melica Fiskhamnsgatan 10, 414 55 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Dammar vid Anten Stefan Bydén 2011-06-23
Om att leta dammar Våren 2011 fick Melica i uppdrag av Säveåns vattenråd att undersöka möjligheten att anlägga våtmarker och andra strukturer som ska minska fosfortillförseln till Anten. I uppdraget ingick att studera äldre kartor och kontrollera konflikter med avvattningsföretagen. Vidare studerades vattendragen i fält. Då mättes höjder in med sattellitmätinstrument (GPS + Glonast) och en fotodokumentation genomfördes. Bilderna är koordinatsatta med fotoriktning för att lätt kunna indentifieras. Två samråds/presentationsmöten ingick. Med hjälp av insamlad information valdes drygt trettio objekt ut, de som ansågs mest kostnadseffektiva. För varje objekt har avrinningsområdets yta beräknats liksom andelen åker. Varje objekt presenteras med en ritningsskiss med lämplig höjdsätting, hydrologisk beräkning, en beskrivande text och foton. Arbetet har huvudsakligen utförts av Stefan Bydén. Hannes Bydén har deltagit i fältarbetet. Innehåll Om att leta dammar 2 Mindre fosfor till Anten 3 Åtgärder i vattenflödet 3 Typer av åtgärder 4 Att tänka på när man bygger en fosfordamm 9 Nytt sätt att rensa diken inom dikningsföretag 10 Ekonomi 11 Litteratur 12 Presentation av objekten 13
Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var sjön hotad av återkommande algblomningar och syrgasbrist på bottnen. Sedan situationen uppmärksammades på åttiotalet har flera åtgärder vidtagits och det akuta hotet minskat. Men för att nå målen enligt vattendirektivet måste mängden fosfor som når Anten minska än mer. Åtgärder i vattenflödet För att nå målen måste det till flera åtgärder. Man kan minska vid källan genom att åtgärda enskilda avlopp, förbättra reningen i reningsverken och kalka på jordbruksmarken. Men det räcker inte utan vi måste även göra åtgärder i vattendragen. Den utdikning som gjordes för runt hundra år sedan hade tyvärr den bieffekten att den minskade vattendragens naturliga rening. De åtgärder som föreslås i denna rapport är sådana som är tänkta att återskapa lite av den naturliga reningen som de gamla våtmarkerna hade innan de dikades ut. Den totala reningseffekten blir inte lika stor men de ytor som tas i anspråk är också mycket mindre än de som dikats ut. De åtgärder som föreslås här är av några olika typer och valet av typ har gjorts utifrån platsens förutsättningar. För att partiklar med fosfor på ska kunna sjunka till botten och fastna får inte vattnet rinna för fort och då är små dammar i stora vattendrag inte så effektiva. En annan viktig förutsättning är att så lite material som möjligt ska behöva flyttas då grävmaskintid kostar mycket pengar. De lokala förutsättningarna kan vara mycket olika och vid små jobb är kostnaden för att etablera sig en stor andel. En aspekt vid val av plats är också att vattnet ska vara så högt belastat som möjligt. Det betyder i de flesta fall av avrinningen i så stor utsträckning som möjligt ska komma från åkermark. Reningsgrad och kostnad Reningseffekten för den enskilda åtgärden är svår att beräkna och tyvärr alldeles för dyr att mäta upp i efterhand. De kunskaper om olika faktorer som påverkar reningen kommer från forskningsprogram där noggranna mätningar gjorts i ett antal objekt under längre tid. Huvudmålsättningen i detta projekt har inte varit att i första hand optimera reningseffekten även om goda förutsättningar för rening varit en viktig faktor i urvalet. Huvudmålsättningen har varit kostnadseffektiva lösningar; lösningar som kunnat skapa stor dammvolym med liten grävinsats och placeringar där marken ofta varit svårbrukad. Siffror om 1 000 kg kväve och 160 kg fosfor per ha kan anges som möjlig reningseffekt. I Höje å anges 370 2 290 kg kväve och 15 46 kg kväve som reningsresultat. I Höje å har inriktningen mot kväverening varit viktigare då vattendraget mynnar i havet och inte i någon sjö. Storleken på de upptagna objekten i detta projekt varierar stort; från 0,03 till 4,7 ha. Grävarbeten står inte i direkt proportion till de berörda ytorna så kostnaden varierar stort mellan objekten; från 16 000/ha till det tiodubbla. De små objekten skulle bli ännu dyrare om man använder en dyr munk i stället för en billig snabel som utlopp. De mindre objekten kan ändå bli billiga om man har tillgång till en egen maskin och överblivna rör. De åtgärder i vattendragen som föreslås här har i många fall andra effekter än fosforreningen. De kan i vissa fall vara bättre på att rena kväve än fosfor vilket inte har betydelse för Anten men är positivt för miljön i havet. De kan också ge en vattenspegel att njuta av och de kan fungera som viltvatten och dra sjöfågel. Många av åtgärderna har också en dämpande effekt på vattenföringen och kan därmed minska erosion och översvämning nedströms.
Typer av åtgärder De åtgärder som föreslås kan sorters i mer eller mindre renodlade typer. Ibland har en åtgärd flera kombinerade effekter och gränsdragningen mellan typerna är inte helt klar. Damm i huvudflöde/större biflöde Utflackning och fördjupning av vattendraget Damm för dräneringsvatten/sidoflöde Översvämningsyta Meandring Damm i huvudflöde/större biflöde Dammar i huvudflödet ligger högt upp i systemet, där vattendraget är så litet att dammen inte behöver bli så stor för att kunna märkas på vattenhastigheten. Genom att anläggningen dämmer i huvudflödet och skapar ett vandringshinder bör det kollas upp om det finns ett vandrande fiskbestånd. 9 st. Utflackning och fördjupning av vattendraget Genom att ge vattendraget ett större utrymme för högflöden kan vattenhastigheten minska. Om det översvämmade vattnet med minskad hastighet passerar obrukade vegetationsytor byts erosion mot sedimentation av partiklar. Djupzoner för sedimentation vid lägre flöden kompletterar åtgärden. Åtgärden kan ses som en permanentning av skyddszonen kring vattendraget. Samma yta och skötsel som på skyddszoner kan användas. Åtgärden kommer inte i konflikt med avvattningsföretagen då kapaciteten för högflödestransport ökar. Dessutom kan behovet av rensning minskas. Åtgärden kan utföras i de flesta vattendragen. 3 st. Damm för dräneringsvatten/sidoflöde Längre ner i systemet är det svårt att skapa åtgärder för hela vattendraget. Men i många fall går det att bryta dräneringsledningar och skapa en liten damm för att rena detta vatten. Partiklarna i dräneringsvattnet är ofta små och lång omsättningstid är att rekommendera. 18 st. Översvämningsyta Vid höga flöden drar vattnet ofta med sig extra mycket partiklar. En del av detta vatten kan ofta ledas in en sidodamm där vattnet får sakta ner och lämna sitt partikelinnehåll. Andelen vatten som kan tas om hand kan ses som liten men om man kan fånga lite av vattnet när det är stigande så brukar det innehålla mera näringspartiklar än det vatten som kommer senare. 7 st. Meandring På en del av åsträckningen har tidigare meandringar rätats ut. Uträtningen gör att vattendragets lutning ökar och därmed vattenhastigheten. Uträtningen påskyndar flödet nedåt vilket ökar risken för översvämning nedströms. Erosionen ökar och möjligheten till sedimentation minskar. Återskapande av meandringen minskar dessa negativa effekter. I ett meandrande vattendrag är också vattenutbytet med flodbädden större och de processer som renar vatten från kväve gynnas. 2 st.
Mellbyån 19 dammlägen Mörlandaån 5 dammlägen 1 meandring Loobäcken 6 dammlägen 1 meandring Många objekt Summerar man listan ovan blir det 39 objekt. I objektsredovisningen finns 31 st upptagna. De 7 översvämningsytorna ingår i dräneringsvattendammar och två objekt längst ner i Mörlandaån ligger på samma plats och är beroende av varandra. Naturligtvis finns det betydligt många fler möjliga objekt. Vid inventerringen längs ån mättes drygt 80 dräneringsrör in. Ett drygt tjugotal av dessa mynnar i de dammar som redovisas men de flesta är inte medtagna. Och det finns ett betydligt större antal rör som inte mätts in. I många fall skulle en åtgärd vid dessa medföra ett större intrång på odlingsmarken men det finns en större mängd smådammar som är möjliga att anlägga.
9 huvudflödesdammar även större biflöden Mellbyån Mörlandaån Loobäcken 3 utflackning/fördjupning Mellbyån Mörlandaån Loobäcken
11 dräneringsdammar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken 7 dränerings + högflödesdammar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken
2 meandringar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken Anmäla tilll länsstyrelsen Anmälan krävs alltid innan du påbörjar några arbeten med en våtmark. Information om ansökning m.m. finns på länsstyrelsens hemsida http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/anlagga-vatmark/pages/anlagga-vatmark.aspx
Att tänka på när man bygger en fosfordamm En perfekt fosfordamm är långsmal, grund och beväxt men med ett djupare pati vid inloppet. Strävar man bara efter att rena bort så mycket fosfor som möjligt per ha bör den ha en sådan konstruktion. Målet är nog ändå att rena mest fosfor per insatt krona och då är förutsättningarna på platsen viktiga. Att utnyttja landskapet för att slippa flytta mycket material sparar mycket pengar. Sen finns det andra aspekter på en damm att ta hänsyn till; har man utsikt över dammen föredrar man kanske en vattenspegel i stället för en vass/gräs-yta. Fosforreningen minskar kanske något men framför allt blir dammen dyrare att bygga. En damm med en stor vattenspegel gynnar också andra fågelarter än vassruggar. Flödesdämpning i inlopp Djupområde för sedimentering Beväxt filterzon Utloppsområde Munk I inloppet till dammen bromsas vattnet med stora block. Annars riskerar höga flöden att röra upp sediment och dra med sig deponerad fosfor. När vattenhastigheten sjunker får partiklarna möjlighet att sjunka till botten. Dessa fosforrika sediment bör med jämna mellanrum, 5 10 år beroende på storleken på sedimentationszonen, grävas upp och återföras till åkern där de gör nytta. Den beväxta filterzonen hjälper till att filtrera finare partiklar som inte hinner sjunka i djupområdet. Är flödet stort kan det bildas kanaliseringar i denna zon. På större anläggningar kan man lägga in djupzoner med jämna mellanrum för att bryta kanaliseringen. För anläggningar med större flöde används lämpligen en munk (fig nästa sida) för flödesreglering. Vill man ha en större vattenspegel blir mängden massor som ska flyttas större. För att hindra att vass börjar växa på botten ska djupet vara större än 1,8 m. Vid mindre flöden kan utloppet ordnas med en snabel och med någa bäverrör som bräddningsutflöde. Om bäverrören lutar uppåt så minskar risken för igensättning av inloppet i rören. Bräddningsnivån blir då vattengången i utloppsänden. Flödesdämpning i inlopp Snabel och bäverrör
Munk Överfallsnivå Utloppshål Nivåregleringsplankor In Ut In Ut Brädor för nivåreglering Princip för en munk. Utloppets höjd regleras med isatta plankor. Utloppshålen gör att vattennivån sjunker vid låg/medel-flöde och dammen kan ta emot extra högflödesvatten. Nytt sätt att rensa diken inom dikningsföretag Stora delar av avrinningsområdet omfattas av dikningsföretag. I dessa regleras att diken ska grävas upp till en angiven profil och detta görs med jämna mellanrum. När diket då är nygrävt blir avrinningen snabb och möjligheten till fosforrening obefintlig. Ett sätt att upprätthålla avvattningen utan att skapa allt för stora miljöproblem skulle kunna vara att införa en ny grävregim. I stället för att gräva hela vattendraget vid ett tillfälle kan man dela upp grävandet på så sätt att hundra meter grävs och hundra meter hoppas över. Vid nästa grävning tas de hundra meter som hoppades över och man hoppar över den sträcka som grävdes förra gången. Grävinsatser får då göras oftare då man bara gräver hälften varje gång. Kostnaden ökar då det naturligtvis blir en mindre kostnad för att hoppa över hundra meter. Dikets bromsande effekt blir aldrig så hög som innan en grävning enligt det gamla mönstret då hälften av sträckan är mer nygrävd. Om det fungerar juridiskt kan man gräva mer sällan utan att nå den ur flödessynpunkt sämsta situationen som fanns innan.
Ekonomi Den samlade ytan för de listade objekten blir 15 ha. Tas det största objektet, breddningsmaden uppströms Sollebrunn, bort blir ytan 10,5 ha. Breddningsmaden berör en stor bredd bredvid ån men det är lite material som ska flyttas och därför blir kostnaden per ytenhet låg. Kostnaden för breddningsmaden är beräknad till 16 000 kr per ha. Kostnaden per ha varierar för de mindre objekten mellan 75 000 och 320 000 kr. Medelkostnaden blev 165 000 kr per ha. Kostnaden är då fördelad på den våta ytan, utom för breddningsmaden. Om översvämningsytorna räknas med blir kostnaden per ha betydligt lägre för vissa objekt. Markkostnaden tillkommer till dessa kostnader och den varierar om marken kan brukas som åker eller bara som betesmark. I Kävlingeåprojektet användes nivåer om 10 000 till 70 000 kr per ha som engångsersättning. Med en medelmarkkostnad på 35 000 kr per ha blir totalkostnaden 200 000 kr per ha. Med en avskrivningstid på 20 år blir årskostnaden 10 000 per ha. I Kävlingeåprojektet har reningsgrader på mellan 400 och 2 200 kg kväve per ha uppmätts. För fosfor uppmättes mella 15 och 45 kg per ha. Dessa dammar var i första hand gjorda för att rena kväve. I norska dammar där fosforrening varit huvudmålet har reningsgrader på 160 kg fosfor per ha uppmätts. Som en låg beräkning bör vi i dessa objekt uppnå en reningsgrad på 500 kilo kväve och 30 kilo fosfor per ha. Räknas breddningsmaden bort blir reningspotentialen 5,25 ton kväve och 315 kg fosfor. Fördelas kostnaden lika på kväve- och fosforreningen blir kostnaden för kväve 9,5 kr per kg och kostnaden för fosfor 159 kr per kg. Stödmöjligheter LOVA Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havsmiljöanslaget) Syfte: Minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänlig fritidsbåtstrafik. Sökande: Kommuner och ideella sammanslutningar. Stöd: Högst 50%. Medfinansiering krävs. Ett eller flerårigt. Landsbygdsprogrammet (LBU) Syfte: Minska närsaltsbelastningen och gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även rekreation beaktas. Sökande: Till största del landsbygdsföretagare. LEADER (en del av landsbygdsprogrammet) Syfte: Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det de som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Sökande: Privatpersoner, föreningar, företag eller kommuner. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden Fiskevårdsmedel Syfte: Fiskevårdsbidrag kan lämnas till insatser för att bevara hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden. Sökande: Offentliga myndigheter och organisationer. Stöd: Normalt 50 % (undantagsfall 100%).
Sammanställning av kalkylerad kostnad för objekten Avrinningsområde Anläggning nrvattendrag Objekt yta ha ha Andel av avro Kostnad med munk kostnad Kostnad med per ha snabel kostnad per ha 1 Mellbyån Dammen vid Gräfsnäs 2 Mellbyån 1:13 söder om ån 36 0,921 2,6% 130 400 141 509 2 Mellbyån 1:13 norr om ån 20 0,950 4,8% 114 000 119 995 3 Mellbyån 1:13 norra delen 12 0,117 1,0% 34 400 293 910 4 Mellbyån Bredvid Myrbäcken, nedre 71 0,269 0,4% 56 450 209 475 5 Mellbyån Bredvid Myrbäcken, övre 8 0,148 1,8% 40 250 271 146 25 250 170 098 6 Mellbyån Norr Källebacken 8 0,185 2,4% 42 200 228 127 27 200 147 040 7 Mellbyån Nedre korvsjön 18 0,248 1,4% 32 000 128 994 8 Mellbyån Övre korvsjön 12 0,219 1,8% 32 000 146 339 9 Mellbyån Nedan reningsverket 34 0,424 1,3% 68 000 160 299 10 Mellbyån Udden ovan reningsverket 9 0,077 0,8% 29 600 386 899 14 600 190 835 11 Mellbyån Korvsjön mitt emot isbanan 409 0,292 0,1% 26 000 89 030 12 Torpabäcken Torpabäcken nedan biflöde 239 0,795 0,3% 60 000 75 496 13 Torpabäcken Torpabäcken ovan biflöde 169 0,714 0,4% 60 000 84 038 14 Mellbyån Breddningsmaden 3 917 4,704 0,1% 75 000 15 945 15 Mellbyån Sågen St Mellby 3 260 0,924 0,0% 225 000 243 414 16 Mellbyån Nedan järnvägsbron, Ubby 64 0,305 0,5% 56 000 183 335 17 Mellbyån Gendalen 16 0,096 0,6% 30 500 317 037 15 500 161 117 18 Mellbyån Gendalen dikesdamm 12 0,261 2,2% 27 500 105 512 19 Mellbyån Uppegården 255 0,353 0,1% 62 000 175 433 20 a Mörlandaån Meandring av Mörlandaån 1 838 63 000 20 b Mörlandaån Damm i nuvarande åfåra 52 0,146 0,3% 27 500 188 518 12 500 85 690 21 Mörlandaån Västergården 2 0,035 1,5% 24 200 694 857 9 200 264 161 22 Mörlandaån Söder Borrås 75 0,396 0,5% 56 000 141 433 23 Mörlandaån Skattegården 248 0,287 0,1% 41 000 142 908 24 Mörlandaån Höggärdet 82 0,372 0,5% 64 400 173 134 25 Loån Sjötorp nedre 1 0,035 3,3% 25 250 713 313 10 250 289 563 26 Loån Sjötorp övre 2 0,030 1,7% 22 700 750 171 7 700 254 463 27 Loån Sjötorp dalen 85 0,416 0,5% 30 800 74 102 28 Loån Nedan kvarnen 13 0,124 1,0% 34 400 277 657 29 Loån Meander vid Vallen 1 303 27 000 30 Loån Flaskhall 107 0,603 0,6% 74 000 122 738 31 Loån Upplo 357 0,719 0,2% 230 000 319 845
Litteratur Dammar som samlar fosfor. Jordbruksinformation 11 2010. Jordbruksverket. Fosforutsläpp i Antens avrinningsområde. Nielsen B. Bydén S. Enström M. Lind B. 1988. Melica. Inventering av våtmarkslägen samt lägen för skyddszoner och reglerad dränering i Landsjöns avrinningsområde. John Strand, Hushållningssällskapet Halland. Höjeåprojektet en renare å ett rikare landskap. Slutrapport Etapp I III. Höje å vattendragsförbund/ekologgruppen. 2004. Limnologiska undersökningar i Anten och Mjörn 2007-2008. Abrahamsson I. Liungman M. Svensson J-E. Thulin B. Medins Biologi AB Mer natur Renare vatten. Kävlingeåprojektet 1995 2009. Lunds kommun. 2010 Våtmarker i jordbrukslandskapet. Miljöartikel 5 (9). Hushållningssällskapet. 2006. Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan. Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288). Naturvårdsverket 2003.
Objekt nr 1 Dammen vid Gräfsnäs Avrinningsområde ha Medelflöde l/s Dammens yta ha Dammens andel av avromr % Andel åker % Kostnad med munk kr Kostnad med snabel kr Inflöde dränering Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Denna damm är befintlig men fyller idag ingen större funktion för vattenrening sedan reningsverket i Gräfsnäs lades ner. Den norra delen av dammen får idag bara vatten vid högflöden i ån då vatten kan strömma in genom ett lågområde i dammvallen. Dammen skulle kunna användas för rening av åkerdräneringsvatten från Gräfsnäs 1:13. Detta vatten pumpas idag ut i ån men skulle kunna ledas till denna damm i stället.
Objekt nr 2 1:13 söder och norr om ån Avrinningsområde 35,77 ha Avrinningsområde 19,73 ha Medelflöde 5,0 l/s Medelflöde 2,7 l/s Dammens yta 0,921 ha Dammens andel av avromr 2,6% % Andel åker 53% % Kostnad med munk 130 400 kr Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +66,80 Inflöde dränering Djupzoner +65,0 Dämningsvall Lägsta punkt +68,00 Material tas från dammens botten Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +66,50 N Bräddningsnivå +66,90 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Denna damm är placerad på ett lågt liggande område som idag avskiljs från Mellbyån med en vall. Dräneringsvatten från åkrarna på denna sida ån leds idag under ån till en anläggning som pumpar upp vattnet till ån. En damm på denna plats är ett alternativ till att låta det uppumpade vattnet ledas ner till den äldre Gräfsnäsdammen. En damm som bara används för dräneringsvatten från denna sida av ån behöver inte vara så här stor men på grund av höjdförhållanden måste vatten pumpas upp till den eller ut från den. Ska dammen användas för insläpp av högflödesvatten behövs den stora ytan för att det ska vara meningsfullt.
Objekt nr 2 1:13 norr om ån, nr 3 1:13 norra delen Avrinningsområde 12,16 ha Avrinningsområde 12,16 ha Medelflöde 1,7 l/s Medelflöde 1,7 l/s Dammens yta 0,950 ha Dammens yta 0,117 ha Dammens andel av avromr 4,8% % Dammens andel av avromr 1,0% % Andel åker 100% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 114 000 kr Kostnad med munk 34 400 kr Inflöde dränering Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +68,10 Dämningsvall Lägsta punkt +68,90 Material tas från dammbotten Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +67,80 Bräddningsnivå +68,70 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En damm på denna plats kan ta hand om dräneringsvatten från den norra delen av skiftet. Detta vatten leds nu i huvudsak till Myrbäcken. För detta vatten räcker den mindre ytan. Ska dammen användas för insläpp av högflödesvatten behövs den stora ytan för att det ska vara riktigt meningsfullt.
Objekt nr 4 Bredvid Myrbäcken nedre Avrinningsområde 70,97 ha Medelflöde 9,9 l/s Dammens yta 0,269 ha Dammens andel av avromr 0,4% % Andel åker 46% % Kostnad med munk 56 450 kr Dammbotten +67,6 Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +69,10 Bräddningsnivå +69,30 Dämningsvall Lägsta punkt +69,80 Material tas från dammen Inflöde dränering Korvsjön rensas från vegetation N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Denna damm är tänkt att ta hand om dräneringsvatten från grannfastigheten i söder. Detta vatten leds idag ut i Myrbäcken strax innan bäcken går under vägen. Flödet i dammen blir motsatt bäcken men höjderna tillåter detta.
Objekt nr 5 Bredvid Myrbäcken övre Avrinningsområde 8,06 ha Medelflöde 1,1 l/s Dammens yta 0,148 ha Dammens andel av avromr 1,8% % Andel åker 53% % Kostnad med munk 40 250 kr Kostnad med snabel 25 250 kr Inflöde dränering Dammbotten +76,2 Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +77,7 Dämningsvall Lägsta punkt +78,40 Material tas från dammen Munk Normalflödeshål, 1 st Ø40 mm, +77,70 Bräddningsnivå +78,00 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
För detta dammläge finns flera möjligheter till utformning. Dels den som syns på skissen där dammen dels får vatten från dräneringsdiket och dels högflödesvatten från Myrbäcken. I detta fall är ett utlopp med munk tryggast. Om inte bäckvattnet släpps in kan utloppet ordnas med snabel och bäverrör vilket blir betydligt billigare. I detta fall kan även dimensionerna minskas vilket ytterligare minskar kostnaderna. Den totala reningseffekten blir då sämre men reningen per satsad krona troligen bättre. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 1021 Erska.
Objekt nr 6 Norr Källebacken Avrinningsområde 7,6 ha Medelflöde 1,1 l/s Dammens yta 0,185 ha Dammens andel av avromr 2,4% % Andel åker 19% % Kostnad med munk 42 200 kr Kostnad med snabel 27 200 kr Dammbotten +66,00 Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +68,40 Dämningsvall Lägsta punkt +69,50 Material tas från dammbotten Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +68,10 Bräddningsnivå +68,30 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Även för detta dammläge finns flera möjligheter till utformning. Dels den på skissen där dammen dels får vatten från området i väster och dels högflödesvatten från Mellbyån. Släpps högflödesvatten in är en munk tryggast. Om inte åvattnet släpps in kan utloppet ordnas med snabel och bäverrör vilket blir betydligt billigare. Åkerandelen är låg men dammen skulle kunna få en funktion som rening av dagvatten från industriverksamheten och hästhållning.
Objekt nr 7 Nedre korvsjön Avrinningsområde 17,71 ha Medelflöde 2,5 l/s Dammens yta 0,248 ha Dammens andel av avromr 1,4% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 32 000 kr Djupzoner med bottennivå +67,00 Inflöde dränering Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +69,10 Dämningsvall Lägsta punkt +69,90 Material tas från korvsjöns inloppszon och mittzon Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +68,80 Bräddningsnivå +69,30 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Avsnörda korvsjöar är praktiska att göra reningsdammar av då de inte kräver så mycket grävarbete. Två djupzoner grävs upp för att skapa goda förutsättningar för sedimentation och det materialet används för att skapa en dammvall. Vallens främsta syfte är att hindra allt för snabba flöden när ån översvämmas. Dessa skulle annars kunna dra med sig sedimenterat material. Flödeskapaciteten i munken är begränsad så att det mesta av översvämningsvattnet kommer att gå tillbaks samma väg som det kom in.
Objekt nr 8 Övre korvsjön Avrinningsområde 12,2 ha Medelflöde 1,7 l/s Dammens yta 0,219 ha Dammens andel av avromr 1,8% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 32 000 kr Inflöde dränering Djupzoner med bottennivå +67,00 Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +69,50 Dämningsvall Lägsta punkt +69,90 Material tas från korvsjöns inloppszon och mittzon Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +68,90 Bräddningsnivå +69,30 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Avsnörda korvsjöar är praktiska att göra reningsdammar av då de inte kräver så mycket grävarbete. Två djupzoner grävs upp för att skapa goda förutsättningar för sedimentation och det materialet används för att skapa en dammvall. Vallens främsta syfte är att hindra allt för snabba flöden när ån översvämmas. Dessa skulle annars kunna dra med sig sedimenterat material. Flödeskapaciteten i munken är begränsad så att det mesta av översvämningsvattnet kommer att gå tillbaks samma väg som det kom in.
Objekt nr 9 Nedan reningsverket Avrinningsområde 33,55 ha Medelflöde 4,7 l/s Dammens yta 0,424 ha Dammens andel av avromr 1,3% % Andel åker 60% % Kostnad med munk 68 000 kr Vattenyta övre dammen +70,00 Dammens botten +68,50 Inflöde dränering Djupzoner Vattenyta nedre dammen +69,50 Dammens botten +68,00 Dämningsvall Lägsta punkt +70,50 Material tas från dammutgrävningen Munk Normalflödeshål, X st ØXX mm, +69,50 Bräddningsnivå +70,00 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Detta dammsystem kan fylla flera funktioner. Dels kommer dräneringsvatten hit. Ett större inflöde i den norra dammen och ett mindre längst i söder. Dammen ligger också så till att den skulle kunna användas för att polera vattnet från Sollebrunns reningsverk. Detta vatten skulle då föras till den norra änden av norra dammen. Denna del av dammen blir annars lätt en blindtarm. Om inte reningsverkets vatten leds hit bör dräneringsvattnet ledas upp till denna ände. Botten på förbindelselänken bör erosionsskyddas då fallhöjden är relativt hög. Storleken på utflödeshålen i munken och antalet hål blir beroende på om reningsverkets vatten leds hit.
Objekt nr 10 Udden ovan reningsverket Avrinningsområde 9,2 ha Medelflöde 1,3 l/s Dammens yta 0,077 ha Dammens andel av avromr 0,8% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 29 600 kr Kostnad med snabel 14 600 kr Dammbotten +68,5 Dämningsvall Lägsta punkt +71,50 Material tas från dammen Munk Normalflödeshål, 1 st Ø40 mm, +70,20 Bräddningsnivå +70,40 Placering av överskottsmassor N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Detta är en liten damm som får allt sitt vatten från en åkerdränering. Udden där den är placerad ligger lågt och är lite sank. Dock brukas den som åker. I detta fall skulle ett utlopp med snabel och bäverrör vara ett mer rimligt alternativ. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 367 Erska.
Objekt nr 11 Korvsjö mitt emot isbanan Avrinningsområde 409,17 ha Medelflöde 56,9 l/s Dammens yta 0,292 ha Dammens andel av avromr 0,1% % Andel åker % Kostnad med munk 26 000 kr Insläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Lägsta punkt +70,20 Nedgrävd överledning Ø200 vg +69,50 Dämningsvall Lägsta punkt +70,50 Material tas från djupzoner vid inlopp Munk Normalflödeshål, 5 st Ø60 mm, +69,90 Bräddningsnivå +70,10 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Gamla korvsjöar är tacksamma objekt för att anlägga dammar i. Denna missades i första urvalet och blev därför inte uppmätt. Höjdsättningen bygger på en uppskattning i förhållande till Mellbyåns nivåer men kan behöva justeras. Dammsystemet får ta emot lokalt dräneringsvatten men det kan vara lämpligt att leda hit en del vatten från Torpabäcken. Avrinningsområdet storlek gäller hela Torpabäcken och det kan vara lämpligt att släppa in en femtedel av dess vatten, ca 10 l/s. Högflödesvatten från Mellbyån kan också släppas in. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 367 Erska.
Objekt nr 12 Torpabäcken nedan biflöde Avrinningsområde 238,51 ha Medelflöde 33,2 l/s Dammens yta 0,795 ha Dammens andel av avromr 0,3% % Andel åker 55% % Kostnad 60 000 kr Breddning och fördjupning av ån kan alternera sida så att befintlig vegetation kan sparas Befintlig sektion Översvämningssektion Flödesbegränsande sektion Sedimenationszoner Flödesbegränsande sektioner Översvämningssektion Sedimenationszoner Dessa nivåer kan behöva justeras vid projektering N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Ett av de bästa sätten att minska uttransporten av partikelbunden fosfor är att ge vattendraget ett flackare tvärsnitt. Vid högflöden kommer då en stor del av vattnet att passera vegetationsklädda ytor som hjälper till att sedimentera partiklar. Vattendraget får genom denna profil plats för mera vatten vilket minskar flödeshastigheten och minskar översvämningsproblem nedströms. För att säkrare fylla upp sektionen och behålla vatten ett tag läggs flödesbegränsande sektioner in. Med jämna mellanrum grävs djupare sedimentationszoner som kan begränsa partikeltransporten även vid låga flöden i ån. Trädskiktet bör inte vara så tätt att bottenvegetation saknas. Då bildas ingen bra rotfilt som hindrar erosion vid högflöden och ett tätt grässkikt filtrerar vattnet effektivt. Ytorna fungerar bra som betesmark. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning LK 13-B Stora Mellby.
Objekt nr 13 Torpabäcken ovan bilflöde Avrinningsområde 169,38 ha Medelflöde 23,5 l/s Dammens yta 0,714 ha Dammens andel av avromr 0,4% % Andel åker 47% % Kostnad 60 000 kr Breddning och fördjupning av ån kan alternera sida så att befintlig vegetation kan sparas Befintlig sektion Översvämningssektion Flödesbegränsande sektion Sedimenationszoner Flödesbegränsande sektioner Översvämningssektion Sedimenationszoner N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Ett av de bästa sätten att minska uttransporten av partikelbunden fosfor är att ge vattendraget ett flackare tvärsnitt. Vid högflöden kommer då en stor del av vattnet att passera vegetationsklädda ytor som hjälper till att sedimentera partiklar. Vattendraget får genom denna profil plats för mera vatten vilket minskar flödeshastigheten och minskar översvämningsproblem nedströms. För att säkrare fylla upp sektionen och behålla vatten ett tag läggs flödesbegränsande sektioner in. Med jämna mellanrum grävs djupare sedimentationszoner som kan begränsa partikeltransporten även vid låga flöden i ån. Trädskiktet bör inte vara så tätt att bottenvegetation saknas. Då bildas ingen bra rotfilt som hindrar erosion vid högflöden och ett tätt grässkikt filtrerar vattnet effektivt. Ytorna fungerar bra som betesmark.objektet berör ett dikningsföretag med beteckning LK 13-B Stora Mellby.
Objekt nr 14 Breddningsmaden 3 917,05 ha 544,5 l/s Dammens yta 4,704 ha Dammens andel av avromr 0,1% % Avrinningsområde Medelflöde Andel åker Kostnad % 75 000 kr A Före A B 73 72 71 70 69 Vattennivå 2011-04-11 Vattennivå vid översvämning Efter Flytta material 73 72 71 B 70 69 Förändring av vattendragets bredd och tvärsnittsarea Normalflöde Högflöde bredd area 5,05 0,66 2,11 1,15 0 Skala 1:2 000 100 m Melica 2011 N
Uppströms Sollebrunn går Mellbyån genom en flack dalgång. Området närmast ån svämmas ofta över och är svår att bruka. En möjlig åtgärd är här att ta material från området närmast ån och flytta upp mot släntkanten. Området närmast ån blir då svårare att bruka till annat än bete men området där materialet lägg blir torrare. Ån får då möjlighet att svämma över utan att orsaka problem för odlingen. Erosion miskar och fastläggning av partiklar ökar. Åtgärden är inte beroende av att alla fastighetsägare utför den och den behöver inte göras samtidigt. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning LN 246, 287 Stora Mellby.
Objekt nr 15 Sågen St Mellby Avrinningsområde 3259,77 ha Medelflöde 453,1 l/s Dammens yta 0,924 ha Dammens andel av avromr 0,0% % Andel åker % Kostnad 225 000 kr Material flyttas från ny åsträckning till gammal sträckning och markyta däromkring Grundzon Djupzon N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Ett sankt och svårbrukat område finns vid St Mellby. Mellbyån har tidigare haft sin sträckning här innan den rätades och lades i en nordligare sträckning. En uppgrävning med djupare inflödeszon och en flackare vegetationsklädd utloppszon skulle kunna samla en hel del partiklar. Åtgärden innebär stora massförflyttningar och blir därmed relativt dyr. Andra nyttor som åtgärden skulle ge är en synlig vattenspegel, förbättrat fågelliv och en möjlighet att meta abborre nära samhället.objektet berör ett dikningsföretag med beteckning LN 246, 287 Stora Mellby.
Objekt nr 16 Nedan järnvägsbron Ubby Avrinningsområde 63,52 ha Medelflöde 8,8 l/s Dammens yta 0,305 ha Dammens andel av avromr 0,5% % Andel åker 46% % Kostnad med munk 56 000 kr Dammbotten +85,6 Inledning av dike Munk Normalflödeshål, 5 st Ø60 mm, +87,4 Bräddningsnivå +87,7 Dämningsvall Lägsta punkt +88,2 Material tas från dammbotten N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En klassisk damm som tar hand om vattnet från ett biflöde till Mellbyån. Objektet angränsar till ett dikningsföretag med beteckning 540 Stora Mellby.
Objekt nr 17 Gendalen Avrinningsområde 15,75 ha Medelflöde 2,2 l/s Dammens yta 0,096 ha Dammens andel av avromr 0,6% % Andel åker 60% % Kostnad med munk 30 500 kr Kostnad med snabel 15 500 kr Dammbotten +82,40 Munk Normalflödeshål, 2 st Ø40 mm, +83,80 Bräddningsnivå +84,00 Dämningsvall Lägsta punkt +84,40 Material tas från dammutgrävning N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En liten damm som i stort är en fördjupning och breddning av nuvarande dike. En fördjupning görs där åkerdräneringen mynnar i dammens östra del. Genom att flödet är så lågt kan med fördel utflödet ordnas med snabel och bäverrör. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 1216 Stora Mellby.
Objekt nr 18 Gendalen dikesdamm Avrinningsområde 11,93 ha Medelflöde 1,7 l/s Dammens yta 0,261 ha Dammens andel av avromr 2,2% % Andel åker 86% % Kostnad med munk 30 000 kr Nuvarande kulvert förlängs så att den leder vattnet från mossen förbi (under) dammen. Dämningsvall Lägsta punkt +85,20 Material tas från dikeskanten Munk Normalflödeshål, 2 st Ø40 mm, +84,00 Bräddningsnivå +84,20 Dammbotten +83,0 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Den viktigaste åtgärden är här att förlänga den kulvert som kommer i dagen i östra delen av diket. Därefter däms dikessträckan något med en munk eller ett överfall. Dämningen går upp till dräneringsrören för att inte minska avvattningen av åkermarken. En breddning och fördjupning kan göras nedströms vägen där det gör minst ingrepp på odlingsmarken. Eventuellt kan innerkurvan på diket uppströms vägen rätas. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 1216 Stora Mellby.
Objekt nr 19 Uppegården Avrinningsområde 255,02 ha Medelflöde 35,4 l/s Dammens yta 0,353 ha Dammens andel av avromr 0,1% % Andel åker 23% % Kostnad med munk 62 000 kr Dämningsvall Lägsta punkt +87,00 Material tas från dammbottnen Munk Normalflödeshål, 17 st Ø60 mm, +86,1 Bräddningsnivå +86,3 Dammbotten +85,0 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En damm i huvudfåran som blir en mer klassisk damm än en breddning av ån. Det beror på att fallhöjden denna sträcka är ovanligt hög. Om man vill ha en större vattenspegel eller mera fågelliv går dammen bra att göra bredare. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 1216 Stora Mellby.
Objekt nr 20 a, b Meander och damm Avrinningsområde 1 837,92 ha Medelflöde 255,5 l/s Dammens yta ha Dammens andel av avromr % Andel åker % Kostnad 63 000 kr Avrinningsområde 51,84 ha Medelflöde 7,2 l/s Dammens yta 0,146 ha Dammens andel av avromr 0,3% % Andel åker 78% % Kostnad med munk 27 500 kr Kostnad med snabel 12 500 kr Dämningsvall Lägsta punkt +75,80 Material tas från gammal korvsjö i norr Munk Normalflödeshål, 7 st Ø40 mm, +75,30 Bräddningsnivå +75,50 Ny meanderslinga grävs i gamla meanderbågar Dammbotten +74,30 om möjligt att gräva så djupt Dämmen läggs i nuvarande åfåra för att hålla uppe vattennivån över medel trots att flödet i denna fåra minskar N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Här ligger två objekt sida vid sida. Objektet 20a är ett återskapande av meandringen av vattendraget på denna sträcka. En meanderssträcka är normalt en åtgärd för att rena vattnet från kväve men ett vattendrag med flackare stränder, mindre lutning på grund av den längre sträckan och med några sedimentationsdjuphålor gör också nytta på fosforsidan. Och i detta fall är flyttande av vattendraget en förutsättning för objekt 20b. I objekt 20b görs den nuvarande åsträckan om till en damm som renar vatten från åkerdräneringen som kommer från norr. I denna damm läggs flödesbegränsningar för att höja vattenståndet. Materialet tas från djupområden som blir sedimentationsbottnar. I nederänden tas material från en gammal meanderbåge för att skapa en dammvall.
Objekt nr 21 Västergården Avrinningsområde 2,25 ha Medelflöde 0,3 l/s Dammens yta 0,035 ha Dammens andel av avromr 1,5% % Andel åker 90% % Kostnad med munk Kostnad med snabel 24 200 9 200 kr kr Dammbotten +83,00 Munk Normalflödeshål, 1 st Ø40 mm, +84,30 Bräddningsnivå +84,50 Dämningsvall Lägsta punkt +84,80 Material tas från dammbotten N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En liten damm i en skogsdunge. Den lilla nyttan som dammer ger kan uppvägas av att den kan bli billig att anlägga om utloppet läggs med snabel och bäverrör.
Objekt nr 22 Söder Borrås Avrinningsområde 74,95 ha Medelflöde 10,4 l/s Dammens yta 0,396 ha Dammens andel av avromr 0,5% % Andel åker 19% % Kostnad med munk 56 000 kr Dammbotten +96,5 Dämningsvall Lägsta punkt +98,50 Material tas från dammbotten Munk Normalflödeshål, 5 st Ø60 mm, +97,90 Bräddningsnivå +98,20 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En damm som även får en funktion som viltvatten. Området är flackt och sankt i dagens läge och kan lätt avbanas.
Objekt nr 23 Skattegården Avrinningsområde 248,36 ha Medelflöde 34,5 l/s Dammens yta 0,287 ha Dammens andel av avromr 0,1% % Andel åker 22% % Kostnad med munk 41 000 kr Dammbotten +104,0 Dämningsvall Lägsta punkt +106,00 Material tas från korvsjöns kanter Munk Normalflödeshål, 17 st Ø60 mm, +105,50 Bräddningsnivå +105,70 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Dammen är liten i förhållande till avrinningsområdet. Avskiljningen blir då sämre räknat på genomflödat vatten men bättre räknat per ha dammyta. För att sediment som vid lågflöden avsätts i första djuphålan inte ska spolas bort vid högvatten behöver inloppet för flödesdämpningar i form av stenblock. Objektet berör ett dikningsföretag med beteckning 563 Magra.
Objekt nr 24 Höggärdet Avrinningsområde 81,76 ha Medelflöde 11,4 l/s Dammens yta 0,372 ha Dammens andel av avromr 0,5% % Andel åker 20% % Kostnad med munk 64 400 kr Dammbotten +102,00 Dämningsvall Lägsta punkt +104,20 Material tas från korvsjöns kanter Munk Normalflödeshål, 5 st Ø60 mm, +103,30 Bräddningsnivå +103,40 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Dammen anlägg på gammal myrbotten med organiska jordar. Dammen kan med fördel få än mer avlång form med två eller flera sedimentationsdjup.
Objekt nr 25 Sjötorp nedre Avrinningsområde 1,08 ha Medelflöde 0,2 l/s Dammens yta 0,035 ha Dammens andel av avromr 3,3% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 25 250 kr Kostnad med snabel 10 250 kr Dammbotten +64,50 Ev omledning av dränering Dämningsvall Lägsta punkt +68,00 Material tas från dammen Munk Normalflödeshål, 1 st Ø40 mm, +66,90 Bräddningsnivå +67,40 Alternativt läggs bäverrör på dessa nivåer, det lägre röret Ø40 mm och det högre röret Ø200 mm N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En liten damm som kan göras ännu mindre utan att den förlorar sin nytta. Med halva storleken och ett utlopp med snabel och bäverrör blir kostnaden obetydlig.
Objekt nr 26 Sjötorp övre Avrinningsområde 1,81 ha Medelflöde 0,3 l/s Dammens yta 0,030 ha Dammens andel av avromr 1,7% % Andel åker 100% % Kostnad med munk 22 700 kr Kostnad med snabel 7 700 kr Dammbotten +67,0 Dämningsvall Lägsta punkt +69,00 Material tas från korvsjöns kanter Munk Normalflödeshål, 1 st Ø40 mm, +68,40 Bräddningsnivå +68,70 Alternativt läggs bäverrör på dessa nivåer, det lägre röret Ø40 mm och det högre röret Ø200 mm N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En väldigt lättbygd damm.
Objekt nr 27 Sjötorp dalen Avrinningsområde 84,7 ha Medelflöde 11,8 l/s Dammens yta 0,416 ha Dammens andel av avromr 0,5% % Andel åker 25% % Kostnad med munk 30 800 kr Dammbotten +68,5 Dämningsvall Lägsta punkt +72,50 Material tas från dammen Munk Normalflödeshål, 6 st Ø60 mm, +70,50 Bräddningsnivå +71,30 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Genom att en trång dalgång utnyttjas blir grävkostnaden liten för denna damm. En del träd får tas ner innan dammen anläggs.
Objekt nr 28 Nedan kvarnen Avrinningsområde 12,59 ha Medelflöde 1,8 l/s Dammens yta 0,124 ha Dammens andel av avromr 1,0% % Andel åker 33% % Kostnad med munk 34 400 kr Dammbotten +71,00 Överledning från dränledning Dämningsvall Lägsta punkt +73,50 Material tas från dammbotten Munk Normalflödeshål, 2 st Ø40 mm, +72,70 Bräddningsnivå +73,00 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
En lättanlagd damm men överledningen från dränageledningarna oppströms kan orsaka en del problem. Överledningen är inte medräknad i kostnaden. Även vid denna damm går det att använda snabel och bäverrör i stället för en munk som utlopp.
Objekt nr 29 Meander vid Vallen Avrinningsområde 1302,97 ha Medelflöde 181,1 l/s Dammens yta ha Dammens andel av avromr % Andel åker % Kostnad 27 000 kr Ny meanderslinga grävs i gamla meanderbågar N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Detta är ett återskapande av meandringen av vattendraget på denna sträcka. En meanderssträcka är normalt en åtgärd för att rena vattnet från kväve men ett vattendrag med flackare stränder, mindre lutning på grund av den längre sträckan och med några sedimentationsdjuphålor gör också nytta på fosforsidan.
Objekt nr 30 Flaskhall Avrinningsområde 106,72 ha Medelflöde 14,8 l/s Dammens yta 0,603 ha Dammens andel av avromr 0,6% % Andel åker 10% % Kostnad med munk 74 000 kr Munk Normalflödeshål, 3 st Ø40 mm, +98,80 Bräddningsnivå +99,00 Dämningsvall Lägsta punkt +99,50 Material tas från korvsjöns kanter Dammbotten +97,50 N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Ett naturligt ställe att bygga en damm på. Området närmast diket är sankt och på de grundare områdena i dammen räcker det med att bana av matjorden. Andelen odlingsmark i avrinningsområdet är liten men dammen kan bli ett viktigt viltvatten.
Objekt nr 31 Uplo Avrinningsområde 357,28 ha Medelflöde 49,7 l/s Dammens yta 0,719 ha Dammens andel av avromr 0,2% % Andel åker 24% % Kostnad med munk 230 000 kr Dammbotten +96,5 Dämningsvall Lägsta punkt +99,00 Material tas från dammbotten Utsläpp av högflödesvatten Erosionsskydd Bräddningsnivå +98,50 Munk Normalflödeshål, 20 st Ø60 mm, +98,30 Vattendraget från söder leds förbi i ny fåra N 0 100 m Skala 1:2 000 Melica 2011
Mitt i dammläget sammanflyter idag två vattendrag. Armen som kommer från söder avvattnar i huvudsak skogsmark och bör ledas förbi dammen. En ny fåra för denna arm grävs söder om nuvarande åfåra. Hit leds också bräddat vatten vid högflöden för att minska flödeshastigheten genom dammen. Objektet berör dikningsföretag med beteckningarna 133 och 702 Magra.