BATTERIER OCH ELAVFALL



Relevanta dokument
Naturvårdsverket Batterier och elavfall

6. Till IP som svarat Ja: För vilka produkter har du sett information/reklam för insamling/återvinning? (öppen fråga)

Bilaga 1. Tabeller. Har du lagt märke till någon information eller reklam för insamling av batterier under det senaste halvåret?

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

RESULTAT: Allmänheten. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

döden i datorn SPN-uppdrag

Hur tycker du att framtidens avfallshantering ska se ut i Nacka?

Enkät om framtidens avfallshantering. för dig som bor i. villa, småhus eller radhus

Information om insamling av. farligt avfall och el-avfall. i miljöbox

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Min sopbok. Batterier

Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Om vikten av ljus under vintern. Elmätaren nr 10, december 2015

Om rapporten. Direkt effekt PostNord

ÅTERVINNINGSCENTRAL RETUREN

Har du farligt avfall hemma?

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Åter- vinnings- guide

Omnibusundersökning - Återvinning 2007


DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA

DAGAR KVAR DAGAR AKTIV SVAR ANTAL SVAR % SLUTFÖRDA

SOPSORTERINGS SKOLAN

Vatten, el eller bredband

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Marknadsundersökning: Återanvändning av kläder, skor och textilier i Göteborg. Kretsloppskontoret. Resultat, sammanfattning och slutsatser

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Alltmer tid ägnas åt teknik

FARLIGT AVFALL. Läs mer på:

Enkät. Instruktioner LOGO

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

E-handel i Norden Q3 2014

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

Elektronikavfall. Nätverksträff Veronica Lidvall Tel: E-post:

Avfallshantering 2009

Guide till hur du anmäler ett företag till EE- & Batteriregistret

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Kundernas framtida behov av trycksaker och attityder till tryckeribranschen

Hushållsbarometern Trender inom vitvaror och småel

på julhandeln

Allmänheten och växthuseffekten 2006

SKOP Skandinavisk opinion ab

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring

Kampanjuppföljning Aktiv mot brand 2012

Exempel på avfall: Batterier i olika storlekar.

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Bilaga 4, Enkät kundundersökning avfallshantering 2013

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Sorteringsguiden. Avfall Sorteras som Lämnas till A

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Svensk författningssamling

En guide till inlogg, Min sida och den årliga redovisningen av elektronik till EE- & Batteriregistret

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL Rapport nr 2; regionala skillnader

Källsorteringsinstruktion för brf Gräslöken

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

En vägledning för tillsyn på export av blybatterier

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Europa minskar avfallet 2011

Renhållningstaxan 2015

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

E-julhandeln i Sverige Svenskarnas julklappsinköp på internet fram till 25 november 2013

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

eworkbarometern VÅREN 2013

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Vem hämtar avfallet hemma hos er? 1. Kommunchefen X. Personal i mataffären 2. Sopåkarna. Var slänger man sin radiostyrda bil?

Hushåll och energieffektiva. En undersökning om kunskap, attityder och användning

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Svenskarnas syn på flyktingsituationen 15 september 2015

SORTERA DINA SOPOR RÄTT

TRELLEBORGS KOMMUN. Attitydundersökning. Trivector Information I Jimmie Hansson

Målgruppsutvärdering Colour of love

SORTERA DINA SOPOR RÄTT

Några frågor och svar om attityder till cannabis

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Modernas undersökning om inbrottslarm

Undersökning om mailanvändningi jobbet

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Svensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning

Undersökning bland bostadsägare om erfarenhet, kunskap och attityd till obehörigt elarbete

Transkript:

BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1

Inledning Bakgrund Som tillsynsmyndighet ska Naturvårdsverket följa upp att producenter av batterier lever upp till sitt informationsansvar. Producenter har haft detta ansvar sedan 1 januari 2009. Insamlingsnivåer för batterier påverkas av insamlingen av elavfall. Studien omfattar därför både batterier och elavfall. Syfte med undersökningen Att följa upp batteriproducenternas informationsansvar gentemot allmänheten. Naturvårdsverket har genomfört liknande studier av allmänhetens kunskap och attityder under ett flertal år, den senaste 2013. Resultaten ska jämföras med resultaten från tidigare års undersökningar. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 2

Om undersökningen Metod: Urval: Svarande: Enkät: Enkätutformning: Enkäter via offline-rekryterad webbpanel Sveriges befolkning, 15 år och äldre 1000 st, representativa för Sveriges befolkning utifrån kön, ålder och geografi Drygt 40 frågor Enkäten har utformats utifrån underlag ifrån 2013-års undersökning, med syfte att göra en undersökning så lik den föregående som möjligt detta för att kunna jämföra resultaten mellan åren. Dock har två nya frågor tillkommit i årets undersökning. Tidpunkt: Datainsamling under april 2015 Bilagor: 1. Tabeller 2. Enkätfrågor Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 3

Sammanfattning En något större andel (75 %) än vid de senaste mätningarna nämner batterier som något man inte bör slänga i soporna. 27 %, vilket är en lika stor andel som i mätningen 2011 men en större andel än 2013, uppger att de har sett information eller reklam för insamling av batterier. Andelen som lagt märke till information eller reklam om insamling av elektriska & elektroniska produkter än i nivå med 2013 års värden (25 %). 9 % av respondenterna uppger att det händer att de ibland kastar batterierna i soporna. Resultatet är ungefär i nivå med tidigare mätningar, men en svag trend mot att inte kasta batterierna i soporna kan anas. En majoritet (79 %) uppger, precis som 2013, att de lämnar uttjänta elektriska & elektroniska produkter på återvinningscentral. De allra flesta anser, precis som 2011 och 2013, att det är viktigt med insamling av förbrukade batterier samt elektriska & elektroniska produkter. Majoriteten (84-87 %) känner sig väl informerade om var man bör lämna förbrukade batterier samt elektriska & elektroniska produkter. Detta är i nivå med resultatet 2011 men något lägre än resultatet 2013. Drygt hälften av respondenterna uppger att de aldrig köper begagnade elektriska & elektroniska produkter, vilket är en något större andel än 2013. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 4

om respondenterna Kön Ålder Antal barn i hushållet 100% 80% 60% 40% 20% 0% 49% 51% Man Kvinna 25% 14% 17% 12% 32% 15-30 31-40 41-50 51-60 61 + 72% 13% 12% 3% 0 1 2 3 + Civilstånd Boendeform Utbildning 100% 80% 60% 40% 20% 0% 6% 24% 63% 6% 1% 27% 22% 3% 46% 3% 9% 39% 51% 1% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 5

om respondenterna 100% 80% 60% 40% 20% 0% 18% 20% Under 175 tkr Inkomst/år 175-300 tkr 29% 301-500 tkr 12% 21% 500 + tkr Kan inte säga/ej svar Riksområde (NUTS-indelning) 22% 17% 9% 15% 20% 9% 4% 6% 100% Sysselsättning 80% 60% 40% 20% 0% 24% 24% 5% 28% 12% 0% 1% 2% 3% 1% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 6

Resultat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 7

Produkter som inte bör slängas i soporna Vilka olika produkter som används i hushållet bör man inte slänga i soporna utan lämna till olika sorters insamlingsställen? (öppen fråga) Övrig information: Exempel på fritextsvar. Total n: 1000. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 8

Produkter som inte bör slängas i soporna Olika varianter av batterier, glas, plast och metall är de vanligaste svaren bland respondenterna angående produkter som inte bör slängas i soporna. De fyra första kategorierna var desamma i 2010 och 2013 års mätningar. Batterier Glas/glasflaskor/glasburkar mm Metall/metallförpackningar/konserver/plåt/aluminium mm Plast/plastförpackningar mm Tidningar Elektronik/elapparater/elprodukter mm Papper/pappersförpackningar Kartong/wellpapp Glödlampor Färg/målarburk mm Kemikalier/lösningsmedel/farliga vätskor mm Övriga lampor/lysrör mm Medicin/läkemedel Mat/matavfall/kompost Vilka olika produkter som används i hushållet bör man inte slänga i soporna utan lämna till olika sorters insamlingsställen? (öppen fråga) Övrig information: Flera svar möjliga. Total n: 1000. Övriga kategorier uppgavs av färre än 10 %. 36% 33% 32% 29% 25% 22% 18% 14% 13% 11% 59% 56% 66% 75% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 9

Produkter som inte bör slängas i soporna trendanalys Grafen visar andelen respondenter som uppgivit batterier som något som inte bör slängas i soporna. Årets resultat på 75 % är något högre än i de senaste mätningarna. 100% 80% 60% 53% 48% 57% 60% 55% 54% 55% 66% 83% 67% 74% 75% 68% 67% 40% 20% 0% Övrig information: Vilka olika produkter som används i hushållet bör man inte slänga i soporna utan lämna till olika sorters insamlingsställen? (öppen fråga) Observera att tidsrymden skiljer sig åt mellan mätpunkterna. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 10

Information eller reklam om produkter som inte bör slängas i soporna 39 % av respondenterna har under det senaste halvåret lagt märke till information eller reklam för insamling/återvinning av produkter som ej bör slängas i soporna. Detta är en något lägre andel än tidigare år. Ja 39% 40% 43% 51% Nej Vet ej 19% 16% 16% 16% 42% 44% 41% 34% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Har du, under de senaste halvåret lagt märke till någon information eller reklam för insamling/återvinning av produkter som ej bör slängas i soporna? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 11

Information eller reklam om produkter som inte bör slängas i soporna Det vanligaste är att ha sett information/reklam om insamling av pantflaskor och dylikt (35%). Detta är en kraftig ökning sedan 2013, då det var 20 %. 31 % har sett information/reklam om insamling av batterier, vilket också är en ökning sedan 2013, då det var 18 %. Vid mätningen 2010 var det 29 %. Panta mera/pantburk/-flaska/returburk/pet-flaska etc Batterier Glas/glasflaskor Elektronik Kompost/matavfall Lampor, lysrör mm Plast Metall Papper/pappersförpackningar Färg/kemikalier etc Läkemedel/medicin Tidningar Vet ej Övrig information: 13% 10% 7% 7% 7% 7% 6% 5% 5% 5% 9% 35% 31% För vilka produkter har du sett information/reklam för insamling/återvinning? (öppen fråga) Övriga kategorier har nämnts av färre än 5 %. Flera svar möjliga. Total n: 391 (de som lagt märke till information/reklam). Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 12

Information eller reklam för insamling av batterier 27 % av respondenterna har lagt märke till information eller reklam för insamling av batterier under det senaste halvåret. Detta bryter den sjunkande trend som uppvisats i de senaste tre mätningarna. Ja Nej Vet ej Övrig information: Total n (2015): 1000. 27% 18% 27% 35% 15% 11% 12% 15% 59% 71% 61% 50% Har du lagt märke till någon information eller reklam för insamling av batterier under det senaste halvåret? 2015 2013 2011 2010 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 13

Information eller reklam för insamling av elektriska & elektroniska produkter 25 % av respondenterna har lagt märke till information eller reklam för insamling av elektriska och elektroniska produkter under det senaste halvåret. Detta är en lägre andel än i mätningarna år 2010 och 2011, men lika stor andel som 2013. Ja Nej Vet ej 25% 25% 30% 39% 59% 62% 56% 47% 16% 13% 13% 14% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Har du lagt märke till någon information eller reklam för insamling av elektriska och elektroniska produkter under det senaste halvåret? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 14

Samtal om insamling av batterier 32 % av respondenterna anger att de har pratat med någon om insamling av batterier hemma, i skolan, på jobbet eller någon annanstans. Detta är en något lägre andel än i tidigare mätningar. Ja 32% 37% 36% 38% Nej Vet ej 4% 2% 2% 3% 64% 61% 62% 59% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Har du pratat med någon om insamling av batterier hemma, i skolan, på jobbet eller någon annanstans? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 15

Samtal om insamling av elektriska & elektroniska produkter 25 % av respondenterna anger att de har pratat med någon om insamling av elektriska & elektroniska produkter hemma, i skolan, på jobbet eller någon annanstans. Detta är en lägre andel än i tidigare mätningar. Ja 25% 38% 33% 34% Nej Vet ej 5% 3% 3% 4% 70% 59% 64% 62% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Har du pratat med någon om insamling av elektriska och elektroniska produkter hemma, i skolan, på jobbet eller någon annanstans? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 16

Hantering av uttjänta batterier Liksom i mätningen 2013 så är de vanligaste sätten för respondenterna att hantera ickefungerande batterier att lämna dem i batteriholk (59 %) eller på återvinningscentral (39 %). Andelen som uppger att de kastar batterier i soporna är 3 %. Detta är i nivå med 2013, 2011 och 2010, då 4 % uppgav att de kastar batterier i soporna. 2 % uppger Annat, vilket bl a är lämnar på arbetsplatsen eller sparar dem hemma. Övrig information: Lämnar i batteriholk Lämnar på återvinningscentral Lämnar i insamling i direkt anslutning till där jag bor (soprum, återvinningsrum etc.) Lämnar i batteriinsamling i butik Slänger i soporna (brännbara avfallet) Annat Vet ej 3% 4% 2% 1% 1% 1% 21% 18% 15% 13% 39% 43% Vad gör du med dina batterier när de inte fungerar längre? 59% 52% Flera svar möjliga. Total n (2015): 1000. Frågan ändrades år 2013 från att vara öppen till att ha fasta alternativ, varför jämförelser mot tidigare mätningar bör göras med försiktighet. 2015 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 17

Hantering av uttjänta batterier Andelen respondenter som uppger att de ibland slänger batterier i soporna är ungefär i nivå med tidigare års mätningar (9 %), men en svag trend mot att inte kasta batterierna i soporna kan anas. Respondenter som är 60 år eller äldre utmärker sig genom att bara 2 % svarar att det händer att de kastar batterier i soporna, vilket är lägre än i övriga åldersgrupper där det är 10-14 %. Ja Nej Vet ej 9% 11% 10% 13% 2% 1% 2% 2% 89% 88% 87% 85% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Händer det att du ibland kastar batterierna i soporna, dvs i det brännbara avfallet? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 18

Hantering av uttjänta batterier Hur ofta respondenterna gör sig av med batterier har inte varierat särskilt mycket mellan mätningarna det vanligaste är att göra sig av med batterier 1-4 gånger per år. 100% 80% 60% 40% 20% 2015 2013 2011 2010 0% Aldrig 1 gång/år 2 ggr/år 3 ggr/år 4 ggr/år 5 ggr/år 6 ggr/år Varje månad Övrig information: Total n (2015): 1000. Ungefär hur ofta brukar du göra dig av med batterier? Vet ej Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 19

Hantering av uttjänta batterier De vanligaste anledningarna till att inte göra sig av med batterier oftare är att man samlar eller sparar dem hemma och slänger när det blivit tillräckligt många batterier/när man ändå ska till ett insamlingsställe, eller att förbrukningen av batterier inte är så stor. Resultaten är i nivå med 2013 års värden. Samlar/sparar hemma och slänger senare Förbrukar inte så mycket batterier 36% 32% Använder uppladdningsbara 10% Använder få produkter med batterier 5% Vet ej 14% Övrig information: Hur kommer det sig att du inte gör dig av med batterier oftare? (öppen fråga) Total n: 593. Frågan ställdes enbart till dem som svarat att de lämnar batterier 3 ggr/år eller mer sällan. Flera svar möjliga. Övriga kategorier uppgavs av mindre än 5 %. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 20

Hantering av uttjänta elektriska & elektroniska produkter Liksom i mätningen 2013 är det i 2015 års mätning en stor majoritet av respondenterna (79 %) som uppger att de lämnar uttjänta elektriska och elektroniska produkter på återvinningscentral. 2 % anger Annat, vilket bl a är lämnar till farligt avfall-bilen eller säljer. Respondenter i Stockholm och Sydsverige uppger återvinningscentral i mindre utsträckning, och insamling i direkt anslutning till deras boende i större utsträckning, än respondenter i övriga landet. Lämnar på återvinningscentral Lämnar i insamling i direkt anslutning till där jag bor (soprum, återvinningsrum etc) Lämnar i insamling i butik Slänger i soporna (brännbara avfallet) Annat Vet ej 19% 16% 6% 3% 1% 2% 2% 2% 2% 1% 79% 83% 2015 2013 Vad gör du med elektriska och elektroniska produkter som du inte kan använda längre? Övrig information: Flera svar möjliga. Total n (2015): 1000. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 21

Hantering av uttjänta elektriska & elektroniska produkter Hur ofta respondenterna gör sig av med elektriska & elektroniska produkter har inte varierat särskilt mycket mellan mätningarna det vanligaste är att göra sig av med sådana produkter 1-2 gånger per år. 100% 80% 60% 40% 20% 2015 2013 2011 2010 0% Aldrig 1 gång/år 2 ggr/år 3 ggr/år 4 ggr/år 5 ggr/år 6 ggr/år Varje månad Övrig information: Total n (2015): 1000. Vet ej Ungefär hur ofta brukar du göra dig av med elektriska och elektroniska produkter? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 22

Hantering av uttjänta elektriska & elektroniska produkter Vanligaste anledningarna till att inte slänga elektriska & elektroniska produkter oftare är att det inte finns behov, att det samlas hemma och slängs senare/när man har fler saker att slänga och att man sällan har produkter som går sönder. Vidare verkar vissa ställa sig frågande till denna undersökningsfråga eftersom behovet av att slänga produkter styrs av hur ofta man har trasiga/byter ut produkter, vilket som regel är väldigt sällan. Kanske upplevs frågan som att det är önskvärt att slänga oftare trots att man inte har behov/något att slänga. Inget behov/har inga fler produkter att kasta/behöver ej kasta oftare Samlar hemma och kastar flera samtidigt senare Går sällan sönder/håller länge/köper bra kvalitet/används till de går sönder Låg konsumtion/förbrukning av sådana produkter Vet ej 24% 19% 18% 11% 14% Hur kommer det sig att du inte gör dig av med elektriska och elektroniska produkter oftare? (öppen fråga) Övrig information: Total n: 765. Frågan ställdes enbart till dem som svarat att de lämnar sådana produkter 3 ggr/år eller mer sällan. Övriga kategorier färre än 5 %. Flera svar möjliga. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 23

Hantering av uttjänta batterier/ elektriska & elektroniska produkter De allra flesta av de respondenter som tagit ställning anser att det är viktigt med insamling av batterier samt elektriska & elektroniska produkter. Resultatet är i nivå med 2011 och 2013 års värden. Personer över 60 år anser i något högre utsträckning än yngre åldersgrupper att insamling av batterier och elektriska & elektroniska produkter är viktigt. Kvinnor anser i något högre utsträckning än män att insamling av batterier och elektriska & elektroniska produkter är viktigt. Hur pass viktigt tycker du att det är med insamling av förbrukade batterier? Hur pass viktigt tycker du att det är med insamling av elektriska & elektroniska produkter? Övrig information: 96% 97% Hur pass viktigt tycker du att det är med insamling av förbrukade batterier? - - insamling av elektriska och elektroniska produkter? 3% 2% 2% 1% Viktigt (5-7) Svar 4 Ej viktigt (1-3) Total n (2015): 1000. Andel som svarat Vet ej är 2 % på respektive fråga. Medelvärde 2013 2011 6,6 6,7 6,6 6,6 6,6 6,6 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 24

Produkter man kan byta batterier på själv Kan du nämna två olika produkter som du själv kan byta batterier på? (öppen fråga) Övrig information: Exempel på fritextsvar. Total n: 1000. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 25

Produkter man kan byta batterier på själv Merparten av respondenterna har uppgett två stycken produkter som de själva kan byta batterier på. De vanligaste svaren är fjärrkontroller, ficklampor och klockor. Resultatet är till största del i nivå med mätningarna 2013 och 2010, med förändringar främst bland kategorier som uppges av färre än 10 % - ordningen på de fyra produkter som hamnar överst är konstant. Fjärrkontroll/TV-dosa Ficklampa Olika typer av klockor (väggur mm) Brandvarnare/brandlarm Radio/CD/mp3 etc Datortillbehör Leksaker Telefoner (t ex bärbara) Lampor och ljusslingor (ej ficklampa) Vet ej 13% 11% 9% 8% 7% 6% 6% 27% 25% 43% Övrig information: Kan du nämna två olika produkter som du själv kan byta batterier på? (öppen fråga) Total n: 1000. Övriga kategorier har uppgetts av färre än 5 %. Flera svar möjliga. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 26

Produkter man inte kan byta batterier på själv Kan du också nämna två olika produkter som du själv inte kan byta batterier på? Övrig information: Exempel på fritextsvar. Total n: 1000. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 27

Produkter man inte kan byta batterier på själv De vanligaste svaren gällande vilka produkter man själv inte kan byta batterier på är armbandsur och andra klockor samt iphone/mobiltelefon. Andelen som svarar mobiltelefon eller iphone har ökat något sedan 2013 och i mätningen 2010 nämns dessa överhuvudtaget inte bland de vanligaste svaren. Armbandsur toppade listan både 2013 och 2010. Armbandsur och andra klockor iphone/mobiltelefon 18% 23% Dator/datortillbehör Eltandborste Bil/bilbatteri/bilnycklar Rakapparat 8% 8% 6% 5% Vet ej 38% Kan du också nämna två olika produkter som du själv inte kan byta batterier på? (öppen fråga) Övrig information: Total n: 1000. Övriga kategorier har uppgetts av färre än 5 %. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 28

Känna sig informerad om var man bör slänga batterier/ el. produkter De allra flesta av de respondenter som tagit ställning känner sig väl informerade när det gäller var man bör lämna förbrukade batterier samt elektriska & elektroniska produkter. Resultatet är något lägre än i mätningen år 2013. Yngre känner sig överlag mindre informerade än äldre. Det finns en tendens till att kvinnor känner sig något mer informerade än män. Medelvärde 2013 2011 Hur pass informerad känner du att du är när det gäller var man bör lämna förbrukade batterier? 87% 7% 6% 6,1 6,3 6,1 Hur pass informerad känner du att du är när det gäller var man bör lämna förbrukade elektriska och elektroniska produkter? 84% 8% 8% 6,0 6,3 6,0 Övrig information: Väl informerad (5-7) Svar 4 Ej informerad (1-3) Hur pass informerad känner du att du är när det gäller var man bör lämna förbrukade batterier? - förbrukade elektriska och elektroniska produkter) Total n (2015): 1000. Andel som svarat Vet ej är 1 % på respektive fråga. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 29

Hantering av produkter med batteri man inte själv kan byta Av de tillfrågade är det totalt ca 40 % som uppger att de lämnar sina produkter för återvinning om de själva inte kan byta batterier. Många nämner också att de kontaktar butik, återförsäljare eller liknande för att få hjälp eller få batteriet bytt. Lämnar på/åker till återvinningscentral Återvinning/elektronikåtervinning mm Lämnar för byte/batteribyte/byte i butik/verkstad mm Kontaktar inköpsställe/leverantör/återförsäljare mm Lämnar på/åker till återvinningsstation Frågar någon om hjälp/tar hjälp Vet ej 20% 13% 13% 12% 6% 5% 15% Vad gör du med en produkt som innehåller ett batteri som du själv inte kan byta, när batteriet slutat fungera? (öppen fråga) Övrig information: Flera svar möjliga. Total n: 1000. Övriga kategorier uppges av färre än 5 %. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 30

Tillgång till fastighetsnära insamling Andelen respondenter (23 %) som uppger att de har tillgång till en så kallad fastighetsnära insamling är ungefär i nivå med tidigare års mätningar. I Stockholm är det fler än i övriga landet som uppger att de har tillgång till fastighetsnära insamling. Ja Nej Vet ej 6% 4% 4% 5% 23% 24% 24% 26% 71% 72% 72% 69% 2015 2013 2011 2010 Övrig information: Total n (2015): 1000. Har du tillgång till någon insamling av elektriska och elektroniska produkter i direkt anslutning till där du bor dvs. en sk fastighetsnära insamling? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 31

Insamling av elektriska & elektroniska produkter i kommunen Drygt två av tre av de respondenter som tagit ställning upplever att insamlingen av elektriska & elektroniska produkter fungerar bra i deras kommun. Dock har relativt många, 19 %, inte någon uppfattning i frågan. Resultatet är i nivå med resultatet 2011 men något lägre än vid 2013 års mätning. Yngre respondenter är överlag något mer kritiska än de äldre. Hur upplever du att insamlingen av elektriska och elektroniska produkter fungerar i din kommun? 69% 16% 15% Medelvärde 2013 2011 5,2 5,4 5,2 Bra (5-7) Svar 4 Dåligt (1-3) Hur upplever du att insamlingen av elektriska och elektroniska produkter fungerar i din kommun? Övrig information: Total n (2015): 1000. Andel som svarat Vet ej är 19 %. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 32

Inköp av begagnade elektriska & elektroniska produkter Drygt hälften av respondenterna uppger att de aldrig köper begagnade elektriska och elektroniska produkter. Detta är en något större andel än i mätningen 2013. Äldre respondenter och kvinnor uppger i högre grad än yngre och män att de aldrig köper begagnade elektriska och elektroniska produkter. Aldrig 54% 49% Det har hänt någon enstaka gång Någon gång per år 8% 6% 35% 44% 2015 2013 Flera gånger per år 2% 2% Övrig information: Total n (2015): 1000. Hur ofta köper du begagnade elektriska och elektroniska produkter idag? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 33

Inköp av begagnade elektriska & elektroniska produkter Liksom i mätningen 2013 så är det främst på Blocket, via kompisar, släkt eller familj eller i etablerade second handbutiker som inköp av begagnade elektriska & elektroniska produkter sker. 9 % anger Annat, vilket bl a är loppis, auktioner, via Facebook eller musikaffär. Yngre använder Blocket och Tradera i större utsträckning än äldre. Blocket Kompisar/släkt/familj Etablerade second handbutiker/företag Tradera Annan annonsmarknad Annat, nämligen: 47% 46% 42% 48% 30% 31% 22% 18% 13% 7% 9% 7% 2015 2013 Övrig information: Var köper du begagnade elektriska och elektroniska produkter om du gör det? Flera svar möjliga. Total n (2015): 456. Frågan ställdes till de personer som uppger att de har köpt begagnade elektriska eller elektroniska produkter. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 34

Anledningar att inte köpa begagnade elektriska & elektroniska produkter Liksom i mätningen 2013 så är anledningen till att inte köpa begagnade elektriska & elektroniska produkter främst osäkerheten kring om den kommer att fungera. 4 % anger Annat, vilket bl a är att det är mer miljövänligt att köpa nytt, att man vill ha något modernt eller att man inte hittar den produkt man vill ha begagnad. Jag är inte säker på att den kommer att fungera, eller hur länge den kommer att fungera Jag vill ha garanti på varan Jag vet inte om den är säker att använda ur elsäkerhetssynpunkt Jag vill inte ha någonting som någon annan har haft Priset 20% 19% 11% 13% 6% 6% 4% 4% 54% 54% 2015 2013 Annat, nämligen: 4% 5% Övrig information: Total n (2015): 1000. Vad är mest avgörande om du väljer att inte köpa begagnade elektriska och elektroniska produkter? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 35

Inköp av begagnade elektriska & elektroniska produkter Nästan fyra av tio uppger att de inte kan tänka sig att köpa någon begagnad elektrisk/ elektronisk produkt. Detta och övriga svarsalternativ är i nivå med 2013 års värden. 2 % har svarat Annat, vilket bl a är laddare, lampor och filmkamera. Vad gäller samtliga produkter så gäller generellt att yngre och män kan tänka sig att köpa begagnade produkter i större utsträckning än äldre och kvinnor. TV Musikspelare (Stereoanläggning, MP3-spelare etc) Små hushållsapparater (elvisp, mixer etc) Mobiltelefon Dator Stora hushållsapparater (tvättmaskin, kyl, frys etc) Surfplatta Komponenter till elektronik Annat, nämligen Ingen 27% 29% 26% 27% 25% 20% 23% 22% 22% 22% 21% 21% 17% 16% 14% 11% 2% 5% 38% 39% Vilken/vilka typer av begagnade elektriska och elektroniska produkter kan du tänka dig att köpa? Övrig information: Flera svar möjliga. Total n (2015): 1000. 2015 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 36

Användning av elektriska & elektroniska produkter De allra flesta använder, alltid (29 %) eller oftast (67 %), sina elektriska & elektroniska produkter tills de går sönder. Detta är i nivå med 2013 års värden. Ja, alltid 29% 27% Ja, oftast 67% 69% 2015 2013 Nej, jag slänger/byter ofta ut dem tidigare 4% 4% Övrig information: Total n (2015): 1000. Använder du dina elektriska och elektroniska produkter tills de går sönder? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 37

Att byta ut elektriska & elektroniska produkter i förtid De produkter som främst byts ut innan de gått sönder är mobiltelefon, dator och TV. Andelen som uppger att de byter ut sina produkter i förtid har ökat något för samtliga kategorier sedan mätningen år 2013. 2 % anger Annat, vilket t ex är gräsklippare, brandvarnare och datorkomponenter. Övrig information: Mobiltelefon Dator TV Surfplatta Musikspelare (Stereoanläggning, MP3-spelare etc) Små hushållsapparater (elvisp, mixer etc) Stora hushållsapparater (tvättmaskin, kyl, frys etc) Annat, nämligen Ingen 43% 37% 32% 29% 12% 5% 10% 9% 9% 7% 9% 6% 2% 1% 15% 26% 62% 58% Vilka elektriska och elektroniska produkter byter du i förtid dvs innan de gått sönder? Flera svar möjliga. Total n (2015): 713. Frågan ställdes till de personer som inte alltid använder sina elektriska & elektroniska produkter tills de gått sönder. 2015 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 38

Att byta ut elektriska & elektroniska produkter i förtid Anledningarna till att byta ut elektriska & elektroniska produkter i förtid är främst att man vill köpa en ny innan den gamla går sönder och att den senaste modellen har nya och bättre funktioner. 18 % svarar Annan anledning, vilket bl a är behov av bättre batterier/bättre prestanda, eller att man fått en ny produkt. I de 18 procenten ingår även respondenter som tidigare svarat att de oftast använder produkter tills de går sönder, som här uppger att de sällan byter produkter i förtid. Jag vill köpa en ny innan den gamla går sönder eftersom jag inte vill vara utan Den senaste modellen har nya och bättre funktioner 38% 37% Det är en abonnemangsfråga Jag får en ny till lägre pris om jag förlänger avtalet Jag vill ha senaste modellen Annan anledning, nämligen 15% 10% 9% 18% Övrig information: Varför byter du elektriska och elektroniska produkter i förtid? Flera svar möjliga. Total n: 713. Frågan ställdes till de personer som inte alltid använder sina elektriska & elektroniska produkter tills de gått sönder. Frågan ställdes ej år 2013. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 39

Lagning av elektriska & elektroniska produkter Liksom i mätningen 2013 så är det främst stora hushållsapparater och datorer som lagas om de går sönder. 3 % anger Annat, vilket bl a är alla produkter som det är ekonomiskt försvarbart att laga eller produkter man kan laga själv. Stora hushållsapparater (tvättmaskin, kyl, frys etc) Dator Vilken/vilka typer av elektriska och elektroniska produkter lagar du om de går sönder? Övrig information: Flera svar möjliga. Total n (2015): 1000. TV Mobiltelefon Musikspelare (Stereoanläggning, MP3-spelare etc) Små hushållsapparater (elvisp, mixer etc) Surfplatta Annat, nämligen Ingen 28% 29% 28% 23% 14% 14% 13% 15% 12% 7% 3% 4% 26% 25% 48% 50% 44% 47% 2015 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 40

Anledningar att inte laga elektriska & elektroniska produkter Främsta anledningen till att inte laga sina trasiga elektriska & elektroniska produkter är att det är för dyrt att laga, billigare att köpa nytt (76 %). 2 % anger Annat, vilket bl a är att man inte behöver produkten längre eller att den är så gammal att det inte är lönt att laga den. Det går inte att laga den 20% Det är för dyrt att laga, billigare att köpa en ny 76% Jag vill ha senaste modellen 1% Annat, nämligen 2% Övrig information: Vad är mest avgörande om du väljer att inte laga dina trasiga elektriska och elektroniska produkter? Total n: 1000. Denna fråga ställdes ej i 2013 års mätning, Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 41

Avstånd till insamlingsställe Nästan hälften av respondenterna uppger att de har mindre än fem kilometer till närmaste insamlingsställe för elektriska & elektroniska produkter. Detta är i nivå med 2013 års resultat. I åldersgruppen 15-30 år är det 24 % som uppger att de inte vet hur långt det är till närmaste insamlingsställe, vilket är en betydligt högre andel än i övriga åldersgrupper. Mindre än fem km 5 km-2 mil 46% 48% 39% 40% 2-5 mil Mer än fem mil Vet ej 7% 5% 1% 0% 8% 7% 2015 2013 Övrig information: Total n (2015): 1000. Hur långt från ditt hem finns närmaste insamlingsställe för elektriska och elektroniska produkter? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 42

RAPPORTEN ÄR FRAMTAGEN AV: Elin Josefson 0707-22 76 80 Kvalitetsgranskning: Susan Lorentzen 0706-17 65 39 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 43