Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Relevanta dokument
E-hälsa och digitalisering i vårdvardagen patienters perspektiv

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet

Implementering av välfärdsteknik inom demensvård

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Bilaga 1. Artikelmatris

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

The Swedish Family Care Competence Centre

Medskapande Idéverkstäder som resurs för innovationsarbete

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Artikelöversikt Bilaga 1

Kort sammanfattning av relevant aktuell forskning inom området för Tema A: Anhörigas delaktighet i det moderna informationssamhället

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

Metoder för förbättrad venprovtagning

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

Agneta Granström. LIFE SCIENCE Region Norrbotten

Ehälsotjänsters påverkan på sjukvårdspersonalens arbetsmiljö GUDBJÖRG ERLINGSDÓTTIR EAT LTH LUNDS UNIVERSITET

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

L4: Bästa möjliga värde med ehälsotjänster!

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Utmaningar - Hållbara lösningar

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

Norrlandicus Care Lab The Novel Test Method for Aging Society Innovations. Isabella Scandurra Madeleine Blusi Rolf Dalin

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Min plan Hur ökar vi patientens delaktighet och förbättrar stödet till alla aktörer i vårdprocessen?

Utvecklingen i Sverige och i Europa - trender, möjligheter, farhågor

Din ehälsa. Annica Blomsten Kommunal ehälsa

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Välfärdsteknologi. Information vid Umeå pensionärsråd 29 maj 2015

Case management för sköra äldre personer (+65)

Flerdimensionellt socialt arbete

egovernment 2009 Teaming up for the eunion! Urban Funered, Finansdepartementet

Hälsa och omsorg i en digital värld

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

> 30 SveDem-publikationer

Tillsammans gör vi skillnad Patienten som medförbättrare. Susanne Gustavsson

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

Verksamhetsberättelse 2014

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Tillgänglighet

Innovation, forskning, utveckling och simulering allt sker i glesbygden!

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Medvetna mål att nyttja digitaliseringen på rätt sätt. DESIGNVETENSKAPER, FREDRIK NILSSON,

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Regionala projektledare. ACTuell Gerodonti 2018 RemoAge. Norrbotten. Projektperiod

Välkomna till Dialogmöte 23/ Avdelning för Digitalisering och IT

God och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

FoU-dagen mars, klockan ca Sunderby sjukhus, konferenscenter

Systematiskt förbättringsarbete och innovationer - en viktig del i ehälsa. Idéburna aktörer i det nationella ehälsoarbetet

Värdebaserad vård i upphandling i Stockholms läns landsting

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Utlysning: Visionsdriven hälsa Innovationsdrivande visioner och samverkansformer för att lösa komplexa hälsoutmaningar

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer


Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

VINNOVA & egovernment. Sundsvall

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Ansökan till Vinnova. OM ANSÖKAN Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan. Diarienummer. Inskickad.

Framåtblick anhörigstöd

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Samverkan med civilsamhället i förändring

Nätverksträff. maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT

E-hälsa. Profilinfo 2019

Digital teknik som social stimulans för äldre

SAFE. Ökad delaktighet och inflytande, trygghet och säkerhet för äldre och deras anhöriga med hälsostödjande e-tjänster

Attraktiv arbetsgivare. Delprojekt Ny teknik, arbetssätt och innovationer. FoU i Sörmland Kommuner och Landsting i samverkan


Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

ProSale Signing referensnummer:

Anhörigomsorg är frivilligt

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och brister?

Kan kunskap om Generella Motståndsresurser bidra till bättre hälsa hos anhörigvårdare? Mia Wennerberg

Dialogcafé Välfärdsteknologi Möjligheter och konsekvenser

Rundabordssamtal om vårdvetenskapens framtid i Stockholm. Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap

Riktad primärvård för äldre

Digitalisering av vården

Transkript:

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare, FoU Västernorrland

Vem är jag? Sjuksköterska m stort intresse för teknik och innovationer Forskning digitala tjänster inom vård, omsorg, e-hälsa ca 15 år Avhandling om IKT & e-hälsa inom äldreomsorg/anhörigstöd i glesbygd Div projekt, living labs, testbäddar, innovationer Erfarenhet från kommun, landsting, universitet Hemsjukvård

Forskning om teknologi och e-tjänster Äldre gillar e-tjänster inom äldreområdet visar Teknik underlättar och förbättrar Bättre kvalitet Högre tillgänglighet E-tjänster kan bidra till att upprätthålla service på landsbygden Effektivitet - sparar pengar Attraktivare arbetsgivare

Det finns ett akut behov av nya sätt att tillhandahålla anhörigstöd i glesbygdsområden! E-anhörigstöd? Funkar det i glesbygd? Kan e-anhörigstöd vara lika bra som traditionellt anhörigstöd? Eller åtminstone tillräckligt bra? Foto: Barbro Jansson

Åldringars upplevelser av att få e-anhörigstöd Ökad Livskvalitet & Glädje Självförtroende & självkänsla Minskad ensamhet Empowerment Förbättrat relationer med vänner o familj Blivit mer kompetent Självständighet

Skillnader traditionellt och e-anhörigstöd FLEXIBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET AVGÖRANDE FÖR ATT MÖTA ANHÖIRGVÅRDARES BEHOV AV STÖD E-anhörigstöd Traditionellt stöd Flexibililtet Tillgänglighet Unmet needs Kan välja vad jag vill ha information om Det går alltid att få kontakt med någon Får "fel" slags stöd Kan välja när jag vill ha stödet Kan få stöd med det som är aktuellt för mig just nu E = jag kan få det stöd jag behöver, när jag behöver det Tillgängligt även på nätter och helger Jag kan få stöd när jag behöver det Begränsad tillgänglighet Otillräckligt stöd Organisationens behov går före anhörigvårdares behov

Till vad och hur ofta använde anhörigvårdarna e-tjänsten?

E-hälsotjänster i det patientnära arbetet innebär för personalen Nya roller & nya värderingar Från Att ge och utföra hjälp Hjälper pat genom att göra åt dem (pat mottagare) Jag har gjort ett bra arbete = många kontakter med patienter Till Coach Hjälper pat genom att guida dem att klara sig själva (aktiv pat) Jag har gjort ett bra arbete = få kontakter med patienter Glesbygdsperspektiv: Personalen kan hjälpa flera Ökad tillgänglighet Konflikt med traditionella effektivitetsmätningar. Klassiska kvantitativa mått blir irrelevanta när dess innebörd förändras. Patient empowerment, organisationen kan inte kontrollera vad pat gör. Utmaning: Istället för att mäta kanske man måste lita på att pat vill sitt eget bästa?

Usage behavior in four different phases when family caregivers adopt and use an e-health service. Figure. Stages of Use of e- health interventions (Chiu & Eysenbach 2010).

Artiklar Older family carers in rural areas: experiences from using caregiver support services based on Information and Communication Technology (ICT). Blusi, M., Asplund, K. & Jong, M. (2013). The benefits of e-health support for older family caregivers in rural areas. Blusi, M., Dalin, R. & Jong, M. (2014). Exploring the influence of e-health caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas; a qualitative interview study. Blusi, M., Kristiansen, L. & Jong, M. (2015).

TACK! madeleine.blusi@kfvn.se