PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Relevanta dokument
PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Information och kriskommunikation

Att delta i en lokal ISF

SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Samordnad kommunikation

Plan för kriskommunikation

Våldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning

MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB

Riktlinje för kriskommunikation tillika kriskommunikationsplan

Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län. Inriktning och rutiner

Om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Hur jobbar MSB med inriktnings och samordningsfunktion? 1 oktober, 2015

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Stöd och information till drabbade och närstående vid en katastrof utomlands

Temadag om suicidprevention

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Fyraårig satsning för stärkt krisberedskap i Västra Götaland. Delrapport juni 2016

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Verktyg för ditt systematiska arbetsmiljöarbete

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016

Riktlinje för kriskommunikation

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Tillämpning 19 maj 2015 Till dess nytt beslut fattas

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

K ri sb ered ska p. Riktlinje

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Kriskommunikation i sociala medier

KOMMUNIKATIONSPLAN IMPLEMENTERING AV ÖVERENSKOMMELSE, RIKTLINJE, RUTIN & IT-TJÄNST FÖR SAMORDNAD IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser en del av den digitala agendan

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Inriktning informationsuppdrag 2014

Förtydligande inför komplettering av ansökan om 2:4-medel för deltagande i totalförsvarsövning

KOMMUNIKATIONSPLAN Journal via Nätet i Västra Götalandsregionen

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Hembygdens barn och skola. En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Regler för kommunikation

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Kommunikation är samarbete

Stadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

Handledning Gränslös samverkan

Sociala medier. Riktlinje. Kommunikationsdirektör. Fastställt av. Datum för fastställande

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Informationsplan vid krisinformation

Krishanteringsplan för Västfastigheter - Bilaga 2 Västfastigheters kriskommunikationsplan

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Handledning för utbildning

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018

Policy för kommunikation

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Kommunikationspolicy för Växjö kommunkoncern

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

KOMMUNIKATIONSSATSNING DELTIDSBRANDMÄN. Kampanjmanual till fackförbund

Transkript:

PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation Utbildningsmaterialet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska planera och genomföra utbildningar i ämnesområden kopplade till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Materialet kan med fördel användas i sammanhang där deltagare från flera olika organisationer medverkar, t.ex. på lokala och regionala samverkanskurser med ett brett deltagande från samverkande aktörer. Materialet kan även användas internt i egen organisation. Tidsåtgång: 3,5 timmar inklusive raster Målgrupp: Aktörer med ansvar för samhällsskydd och beredskap på lokal, regional och nationell nivå. Förkunskaper: För att du skall kunna tillgodogöra dig modulens innehåll på bästa sätt bör du ha kunskap om den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar samt aktörers roller och ansvar. Antingen via att du deltagit i modulerna Den svenska modellen för hantering av samhällsstörningar och Aktörer roller och ansvar eller att du förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syfte: Utveckla dina kunskaper om och förståelse för kriskommunikationens betydelse som en integrerad del i samverkan och ledning vid samhällsstörningar samt betydelsen av samordnade och aktörsgemensamma budskap som verktyg i hanteringen av samhällsstörningar. Kunskapsmål: Beskriva hur kriskommunikation kan påverka beslut om åtgärder och förtroendet för aktörers arbete vid samhällsstörningar. Beskriva vikten av samordnade budskap Redogöra för olika arbetssätt för att skapa och dokumentera lägesbild för kommunikation. Beskriva vilka regelverk som finns för informationsdelning med allmänhet och media.

Metod: Föreläsningsavsnitt utifrån modulens powerpointpresentation (ppt), enskilda uppgifter, gruppdiskussioner och kortfilmer. Genomförare: den som planerar och genomför modulen (med fördel en kommunikatör). Förberedelser för genomförare: Läs kap 10 (sid 71-73) om kriskommunikation i boken Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Bekanta dig med webbplatsen Krisinformation.se. Läs igenom de dokument som finns beskrivna i denna moduls ppt (bild 32). Förbered dig för att kunna presentera den samverkan kring samhällsstörningar och/eller kriskommunikation som finns i regionen/motsv. (bild 29) Möblera lokalen i öar med fyra -fem personer per ö/grupp med syfte att snabbt starta upp gruppdiskussioner. Tänk på mixade grupper. Förberedelser för deltagare: Läsa Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Sammanfattningen (finns att beställa på www.msb.se eller ladda ner som pdf-fil).

Program: 1. Inledning - 15 min Inled med att visa utbildningsmodulerna, syftet, målen med denna modul och program. Gör en kort presentation av genomförare och deltagare (namn, organisation och arbetsuppgifter vid en samhällsstörning) 2. Övergripande introduktion 15 min Programpunkterna samt kriskommunikation som förhållningssätt. Visa bild 8 och föreläs kring denna (stödinformation till varje bild finns i anteckningsvyn) 3. Föreläsning Grunder i kriskommunikation 20 min Föreläsaren inleder med begreppet kriskommunikation. Bild 9-10: Vad är kriskommunikation? Varför är kriskommunikation viktigt?

Bild 11: Hur ska man arbeta med kommunikationen vid en samhällsstörning? Vad är viktigt att tänka på? Bild 12 och 13: Bilden av samhällsstörningen vilka skapar den och hur? Varför är det viktigt för oss att veta hur allmänheten t ex uppfattar samhällsstörningen? Förtroende ge deltagarna möjlighet att fundera kring händelser som inte kommunicerats på ett bra sätt och följderna av detta. 4. Kaffe - 20 min 5. Föreläsning om kriskommunikation som en integrerad del i hanteringen 30 min. Bild 14 Informationsvacuum vad händer i informationsvacuumet? Poängtera vikten av att kommunicera tidigt för att konkurrera med färre motbilder och ägna tid åt att beskriva situationen istället för att hantera rykten. Gruppdiskussion deltagarna får ge några exempel på när kommunikationen har betydelse för hanteringen av samhällsstörningen.

Redovisning och dialog. Några grupper får berätta om vilka exempel de kommit på, och om de har egna erfarenheter. Dokumentera på blädderblock Föreläsaren kan presentera några ytterligare exempel, bild 16. Poängtera slutsatsen: Människors agerande påverkar samhällsstörningen och hanteringen. 6. Samordnad kriskommunikation 40 min Presentera de punkter som ingår i passet Samordnad kriskommunikation. Poängtera att detta handlar om samverkan med andra aktörer, inte det interna kommunikationsarbetet, bild 17. Vad innebär samordnad kriskommunikation? Beskriv punkterna men poängtera också att samverkan börjar i vardagen, bild 18. Berätta om Krisinformation.se. Visa därefter Västra Götalands film om kriskommunikationssamverkan (längd 5:48). Länk i bild 19. Betona att det finns många liknande samarbeten, detta är ett exempel.

Bild 20-21, visa några exempel på samordnade budskap som använts i verkligheten. Finns fler exempel? Har någon egna erfarenheter? 7. Kort rast (5 min) 8. Kriskommunikation i aktörsgemensamma former 30 min Bild 22: Föreläsning kriskommunikation i aktörsgemensamma former. Kommunikationsfunktion ska ingå i ISF/ISF stöd. Vikten av en samlad kommunikativ lägesbild till stöd för kommunikationsarbetet. Bild 23-24 visar tips på information som bör ingå i er egen organisations kommunikativa lägesbild när ni inleder samverkan med andra. Poängtera att man måste komma förberedd till samverkanskonferens, och detta behöver kommunikatören bidra med. Diskussion i mindre grupper (4-5 personer i ca 10 min) Vad bör en samlad lägesbild ur kriskommunikationsperspektiv innehålla?

Bild 26 visar förslag på vad den samlade kommunikativa lägesbilden behöver innehålla. 9. Kort rast (5 min) 10. Information till drabbade samt regelverk - 20 min Bild 27, om Grundläggande principer för stöd och information till drabbade och närstående. Föreläs kring punkterna och berätta att de härrör från MSB:s samverkansplan Stöd och information till drabbade och närstående (MSB831), s 13-14. Poängtera att detta kan vara en mycket psykiskt påfrestande arbetsuppgift, och att de som arbetar med anhörigkontakter kan behöva särskilt stöd. Bild 28: Regelverk kring information till media och allmänhet. Redogör kortfattat, enligt talmanus, för de lagstöd som finns. Bild 29 Presentation av kommunikationssamverkan i regionen el motsvarande.

11. Reflektion 15 min Inled denna del med att förstärka modulens fokus. Tre viktigaste budskapen Förtroende - eller brist på förtroende för aktörerna påverkar människors agerande Människors agerande påverkar samhällsstörningen och hanteringen Kriskommunikation ska vara integrerad i beredskapsorganisationen Återkoppla till målen: Kunskapsmål Beskriva hur kriskommunikation kan påverka beslut om åtgärder och förtroendet för aktörers arbete vid samhällsstörningar. Beskriva vikten av samordnade budskap Redogöra för olika arbetssätt för att skapa och dokumentera en kommunikativ lägesbild. Beskriva vilka regelverk som finns för informationsdelning med allmänhet och media. Låt deltagarna fundera enskilt (5 min) utifrån; Vad tar jag med mig och hur kommer jag att informera i min organisation? Låt deltagarna därefter diskutera i mindre grupper (4-5 personer i ca 15 min) vad man kommit fram till. 12. Avslutning 10 min Avslutning och hur går vi vidare? Presentation av modulerna. Presentation av MSB:s stöd, msb.se/samverkanledning, msb.se/utbildning.

Utvärderingsfrågor 1. Hur har kursens innehåll bidragit till att uppnå målen? 2. Hur har arbetsmetoderna bidragit till att uppnå målen? 3. Hur har föreläsarna bidragit till att uppnå målen? 4. Förslag till förändringar 5. Utifrån ditt perspektiv, vad behöver utvecklas i egen organisation respektive i aktörsgemensamma former