gård, dock lägst 20%. 25 5.5.5.4 Uppfyller du kraven på andel KRAV-certifierat foder, enligt punkterna nedan? Minst 95 procent av fodret av jordbruksursprung ska vara KRAV-certifierat. De högst 5 procenten foder av jordbruksursprung som får användas ska utgöras av proteinfoder. Högst 10 procent foder av icke jordbruksursprung, t.ex. fiskmjöl, får ingå i foderstaten. De konventionella fodermedlen ska vara nödvändiga för en fullvärdig foderstat och tillåtna i ekologisk djurhållning. 26 5.5.5.6 Har alla kycklingar fri tillgång till grovfoder eller rotfrukter? Bete kan ersätta grovfoder under maj - september. 27 5.1.10.3 Använder du enbart tillåtna mineralfoder? På KRAVs hemsida finns mer information om vilka mineralfoder som är tillåtna: www.krav.se/tillatetbedomda-foder 28 5.5.5.7 Har du beräknat hur mycket kraftfoder som gått åt per kilo kött som du sålt? Beräkningen ska göras årsvis. 5 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL

HÄLSA OCH SKÖTSEL 29 5.1.1.1 Är det ett gott hälsotillstånd i besättningen? 30 5.1.11.1 5.1.11.6 Har du god tillsyn över alla djur och tar omgående hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade? 31 5.1.11.4 Har du en djurhälsoplan som åtminstone omfattar följande: rutiner för smittskydd för besökare och vid in- och utförsel av djur en plan för provtagningar av till exempel parasiter betesplanering för att minimera risken för infektioner med inälvsparasiter (rotation, tomhållning mellan omgångar) vaccinationer eller andra åtgärder för att förbättra hälsan, rengöring av stallar och desinfektion? Om du inte har en nedskriven hälsoplan, ska du kunna redogöra för den muntligen. För mall, se www.krav.se/mallar-djurhalsa 32 5.1.11.12 Uppfyller du kraven på karenstid efter behandlingar med läkemedel? För preparat med fastställt karenstid, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid. För preparat med noll dagars karenstid eller där det saknas uppgift, ska du tillämpa 2 dygns karenstid. Vissa behandlingar är karensfria, se KRAVs regler 5.1.11.13. HANTERING INFÖR SLAKT 33 5.5.6.1 Görs insamlingen av kycklingarna inför slakt av, eller under handledning av, erfarna personer? 34 5.5.6.1 Sker insamlingen av kycklingarna maskinellt alternativ manuellt genom att de enskilt lyfts i kroppen runt vingarna och hanteras upprätt? 6 SLAKTKYCKLINGPRODUKTION CHECKLISTA FÖR EGENKONTROLL