KARTLÄGGNING Kommunernas digitalisering HUR ÄR LÄGET 2016? En rapport baserad på kommunernas värderingar i eblomlådan SKL:s verktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling Kommunernas digitalisering 1
Förord Offentlig sektor står inför stora utmaningar och stora förväntningar på höjd kvalitet och effektivisering. Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2025 och är en av de främsta möjliggörarna för att infria dessa förväntning. Samtidigt ökar gapet mellan vad offentlig sektor erbjuder för digital service och vad andra branscher kan erbjuda. Det offentliga behöver hänga med i utvecklingen för att möta upp människors förväntningar och ta tillvara på digitaliseringens möjligheter för en smartare välfärd. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram verktyget eblomlådan för att ge kommunerna en sammantagen bild av kommunens digitala utveckling. De 158 indikatorerna i verktyget utgör en rik informationsmängd för kommunerna att identifiera sina styrkor och svagheter i arbetet med att förbättra den digitala servicen till medborgare och företag. Denna rapport bygger på 141 kommunernas värderingar av sin verksamhet i verktyget. Inför läsandet av rapporten är det bra att veta att eblomlådan inte är någon enkät. Det är ett skattningsverktyg som stöd för kommunerna i arbetet med digitaliseringen. Det är kommunernas egna tolkningar av indikatorerna i eblomlådan som speglas. Resultatet i rapporten ger indikationen att tillgången till digital service blir allt bättre i kommunerna och att fler medborgare har möjlighet att sköta sin kontakt med kommunerna via digitala verktyg. Samtidigt visar resultatet att de mindre kommunerna fortsatt halkar efter de större i den digitala utvecklingen. Flera internationella undersökningar visar att det offentliga Sverige tappat mark gentemot andra länder när det kommer till den digitala utvecklingen. Denna rapport visar att vi behöver mer av gemensam utveckling och digital samverkan för att vända denna trend. Stockholm november 2016 Per Mosseby Sveriges Kommuner och Landsting Kommunernas digitalisering 2
Innehåll Övergripande iakttagelser... 4 Om eblomlådan... 6 Syfte... 6 Användning av verktyget... 6 Områden och indikatorer... 7 Om underlaget... 9 Generalisering av resultatet... 10 Övergripande resultat... 11 Skillnader mellan stora och små kommuners digitala utveckling... 12 Den interna IT-driften är mest utvecklat... 13 Digitala välfärdstjänster och självservice... 14 Större kommuner erbjuder mer digital service än mindre kommuner... 14 Digitala tjänster och självservice till målgrupper inom olika verksamhetsområden... 15 Allmänhetens kontakt med kommunen... 15 Kulturintresserade, fritidsutövare och besökare... 16 Boende och trafikanter... 18 Företagare och arbetstagare... 19 Skola... 20 Äldre och personer i behov av omsorg... 21 De digitala tjänsterna blir allt vanligare... 23 Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering... 26 Fler tillhandahåller öppna data... 27 Vanligare med styrdokument för digitalisering... 27 Få följer upp effekter och kostnader av e-utvecklingsprojekt... 28 Hälften av kommunerna samverkar kring digitaliseringen... 28 Få kommuner har infört E-arkiv eller Mina meddelanden... 28 Vanligt med digitala verktyg i styrelse- och nämndarbetet... 29 Digitala arbetssätt och metoder inom olika verksamheter... 29 Verksamhetsspecifika frågor kring arbetssätt och metoder... 31 Tekniska förutsättningar... 33 Fyra av fem kommuner har en bredbandsstrategi... 33 Det återstår arbete kring kommunernas informationssäkerhet... 33 Hälften av kommunerna följer upp sina kostnader för leverans av IT... 33 Hälften av kommunerna har funktion för två-faktor autentisering... 33 Bilagor... 35 Bilaga 1. Förklaring översiktsbild eblomlådan... 35 Bilaga 2. Kommuner som ingår i rapportens underlag.... 36 Bilaga 3. Samtliga indikatorer med svarsprocent... 37 Kommunernas digitalisering 3
Övergripande iakttagelser Om underlaget eblomlådan är ett självvärderingsverktyg underlaget i rapporten består av 141 kommuners självvärderingar i verktyget. Övergripande resultat Större kommuner verkar ha kommit längre än mindre kommuner i sin digitala utveckling. Kommunerna skattar sig högre kring sitt arbete med tekniska förutsättningar, än kring verksamhetsutveckling och digitala tjänster. Digitala välfärdstjänster och service De digitala tjänsterna blir allt vanligare. Stora kommuner erbjuder mer digital service än mindre kommuner. Vanligaste digitala tjänster inom olika verksamhetsområden Allmänhetens kontakt med kommunen I 67 procent av kommunerna kan privatpersoner via webbsändning följa och ta del av kommunfullmäktiges möten och/eller andra liknande möten. Kulturintresserade och fritidsintresserade I 43 procent av kommunerna kan privatpersoner och organisationer via digital tjänst boka kommunens anläggningar (t.ex. sim- och idrottshallar). Boende och trafikanter I 43 procent av kommunerna kan privatpersoner via digital tjänst lämna vattenmätarställning och följa upp sin förbrukning. Företagare och arbetstagare I 68 procent av kommunerna kan privatpersoner via digital tjänst söka sommarjobb inom kommunen. Skolan I 81 procent av kommunerna kan elever och vårdnadshavare via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till gymnasium. Äldre och personer i behov av omsorg I 70 procent av kommunerna erbjuds privatpersoner digitala trygghetslarm. Kommunernas digitalisering 4
Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering Lite mindre än en tredjedel av kommunerna uppger att de tillhandahåller öppna data (28 procent). 38 procent av kommunerna uppger att de i styrande dokument har preciserat hur de ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom organisationen. Två av tre kommuner deltar i samarbete med andra kommuner kring en regional digital agenda (67 procent). Ungefär hälften av kommunerna uppger att de samverkar med andra kommuner/landsting inom olika områden som utveckling av digitala tjänster (57 procent), upphandling (59 procent) och drift av IT-system (49 procent). 68 procent av kommunerna uppger att deras förtroendevalda använder digitala verktyg i nämnd- och styrelsearbetet. Få kommuner har infört e-arkiv (5 procent) och mina meddelanden (4 procent). Tekniska förutsättningar Nästan fyra av fem kommuner har en bredbandsstrategi (77 procent). 74 procent av kommunerna utsett ägare av kritiska IT-system. Lite mer än hälften av kommunerna stödjer mobil åtkomst av kritiska IT-system (55 procent). Ungefär hälften av kommunerna följer upp sina kostnader för leverans av IT (48 procent). Hälften av kommunerna har funktion för två-faktor autentisering (53 procent). Kommunernas digitalisering 5
Om eblomlådan eblomlådan är ett verktyg för utvärdering av digital service och verksamhetsutveckling i kommunen. Det är framtaget av SKL i samarbete med kommunrepresentanter som har bred erfarenhet av att arbeta med digitalisering i kommunerna. 1 eblomlådan är ett av flera verktyg för kvalitetsutveckling som SKL erbjuder inom området digital utveckling. Andra verktyg är LIKA it-tempen för skola och förskola 2, LIKA it-tempen för socialtjänsten 3 och KLASSA - verktyget för informationsklassning 4. eblomlådan fokuserar på kommunens övergripande digitaliseringsarbete medan LIKA och KLASSA erbjuder fördjupad utvärdering och handlingsplan inom respektive verksamhetsområde. Syfte Syftet med eblomlådan är att stödja och driva på en utveckling i kommunerna där digitalisering bidrar till en enklare vardag för privatpersoner och företag - med bättre service, högre effektivitet och större transparens. Med hjälp av utvärderingar i eblomlådan kan kommunen identifiera sina förbättringsområden och skapa underlag för prioriteringar. Verktyget ger också möjlighet för kommuner att jämföra sina resultat med det från andra kommuner och på så vis bidra till ett ökat erfarenhetsutbyte. Eftersom eblomlådan ger en övergripande bild över kommunens digitalisering lämpar det sig särskilt väl som underlag för redovisning, analys och strategiska vägval på kommunledningsnivå. Verktyget ger också tillfälle för dialog om kommunens möjligheter att förbättra sin service med hjälp av digitalisering och digitala tjänster. Många kommuner använder eblomlådan som ett underlag i sitt löpande kvalitetsarbete och för att sätta mål för och följa upp kommunens digitaliseringsarbete. Användning av verktyget För att kunna använda eblomlådan öppnar kommunen ett konto. När ett konto finns är det möjligt för kommunen att genomföra och spara hur många värderingar som helst. Det är först när kommunen publicerar sitt resultat som det blir offentligt och kommunen kan jämföra sitt resultat med det från andra kommuner i verktyget. Det är endast möjligt att publicera en utvärdering per kommun, men kommunen kan genomföra och spara så många utvärderingar som de önskar. Den första april 2016 hade 177 av landets 290 kommuner ett kommunkonto i eblomlådan. Sammantaget hade 407 självvärderingar då skapats i den version av eblomlådan som är aktuell i den här rapporten. 141 kommuner hade publicerat sina resultat och det är dessa 141 värderingar som varit underlag för denna rapport. 5 1 eblomladan.skl.se 2 lika.skl.se 3 socialtjanst.ittempen.se 4 klassa-info.skl.se 5 Se bilaga 2 för att se de kommuner som ingår i undersökningen. Kommunernas digitalisering 6
Områden och indikatorer eblomlådan består av 158 indikatorer fördelade på fyra svarsområden: Digitala välfärdstjänster och självservice - 65 indikatorer fördelat på sex verksamhetsområden som omfattar allt från administrativa tjänster inom skolan till digital tjänst för att ansöka om bygglov. Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering på ett kommunövergripande plan - 20 indikatorer som bland annat ställer frågor kring styrdokument, samverkan och öppna data. Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering för varje verksamhetsområde - 56 indikatorer om hur verksamheten använder digitala arbetssätt och metoder inom kommunens olika verksamheter. It som möjliggörare 6-17 indikatorer som bland annat tar upp kommunens principer, roller och styrdokument på IT-området. Urvalet av indikatorer har gjorts av en styrgrupp med kompetens och erfarenhet av att arbeta med kommunal digital utveckling. Styrgruppen har hämtat inspiration från egna erfarenheter, styrdokument, nationella uppföljningar och definitioner. Styrgruppen arbetar löpande för att vidareutveckla verktyget och dess innehåll och indikatorer förändras därför över tid. Revideringar sker normalt vartannat år. Den här rapporten utgår ifrån kommunernas svar på indikatorerna i den andra versionen av verktyget som var tillgänglig från maj 2014 till juni 2016. En tredje version av eblomlådan lanserades i juni 2016 med delvis andra indikatorer än de som ingår i denna rapport. När kommunen genomför en värdering tar den ställning till nuläget i kommunen i förhållande till respektive indikators formulering. Det finns tre svarsalternativ att välja på; uppfyller helt, uppfyller delvis och uppfyller inte alls. I eblomlådan ges inga definitioner av gränsdragningen mellan svarsalternativen. Varje kommun bedömer vilket svar som stämmer bäst in när de skattar sin verksamhet. I den här rapporten utgår analyserna huvudsakligen kring svarsalternativet uppfyller helt för redogöra för hur långt kommunerna kommit med att införa digitala tjänster, arbetssätt och metoder. I bilaga 3 finns en förteckning där samtliga svarsalternativ redovisas. Det är möjligt att svarsalternativet inte alltid ger en helt korrekt bild. När det gäller svarsalternativet uppfyller inte alls kan det motsvara att kommunen bedömer att arbetet med indikatorn inte är relevant. Det kan till exempel vara så att kommunen av olika anledningar inte tillhandahåller den typ av service som efterfrågas och då inte heller har en digital tjänst inom området. Likaså kan svaret uppfyller delvis innebära att en tjänst eller aktivitet håller på att utvecklas och/eller finns i vissa delar av verksamheten. 22 procent av de tillfrågade kommunerna uppger till exempel att de delvis uppfyller en indikator på om privatpersoner erbjuds digitala trygghetslarm. Det kan tolkas som att dessa kommuner erbjuder digitala larm inom delar av omsorgen och/eller är på 6 I rapporten sammanfattas kommunernas svar inom detta avsnitt under rubriken tekniska förutsättningar. Kommunernas digitalisering 7
väg att bygga ut denna tjänst. Rapporten utgår från att respondenten gjort en helhetsbedömning av läget i kommunen. Figur 1. Sammanfattande bild av eblomlådans svarsområden När kommunen gjort sin värdering i eblomlådan sammanfattas resultatet i en översiktlig bild i form av en blomlåda, därav verktygets namn. Sammantaget visar en blomlåda med många gröna blad och höga gröna staplar att den digitala utvecklingen (baserat på de indikatorer som används i eblomlådan) kommit långt och tvärt om åskådliggör en blomlåda med många röda blad och röda staplar att utvecklingen inte kommit lika långt. 7 7 En mer detaljerad förklaring av eblomlådans översiktsbild lämnas i bilaga 1. Kommunernas digitalisering 8
Om underlaget Rapporten sammanfattar och analyserar publicerade värderingar i självvärderingsverktyget eblomlådan. Det underlag som rapporten bygger på togs ut den 1 april 2016 och innehåller utvärderingar från 141 kommuner, vilket motsvarar en svarsprocent på 48,6 procent av landets kommuner. Kommunerna uppmanades vid två tillfällen att genomföra en utvärdering eller att uppdatera redan gjord utvärdering och publicera resultatet innan uttaget gjordes. Rapporten gör i vissa fall jämförelser med resultaten i SKL:s rapporter E- tjänster och appar och e-förvaltning 8 från 2014 och E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 9 från 2011. Kartan i figur 2 visar var i landet de 141 kommunerna är belägna, i bilaga 2 finns en förteckning över de kommuner som ingår i underlaget. Figur 2. Medverkande kommuner 8 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? (2014) Sveriges Kommuner och Landsting 9 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 (2011) Sveriges kommuner och landsting. Kommunernas digitalisering 9
Det totala invånarantalet i de kommuner som ingår i underlaget uppgår till cirka sex miljoner fem hundratusen personer (6 545 510 personer), vilket motsvarar ungefär 66 procent av Sveriges befolkning. Tabell 1 visar de kommuner som ingår i underlaget fördelade på kommunstorlek. Av tabellen framgår att det finns 13 kommuner i kommungruppen 100 000 eller fler invånare med i rapportens underlag och att dessa 13 kommuner utgör 87 procent av landets samtliga kommuner i den storleken. Vidare finns 23 kommuner men invånarantal 50 000 99 999 med i rapporten, vilka är 72 procent av landets kommuner i den storleken och så vidare. Tabell 1. Andel kommuner som publicerat i eblomlådan i olika kommungrupper Kommungrupp Andel kommuner som publicerat 100 000 eller fler invånare 13st, 87 % av kommungrupp 50 000-99 999 invånare 23st, 72 % av kommungrupp 20 000-49 999 invånare 40st, 54 % av kommungrupp 10 000-19 999 invånare 34st, 37 % av kommungrupp Under 10 000 invånare 31st, 41 % av kommungrupp Generalisering av resultatet Underlaget för rapporten kommer från de kommuner som använder verktyget eblomlådan och som har publicerat sina värderingar i verktyget. Urvalet av kommuner har således inte skett med avsikt att kunna generalisera resultatet till landets samtliga 290 kommuner. Mot den bakgrunden är det möjligt att resultaten som presenteras i studien kan motsvara tillståndet vad gäller den digitala utvecklingen i landets kommuner i sin helhet. Samtidigt är det möjligt, men inte säkert, att de kommuner som valt att använda eblomlådan är mer intresserade och motiverade att utvecklas digitalt än de som inte använder eblomlådan. Dessutom är det en större andel av de större kommunerna än de mindre som genomfört eblomlådan. Resultatet kan då tänkas visa en mer framskriden digital utveckling än i landet i sin helhet. När vi i den här rapporten presenterar och analyserar resultat och använder begreppet kommuner avses de kommuner som använder och har publicerat sina resultat i eblomlådan. Kommunernas digitalisering 10
Övergripande resultat I det här avsnittet presenteras resultatet av de värderingar som gjorts i eblomlådan. Inledningsvis lämnas en övergripande bild av hur kommunerna bedömt sin digitala utveckling. Därefter följer ett avsnitt om Digitala välfärdstjänster och självservice. Detta avsnitt visar i vilken utsträckning kommunerna har digitala tjänster för privatpersoner och företag inom sex olika verksamhetsområden. I avsnittet Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering tas frågor om hur kommunen använder digitaliseringens möjligheter för att effektivisera och utveckla verksamheten. Avslutningsvis, i avsnittet tekniska förutsättningar, visas kommunernas bedömningar vad gäller principer, styrning och styrdokument på IT-området. Figur 3 visar en sammanställning av alla kommunernas värderingar i översiktsbilden från eblomlådan. 10 Många gröna blad och höga gröna staplar visar att många kommuner svarat uppfyller helt på det området. Det t.ex. mer framträdande inom områdena barn och elever och IT som möjliggörare. Tvärt om åskådliggör röda blad och röda staplar att många kommuner svarat uppfyller inte alls. Av bilden framkommer t.ex. att fler kommuner svarat uppfyller inte alls inom svarsområdet äldre och personer i behov av omsorg. Figur 3. Övergripande resultat i bild från eblomlådan 10 I bilaga 1 lämnas en noggrannare förklaring av eblomlådans översiktsbild. Kommunernas digitalisering 11
Diagram 1 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen i eblomlådan för samtliga indikatorer. Resultatet visar på en jämn fördelning. Kommunerna bedömer att de helt uppfyller frågeställningen för ungefär en tredjedel av indikatorerna (32 %). Likaså bedömer de att de delvis uppfyller (35 %) respektive inte alls uppfyller (33 %) frågeställningen för ungefär en tredjedel av indikatorerna. Diagram 1. Fördelning av svar för samtliga indikatorer Skillnader mellan stora och små kommuners digitala utveckling Diagram 2 visar att kommuner med större invånarantal i större utsträckning svarat uppfyller helt på indikatorerna än kommunerna med färre invånare. Exempelvis har kommuner med ett invånarantal över 100 000 invånare har svarat uppfyller helt på 45 procent av indikatorerna och kommuner med färre än 10 000 invånare har svarat uppfyller helt på 21 procent av indikatorerna. Omvänt har kommuner med mindre invånarantal i större utsträckning svarat uppfyller inte alls på indikatorerna än kommuner med större invånarantal. Till exempel har kommuner med befolkning under 10 000 invånare svarat uppfyller inte alls i 44 procent av fallen, vilket kan jämföras med 20 procent i av kommunerna med fler än 100 000 invånare. Svarsalternativet uppfyller delvis håller sig relativt jämt mellan kommungrupperna. Samma mönster återfanns i SKL:s undersökning E-tjänster och appar och e- förvaltning 11 samt undersökningen E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011. 12 Resultatet visar att digitaliseringsutvecklingen fortsatt är ojämnt fördelad mellan små och stora kommuner där mindre kommuner har större utmaningar att hänga med och dra nytta av digitaliseringens möjligheter. 11 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna (2014), Sveriges Kommuner och Landsting 12 E-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 (2011), Sveriges kommuner och Landsting Kommunernas digitalisering 12
Diagram 2. Fördelning av svar för samtliga indikatorer mellan kommuner i olika storlek Den interna IT-driften är mest utvecklat Fördelningen av kommunernas svar inom de tre övergripande svarsområdena visar att kommunerna svarat uppfyller helt på flest andel indikatorer inom svarsområdet IT som möjliggörare. Detta svarsavsnitt ställer frågor om och hur kommunen infört tekniska lösningar för att stödja digitala tjänster och kring principer, roller och styrdokument inom IT. Svarsfördelningen visar också att det är på området digitala välfärdstjänster och självservice som störst andel kommuner indikerat att de inte alls uppfyller frågeställningarna kring olika digitala tjänster. Diagram 3. Fördelning av svar för de tre övergripande områdena I de kommande avsnitten lämnas en genomgång av resultaten inom de tre områdena. Kommunernas digitalisering 13
Digitala välfärdstjänster och självservice I eblomlådan leder varje blomma till frågor om digital service inom ett verksamhetsområde. I avsnittet allmänheten ställs bland annat frågor om hur kommunen tar emot förslag och felanmälningar, ger möjlighet för invånarna att se och sköta ärenden, söka kommunens service samt följa den politiska processen (12 indikatorer). Avsnittet kulturintresserade, fritidsutövare och besökare omfattar bland annat frågor om hur kommunen ger invånarna möjlighet att på digital väg söka olika kulturskolor och bidrag, boka fritidsanläggningar och se kultur och fritidsutbud (9 indikatorer). I avsnittet Boende och trafikanter ställs bland annat frågor om bygglov, olika tillstånd och hur kommen involverar medborgarna i samhällsbyggnadsprocessen på digital väg (9 indikatorer). Avsnittet företagare och arbetstagare omfattar frågor om möjligheten för invånare att ansöka om olika tillstånd kopplat till sin verksamhet på digital väg och att söka jobb inom kommunen (9 indikatorer). I avsnittet Barn och elever ställs bland annat frågor om kvalitetsjämförelse, förekomst av lärplattformar och antagning och kommunikation mellan skola och vårdnadshavare på digital väg (16 indikatorer). I avsnitt äldre och personer i behov av omsorg och stöd ställs frågor kring bland annat kvalitetsjämförelse av äldreboende och hemtjänst samt om möjligheten att ansöka om äldreboende och andra stöd samt trygghetslarm (10 indikatorer). Sammantaget ställs 65 frågor inom detta område. Samtliga kommuner har uppgett att de har åtminstone en av de efterfrågade digitala tjänsterna och funktionerna, som minst tre tjänster och som högst 51 tjänster. 13 I medel uppger kommunerna att de helt uppfyller 23 av de efterfrågade indikatorerna inom detta område. Större kommuner erbjuder mer digital service än mindre kommuner Diagram 4 visar en sammanvägning av kommunernas svar på alla frågor kring digitala tjänster i eblomlådan. Det bekräftar tydligt det mönster som konstaterats tidigare i rapporten att digitala tjänster och service är mer utbyggt i större kommuner än i små kommuner. Sammantaget har stora kommuner, med 100 000 eller fler invånare, svarat uppfyller helt på nästan hälften (48 %) av de 65 indikatorer/digitala tjänster som eblomlådan omfattar. Små kommuner, med befolkning under 10 000, har svarat uppfyller helt på endast en femtedel (20 %) av indikatorerna. 13 Utgår ifrån svarsalternativet uppfyller helt. Kommunernas digitalisering 14
Diagram 4. Fördelning av svar mellan kommuner i olika storlek på indikatorer kring digitala tjänster Digitala tjänster och självservice till målgrupper inom olika verksamhetsområden I det här avsnittet beskrivs förekomsten av digitala tjänster och självservice inom olika verksamhetsområden inom kommunen. I grön ruta redovisas de vanligaste tjänsterna inom ett verksamhetsområde och i vit ruta de minst vanliga digitala tjänsterna inom varje verksamhetsområde. 14 Allmänhetens kontakt med kommunen I detta avsnitt finns flera digitala tjänster kopplade till den politiska processen i kommunen. Den vanligaste tjänsten är möjligheten för privatpersoner att via webbsändning följa och ta del av kommunfullmäktiges möten och/eller andra liknande möten. 67 procent av kommunerna uppger att de genomför sådana sändningar. I 40 procent av kommunerna finns digitala kanaler där privatpersoner kan framföra förslag som andra kan se och ge stöd till eller lämna synpunkter på och i lika stor andel av kommunerna kan privatpersoner ta del av och söka offentliga handlingar och protokoll via digital tjänst. En av de vanligaste tjänsterna är också system där privatpersoner och företagare kan faktureras digitalt. 59 procent av kommunerna har ett sådant system. Inte fullt så vanligt är det att privatpersoner och företagare kan betala för kommunens tjänster via en digital betaltjänst, 23 procent av kommunerna erbjuder det. I 57 procent av kommunerna finns en tjänst där privatpersoner kan göra felanmälan, lämna synpunkter och få återkoppling via digital tjänst. Inte fullt lika vanligt är det att privatpersoner kan få störningsinformation via SMS, sociala medier eller digital tjänst, 33 procent av kommunerna erbjuder det. Möjligheten för privatpersoner och företag att via digital karta söka och hitta kommunal service finns i 38 procent av kommunerna. Ungefär lika vanligt är det att privatpersoner och företag kan få hjälp i sina ärenden via en 14 Utgår ifrån svaret uppfyller helt. I bilaga 3 redovisas en lista där eblomlådans samtliga 158 indikatorer sorteras efter område och svarsprocent. Där framgår även hur stor andel av kommunerna som svarat uppfyller delvis respektive uppfyller inte alls för respektive indikator. Kommunernas digitalisering 15
kommungemensam kundtjänstfunktion. 40 procent av kommunerna har svarat att de har en sådan kundtjänstfunktion. Figur 4. Allmänhetens kontakt med kommunen - vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan via webbsändning följa och ta del av kommunfullmäktiges möten och/eller andra liknande möten (67 %). Privatpersoner och företagare kan faktureras digitalt av kommunen (59 %). Privatpersoner kan via digital tjänst göra felanmälan, lämna synpunkter och få återkoppling (57 %). En av de mindre vanliga tjänsterna för allmänhetens kontakt med kommunen är en möjlighet för privatpersoner att via digitala kanaler vara med och påverka förslag inför politiska beslut. Denna typ av tjänst finns i 21 procent av kommunerna. En annan tjänst som inte erbjuds i så stor utsträckning är möjligheten att via digitala tjänst boka borgerlig vigsel. Det är möjligt i endast 18 procent av kommunerna. I endast tio procent av kommunerna kan privatpersoner via en digital ingång sköta och följa sina ärenden (t.ex. mina sidor, mina ärenden eller liknade funktion). Figur 5. Allmänhetens kontakt med kommunen minst vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan via digitala kanaler vara med och påverka förslag inför politiska beslut (21 %). Privatpersoner kan boka borgerlig vigsel via e-tjänst (18 %) Privatpersoner kan via digital ingång sköta och följa sina ärenden (10 %). Kulturintresserade, fritidsutövare och besökare Digitala tjänster kopplade till kommunens anläggningar, t.ex. sim och idrottsanläggningar, är de som är vanligast på området kulturintresserade, fritidsutövare och besökare. I 43 procent av kommunerna kan privatpersoner boka kommunens anläggningar digitalt och 38 procent erbjuder en tjänst där privatpersoner får tillgång till kommunens anläggningar med hjälp av digitala nycklar (mobiltelefoner, droppar, taggar etc). Det finns också digitala tjänster för ansökningar av olika slag. I 36 procent av kommunerna kan organisationer söka aktivitetsbidrag och rapportera aktiviteter digitalt. Likaså kan organisationer i 31 procent av kommunerna söka föreningsbidrag digitalt. En service som också underlättar för kulturintresserade, fritidsutövare och besökare är möjligheten att se status och få information om kommunens kultur- Kommunernas digitalisering 16
och fritidsutbud (t.ex. skidspår, bad, motionsspår, cykelvägar och fiske) digitalt. Drygt 30 procent av kommunerna har det. System där privatpersoner och organisationer kan ansöka om kulturstöd eller kulturbidrag digitalt är inte fullt så vanligt, 27 procent av kommunerna har svarat att de har det. En mycket vanlig digital tjänst som finns i de flesta kommuner men som inte återfinns bland eblomlådans indikatorer är digitala tjänster för att låna och reservera böcker hos bibliotek. 15 Figur 6. Kulturintresserade, fritidsutövare och besökare - vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner och organisationer kan via digital tjänst boka kommunens anläggningar (t.ex. sim- och idrottshallar) (43 %). Privatpersoner och föreningar kan få tillgång till kommunens anläggningar med hjälp av digitala nycklar (mobiltelefon, droppar, taggar etc.) (38 %). Organisationer kan via digital tjänst söka aktivitetsbidrag och rapportera aktiviteter (aktivitetskort) (36 %). Endast 24 procent av kommunerna har en tjänst där privatpersoner kan ta del av och boka kultur- och fritidsutbudet via digitalt kalendarium på webb eller app. Det är inte lika vanligt att privatpersoner kan ansöka om och betala musik/kulturskola via digital tjänst. Endast 17 procent av kommunerna erbjuder det. Lika stor andel har en digital tjänst där privatpersoner kan ansöka om och betala simskola. Figur 7. Kulturintresserade, fritidsutövare och besökare - minst vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan ta del av och boka kultur och fritidsutbudet via digitalt kalendarium på webb eller app (24 %). Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om och betala simskola. (17 %). Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om och betala musik/kulturskola (17 %). 15 Indikatorn har plockats bort vid tidigare revideringar av verktyget med hänsyn till mycket hög förekomst i kommunerna. Nuvarande version av eblomlådan innehåller en indikator kring möjligheten att låna digitala medier och e-böcker från biblioteken. Kommunernas digitalisering 17
Boende och trafikanter Den tjänst som är vanligast på området boende är möjligheten att lämna vattenmätarställning och följa upp sin vattenförbrukning digitalt. Det finns i 43 procent av kommunerna. Andra tjänster kopplade till boende förekommer också men är inte lika vanligt förekommande. Möjligheten att digitalt anmäla, ändra behov av och följa upp sin sophantering finns i 18 procent av kommunerna och 21 procent av kommunerna erbjuder en tjänst där privatpersoner kan anmäla installation av värmepump. Figur 8. Boende och trafikanter - vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan via digital tjänst lämna vattenmätarställning och följa upp sin förbrukning (43 %). Kommunen använder digitala kanaler för att informera om och inhämta synpunkter på samhällsbyggandet i kommunen (40 %). Privatpersoner/företagare kan via digital tjänst ansöka om bygglov (35 %). En annan av de vanligare tjänsterna på området är att använda digitala kanaler för att informera om och inhämta synpunkter på samhällsbyggandet. 40 procent av kommunerna gör det. Det finns också flera digitala tjänster kopplade till byggnation. Den vanligaste är en tjänst där ansökan om bygglov kan göras digitalt. Det är däremot inte lika vanligt att bygglovsärendet också kan följas digitalt. Den möjligheten finns i 22 procent av kommunerna. I lika många kommuner, 22 procent, kan företagare ansöka digitalt om grävningstillstånd. Vidare kan invånarna få en digital tillgänglighetsguide i en av fem kommuner. Figur 9. Boende och trafikanter- minst vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan via digital tjänst anmäla installation av värmepump (21 %). Privatpersoner kan via digital tjänst få en tillgänglighetsguide i kommunen (20 %). Privatpersoner kan via digital tjänst anmäla, ändra behov av och följa upp sin sophantering (18 %). Kommunernas digitalisering 18
Företagare och arbetstagare Tjänster för att söka olika tillstånd kopplat till företagande är relativt ovanligt i kommunerna, endast 12 procent av kommunerna erbjuder företagen en samlad digital ingång för att söka olika tillstånd kopplat till sin verksamhet. I 31 procent av kommunerna kan företagare ansöka om serveringstillstånd digitalt och i något färre kommuner, 27 procent, kan företagare registrera livmedelsverksamhet via en digital tjänst. Digital ansökan för tillstånd att sälja folköl finns i 20 procent av kommunerna. Vanligaste tjänsten inom detta svarsområde är för att söka sommarjobb digitalt, 68 procent av kommunerna har en sådan tjänst. 16 Figur 10. Företagare och arbetstagande - vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner kan via digital tjänst söka sommarjobb inom kommunen (68 %). Företagare kan via digital tjänst ansöka om serveringstillstånd (31 %). Företagare kan via digital tjänst registrera livsmedelsverksamhet (23 %). En digital tjänst för ansökan om tillstånd för tobaksförsäljning finns i 16 procent av kommunerna och den ovanligaste tjänsten på området är företagares möjlighet att ansöka digitalt om nyttjande av allmän plats. I endast sex procent av kommunerna är detta möjligt. Figur 11. Företagare och arbetstagande - minst vanligast förekommande digitala tjänster Företagare kan via digital tjänst ansöka om tillstånd för tobaksförsäljning (16 %). Företagen via en samlad digital ingång söka olika tillstånd kopplat till sin verksamhet (12 %). Företagares möjlighet att ansöka om nyttjande av allmän plats (6 %). 16 Indikator kring digital tjänst för att söka jobb inom kommunen har plockats bort vid tidigare revidering av verktyget på grund av väldigt hög förekomst. Kommunernas digitalisering 19
Skola På skolans område finns ett flertal digitala tjänster som används i olika utsträckning i kommunerna. De tjänster i eblomlådan som allra flest kommuner har återfinns inom detta område. Digitala tjänster för ansökan och besked om antagning är mest vanligt på gymnasieskolans område där 81 procent av kommunerna erbjuder en sådan tjänst. Även på förskolans område är det relativt vanligt. 65 procent av kommunerna använder en sådan tjänst i förskolan. Mindre vanligt är det för vuxenutbildning och grundskola där 36 respektive 23 procent av kommunerna har det. Figur 12. Skolan - vanligast förekommande digitala tjänster Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till gymnasium (81 %). Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst få information om elevens utveckling i grundskolan (79 %) Elever/vårdnadshavare kan via digitalt forum (portal, lärplattform) kommunicera, ta del av och lämna information (schema, kontaktuppgifter) som rör grundskolan (77 %) Digitala tjänster där elevens vårdnadshavare får information om elevens utveckling finns också i många kommuner. Det är vanligast inom grundskola, där 79 procent av kommunerna använder dem. Många kommuner erbjuder även digital information till vårdnadshavare inom särskolan och gymnasieskolan, men det är inte fullt lika vanligt som för grundskolan. 60 procent av kommunerna har en sådan tjänst på särskolans område och 53 procent för gymnasieskolan. En annan vanlig tjänst är möjligheten för elever eller vårdnadshavare att anmäla frånvaro digitalt. I 73 procent av kommunerna är det möjligt. Att kunna ansöka om ledighet digitalt är däremot inte lika vanligt. 31 procent av kommunerna erbjuder det. Digitala tjänster där privatpersoner kan göra samlade kvalitetsjämförelser av alla gymnasieskolor finns i 27 procent av kommunerna. I 30 procent av kommunerna finns möjlighet till sådana jämförelser av grundskolorna och i 23 procent finns det för förskolorna. En digital tjänst där elever och vårdnadshavare kan ansöka om skolskjuts är relativt ovanlig. Ungefär en femtedel av kommunerna erbjuder det. Kommunernas digitalisering 20
Figur 13. Skolan - minst vanligast förekommande digitala tjänster Vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till grundskola (27 %). Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla förskolor (23 %). Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka om skolskjuts (19 %). Äldre och personer i behov av omsorg Den vanligaste digitala tjänsten inom omsorgen är digitala trygghetslarm, som finns i 70 procent av kommunerna. Denna siffra kan jämföras med SKL:s undersökning från 2014 då tre av fyra kommuner uppgav att de påbörjat omställningen till digitala trygghetslarm. 17 Övriga tjänster på området är betydligt mindre vanliga. 33 procent av kommunerna erbjuder privatpersoner att göra en samlad kvalitetsjämförelse av äldreomsorgen i kommunen. Något färre, 29 procent, erbjuder en sådan tjänst för jämförelse av hemtjänstens utförare. Figur 14 Äldre och personer i behov av omsorg - vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner erbjuds digitala trygghetslarm (70 %). Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla äldreboenden (33 %). Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla utförare av hemtjänst (29 %). Digitalt tjänster för att ansöka om omsorg av olika slag är ännu inte så utbrett. Vanligast förekommande är det för ansökan om färdtjänst där 21 procent av kommunerna har en sådan tjänst. I 18 procent av kommunerna finns en digital tjänst för personer som ska ansöka om bistånd från äldreomsorgen. Motsvarande siffror för ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade är 15 procent, ansökan om personlig assistans är 13 procent och försörjningsstöd sex procent. I endast sex procent av kommunerna kan privatpersoner få delar av sitt hemtjänstbehov tillgodosett med hjälp av digitala lösningar. En digital tjänst för information om planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen är mycket ovanlig. Det finns endast i en procent av kommunerna. 17 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? (2014) Sveriges kommuner och landsting. Kommunernas digitalisering 21
Figur 15. Äldre och personer i behov av omsorg - minst vanligast förekommande digitala tjänster Privatpersoner erbjuds hemtjänst med hjälp av digitala lösningar (6 %). Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om försörjningsstöd. (6 %). Vårdtagare och anhöriga kan via digital tjänst få information om planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen (1 %). Kommunernas digitalisering 22
De digitala tjänsterna blir allt vanligare En jämförelse bakåt i tiden pekar på att digitala välfärdstjänster blir allt vanligare i kommunerna. År 2011 och 2014 undersökte SKL förekomsten av 38 olika e-tjänster i landets kommuner. En del av dessa 38 tjänster förekommer även i eblomlådan. Detta gör det möjligt att jämföra och få en indikation kring hur förekomsten av dessa tjänster utvecklats över tid. På nästkommande sidor redovisas utveckling över tid för e-tjänsterna (tabell 2). Samtliga tjänster, utom möjligheten att boka idrotts- och fritidsanläggningar, har blivit vanligare. Utvecklingen har varit mest positiv på skolans område. Exempelvis var det möjligt att anmäla frånvaro i grundskolan digitalt i 31 procent av kommunerna år 2011. Av kommunerna som ingår i denna undersökning svarar 73 procent av kommunerna att de har en sådan tjänst. 18 18 När man läser siffrorna ska man ha i åtanke att svarande kommuner vid mätningarna år 2011 och 2014 var högre än i underlaget som denna rapport bygger på. Sifforna för 2016 omfattar svar från 141 kommuners bedömningar i eblomlådan medan undersökningarna 2014, och 2011 bygger på 220 respektive 236 kommuner. Kommunernas digitalisering 23
Tabell 2 Utveckling förekomst e-tjänster. Digital tjänst 2011 2014 2016 19 Ansöka till grundskola 17 % 25 % 27 % Anmäla av frånvaro grundskola 31 % 42 % 73 % Förmedla information om elevens utveckling grundskola 38 % 48 % 79 % Ansöka till gymnasiet 52 % 48 % 81 % Förmedla information om elevens utveckling gymnasiet 21 % 26 % 53 % Ansöka om vuxenutbildning 20 % 20 % 36 % Ansöka om bistånd från äldreomsorgen n/a 5 % 18 % Planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen n/a 1 % 2 % Ansöka om personlig assistans 2 % 4 % 13 % Ansöka om försörjningsstöd 3 % 6 % 6 % Ansöka om färdtjänst 3 % 12 % 21 % Ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad 8 % 13 % 15 % Ansöka om bygglov 17 % 21 % 35 % Följa handläggningsprocessen för bygglov 5 % 12 % 22 % Ansöka om grävningstillstånd n/a 7 % 22 % Ansöka om vuxenutbildning 20 % 20 % 36 % 19 Andel av kommunerna som svarat uppfyller helt i eblomlådan Kommunernas digitalisering 24
Tabell 2. Utveckling förekomst e-tjänster (forts). Digital tjänst 2011 2014 2016 20 Anmäla och ändra behov av sophantering 6 % 13 % 18 % Ansöka om serveringstillstånd 11 % 18 % 31 % Boka idrotts- och fritidsanläggningar 42 % 46 % 42 % Ansökan om föreningsstöd eller föreningsbidrag Ansökan om kulturstöd eller kulturstipendium 14 % 20 % 31 % N/A 10 % 27 % Boka tid för borgerlig vigsel 5 % 10 % 18 % Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag Söka och ta del av offentliga handlingar och protokoll 48 % 54 % 57 % N/A 33 % 40 % 20 Andel av kommunerna som svarat uppfyller helt i eblomlådan Kommunernas digitalisering 25
Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering I det här avsnittet redovisas hur kommunerna svarat att de använder digitaliseringens möjligheter för att effektivisera och utveckla verksamheten. Det tar upp ett antal möjliggörande aktiviteter så som uppföljning av insatser, frågor om öppna data, informationssäkerhet och samverkan med andra organisationer. Inledningsvis redovisas hur kommunerna svarat på en övergripande nivå, därefter hur kommunerna svarat inom ett antal viktiga teman. På övergripande nivå framträder att många kommuner samverkar kring digitalisering och IT. 67 procent deltar i arbetet med en regional digital agenda, 59 procent samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam upphandling av IT-stöd och 57 procent samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam utveckling av digitala tjänster. Vidare har många kommuner också uppgett att de stödjer mobila arbetssätt (48 %). Figur 16. Mest vanliga aktiviteter/tjänster inom kommunövergripande verksamhetsutveckling Kommunen deltar i arbetet med en regional digital agenda (67 %). Kommunen samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam upphandling av IT-stöd (59 %). Kommunen samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam utveckling av digitala tjänster (57 %). Kommunen stödjer mobila arbetssätt (48 %). Områden där mycket arbete tycks återstå är bland annat kompetensutveckling och uppföljning. Endast sex procent av kommunerna följer upp effekter och kostnader av e-utvecklingsprojekt och säkerställer nyttan de skapat. Fem procent har infört e-arkiv och fyra procent har infört digital brevlåda för privatpersoner och företagare via Mina Meddelanden. I mycket få kommuner har chefer och medarbetare har genomgått kompetensutveckling kring hur man bäst drar nytta av digitaliseringens möjligheter för att öka sin effektivitet. Kommunernas digitalisering 26
Figur 17. Minst vanliga aktiviteter/tjänster inom kommunövergripande verksamhetsutveckling Kommunen följer aktivt upp effekter och kostnader av e- utvecklingsprojekt och säkerställer nyttohemtagning. 6 % Kommunen har infört arkiv för digitalt långtidsbevarande, s.k. e-arkiv (5 %). Kommunen har infört säker digital brevlåda för kommunikation med privatpersoner och företagare via Mina Meddelanden eller motsvarande (4 %). Kommunens chefer och medarbetare har genomgått kompetensutveckling kring hur man bäst drar nytta av digitaliseringens möjligheter för att öka sin effektivitet (2 %) Fler tillhandahåller öppna data Lite mindre än en tredjedel av kommunerna uppger att de tillhandahåller öppna data (28 %). 21 Det är en ökning jämfört med 2014 då endast 8 procent av kommunerna uppgav detsamma. Tabell 3. Utveckling öppna data Tillhandahåller kommunen öppna data? 23 2011 2014 2016 22 N/A 8 % 28 % Vanligare med styrdokument för digitalisering Nästan 40 procent av kommunerna uppger att de i styrande dokument har preciserat hur de ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom organisationen och nästan två av tre kommuner deltar i samarbete med andra kommuner kring en regional digital agenda (67 %). En jämförelse med resultatet 2014 visar att det är vanligare att kommunerna i eblomlådans i styrande dokument har angett hur de ska ta tillvara digitaliseringen (eller har en strategi för utveckling av e- förvaltning) i sina verksamheter. Tabell 4. Utveckling styrdokument Har kommunen en strategi för utveckling av e- förvaltning? 24 2011 2014 2016 22 % 19 % 38 % 21 Att tillhandahålla öppna data innebär att kommunen lägger ut sina data så att vem som helst att använda, återanvända och distribuera dem. När öppna data publiceras kan andra än kommunen själv bli delaktiga i kommunens processer. De kan också använda den öppna data för att utveckla nya tjänster som kan skapa ekonomiskt, socialt och demokratiskt värde. 22 Återkommande för detta avsnitt är att siffran för 2016 refererar till andel kommuner som svarat uppfyller helt 23 Notera att frågeställningen 2014 var något mer detaljerad: Tillhandahåller kommunen öppna data på ett sådant sätt att informationen enkelt och elektroniskt kan återanvändas för att utveckla nya tjänster? 24 Notera att frågeställningen i eblomlådan 2016 är något annorlunda: Kommunen anger i övergripande styrdokument hur man vill ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Kommunernas digitalisering 27
Få följer upp effekter och kostnader av e-utvecklingsprojekt Drygt en fjärdedel, 26 procent, av kommunerna uppger att de årligen följer upp den digitala utvecklingen med avseende på om organisationen blivit enklare, effektivare och öppnare. Samtidigt är det endast en av tio kommuner som uppger att de följer upp och utvecklar medarbetarnas digitala arbetsmiljö (11 %). Ännu färre, 6 procent, följer aktivt upp effekter och kostnader av e- utvecklingsprojekt och säkerställer nyttohemtagning. Ungefär var femte kommun, eller 17 procent av kommunerna, uppger att de har en finansieringsmodell som stimulerar utveckling av digitala tjänster. Hälften av kommunerna samverkar kring digitaliseringen Den digitala utvecklingen kräver ofta samverkan mellan aktörer för att nyttan för privatpersoner och företagare ska kunna bli så stor som möjligt. Mer än hälften av kommunerna uppger att de samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring utveckling av digitala tjänster (57 %), ungefär lika många uppger att de samverkar med andra kommuner kring upphandling av IT-stöd (59 %). Nästan hälften av kommunerna samverkar kring gemensam drift och förvaltning av IT-system (49 %). En jämförelse över tid visar att samverkan ökade mycket mellan år 2011 och 2014. Sedan dess har en viss ökning från 52 procent till 57 procent skett när det gäller samverkan med andra kommuner kring utveckling av e-tjänster. Samverkan kring drift och förvaltning IT-system respektive upphandling har däremot inte förändrats. 25 Tabell 5. Utveckling samverkan kring digitalisering Samverkar kommunen med andra kommuner kring utveckling e-tjänster? Samverkar kommunen med andra kommuner kring drift och förvaltning IT-system? 2011 2014 2016 35 % 52 % 57 % 36 % 50 % 49 % Samverkar kommunen med andra kommuner kring upphandling? 22 % 58 % 59 % Få kommuner har infört E-arkiv eller Mina meddelanden En uppföljning som gjordes år 2014 visade att 19 procent av kommunerna då hade påbörjat arbete med att införande tjänsten Mina meddelanden 26 och 53 procent hade påbörjat ett införande av ett e-arkiv 27. Två år senare svarar ungefär en av tjugo kommuner att de helt infört Mina Meddelanden (4 %) och en av tio att de delvis infört Mina meddelanden (11 %). 25 Notera att frågeställningen i eblomlådan inbegriper samverkan med landsting, vilket delvis kan förklara skillnaden mellan åren. 26 Mina meddelanden är en digital brevlåda för säker digital post från myndigheter och kommuner. 27 E-arkiv är en funktion för långtidsbevarande och hantering av digital information. Kommunernas digitalisering 28
Fem procent av kommunerna uppger att de helt infört e-arkiv och en av fem kommuner att de delvis infört e-arkiv i sina organisationer (20 %). Vanligt med digitala verktyg i styrelse- och nämndarbetet Nästan 70 procent av kommunerna uppger att deras förtroendevalda använder digitala verktyg i nämnd- och styrelsearbetet. En liknande formulering återfanns i 2014 års undersökning då andelen kommuner som försett sina förtroendevalda med digitala verktyg (läs- eller surfplattor) i samtliga styrelser och nämnder uppgick till 36 procent. Tabell 6. Utveckling digitala verktyg för förtroendevalda Förtroendevalda använder digitala verktyg i styrelseoch nämndarbetet. 28 2011 2014 2016 n/a 36 % 68 % Digitala arbetssätt och metoder inom olika verksamheter I detta avsnitt redovisas hur kommunerna uppskattat sitt arbete kring hur digitala arbetssätt och metoder används för att stödja verksamhetsutveckling inom kommunens olika verksamheter. En övergripande iakttagelse är att kommunerna tagit till sig digitala arbetssätt på skolans område i större utsträckning än på andra områden. Tabell 7. Utveckling och effektivisering inom olika verksamheter Verksamheten har utvecklat och effektiviserat verksamheten med stöd av digitalisering? Skola 43 % Kultur och fritid 38 % Vård och omsorg 35 % Samhällsbyggnad 34 % Allmänheten 30 % Näringsliv 20 % Uppfyller helt Tabell 8. Kartläggningar av målgruppens behov inom olika verksamheter Verksamheten gör kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster? Skola 31 % Kultur och fritid 18 % Allmänheten 16 % Vård och omsorg 13 % Samhällsbyggnad 13 % Näringsliv 12 % Uppfyller helt 28 Notera att formuleringen i 2014 års undersökning preciserar digitala verktyg som läs- och surfplattor. Kommunernas digitalisering 29
Tabell 9. Systematisk uppföljning av användarbarheten av digitala tjänster inom olika verksamheter Verksamheten följer systematiskt upp användarbarheten i de Uppfyller helt digitala tjänsterna Skola 22 % Kultur 14 % Vård och omsorg 14 % Samhällsbyggnad 12 % Allmänhet 11 % Näringsliv 8 % Tabell 10. Minskade handläggningstider med hjälp av IT-stöd inom olika verksamheter Verksamheten har minskat sina handläggningstider med hjälp Uppfyller helt av IT-stöd och förändrat arbetssätt Skola 38 % Näringsliv 33 % Samhällsbyggnad 33 % Kultur och fritid 33 % Vård och omsorg 22 % Tabell 11. Systematiskt arbete med att identifiera och samordna insatser kring ledning, organisering och uppföljning av IT inom olika verksamheter Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och Uppfyller helt samordna insatser kring hur man leder, organiserar och följer upp arbetet med IT Skola 31 % Vård och omsorg 22 % Samhällsbyggnad 17 % Allmänheten 14 % Kultur och fritid 14 % Näringsliv 10 % Tabell 12. Systematiskt arbete med att identifiera och samordna insatser kring digital kompetensutveckling inom olika verksamheter Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och Uppfyller helt samordna insatser kring digital kompetensutveckling Skola 47 % Samhällsbyggnad 16 % Kultur och fritid 15 % Vård och omsorg 14 % Näringsliv 10 % Allmänheten 9 % Kommunernas digitalisering 30