Guide för kandidatavhandling i psykologi Utbildningslinje för psykologi vid Åbo Akademi 2015 Denna guide riktar sig till kandidatskribenter vid ämnet psykologi. Förutom denna finns även ÅA:s allmänna guide för kandidatskribenter HÄR Anvisningarna i denna guide gäller i de fall informationen i olika guider är motstridig.
PROCESSBESKRIVNING
Innehållsförteckning Proseminarium med kandidatavhandling: Förlopp 1 Checklista för processen 2 Proseminarium med kandidatavhandling: kursbeskrivning och lärandemål 3 Tidsplanering och seminarier 3.1 Tidsplanering 3.2 Mall för tidsplanering 3.3 Seminarier 4 Handledning 4.1 Individuell handledning 4.2 Skrivhandledning 5 Opponering 5.1 Förfarande under opponeringen 5.2 Förberedelser för opponeringen 6 Bedömning och godkännande 6.1 Innehållsmässigt godkännande och bedömning 6.2 Plagiatgranskning 6.3 Språkgranskning 6.4 Procedur för granskning och godkännande Kandidatavhandlingens utformning: Skrivprocess 7 Checklista för avhandlingens utformning 8 Litteratursökning 8.1 Ämnesval 8.2 Forskningsfråga 8.3 Söksträng och logiska konjunktioner 8.4 Dokumentering av sökningen 9 Avhandlingens disposition 9.1 Titel 9.2 Abstrakt 9.3 Inledning 9.4 Metod 9.5 Resultat 9.6 Diskussion 10 Referenshantering 11 Avhandlingens grafiska utformning 11.1 Titelsida 11.2 Abstrakt 11.3 Referenser 11.4 Tabeller och figurer 11.5 Appendix
1 Checklista för processen KURSANMÄLAN TIDSPLANERING OCH ÄMNESVAL HANDLEDNING handledaren mentorn handledaren SPRÅKHANDLEDNING OPPONERING SPRÅKOPPONERING INLÄMNING Anmälning i MinPlan Tillräckligt mycket förhandskunskaper för att avlägga kursen Jag lämnat in min tidsplan och anmält mitt ämnesval Jag har bestämt en tid för handledning med handledaren Jag har sänt in 1 utkast till metoden före deadline Jag har gjort ändringar i texten enligt handledarens anvisningar Jag har bestämt en tid för handledning med min mentor Jag har sänt in 1 utkast åt mentorn Jag har gjort ändringar i texten enligt mentorns anvisningar Jag har bestämt en tid för handledning med handledaren Jag har sänt in ett utkast för den klara avhandlingen före deadline Jag har gjort ändringar i texten enligt handledarens anvisningar Jag har bestämt en tid för handledning med språkhandledaren Jag har sänt in utsatt material före deadline Jag har gjort ändringar i texten enligt språkhandledarens anvisningar Jag har sätt min avhandling till alla på kursen en vecka innan opponering Jag har läst allas avhandlingar och skrivit ner minst en kommentar och en fråga Jag har läst avhandlingen jag ska opponera och skrivit ner kommentarer och frågor systematiskt i ett dokument som jag tar med till opponeringen Jag har efter opponeringen sänt in/gett kommentarerna till personen jag opponerade och till kursansvarige Jag har fått en tid för språkopponering Jag har sänt in anvisat material i tid före opponeringen Jag har läst och följt språkcentrets instruktioner som förberedelse Jag har sänt in min avhandling till urkund innan deadline Jag har sänt in min avhandling till kuransvarige innan deadline
2 Proseminarium med kandidatavhandling (10sp): Kursbeskrivning och lärandemål Det slutliga examensarbetet för kandidatstudierna i psykologi är en kandidatavhandling som vanligtvis skrivs det tredje studieåret inom kursen proseminarium med kandidatavhandling. Psykologins kandidatavhandling är en systematisk litteraturöversikt som skrivs inom ett valt ämne. 3 Avhandlingsprocessen 3.1 Tidsplanering Kursen proseminarium med kandidatavhandling omfattar 10 studiepoäng, vilket i praktiken motsvarar ca 270 timmar arbete. Kursen sträcker sig över flera månader, oftast från december till Enligt lärandemålen ska studeranden efter kursen kunna: göra en adekvat systematisk litteratursökning beskriva sin litteratursökning välja relevant litteratur argumentera vetenskapligt väga artiklar mot varandra läsa, skriva och referera vetenskapligt ha tillräckliga kunskaper för att kunna planera och skriva inledningen och delvis även diskussion till sin progradu avhandling under handledning maj och det finns därför skäl att planera och dela upp arbetet på ett klokt sätt. Det lönar sig att göra upp en egen tidsplan med egna deadlines för när de olika delarna i avhandlingen ska vara klara. Gemensamma deadlines ges också av handledaren då kursen börjar, och dessa deadlines måste följas. Material som lämnas in för sent beaktas inte. I värsta fall leder detta till att man inte kan slutföra kursen. 3.2 Individuell tidsplan Moment Val av ämne Utformning av forskningsfråga Litteratursökning Sållning av artiklar Metod Läsning av artiklar Resultat Diskussion Inledning Grafisk utformning Finslipning 1 (Inlämning till opponering) Finslipning 2 (Inlämning för bedömning) Deadline
3.3 Seminarier Gemensamma seminarier hålls regelbundet under skrivprocessen, under vilka man behandlar exempelvis de olika delarna av kandidatavhandlingen, opponering, litteratursökning och referenshantering. Kursen har 80 % närvaroplikt, men ta kontakt med din handledare i god tid om du får förhinder att delta i något av seminarierna. Opponeringsseminarierna är obligatoriska. 4 Handledning Under kursen ges handledning individuellt på överenskomna tider och i grupp under seminarierna. Studeranden har också rätt att få språklig handledning av språkcentret. På kursen fungerar både en kursansvarig, samt en eller flera äldre studerande som mentorer. 4.1 Individuell handledning Individuell handledning ges av kursansvariga två gånger; en gång i början av skrivprocessen och en gång i slutet. Mellan dessa två gånger får du individuell handledning av din mentor en gång. Innan handledningen ska du före angiven deadline skicka in anvisat material. Under handledningen får du feedback och förändringsförslag och du kan diskutera frågor gällande innehållet i din avhandling. 4.2 Skrivhandledning Kursansvariges och mentorernas uppgift är inte att ge språklig handledning, men ett gott språk är en förutsättning för att avhandlingen ska bli godkänd. För att avhandlingen ska nå upp till de språkliga krav som krävs vid granskningen rekommenderas alla studerande utnyttja språkcentrets språkhandledning. Du bokar själv tid för handledning och skickar in ett antal sidor av avhandlingen enligt anvisning inför handledningen. Under handledningen får du feedback på den språkliga utformningen av din text och tips på hur du språkligt kan förbättra den. Bokning av språkhandledning görs HÄR 5 Opponering Mot slutet av kursen ordnas seminarier för opponeringar Opponeringen är det sista momentet innan den slutliga inlämningen av avhandlingen. Observera att opponeringen bedöms som en del av det slutliga betyget. 5.1 Förfarande vid opponeringen
Under opponeringen diskuteras varje kursdeltagares avhandling. Personen vars avhandling opponeras kallas respondent. Alla deltagare förväntas delta aktivt i diskussionen, komma med kommentarer, frågor och konstruktiv kritik. Opponenten har huvudansvaret för att leda diskussionen och se till att alla relevanta kommentarer och all kritik framförs. Under opponeringen behandlas enbart innehållet i avhandlingen. Eventuella stavfel och språkfel behandlas inte. Respondenten bör göra ändringar i avhandlingen genast efter opponeringen och den reviderade avhandlingen lämnas sedan in för bedömning. Efter psykologins opponering ordnas också en språkopponering där språket i avhandlingen opponeras. Opponering - steg för steg 1. Respondenten presenterar kort sin text (i princip ett verbalt abstrakt) 2. Var och en av deltagarna framför allmänna kommentarer om texten. Opponenten framför sedan sina allmänna kommentarer (om de inte redan tagits upp) 3. Avhandlingen gås igenom del för del (titel, inledning, metod, resultat, diskussion). Först ger deltagarna sina kommentarer, sedan ger opponenten sina kommentarer. Opponeringen tar totalt 45 minuter/avhandling 5.2 Att kommentera, fråga och kritisera Före opponeringen läser du avhandlingarna med ett kritiskt öga. Skriv ner frågor, kommentarer och saker som du tycker borde förändras. Kom ihåg att kritiken som ges till en respondent inte är något som ska tas personligt av respondenten, utan är till för att denna ska kunna finslipa sin avhandling, det finns alltid rum för förbättring. Kritiken bör dock vara saklig, hålla sig till innehållet snarare än språket, och vara uppbyggd på goda argument. Ge gärna förslag på hur förändringar kunde se ut för att ytterligare åskådliggöra för respondenten hur avhandlingen kunde förbättras. Var inte rädd för att föra fram dina kommentarer trots att andra vid opponeringen inte håller med, diskussion och debatt vid opponeringen är tvärt om mycket värdefull.
5.3 Förberedelse för opponeringen Respondent Förberedelse Förbered en kort, 1-2 minuter lång, presentation av din avhandling Under opponeringen Svara på och reflektera över frågorna och kritiken du får av deltagarna och opponenten Opponent Läs texten du opponerar flera gånger grundligt Sammanställ frågor, kritik och kommentarer om det allmänna intrycket för var och en av delarna i avhandlingen i ett word-dokument som lämnas in till respondent och kursansvariga efter opponeringen Rättningar av språkfel kan göras, men tas inte upp under opponeringen, utan lämnas in till respondenten skriftligen Leder ordet vid varje diskussionsrunda Håll koll på tiden Se efter att deltagarna håller sig till innehållet i avhandlingen och inte tar upp språkfrågor Ta efter varje runda upp de kommentarer du har utöver de som redan nämnts Deltagare Läs igenom alla texter och skriv ner en allmän kommentar och minst en sakfråga/kommentar kring någon av delarna. Deltar aktivt i diskussionen Ge kommentarer muntligt 6 Bedömning och godkännande För att kandidatavhandlingen ska godkännas genomgår den följande tre steg: 6.1 Innehållsmässig granskning Då din avhandling är färdig granskas den av din handledare. Denna granskning fokuserar på kvaliteten av avhandlingens vetenskapliga innehåll. Deadline för att skicka in avhandlingen till granskningen är gemensam för alla studerande på kursen och ställs av handledaren. Observera att denna deadline är slutgiltig, och inga förseningar accepteras. Avhandlingen bedöms då enligt modellen med kriterierna nedan. För att bli godkänd krävs totalt 5 poäng och för en femma krävs totalt 10 poäng.
Allmänt Intryck Inledning Metod Resultat och diskussion Opponering 0 poäng 1 poäng 2 poäng Avhandlingen ger ett gott intryck. Endast mindre brister gällande formatering och språkdräkt. Få slarvfel eller avvikelser från APAs regler. Avhandlingen är slarvigt utformad. Många avvikelser från APAs regler. Innehåller slarvfel Inledningen är ostrukturerad och/eller underbygger inte frågeställningen. Viktig information saknas. Replikering av studien omöjlig på basen av den information som ges. Resultaten är undermåligt rapporterade. Diskussionen följer inte ur resultaten. Försvaret och kritiken/opponeringen av ett manuskript fokuserar inte på sakfrågor. Inledningen är acceptabelt strukturerad. Underbygger frågeställningen i tillräcklig mån, läsaren förväntas själv tolka och summera informationen. Inkluderar den information som krävs för en replikering. En otydlig rapportering undergräver dock denna möjlighet. Resultaten är adekvat rapporterade, men diskussionen följer inte ur resultaten. Antingen försvaret eller kritiken/opponeringen fokuserar inte på de sakfrågor som (borde) tas upp. Avhandlingen har utmärkt formatering. APAs regler har följts och språkdräkten är vetenskaplig. Innehåller inga slarvfel. Inledningens struktur är utmärkt. Skribenten tolkar och summerar informationen. Forskningsfrågan är väl underbyggd. Metoden är klart skriven. All information finns med och en replikering av undersökningen vore enkel att göra. Resultaten är adekvat rapporterade och diskussionen följer ur resultaten. Både försvaret och opponeringen fokuserar på de sakfrågor som borde tas upp 6.2 Plagiatgranskning Avhandlingen skickas för plagiatgranskning samtidigt som den skickas för bedömning. Plagiatgranskningen görs i programmet urkund. Avhandlingen skickas till urkund en e- postadress som är kursledarens förnamn.efternamn.abo@analys.urkund.se Analysen tar ca 24 timmar. 6.3 Språkgranskning För att säkerställa att avhandlingen fyller de språkliga krav som gäller vid akademin språkgranskas avhandlingen efter att den innehållsmässiga granskningen och plagiatgranskningen är avklarad. Alla studerande rekommenderas varmt att utnyttja språkcentrets språkhandledning. Information om språkgranskning hittas HÄR och skrivråd och tips hittas HÄR 6.4 Mognadsprovet Från och med 1.8.2015 sker inte längre något separat mognadsprov, utan mognadsprovet är inbakat i språkgranskningen. En del av din avhandling (10 000 tecken) kommer vid språkgranskningen granskas som mognadsprov för att visa att du har gott språk och god kännedom om ditt område. 6.5 Procedur för granskning och bedömning
Den färdiga avhandlingen lämnas in i till handledaren innan utsatt deadline i den form och det antal handledaren angivit. Samtidigt sänds också avhandlingen in elektroniskt fö plagiatgranskning till urkund på den e-post adress som fås av handledaren. När din avhandling blivit godkänd av handledaren och plagiatgranskningen är färdig sänder handledaren in avhandlingen för språkligt godkännande och mognadsprov till språkcentret. Efter detta får du din slutliga bedömning.
7 Checklista för skrivprocessen Jag har utformat min forskningsfråga Jag har gjort min litteratursökning Jag har gått igenom relevanta artiklar Jag har skrivit en inledning Jag har skrivit en metod Jag har skrivit en resultatdel Jag har skrivit en diskussion Jag har gjort en referenslista och angett källorna i text Jag har utformat en titel och ett abstrakt Jag har gått igenom språket i min avhandling Jag har utformat min avhandling grafiskt enligt APA:s riktlinjer Jag har detaljerat läst igenom min avhandling flera gånger < 200 träffar 8-20 relevanta, tillgängliga artiklar Inga nyligen gjorda metaanalyser Jag har dokumenterat litteratursökningen i detalj Jag har konverterat artiklarna till en tabell Jag har identifierat relevanta artiklar Jag har läst igenom alla artiklar noggrant Jag har dokumenterat information som är relevant Relevant bakgrundsinformation Kommer fram till forskningsfrågan Presenterar hypoteser Motiverar val av forskningsfråga Definiering av centrala begrepp Noggrann och utförlig beskrivning av litteratursökningen som är replikerbar Inklusions- och exklusionskriteriner, motivering till dessa Presentation av relevanta resultat och statistik Inga subjektiva analyser, ingen tolkning Sammanfattning av resultaten Återblick till och svar på forskningsfrågan Tolkning av resultaten Brister, styrkor, svagheter Förslag på framtida forskning Källhänvisning och citering Användning av referenshanteringsprogram Överrensstämmelse mellan referenslista och referering i text Titeln: 10-12 ord, beskriver avhandlingen Abstrakt: Skriven i imperfekt, presenterar forskningsfrågan och centrala slutsatser Korrigering av stavfel Upprepade kritiska genomläsningar Undvik jagform Dubbelt radavstånd Sidnumreringen börjar vid inledningen Stort N (N=400) vid beskrivning av samplet, litet n (n=85) vid beskrivning av undergrupp i samplet ingen punkt efter numreringarna i innehållsförteckningen Running head med titeln på varje sida Jag har läst igenom avhandlingen som helhet flera gånger med kritiska ögon Jag har dubbelkollat att information i tabeller stämmer överrens med studierna och texten Jag har dubbelkollat att rätt information från studierna presenterats
8 Litteratursökning Kandidatavhandlingen i psykologi skrivs i formen av en systematisk litteraturöversikt över valt ämne. Under seminarierna går man igenom litteratursökningen i detalj, men här följer kortfattad information som kan fungera som stöd. 8.1 Ämnesval Handledaren samlar innan kursen in ämnesförslag och forskningsfrågor från verksamma psykologer. Studerandena får sedan välja att skiva om ett av dessa ämnen. Studerande kan också föreslå ämnen själv. Detta rekommenderas inte, och kräver att handledaren godkänner ämnet. Exempel: Sigmund väljer ämnet Behandlingar för ADHD 8.2 Forskningsfråga Då du valt ämne är det dags att precisera forskningsfrågan. Utifrån forskningsfrågan görs sedan litteratursökningen i någon eller några databaser, beroende på ämnesvalet. 1. Gör en orienteringssökning: testa flera olika sökningar och för bok över vilka termer som leder till bra/dåliga sökresultat. 2. Då du identifierat de söktermer som ger bra resultat: fokusera och omformulera frågeställningen vid behov. Exempel: Sigmund prövar att söka lite i Google Scholar för att få en bild över vilka behandlingar han kunde välja att inkludera och märker snabbt att frågeställningen är för bred. Sigmund bestämmer sig slutligen för att om formulera forskningsfrågan: Är fettsyretillskott effektivt som behandling för ADHD hos barn? Om det nyligen publicerats en systematisk litteraturöversikt eller metaanalys som svarar på din forskningsfråga, bör du ändra på frågan så att den tillför något nytt till området. Om det däremot kommit ny forskning (> 5 studier) på området sedan publiceringen av en systematisk litteraturöversikt/metaanalys, kan det ändå vara motiverat att använda sig av samma forskningsfråga. 8.3 Söksträng och logiska konjunktioner 1. Söksträngen formas utgående från forskningsfrågan. Plocka ut orden ur forskningsfrågan som kan identifiera de studier du söker. 2. Efter att ha identifierat orden sammanfogar du dem till en söksträng med hjälp av logiska konjunktioner (Boolean operators). Lägg ut parenteser för att bestämma i vilken ordning databasen söker genom termer och operatorer Exempel: När Sigmund använder söksträngen essential fatty acid OR ADHD hittar han 21,467 studier i PsycINFO och ingen av dem verkar relevant. Orsaken är att alla de studier som bara har en (1) av dessa två termer inkluderas i sökresultaten.
När Sigmund använder söksträngen essential fatty acid AND ADHD så hittar han bara 6 studier i PsycINFO. Minskningen beror på att nu inkluderas bara de studier som innehåller båda termerna. Sigmund inser att han måste inkludera flera termer för att komma åt de artiklar han vill ha. 3. För att hitta så många relevanta artiklar som möjligt ska du nu identifiera både indexeringsord och fritextord, vilka i princip består av synonymer till termerna du har i din sökning. Indexord hittas i databasens thesaurus, en hierarkiskt uppställd ordlista, som är specifik för varje databas. Fritextord är söktermer som väljs för att matcha ord som finns i databasens beskrivning av studien. Använd exempelvis återkommande termer i studier angående ämnet eller ordböcker för att hitta dessa. Exempel: Sigmund plockar ut ord ur sin forskningsfråga och formar sin söksträng Är tillskott av fettsyror effektivt som behandling för ADHD hos barn? essential fatty acid treatment ADHD children long-chain polyunsaturated fatty acids omega-3 omega-6 Attention Deficit Disorder with Hyperactivity Attention Deficit Hyperactivity Disorder hyperkinetic disorder Du bör precisera din söksträng så att den är tillräckligt sensitiv (sökningen inkluderar så många som möjligt av de existerande studierna på området) så att den är tillräckligt specifik (sökningen exkluderar så många irrelevanta studier som möjligt). För att testa sensitiviteten kan du först söka fram ett antal studier som är relevanta och sedan testa hur många av dem som dyker upp i din söksträng. Minst 80 % av dessa ska dyka upp i din söksträng. Gällande specificitet så kan du räkna hur många av sökträffarna som var relevanta vid första screening. Ett värde över 30 % indikerar acceptabel specificitet. Ur sökresultatet sorterar du sedan enligt dina egna kriterier ut de artiklar som är relevanta (dvs. screening) för din forskningsfråga. Ett lagom antal relevanta artiklar för avhandlingen är 8-20. Exempel: När Sigmund använder söksträngen: ( essential fatty acid OR long-chain polyunsaturated fatty acids OR omega-3 OR omega-6) AND treatment AND (ADHD OR Attention Deficit Disorder with Hyperactivity OR Attention Deficit Hyperactivity Disorder OR hyperkinetic disorder ) AND children så hittar han 33 studier i PsycINFO. Orsaken är att han inkluderar studier som använder andra termer för fettsyror och ADHD än de han ursprungligen sökte efter. För att ytterligare minska antalet studier väljer sigmund att utesluta studier som haft med vuxna och tonåringar i samplet med söksträngen ( essential fatty acid OR long-chain polyunsaturated fatty acids OR omega-3 OR omega-6) AND treatment AND (ADHD OR Attention Deficit Disorder with Hyperactivity OR Attention Deficit Hyperactivity Disorder OR hyperkinetic disorder ) AND children NOT adolescents. Han landar på 15 träffar i PsycINFO som alla verkar relevanta.
8.4 Dokumentering av sökningen Det är mycket viktigt att noggrant dokumentera alla sökningar och steg som görs i processen med att söka efter och utesluta artiklar. Skriv ner eller spara din söksträng direkt, och dokumentera varje steg du gör. Detta för att underlätta utformandet av din metoddel i avhandlingen där målet är att vem som helst ska kunna exakt replikera den sökning du gjort. Då du hittat en passande söksträng kan du genom PsycINFO eller pubmed konvertera alla studier till en Excel-tabell och därmed göra genomgången av dina artiklar enklare.
9 Avhandlingens disposition 9.1 Generella riktlinjer Vanligtvis skrivs inte delarna i den ordning de är placerade. En bra riktlinje att följa är att börja med metoden, efter det övergå till resultat, sedan inledning och slutligen diskussion. Abstraktet skrivs ofta sist. De olika delarna kan innehålla underrubriker om dessa är ändamålsenliga. 9.2 Titel Titeln ska beskriva det mest centrala i din avhandling och Avhandlingen består av: Titelsida Abstrakt Innehållsförteckning Inledning Metod Resultat Diskussion Referenser varken vara för generell eller specifik. Den ska bestå av ca 10-12 ord. Undvik en studie av, metod eller resultat. 9.3 Abstrakt Abstraktet är en sammanfattning (högst 250 ord) på texten. Abstraktet ska till lika stora delar innehålla inledning, metod, resultat och diskussion. Abstraktet skrivs alltid i imperfekt. 9.4 Inledning I inledningen presenteras relevant bakgrundsinformation och referenser till tidigare arbeten inom området. Inledningen disponeras med fördel som en trattmodell, där du börjar med att presentera mer generell information och småningom blir mer specifik för att slutligen komma fram till din forskningsfråga. Det är mycket viktigt att forskningsfrågan följer logiskt ur den informations om presenterats i inledningen. Centrala begrepp definieras också i inledningen. Ny information ska i regel inte presenteras efter inledningen (undantagsvis i diskussioner om du kommit till sådana slutsatser som kräver ytterligare information som du inte kunde förutsäga i inledningen). Därmed är det viktigt att inledningen är tillräckligt uttömande. 9.5 Metod Metoden är en beskrivning av din litteratursökning och din hantering av inskaffad information. Metoden ska vara så exakt och tydligt beskriven att någon kan replikera din litteratursökning och din hantering av inskaffad information med exakt samma utfall. Här finns också inklusions- och exklus-
ionskriterier samt motiveringar till varför du använt just dessa kriterier, information om vilka databaser du sökt i och din söksträng. Här kan en flowchart över processen för litteraturgenomgång inkluderas för att göra den mer överskådlig. 9.6 Resultat I resultatdelen presenteras dina resultat klart och tydligt utan att du drar några slutsatser. Det är så att säga en torr och tråkig presentation av studierna. Här inkluderas relevant information om studierna som har betydelse för läsarens bedömning av primärstudiernas pålitlighet, och statistiskt relevant information så som effektstorlekar, signifikans, och statistisk styrka. Det lönar sig ofta att sammanställa delar av resultaten i tabellform, och det som presenterats i tabellen behöver då generellt sett inte presenteras detaljerat i texten. Fundera noggrant igenom vilken information du bör presentera och uteslut sådan information som inte är relevant för din analys av materialet. 9.7 Diskussion I diskussionen dras slutsatser från det material som presenterats i resultatdelen, men ingen statistisk rapportering. Diskussionen bör ge en överblick över resultaten och slutsatserna på ett koncist och logiskt sätt. Här ska du koppla resultaten till tidigare forskning som du presenterat i inledningen och det finns rum för en viss mån av subjektivitet i tolkningarna (det är dock viktigt att tolkningen logiskt följer ur resultaten). Lyft upp styrkor och svagheter i litteraturöversikten och i primärstudierna och ge förslag för framtida forskning utgående från resultaten. Avsluta gärna diskussionen med en kort sammanfattning av vad du kommit fram till. 10 Referenshantering Det är nödvändigt att referera och citera tillräckligt och tydligt. Alla påståenden som inte klart och tydligt är egna hypoteser, slutsatser eller tankar ska förses med en referens. För kandidatavhandlingen i psykologi används APA:s riktlinjer för referenshantering. Lathund för referenshantering enligt APA hittas HÄR 10.1 Referenshanteringsprogramet Mendeley Mendeley är ett gratis referenshanteringsprogram som hjälper dig att organisera och hantera ditt forskningsmaterial. Mendeley finns för Windows, Mac och Linux och också som iphone, ipad och Android app Hur kan Mendeley hjälpa dig med din kandidatavhandling? 1. Organisera Du kan skapa ditt eget forskningsbibliotek och organisera det på sättet som du vill. Du kan till exempel tagga och filtrera artiklar enligt egna kriterier. Du kan direkt importera artiklar från
webbsidor (t.ex. PsycINFO och Google Scholar) och automatiskt hämta metadata från PDF-filer. Filerna säkerhetskopieras och synkroniseras med hjälp av ett användarkonto online. 2. Skriv Du kan använda Mendeley s plugin för Microsoft Word, Open Office eller Libre Office för att lätt skapa källhänvisningar och referenslistor av dina artiklar i korrekt APA-stil. 3. Samarbeta Du kan skapa privata grupper med andra för att dela artiklar och jobba tillsammans (t.ex. markera och kommentera PDF-filer). Offentliga grupper är till för att dela litteraturlistor med andra. 4. Upptäck Mendeley har också egenskaper som liknar andra sociala nätverk. Du kan skapa din egen profil och till exempel få rekommendationer av möjligen relevanta artiklar eller forskarkontakter i ditt nyhetsflöde. Snabbguide: 1. Gå till www.mendeley.com och skapa ett gratis användarkonto. 2. Ladda ned Mendeley Desktop application (finns för Windows, OSX och Linux). 3. Kolla https://community.mendeley.com/guides för detaljerad information och videor.