LÄNSSTYRELSEN SKÅNE Skånska åtgärder för miljömålen Åtgärder för kommuner och kommunala bolag Detta är ett särtryck ur åtgärdsprogrammet Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016. Åtgärdsprogrammet innehåller 76 åtgärder, fördelade på fem skånska utmaningar. I det här dokumentet har vi samlat de åtgärder där kommunerna, inklusive kommunala bolag, är huvud- eller medaktör.
Förord Detta är ett särtryck ur åtgärdsprogrammet Skånska åtgärder för miljömålen 2012-2016. Åtgärdsprogrammet innehåller 76 åtgärder, fördelade på fem skånska utmaningar. Utmaningarna redovisas mer utförligt i huvudrapporten. Åtgärderna beskrivs kortfattat tillsammans med förslag på huvudaktör och medaktör. Huvudaktör är den aktör som har huvudansvaret för att initiera och genomföra åtgärden. Utpekade medaktörer förväntas medverka och bidra till genomförandet av åtgärden, antingen genom att genomföra åtgärden inom sin egen verksamhet eller skapa förutsättningar och bidra med stöd till huvudaktören i genomförandet. Avsikten är att åtgärderna ska påbörjas och genomföras inom programperioden som är 2012-2016 om inget annat anges i direkt anslutning till åtgärden. Åtgärder med koppling till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ska vara genomförda till och med år 2015. I det här dokumentet har vi samlat de åtgärder där kommunerna, inklusive kommunala bolag, är huvud- eller medaktör. En mer utförlig beskrivning av respektive åtgärd finns tillgänglig på www.skanskaatgarderformiljomalen.se. Där finns även den fullständiga rapporten samt ytterligare information om arbetet med miljömålen i. Förord... 1 Hållbara transporter i... 2 Hänsyn till s hav, sjöar och vattendrag... 3 Hushållning med s mark- och vattenresurser... 5 Skydd av s natur- och kulturvärden... 6 Hållbar konsumtion i... 9 1
Hållbara transporter i Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Ökad andel kollektivtrafikresande Kollektivtrafikresandet och andelen kollektivtrafik ökas genom utveckling av till exempel restider, komfort, linjenät, hållplatser, framkomlighet, bussfiler. Region, trafiken, Privata aktörer, Trafikverket 2. Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ny bostads-, verksamhets- och handelsutbyggnad i stärker kollektivtrafikutveckligen och genererar inte ny personbils- och godstrafik. Den strategiska kollektivtrafikplaneringen ska utgöra en del av förutsättningarna i kommunernas översiktliga planering och kollektivtrafikplaneringen sker i överensstämmelse med kommunernas översiktsplanering. 3. Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Användningen av fossil energi för uppvärmning av byggnader, bränsle till transporter och produktion av el minskas genom aktivt arbete och stöd till organisationer, företag och privatpersoner att anta Klimatsamverkan s upprop om "100 % fossilbränslefritt 2020" 1. 4. Samordnad klimatinformation Informationsinsatser genomförs och samordnas gällande klimatfrågan och utsläpp av luftföroreningar. Kommun- och företagsnätverk används för spridning av goda exempel och information. 5. Beteendepåverkan för minskad användning av privatbilar Medborgarnas resvanor påverkas i syfte att minska privatbilsresandet och privatresor med flyg, så att största andelen resor sker med cykel, till fots eller med kollektivtrafik, samt för att stimulera till distansarbete, användning av bilpooler och samåkning med mera. 6. Mötes- och resepolicy för miljöanpassade tjänsteresor En rese- och mötespolicy tas fram och kommuniceras för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor och stimulera till distansmöten. 7. Infrastruktur för gång- och cykeltrafik Cykel- och gångtrafik prioriteras och främjas genom nybyggnad och utbyggnad av gång- och cykelvägar, fysiska åtgärder som förbättrar och trafiksäkrar gång- och cykelbanor, bra cykelparkeringar och cykelpooler i anslutning till kollektivtrafik och arbetsplatser samt marknadsföring. 8. Översyn av trafikreglering för att minska biltrafiken En översyn av vilka åtgärder som är bäst lämpade i kommunen för att minska biltrafiken genomförs. Åtgärder för att minska biltrafiken i tätorter kan vara t ex parkeringsavgiftsreglering, enkelriktning av gator, gator endast tillåtna för fordon med förnybara drivmedel, bra möjligheter till boendeparkering. När översynen är genomförd ska åtgärderna genomföras. 9. Minskad användning av dubbdäck Insatser genomförs för att minska användningen av dubbdäck i tätorter, t ex genom informationskampanjer och lokala regleringar i tätorter., Region, trafiken Klimatsamverkan Klimatsamverkan Större offentliga och privata arbetsgivare, Trafikverket, Trafikverket Trafikverket, Energikontoret, Region Energikontoret, Region, Klimatsamverkan, Region, trafiken, Hållbar mobilitet Hållbar Mobilitet, Klimatssamverkan, Region Region trafiken Större offentliga och privata arbetsgivare 2
Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 11. Information vid upphandling av fordon och minskade godstransporter Information och vägledning ges till offentliga aktörer och företag gällande miljökrav vid upphandling av fordon och godstransporter. Frakt på sjöfart och järnväg ska prioriteras framför frakt på väg. Utbyggnad av kombiterminaler för att överföra gods mellan olika trafikslag ska främjas. Företagsnätverk, branschorganisationer, Miljöstyrningsrådet 12. Minskade störningar av trafikbuller i befintliga boendemiljöer Väghållare och järnvägsansvariga ska uppmärksamma och åtgärda befintliga bullerutsatta boendemiljöer där inomhusvärden inte lever upp till socialstyrelsens krav., Vägföreningar Bostadsbebyggelse ska lokaliseras och utformas med hänsyn till de bullerstörningar som infrastrukturen ger upphov till. Åtgärder ska vidtas i sådana områden där en god inomhusmiljö eller tyst sida inte uppnås. Hänsyn till s hav, sjöar och vattendrag Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Klimatförändringar beaktas vid aktualisering av kommunernas översiktsplaner. Risken för skador på kommunaltekniska system (avloppsvatten, dricksvatten, dagvatten, dränering och pumpstationer) och infrastruktur (vägar, broar, tunnlar, kulvertar) samt effekterna av översvämning inom bostadsområden och vattenskyddsområden ska särskilt beaktas. Översiktsplanen ska ange förutsättningar för eventuella skydd och andra åtgärder som behövs på kort och lång sikt. Region 2. Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten Genomförandet av åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket och utsläpp/läckage av miljögifter från punktkällor intensifieras i syfte att nå miljökvalitetsnormen för god vattenstatus. Koppling till åtgärd 30 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 3. Kartläggning av miljöfarliga verksamheters kemikalieanvändning En kartläggning genomförs av miljöfarliga verksamheters användning av farliga ämnen respektive prioriterade ämnen enligt vattendirektivet. Utfasningsämnen, riskminskningsämnen och prioriterade ämnen enligt vattendirektivet utpekas. Ämnenas destination ska framgå (slutprodukt, luft, recipient, avfall, reningsverk). 5. Fortsatt kartläggning och åtgärd av otillräckligt renat avloppsvatten Fortsatt kartläggning och åtgärdande av otillräckligt renat avloppsvatten från enskilda hushåll, fritidsområden och mindre samhällen genomförs. Koppling till åtgärd 33 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Näringsliv, Region Miljösamverkan 3
Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 7. Minimering av tillskottsvatten samt bräddning från kommunens spillvattennät Planer upprättas/revideras och adekvata åtgärder vidtas för att minimera tillskottsvatten i kommunens spillvattenledningar, bräddning från nätet och LOD-lösningar. 8. Minskade flödes- och transporttoppar i vattensystemen Direkta dag- och vägvattenutsläpp leds till utjämningsmagasin, dagvattendammar eller genom översilningsmark för att minska risken för flödestoppar samt minska tillförseln av förorenande och gödande ämnen samt partiklar. Vattenråd 9. Naturliga eller naturlika svämområden för vattenhushållningsförmågan Naturliga och naturlika svämområden som fungerar som utjämnande magasin vid höga flöden bevaras och återskapas för att minska risken för översvämningsskador och uttorkning. LRF, Hushållningssällskapet, Vattenråd 10. Bättre reglering av ammoniumkväveutsläpp med hänsyn till känsliga fiskarter Avloppsreningsverk med utsläpp till recipient med ammoniumkänsliga fiskarter och där det finns behov av att minska ammoniumhalterna prioriteras för omprövning. Vid omprövning tillämpas miljöbalkens bestämmelser i syfte att minimera utsläppen av ammoniumkväve. Reningsverk,, Koppling till åtgärd 28 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 11. Genomförandeorganisation för hållbart fiske En genomförandeorganisation bildas för att omsätta målsättningar och resurser till åtgärder för ett hållbart fiske i. 13. Minskad miljöpåverkan från vattenkraften Miljöprövning av minst tre vattenkraftsanläggningar som saknar tillstånd genomförs. Koppling till åtgärd 28 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Sydkustens fiskeområde, Öresunds fiskeområde Vattenkraftsägarna, Region, Österlens havsfiskeförening, Malmöhus läns havsfiskeförening Kammarkollegiet,, Havs- och vattenmyndigheten 15. Inga ickenedbrytbara plastpåsar i Informationskampanj för att motverka användningen av icke nedbrytbara/svårnedbrytbara plastpåsar genomförs i syfte att minska marint skräp. 16. Skydd av marina områden Existerande biologiska värden skyddas och förutsättningarna för att stressade arter ska öka sin återhämtningsförmåga och nå livskraftiga populationer förbättras. 17 Skydd av hav och kust Den skånska kusten skyddas från exploatering och ökad stranderosion. Hänsyn tas till effekterna av en höjd havsnivå. s kustkommuner ska tydligare beakta Riksintresse kustzon samt planering av havsområdena vid aktualisering av sina översiktsplaner i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav och kust. Frivillig/Intresseorga nisationer HaV., Region, Hållbar Utveckling, Näringslivet (handel och tillverkare) HaV, Naturvårdsverket 4
Hushållning med s mark- och vattenresurser Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Begränsad exploatering av åkermark na ska i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses när kommunen föreslår exploatering på åkermark. na ska göra en bedömning av miljöpåverkan (Miljökonsekvensbeskrivning) inför antagande av planer som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på åkermark. Region, HUT, LRF, SLU 2. Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Vatten- och avloppsvattenplaner tas fram för en heltäckande och långsiktig planering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten. SGU, Vattenmyndigheterna Koppling till åtgärd 37 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 3. Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter tas fram och beslutas för samtliga kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjning samt de enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller som har ett uttag större än 10 m 3 /dygn. Koppling till åtgärd 34 och 35 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattentäktsinnehavare, 4. Minskad tillförsel av kadmium till jordbruksmark Lantbrukare informeras om vikten av att minska tillförseln av kadmium till jordbruksmark. Informationen framförs i samband med kommunernas miljötillsyn på lantbruk samt vid rådgivning inom Greppa näringen., Rådgivningsorgan Koppling till åtgärd 15 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 5. Kvalitetssäkring av avloppsvatten/slam Avloppsreningsverk kräver karakterisering av processavloppsvatten enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:3 vid mottagande av avloppsvatten. Certifiering kan vara ett stöd i detta arbete., Huvudman avloppsreningsverk, Näringsliv Vid prövning av miljöfarliga verksamheter ställs krav på intern rening av förorenat avloppsvatten istället för avledning till avloppsreninsverk. 6. Kemikaliefri bekämpning av ogräs på offentlig mark Krav ställs på att alternativa metoder används istället för kemisk bekämpning på offentlig mark., Region Koppling till åtgärd 17 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 7. God kvantitativ grundvattenstatus Generella riktlinjer och information för hur stor del av grundvattenbildningen som kan tas ut ur en grundvattenresurs utan att negativa konsekvenser uppstår tas fram för att få verksamhetsutövare att anpassa/planera verksamheten efter rådande förhållanden. SGU Lantbrukare,, andra verksamhetsutövare med grundvattenuttag Koppling till åtgärd 10 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 10. Återföring av vedaska till skogsmark Vedaska från eldning av ren biomassa återförs till skogsmark, särskilt i försurningskänsliga områden. Skogsmarksägare, Skogsbolag, Enskilda verksamhetsutövare Biobränsleeldade fjärrvärmeverk 5
Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 11. Riktlinjer för hantering av förorenade massor Riktlinjer tas fram för säker hantering av förorenade massor vid mellanlagring, behandling och slutgiltig användning. Vägledning riktas till myndigheter som kommer i kontakt med schaktmassehantering. Information och samverkan med branschen samt genomförande av gemensamt tillsynsprojekt., Byggbranschen, Miljösamverkan 12. Tillsynsvägledning för inventering och ansvar inom förorenade områden Riktad vägledning ges till kommuner vid inventering och riskklassning av förorenade områden inom pågående miljöfarlig verksamhet. Workshops genomförs för att stödja kommunerna i arbetet med att utreda ansvarsfrågan för objekt med riskklass 1 och 2. Koppling till åtgärd 31 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. 13. Strategisk planering för förnyelsebar energiproduktion Den strategiska planeringen av förnyelsebar energi, till exempel vindkraft, biogas, solenergi, fjärrvärme, geoenergi och vågkraft, stärks för att uppnå 100 procent fossilfritt 2020. Förutsättningarna för etablering av förnyelsebar energiproduktion ska framgå av kommunernas översiktsplaner och energiplaner., Energibolag Skydd av s natur- och kulturvärden Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer s ansvarsmiljöer i bland annat ädellövskogar, våtmarker, sandmarker och sötvattensmiljöer ska säkerställas. Arbetet fokuseras på värdetrakter, som ska definiera. Genom att tydliggöra kulturvärdena inom de områden som är skyddade som naturreservat och Natura 2000-områden skapas ett större intresse hos brukarna för kulturmiljövärdena. Markägare 2. Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus Arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald stärks i utpekade värdetrakter för biologisk mångfald och därmed stärks också den biologiska mångfalden i det omgivande landskapet. Information och kunskapsspridning fokuseras på värdetrakter för biologisk mångfald, med riktade insatser i dessa områden för att bland annat få ett helhetsgrepp och samspel mellan brukande, skydd och utveckling. Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, ationer I kommunernas planeringsarbete stärks arbetet med att skydda värdefulla kultur- och naturmiljöer med plan- och bygglagen och miljöbalken. na skall i sina översiktsplaner beskriva de kulturhistoriska värden och den biologiska mångfald som finns i kommunen och föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan och genom reservat eller andra åtgärder enligt miljöbalken. Översiktsplanerna bör innehålla en plan för genomförande. 3. Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden Arbetet med kompensationsåtgärder i översiktsplanering och prövningar utvecklas så att det genomförs i ökande utsträckning. na ska i sina översiktsplaner inkludera exploateringsplaner och de natur- och kulturmiljöer som är tänkta att tas i anspråk. Översiktsplanerna bör innehålla en plan för genomförande av 6, Exploatörer
Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör var och hur de miljöer som tas i anspråk ska kompenseras. 4. Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark na ska vid aktualiseringen av sina översiktsplaner uppmärksamma tillgången på mark som är tillgänglig för allmänheten till exempel utanför detaljplan vilken mark som är allemansrättsligt tillgänglig samt i detaljplan vilken mark som är allmän platsmark, park eller natur. Översiktsplaner ska redovisa hur dessa områden kan öka i storlek samt föreslå vilka områden som är lämpliga att skydda genom detaljplan eller på annat sätt. Önskvärt är att översiktsplanerna innehåller en plan för genomförande. Detta gäller särskilt s tätbefolkade kommuner. 5. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet bevaras, används och utvecklas Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. na ska uppmärksamma detta vid aktualiseringen av sina översiktsplaner. Uppmärksammade värdefulla miljöer och byggnader ska därefter skyddas genom detaljplan. 6. Uppföljning av skogsstrategin samt fördjupad analys av ädellövstrakterna En sammanställning tas fram av skog som hittills har skyddats formellt. Om möjligt inkluderas även frivilliga avsättningar i skog. En fördjupad analys av ädellövstrakterna genomförs för att se behoven av ytterligare skydd av värdekärnor och åtgärder för att klara hotade arter. Skogsstyrelsen, Markägare 8. Skötsel av skyddsvärda/ naturvårdsintressanta träd samt komplettering av nya fynd av skyddsvärda träd Information om möjligheten att söka pengar för skötselåtgärder skickas till markägare med skyddsvärda träd. Inventeringen av naturvårdsintressanta och skyddsvärda träd kompletteras löpande i samband med andra insatser. 10. Riktad rådgivning om värdefulla fodermarker Värdefulla naturliga fodermarker identifieras och brukare av dessa erbjuds rådgivning så att fortsatt hävd sker på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden och kulturmiljön gynnas. 11. Byutveckling Kurser och fältvandringar genomförs i ett avgränsat område, t ex en by, för att visa vilka natur- och kulturvärden som finns. 12. Strategi för småbiotoper på slätten En strategi för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska öka tas fram för att kartlägga och förbättra situationen för dessa livsmiljöer i jordbrukslandskapet. Goda exempel används för att sprida engagemanget till brukare och allmänheten. Skogsstyrelsen Kommunen, ationer, LRF, Markägare LRF, Hushållningssällskapet,, Markägare LRF,, Leader, intresseföreningar, markägare Lunds universitet, SLU Alnarp (Lill-Nils), LRF,, Markägare 13. Fortsatt anläggande, restaurering och skötsel av våtmarker Nya våtmarker skapas och befintliga restaureras. Våtmarkernas biologiska mångfald bevaras genom skötsel. I detta arbete ska även kulturhistoriska värden uppmärksammas. Markägare, LRF, Vattenråd, Föreningar 7
Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 14. Arter i ett landskapsperspektiv Arbetet med att förbättra bevarandestatusen för hotade arter fokuseras inledningsvis på riktade åtgärder i utpekade värdetrakter för biologisk mångfald i landskapet för att åtgärderna snabbare ska ge en positiv effekt på arternas populationsutveckling. Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser,, Markägare, 15. Friluftsliv och rekreation Värna Vårda Visa-programmet 2 genomförs som en start på ett kontinuerligt arbete angående friluftsliv och rekreation i skyddade områden. ationer, ationer, Region s stiftelser, Markägare 16. Restaurera särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer Särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer restaureras för att förbättra bevarandestatusen och inledningsvis kan dessa restaureringar med fördel koncentreras till värdetrakter. 17. Naturvårdsstrategi En regional naturvårdsstrategi tas fram för att få en samlad bild av vilka arbetssätt som behöver användas för att nå miljömålen samt att få de aktörer som berörs att arbeta åt samma håll. 18. Kommunala ansvarsarter Kommunala ansvarsarter som har en stor andel av sin utbredning i kommunen utses för att öka kunskapen om biologisk mångfald, hot och möjligheter på kommunal nivå, samt stimulera till genomförande av riktade åtgärder. Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Markägare, ationer ationer, Markägare, ationer, Markägare 19. Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator Vägrenar, banvallar och kraftledningsgator som förekommer i landskapet sköts till förmån för biologisk mångfald för att förbättra bevarandestatusen för värdefulla naturtyper och de arter som nyttjar dessa. Kraftbolag,, Markägare Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Region s stiftelser, Vägsamfälligheter 20. Skydd för vattenknuten kulturmiljö Skyddsvärda kulturmiljöer i anslutning till vattendrag, sjöar och grundvattenkällor dokumenteras och bevaras. Kulturmiljövärden beaktas vid miljöåtgärder som berör våtmarker, vattendrag och sjöar. 22. Åtgärdsprogrammen för hotade arter Åtgärdsprogrammen för hotade arter genomförs. Förbättra och geografiskt utöka viktiga livsmiljöer för dessa arter. Information om och förstärkning av arter som är på väg att försvinna. Genomförande av EU:s Life+ projekt om restaurering av sandmarker och miljöer för tjockskalig målarmussla., Regionmuseet Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt Havs och vattenmyndigheten kommuner, Skogsstyrelsen Hushållningssällskapet, Hembygdsföreningar, Vattenråd, Riksantikvarieämbetet, markägare Markägare, skogs- och jordbruksnäringen, Vattenråd, dikningsföretag, fiskevårdsområden 8
Hållbar konsumtion i Nr Åtgärd Huvudaktör Medaktör 1. Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling Miljö- och sociala krav ställs på varor, tjänster och entreprenader i den offentliga upphandlingen. Miljöstyrningsrådets kriterier för hållbar upphandling används. Verktyg för uppföljning av ställda miljökrav utvecklas. 2. Information för en giftfri vardag Informationskampanjer genomförs riktade till näringsliv, allmänhet, offentlig verksamhet och bransch- och intresseorganisationer med tema "Giftfri vardag" (kläder, skor, leksaker, kosmetik, hygienprodukter, elektronik, byggvaror). 3. Minskning av avfallsmängden Flöden av material i verksamheten, från kravställande till kvittblivning av avfall, kartläggs. Minst fem förbättringsåtgärder som kan minska onödig resursförbrukning (felbeställningar, skadat material, spill etc.) hittas. 4. Undervisning för hållbar utveckling En fortbildning om hållbar utveckling tas fram och erbjuds lärare inom för-, grund-, och gymnasieskolan för att öka miljömedvetenheten hos barn och ungdomar. 5. Kompetensutveckling för beslutsfattare Kompetensutvecklingsinsatser genomförs för lokala och regionala beslutsfattare inom de nationellt prioriterade miljöområdena klimat, havsmiljö, giftfri vardag och biologisk mångfald. 6. Kompetenscentrum för miljöanpassad upphandling Regionalt kompetenscentrum för miljöanpassad offentlig upphandling (MILOU2) etableras för att stärka och stimulera offentliga aktörer i den offentliga upphandlingen. 7. Inköp av ekologiska livsmedel och klimatsmart mat Ekologiska livsmedel och mat med låg klimatpåverkan efterfrågas och köps in i större omfattning av offentlig sektor. Detta innebär att grönsaker väljs efter säsong och att det serveras mindre kött (genom mindre andel per portion eller kött- och fiskfri dag). Ambitionen är också att upphandla kött där produktionen bidrar till en bättre miljö. 9. Energikrav i tillsynen En effektivare arbetsmetodik tas fram för att arbeta med energikrav inom tillsynen. Krav ställs på energikartläggning och energibesparande åtgärder för miljöfarliga verksamheter. 10. Minskade utsläpp från biobränsleeldning Tillsynen av småskalig till storskalig biobränsleeldning för att se till att Bästa Möjliga Teknik (BAT) används utökas. Ett mellankommunalt nätverk för kunskapsutbyte om BAT för biobränsleeldning bildas och befintlig information sammanställs som stöd för handläggare., Statliga myndigheter, Region Näringslivet, Offentlig sektor Klimatsamverkan, Region Hållbar Utveckling (Ekocentrum), Kommunförbundet, Region, Statliga myndigheter, Miljösamverkan, Energikontoret, s Miljö- och Hälsoskyddsförbund Miljösamverkan Malmö högskola, Hållbar Utveckling, Region, Kommunförbundet, Miljösamverkan, Energikontoret, s Miljö- och Hälsoskyddsförbund, Region, Energikontoret, Statliga myndigheter Ekocentrum, Energikontoret 11. Utbyggnad av fjärr- och närvärme Fortsatt satsning på fjärr- och närvärme genom utbyggnad och ihopkoppling av nät, utbyte av oljepannor, ökad användning av biobränsle, nyttjande av spillvärme från industriverksamheter samt geoenergi. 12. Utfasning av särskilt farliga ämnen inom byggande Offentliga verksamheter ställer krav på "giftfria" byggvaror hos byggleverantörer motsvarande t ex BASTA-kraven (IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier)., Energibolag, Byggbranschen, Trafikverket Verksamhetsutövare Miljöbyggprogram syd 9