1 (7) Konsekvensutredning Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Pensionsmyndigheten har för avsikt att införa ett krav på identifiering med e- legitimation för att göra fondval och fondbyten på myndighetens webbplats. Idag är det möjligt att logga in på Pensionsmyndighetens webbplats med antingen e- legitimation eller personlig kod för att göra fondval eller fondbyten. Premiepensionen är en del av den inkomstgrundade ålderspensionen. Pensionsspararen väljer själv hur premiepensionen ska placeras i olika fonder. Om pensionsspararen inte har gjort ett eget fondval placeras premiepensionen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ, AP7 Såfa. Fondval och fondbyten kan beställas efter inloggning på Pensionsmyndighetens webbplats eller på blankett som fastställts och förtryckts av myndigheten. Den regeländring som aktualiseras av kravet på e-legitimation påverkar tre tidigare meddelade föreskrifter. Pensionsmyndigheten har tagit fram förslag till dessa föreskriftsändringar. Ändringarna föreslås gälla från och med den 21 februari 2014. Regeländringen är ett steg i Pensionsmyndighetens säkerhetsarbete som syftar till att en tillräckligt säker lösning används för identifiering och underskrift på myndighetens webbplats i stort. De föreskriftsändringar som Pensionsmyndigheten avser genomföra innebär att möjligheten att logga in med personlig kod för att göra fondval eller fondbyten tas bort. Personlig kod kommer dock fortfarande vara en godkänd identifieringsmetod för att se uppgifter på de inloggade sidorna på Pensionsmyndighetens webbplats. Val av e-legitimation som identifierings- och underskriftsmetod vid fondval och fondbyten Socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB) reglerar vad som gäller avseende Pensionsmyndighetens självbetjäningstjänster via internet. Enligt 111 kap. 5 SFB ska en enskild som lämnar uppgifter i samband med att han eller hon använder en självbetjäningstjänst använda en sådan elektronisk signatur som avses i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats. I 111 kap. 6 SFB anges att om någon annan metod för identifiering eller skydd mot förvanskning av uppgifter finns och om den är tillräckligt säker med hänsyn till risken för integritetsintrång eller annan skada, får den användas.
2 (7) I förarbetena 1 till den nu upphävda lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via internet inom socialförsäkringens administration, nuvarande 111 kap. SFB, anförs att huvudregeln ska vara att elektronisk signatur ska användas för säkring av identiteten vid olika rättshandlingar och att de definitioner som är uppsatta i lagen om kvalificerade elektroniska signaturer ska gälla även här. Det anförs dock vidare att avsikten är att det ska ankomma på de aktuella myndigheterna själva att avgöra och närmare precisera vilka former för identifiering som ska tillämpas. Fondval och fondbyten kan göras elektroniskt genom inloggning på Pensionsmyndighetens webbplats. Pensionsmyndigheten gör bedömningen att säkerhetsnivån för att göra fondval och fondbyten behöver stärkas. Denna bedömning överensstämmer även med den ovan nämnda lagregleringen och Datainspektionens inriktning på området. I ovan nämnda proposition 2 instämde Datainspektionen i regeringens bedömning att kravet på elektronisk signatur ska gälla som huvudregel. Alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Ett inloggningsalternativ som är säkrare än personlig kod behövs således vid fondval och fondbyten. E-legitimation är ett exempel på ett identifieringsalternativ som skulle uppnå en godtagbar säkerhetsnivå. Det totala användandet av e-legitimation i Sverige ökar hela tiden. 55 procent av befolkningen som helhet hade e-legitimation 2012. Drygt 70 procent av befolkningen betalar idag räkningar via internet och ännu fler har via sin bank möjlighet att få e- legitimation. Vidare pågår E-legitimationsnämndens arbete med en gemensam Svensk e-legitimation. Pensionsmyndigheten har dessutom redan infört den tekniska lösningen för inloggning via e-legitimation. I analysen av de olika identifieringsalternativen framstår därmed e-legitimation som det mest lämpliga och kostnadseffektiva inloggningsalternativ som är säkerhetsmässigt tillräckligt. Effekten av en utebliven reglering är att den identifieringsmetod som används vid fondval och fondbyten på Pensionsmyndighetens webbplats inte uppnår en tillräcklig säkerhetsnivå. Ett krav på identifiering via e-legitimation vid fondval och fondbyten är nödvändigt för att Pensionsmyndigheten ska möta de säkerhetskrav som ställs i gällande lagstiftning och Datainspektionens inriktning. Vilka som berörs av regleringen Pensionssparare som ska välja och därefter vill byta fonder berörs samt de som på uppdrag av en pensionssparare byter fonder åt denne, såsom exempelvis anhöriga till pensionsspararen. Även de företag som på uppdrag av en pensionssparare gör fondval eller fondbyten, genom att använda dennes personliga kod, påverkas av regleringen. 1 Prop. 2003/04:40 s. 31 f. 2 Prop. 2003/04:40 s. 31.
3 (7) Kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför samt en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Konsekvenser för individen Regleringen innebär att fondval och fondbyten på Pensionsmyndighetens webbplats kommer att genomföras på ett säkrare sätt. Det innebär för individen en minskad risk att fondval och fondbyten görs av obehöriga. Andelen inloggningar som görs med personlig kod på Pensionsmyndighetens webbplats är fortfarande hög, cirka 70-80 procent. Föreslagen reglering påverkar de individer som använder personlig kod för att välja eller byta fonder på Pensionsmyndighetens webbplats. Dessa individer kommer att behöva anpassa sig till de nya kraven för inloggning. Användandet av e-legitimation i Sverige ökar hela tiden och Pensionsmyndigheten ser också en ökande trend att använda e-legitimation vid inloggningar på myndighetens webbplats. Trots detta finns en risk att det nya förfarandet för inloggning initialt kan upplevas som krångligt och att vissa individer som annars skulle ha genomfört fondval eller fondbyten avstår med anledning av det nya inloggningsförfarandet. Vissa individer kan påverkas av regeländringen i högre grad. E-legitimation behöver installeras på en särskild dator vilket kan innebära svårigheter för de som inte har tillgång till en egen dator. Möjligheten finns dock att göra fondval eller fondbyten genom att använda mobil och mobilt bank-id. Även utlandsbosatta kan ha svårigheter att få tillgång till e-legitimation, dock erbjuds möjligheten av vissa banker. Möjligheten att genomföra fondval och fondbyten via blankett kommer även fortsättningsvis att finnas kvar. De individer som anlitar ett ombud för förvaltning av premiepensionen påverkas också av regleringen. Det kan bli krångligare att få hjälp av t.ex. en anhörig att byta fonder då e-legitimationen är kopplad till en särskild dator. Uppskattningsvis 500 000-600 000 individer anlitar idag ett företag för diskretionär förvaltning av premiepensionen. Regleringen innebär att företagen inte längre kommer att kunna agera i kundens ställe enbart genom ett fullmaktsförfarande och tillgång till den personliga koden. Möjligheten att anlita ombud för förvaltning av premiepensionen kommer att finnas kvar men kan på sikt bli mindre vanligt förekommande då en anpassning till de nya kraven kan innebära administrativa kostnadsökningar för företagen. Möjligheten att köpa förvaltningsbolagens råd och rekommendationer kring premiepensionen påverkas dock inte av regleringen. Konsekvenser för företag Föreskriftsändringarna innebär att det inte längre blir möjligt att genomföra fondbyten för annans räkning genom att använda kundens personliga kod. Den bransch som i störst utsträckning påverkas av detta är förvaltare och rådgivare som verkar inom marknaden för tjänster med anknytning till premiepensionssystemet. De företag som främst påverkas är de som erbjuder diskretionära förvaltningstjänster och som förvaltar premiepensionskontot på uppdrag av kunden och kan beställa fondval och fondbyten för dennes räkning.
4 (7) Sedan 2011, då regeringen fattade beslut om att stoppa möjligheten att genomföra så kallade massfondbyten, är det inte längre tillåtet för företag att via robot genomföra flera samtida fondbyten för olika kunder. Stoppet infördes till följd av omfattande massfondbyten som genererade stora samtidiga handelsflöden in i och ut ur de berörda fonderna. Det är således redan idag endast tillåtet att göra individuella fondbyten. De nu föreslagna föreskriftsändringarna innebär endast en ändrad förutsättning avseende hur individuella fondbyten för kundens räkning kan genomföras. Konsekvenser för Pensionsmyndigheten För Pensionsmyndigheten innebär regleringen en initial kostnad, bl.a. för att informera berörda parter om de ändrade reglerna. Möjligheten att logga in med e-legitimation på Pensionsmyndighetens webbplats föreligger redan idag. Regleringen innebär därför inte några ökade kostnader förknippade med IT-utveckling. Pensionsmyndigheten bedömer att en större andel fondbyten kommer att göras via blankett jämfört med idag. Cirka fyra procent av de fondbytesblanketter som inkommer hanteras manuellt och ett större antal inkomna blanketter innebär därför en något ökad administrativ kostnad för myndigheten. En större mängd beställda fondbytesblanketter innebär även en ökad kostnad förknippad med utskicket såsom porto och kostnad för att trycka blanketten. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Området regleras främst genom Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Pensionsmyndigheten gör bedömningen att den nu föreslagna regleringen överensstämmer med bestämmelserna i dataskyddsdirektivet. Bedömning om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser En regeländring som denna bör genomföras så snart som möjligt med hänsyn till att Pensionsmyndigheten nu vill öka informationssäkerheten. För att ge pensionssparare och företag en möjlighet att förbereda sig inför den föreslagna regleringen anser Pensionsmyndigheten dock att regeländringen inte kan genomföras omedelbart. En period om fyra månader för en sådan förberedelse bedöms därför vara nödvändig. Pensionsmyndigheten har även påbörjat en informationsinsats rörande regeländringen. Pensionsmyndigheten har för avsikt att i orange kuvert år 2014 skicka ut en personlig kod till alla pensionssparare i syfte att få fler att göra en pensionsprognos. Utskick av orange kuvert påbörjas under februari 2014. För att minska risken för obehörigt rättshandlande genom användande av annans personliga kod i samband med detta bör ikraftträdandet av att föreskriftsändringarna anpassas till tidpunkten för utskicket. Mot bakgrund av ovan föreslås att föreskriftsändringarna ska träda i kraft den 21 februari 2014.
5 (7) Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Företag som erbjuder förvaltningstjänster i form av diskretionära förvaltningsuppdrag De företag som erbjuder förvaltningstjänster för premiepensionen i form av diskretionära förvaltningsuppdrag är de som främst berörs av föreslagen reglering. Denna bransch har förändrats under de senaste åren, delvis till följd av stoppet av massfondbyten år 2011. Till en början arbetade många av företagen på så sätt att de för kundens räkning regelbundet bytte fonder i kundens premiepensionsportfölj direkt på Pensionsmyndighetens fondtorg, till stor del via robotinskjutningar (s.k. massfondbyten). Ett fåtal företag har fortsatt att bedriva verksamheten genom regelbundna fondbyten direkt på Pensionsmyndighetens fondtorg. För merparten av företagen består dock verksamheten idag i att till övervägande del förvalta kapitalet i bolagens egna fonder och så kallade fond-i-fonder. Det innebär att pensionsspararen gör ett fondval eller fondbyte så att premiepensionsmedlen flyttas in i en fond som företagen förvaltar. Därefter sker generellt sett inga kontinuerliga fondbyten utan istället görs tillgångsbyten inom den fond som pensionsspararen valt. I denna grupp företag återfinns i dagsläget 16 företag, till största del små företag. Tjänsterna kan uppskattas generera årliga intäkter för företagen på cirka 500-600 miljoner kronor. Intäkterna genereras genom en procentuell avgift på den årliga förvaltningskostnaden samt i vissa fall även via fasta årsavgifter. Då det inte längre är tillåtet att via robot genomföra flera samtida fondbyten för olika kunder måste företag som agerar som ombud för flera kunder redan idag genomföra varje fondbyte individuellt. Föreskriftsändringarna innebär således endast en ändrad förutsättning avseende hanteringen av individuella fondbyten för kundens räkning. Föreskriftsändringarna innebär att de företag som erbjuder förvaltningstjänster i form av diskretionära förvaltningsuppdrag inte längre kommer att kunna använda sig av kundens personliga kod för att beställa fondbyten för dennes räkning. Det kommer dock att även fortsättningsvis vara möjligt att agera ombud för kunden genom att använda en personlig fondbytesblankett som kunden beställt hem alternativt genom att använda e-legitimation i ett personligt möte med kunden. Ombudet har då möjlighet att göra byten eller hämta information manuellt, precis på samma sätt som om pensionsspararen själv gör det. Företag som marknadsför fonder där individen själv genomför fondbytet De företag som marknadsför fonder eller erbjuder rådgivningstjänster där individen själv genomför fondbytet påverkas inte av de föreslagna föreskriftsändringarna. I gruppen återfinns företag som via e-post, nyhetsbrev, telefon eller andra kanaler marknadsför egna och andras fonder. Dessa företag kan dock initialt behöva anpassa informationen till kunderna genom att förklara det nya tillvägagångssättet för att genomföra ett fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats.
6 (7) Företag som har sina fonder registrerade på Pensionsmyndighetens fondtorg Fondutbudet på Pensionsmyndighetens fondtorg har ökat sedan starten år 2000 och idag har drygt 100 fondbolag sina fonder registrerade på fondtorget. De fondbolag som enbart har sina fonder registrerade på Pensionsmyndighetens fondtorg och inte erbjuder diskretionär förvaltning av kapitalet berörs inte direkt av föreskriftsändringarna. En möjlig initial konsekvens av ändringarna kan vara att något färre fondbyten genomförs då det nya inloggningsförfarandet kan upplevas som krångligt. Det kan innebära en mindre påverkan på tillströmningen av nytt kapital in i och ut ur fonderna. Föreskriftsändringarna leder till att det blir svårare för företag som erbjuder förvaltningstjänster att genomföra flera samtida fondbyten för kunderna. Detta skulle således kunna motverka problem avseende likviditet och hög belastning hos fondbolagen. De problem som var en följd av omfattande massfondbyten och genererade stora samtidiga handelsflöden in i och ut ur de berörda fonderna har dock i stor utsträckning redan åtgärdats efter regeringens beslut att stoppa massfondbyten via robot som genomfördes 2011. Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader De företag som erbjuder diskretionär förvaltning av premiepensionen och idag beställer fondbyten på uppdrag av kunderna påverkas av föreslagna föreskriftsändringar och kommer att behöva förbereda sig för att kunna hantera det nya kravet för fondval och fondbyte. Föreskriftsändringarna kan komma att innebära en administrativ kostnadsökning för dessa företag. Det handlar främst om kostnader förknippade med att få kunden att agera där företaget fram till nu har kunnat agera i kundens ställe med hjälp av den personliga koden. Införsäljning av tjänsterna kommer därför sannolikt att påverkas. Befintlig kundstock påverkas endast i de fall det finns avtalade omfördelnings- eller rebalanseringstjänster som genomförs av företaget. En sådan tjänst kan t.ex. innebära att företaget åtar sig att årligen omplacera kundens fondkapital så att den ursprungligt valda fördelningen mellan aktie- och ränteinnehav i fondportföljen återställs. Dessa tjänster har dock blivit mindre vanligt förekommande efter massfondbytesstoppet 2011. En möjlig konsekvens av föreskriftsändringarna är att den ökade administrativa kostnaden som är förknippad med nyförsäljning av förvaltningstjänsterna kommer att leda till minskad tillströmning av nya kunder till förvaltningsbolagen. En avtagande tillströmning av nya kunder i förvaltningsbolagens fonder kan ändå förväntas på sikt i takt med att marknaden har bearbetats i några år. De årliga intäkter som genereras för förvaltningsbolagen via den befintliga kundstocken kommer dock inte initialt att påverkas av föreskriftsändringarna. Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Inte aktuellt.
7 (7) I vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen En personlig kod är enklare och billigare att hantera än en fondbytesblankett som kunden själv måste beställa hem till folkbokföringsadressen. Att som ombud för kunden genomföra fondbyten med hjälp av e-legitimation kräver personliga möten, vilket är mer kostsamt än försäljning via telefon och internet. Organisationer med god administrativ kapacitet har bättre förutsättningar än organisationer med mindre god administrativ kapacitet att hantera regeländringen. Hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Inte aktuellt. Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning. Pensionsmyndighetens bedömning är att ett flertal av de företag som tillhandahåller tjänster med anknytning till premiepensionssystemet, och som därav berörs av de föreslagna föreskriftsändringarna, inryms i kategorin små företag. Den särskilda hänsyn som kan tas till dessa företag är att Pensionsmyndigheten informerar om den kommande regeländringen och att dessa företag får tid att ställa om sig och anpassa sig till detta.