l okal arbetsplan Förskolan Kärrbacken Häggatan Motala tel

Relevanta dokument
okal arbetsplan Förskola:Götgatan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan för Östra förskolan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Välkommen till vår förskola Grimsta

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN BERGSHÖJ DEN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Välkommen till Torps förskoleområde

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. Killingens förskola

Verksamhetsplan 2017

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsplan Verkö förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Arbetsplan för Ängen,

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Lokal Arbetsplan för Östangården

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Profil. Naturvetenskap och teknik

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Arbetsplatsträffar hålls en gång i månaden, eftermiddagar kl tillsammans med förskolechef.

Arbetsplan

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal Arbetsplan för VALEN

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Transkript:

l okal arbetsplan Förskolan Kärrbacken Häggatan 4 591 36 Motala tel. 0141-225298 reviderad april 2005

2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer - Normer och värden - Utveckling och lärande - Barns inflytande - Förskola hem - Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet - Planering och utvärdering

3 Vi har roligt tillsammans både i lek och lärande aktiviteter. Beskrivning av förskolan: Förskolan Kärrbackens verksamhet är inriktad på att ge varje barn en mångsidig, trygg och utvecklande förskoletid. På ett lekfullt sätt stimuleras barnens kunskapsinlärning och intressen. Förskolans personal använder lokaler, material och utemiljö för att ge bra förutsättningar till lek och aktiviteter. Skogs- och friluftsområde samt lekpark finns inom gångavstånd och utnyttjas flitigt av förskolans barn och vuxna. Att leka och vistas utomhus, på gården eller i naturen, prioriteras högt inom förskolans verksamhet. Förskolan består av avdelningarna Kullen och Tornet vilka samverkar för att öka barnens möjligheter att lära tillsammans genom leken. Det egna köket tillagar frukost, lunch och mellanmål till eftermiddagen. Frukt serveras oftast efter lunchen men även som mellanmål på förmiddagen. Tillsammans utgör detta ca. två tredjedelar av barnets dagliga näringsbehov. Så här berättar några barn om förskolan: - Det är roligt att pussla, spela och lite smått i grupper. - Jag tycker det är kul att vara ute och åka på raggarcykel. - Jag får inte missa frukosten för den tycker jag om. - Det är roligt att leka med kompisar, helst min kompis.

4 Lpfö 98 Läroplan för förskolan Mål och riktlinjer: I Lpfö 98 (Läroplan för förskolan) formuleras förskolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Den uttrycker också den önskade kvalitetsutvecklingen inom förskoleverksamheten. Det är sedan varje förskolas uppdrag att tolka och omsätta i praktisk verksamhet den värdegrund och de strävansmål som anges i Lpfö 98. På vilket sätt detta arbete sker på förskolan Kärrbacken beskrivs i denna lokala arbetsplan. Motala kommuns politiker inom Bildningsnämnden anger också prioriterade områden för verksamhetsområdet. För åren 2003 2006 är följande områden prioriterade: demokrati läsförmåga lusten att lära ett hälsofrämjande arbetssätt kultur Dessa prioriterade områden är integrerade i förskolans planering och upplägg av den praktiska verksamheten och beskrivs också mer ingående i denna lokala arbetsplan.

5 Vi lägger stor vikt vid att omsorg, lärande och fostran bildar en helhet. Normer och värden: Vår strävan är att de normer och värden som anges i Lpfö 98 ska genomsyra verksamheten under barnens hela dag på förskolan, varje dag under hela året. Det innebär att: Alla barn ska få uppleva trygghet och välbefinnande i vår förskola. Det gör vi bl.a. genom att som pedagoger bemöta barnen på ett öppet och respektfullt sätt, uppmärksamma och lyssna till varje barn samt att vara solidariska, ansvarstagande vuxna som förebilder för barnen. Alla inom förskolan visar respekt för varje människas egenvärde och förståelse för varandra och andra människor oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. I det vardagliga arbetet ska alla barn få uppleva sig som en tillgång i gruppen, vara bra kamrater och ta hänsyn till varandra. Vi stimulerar barnens samspel och uppmuntrar dem att hjälpa varandra samt ger dem stöd till att reda ut missförstånd och konflikter. Alla inom förskolan visar respekt för allt levande och har omsorg om vår närmiljö. Vi tycker det är mycket viktigt att barnen får leka och vistas ute varje dag samt att de får uppleva vår natur under hela året. Det lägger grunden för förståelse och kunskap om naturens växter, djur och vår närmiljö samt ingår i vårt hälsofrämjande arbetssätt. Genom att vara en del av det samhälle vi lever i och ta del av vad som händer i barnens närhet skapas tillfällen för inlärning och förståelse av omvärlden och andra människors situation. I vardagen innebär det bl.a. att vi pratar med barnen om deras tankar och frågor kring olika demokrati- och livsfrågor samt stimulerar till olika rollekar. Litteratur, dockteater, dramaövningar är några av de metoder vi arbetar med. Uppmärksamma våra traditionella högtider en annan.

6 Vi tar till vara på barnens glädje, nyfikenhet och lust att lära. Det är en nödvändig grund för all inlärning. Utveckling och lärande: Att barnen ska få prova på många olika aktiviteter utifrån våra strävansmål, ser vi som ett stöd i deras allsidiga utveckling. Som grund ligger vår målsättning att utveckla varje barns självständighet och tillit till sin egna förmåga. Vi arbetar omväxlande med alla barn tillsammans och i mindre grupper för att kunna uppmärksamma varje barn och ge dem stöd i sin identitetsutveckling. Vi vill också att verksamheten ska vara stimulerande och rolig samt ge stort utrymme för barnens lärande genom lek då fantasi, samarbete, inlevelseförmåga, kommunikation, problemlösning m.m. tränas. Varje barns utveckling och lärande dokumenteras med en enkel form av Portfolio. När ett barn avslutar sin förskoletid som femåring ska hon/han ha taget del av /uppnått följande strävansmål inom fem valda områden: Svenska: - en sagoskatt bestående av gamla traditionella sagor, nya sagor och sagor berättade utan bok - kunna återberätta innehållet från en saga utan bild - intresset för böcker är väckt - känna till hur en bok är uppbyggd - intresset och nyfikenheten för bokstäver och skriftspråk har väckts - känna igen och kunna läsa sitt egna namn - tränat på att skriva sitt namn - tränat sin förmåga att uttrycka sig och berätta inför andra - tränat sig på att lyssna när andra berättar - taget del av och arbetat med ordrim och ramsor. - tränat och utökat sitt förråd av ord och begrepp

Matematik: - intresset och nyfikenheten på siffror, antal och andra matematiska begrepp är väckt - räkna i vardagssituationer tex. vid dukning till lunch - förstå innebörden av siffrorna 1-5 - förstå enkla tidsbegrepp ex. i dag - i morgon, natt - dag - provat på att väga och mäta - arbetat med att sortera och klassificera - känna till de vanligaste geometriska formerna - tränat på att se likheter och olikheter - börjar se sig själv som problemlösare Natur: Teknik: Musik: Idrott och Hälsa: - har fått möjligheter att upptäcka och utforska naturen - känna glädje och nyfikenhet på att vistas i skogen - har fått kunskaper om hur man vistas i naturen på ett ansvarsfullt sätt och värna om växter och djur - uppleva årstidsväxlingar - känna till några vanliga växter och djur i vår närmiljö - väcka intresset för miljömedvetenhet - fått arbeta med och lära känna olika material så som sand, vatten, papper, modellera, trä, tyg, färg - prövat olika färgtekniker - fått gjort enkla experiment med olika material - bygga och konstruera - ha börjat upptäcka orsak, verkan och samband - börjar se sig själv som problemlösare - fått tillämpat praktiska lösningar i vardagssituationer - uppleva glädje och gemenskap i musiken - känna till några av våra vanligaste barnvisor - fått provat på olika rytminstrument och rytmer - fått delta i olika dans- rörelselekar och fingerramsor - dramatisera, måla och slappna av till musik - utvecklat sin motorik och kroppsuppfattning - fått möjligheter att krypa, gå, springa, hoppa, åla, rulla, balansera, klättra och prova på bollekar m.m. - fått pröva på avslappningsövningar och massage - känna till vikten av att röra på sig samt att ha god hygien - träna på av- och påklädning och att duscha i samband med gymnastiken - få bra matvanor och viss kunskap om näringsriktig kost 7

8 Vi tar till vara på barnens tankar och idee r. Det är ett sätt för barnen att kunna påverka och det bidrar dess utom till mångfald i lärandet. Barns inflytande: Vi vill att varje barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. På så vis få de möjligheter att göra olika val och att påverka sin situation. Varje barn, oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund ska få lika möjligheter till inflytande och utrymme inom förskolans verksamhet. Som vuxna har vi ett stort ansvar för att varje barns uppfattning och åsikt respekteras av övriga och att barnet utifrån sin förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och förskolans miljö. Barnen ges många möjligheter att göra val och att påverka den dagliga verksamheten inom förskolan både inom de vuxenstyrda aktiviteterna/grupperna och i den fria leken. Utifrån sin förmåga får barnen ta ansvar för olika uppgifter/sysslor samt samvaron i gruppen som ett led i att kunna förstå och handla efter demokratiska principer. Förväntansmål Följande kan Du som förskolebarn förvänta Dig av oss: vi som arbetar på förskolan tar hänsyn till vad Du tycker Du får många möjligheter till nya kunskaper Du får varje dag leka tillsammans med andra barn både inne och ute Du ges många möjligheter att delta i många olika aktiviteter Följande förväntar vi oss som arbetar på förskolan av Dig som förskolebarn: Du är en bra och trevlig kompis Du är rädd om sakerna på förskolan och vår natur

9 Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Förskola och hem: Föräldrarna har ansvaret för sitt barns fostran och utveckling. Förskolans verksamhet ger ett bra stöd i barnets fostran och kunskapsutveckling. Därför är ett nära samarbetet med barnens föräldrar mycket viktigt. Det innebär bl.a. att vi inom förskolan varje dag möter upp Dig och Ditt barn vid lämning och hämtning samt att varje barn och förälder möter en och samma pedagog vid utvecklingssamtalen och som ansvarig för barnets utvecklingsplan och portfolio. Förväntansmål Följande kan Du som förälder förvänta Dig av oss som arbetar på förskolan: Du möter vuxna som värnar om ett gott samarbete och en öppen dialog med Dig som förälder Du möter engagerad personal som arbetar efter en tydlig målsättning utifrån varje barns förutsättningar och behov vi ger Ditt barn en lärorik, glädjefull och trygg vardagsmiljö att alltid känna Dig välkommen att delta i verksamheten på förskolan Följande förväntar vi oss som arbetar på förskolan av Dig som förälder: som förälder har Du ansvaret för Ditt barns fostran och utveckling att Du som förälder vill samverka med oss på förskolan att Du som förälder respektera följande punkter och på så vis stödjer vårat arbete med barnen: - meddelar oss när Ditt barn är sjukt eller ska vara ledigt - meddelar oss helst dagen innan Ditt barn kommer tillbaka från sjukledighet - meddela oss ändrade tillsynstider i så god tid som möjligt - ta del av information och meddelanden som rör Ditt barn och verksamheten på förskolan.

10 Förskolans och skolans läroplaner länkar i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshemmet: För de flesta barn är det ett stort steg att lämna förskolan och börja förskoleklassen och ev. skolbarnsomsorgen. Från förskolan och skolans sida är målsättningen att: barn och föräldrar ska känna sig trygga i skolans värld. Efter att föräldrarnas val av skola har lämnats över till resp. skolas rektor sätts förskoleklasserna samman. Under mars-april inbjuder sedan skolan föräldrarna till ett informationsmöte kring barnens början i förskoleklassen. Föräldrar och barn inbjuds också till inskolningsbesök i blivande förskoleklasser under våren. kunskapen om barnets utveckling och behov ska föras över från förskolans personal till ansvarig personal inom förskoleklass / skolbarnsomsorg. Detta sker med föräldrarnas medgivande och deltagande vid ett överskolningssamtal på försommaren innan skolstarten. Då samtalas kring och överlämnas barnets utvecklingsplan (vilken föräldrar och förskolans personal har enats om vid ett tidigare samtal) och barnet får visa sin portfolio för sin blivande fröken/magister inom förskoleklassen. De flesta barnen vi förskolan Kärrbacken väljer att börja i förskoleklass inom Södra skolan. Därför finns ett samarbete mellan personalen inom de båda verksamheterna för att underlätta barnens övergång till förskoleklass.

11 Förskolans verksamhet planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i Lpfö 98. Planering och utvärdering: Grunden för förskolans planering är verksamhetens styrdokument och barnens utvecklingsplaner. Varje barns individuella utvecklingsplan arbetas fram i samverkan mellan föräldrarna och förskolans pedagoger. Där dokumenteras hur vi på bästa sätt kan stödja och stimulera barnet utifrån sina förutsättningar och behov. Varje höst görs det upp en årsplanering och struktur för hela förskolan samt en fördelning av ansvarsområden inom arbetslaget. Varje pedagog har sedan ansvar för planering, genomförande och utvärdering av sitt ansvarsområde. Årsplaneringen bryts ner i veckoplaneringar där varje dag planeras upp så att den växlar mellan lek, vila och gruppaktiviteter både inne och ute. Varje avdelning har en planeringsdag per månad. Den dagen är det två pedagogresurser och ev. en vikarie som har ansvaret för arbetet med barnen. Ordinarie arbetslag får då möjligheter att muntligen utvärdera och utveckla verksamheten, planera för och förbereda olika inslag/aktiviteter, diskutera verksamhetsfrågor m.m. Mindre utvärderingar av verksamhetens olika delar görs löpande på olika vis. En översyn av verksamheten utifrån årsplaneringen sker vid årsskiftet och en mer genomgripande utvärdering görs varje vår vilken sedan ligger till grund för förbättringsåtgärder för kommande årsplanering. Enligt kommunens utvärderingsklocka genomförs också enkätutvärderingar av femåringarna, deras föräldrar och arbetslagen.