Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) 1 Plats och tid Tveta Vista, Rådhuset, Jönköping, kl. 13:30 16:30 Beslutande Andreas Sturesson (KD), ordförande Ilan De Basso (S) AnneMarie Grennhag (M) Erik Arnalid (KD) Göte Wahlström (S) kl. 15:00 16:30, 9-14 Övriga närvarande Ella Fronczak, kulturchef Cecilia Grefve, socialdirektör Eva Tallvid, avd chef barn o. ungdom Fritid Jönk. Katarina Ståhlkrantz, chef barn- o. utbildn. enh. Anette Sparf, primärvården Marit Gustafsson, barn- och ungdomspsykiatrin Ann Grännö Alm, barn- och ungdomsenheten Gert Kvick, säkerhetssamordnare Marie Andréasson, utvecklingsledare Peter Lindström, bitr utbildningsdirektör Stellan Karlsson, processledare Tina Petersson, trygghetssamordnare/ informatör Marie Rahlén, temaledare, 8 Per-Erik Samuelsson, områdeschef PF, 9 Börje Olsson, funktionschef, 9 Jenny Kihlström-Blomdahl, utveckl. ledare, 9 Katrin Nilsson, områdessekreterare, 9 Sofia Lager Millton, FoU-ledare, 10 Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare Utses att justera Ilan DeBasso Paragrafer 7-14 Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande Elisabet Öhrman Andreas Sturesson Ilan DeBasso ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens välfärdsutskott Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping Underskrift
2 7 Uppföljning sociala insatsgrupper SBU gav 2013-02-28 2 BBU i uppdrag att i samverkan med berörda utarbeta förslag till organisation av sociala insatsgrupper. Trygghetssamordnare Tina Petersson och säkerhetssamordnare Gert Kvick informerar om att sociala insatsgrupper är en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Målgruppen för sociala insatsgrupper är unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Socialtjänsten genomför redan idag strategimöten när det förekommer särskilda ungdomsproblem. På högstadieskolorna finns nätverksgrupper som även arbetar med individer. Det specifika med sociala insatsgrupperna är att de arbetar tydligt på individnivå. Förutsättningar för framgång i arbetssättet är att befintliga strukturer utnyttjas och att det finns ett tydligt stöd från högsta ledning och nyckelpersoner. Åtgärdsplanerna är anpassade för varje deltagare och ska beskriva vilka åtgärder som ska sättas in, vem som ansvarar för åtgärden, när åtgärden ska göras, i vilken ordning ska åtgärderna sättas in och hur ska dokumentation ske. Det pilotprojekt som pågått i 12 kommuner kommer under 2013 att utvidgas. I de kommuner som deltagit i pilotprojektet har samarbetet mellan polis och socialtjänst fungerat bra och förbättrats. Försökskommunerna har dock inte fullt ut lyckats med att identifiera vilka ungdomar som finns i riskzonen, vilket tyder på att samarbetet måste förbättras ytterligare. En förändring har gjorts i sekretesslagen som kommer att underlätta samarbete mellan myndigheterna. Ett annat problem har varit att få samtycke från den unge, eller att samtycket sagts upp av den unge eller föräldrarna. Vidare behöver åldersgränsen för målgruppen, som är 15 25 år, sänkas då ungdomar är som mest brottsaktiva vid 14 år. Ansökningstiden för de kommuner som vill starta upp sociala insatsgrupper går ut den 25 maj. SBU:s beslut SBU ställer sig positivt till att kommunen ansöker om att få börja arbeta med sociala insatsgrupper. Tina Petersson, räddningstjänsten Gert Kvick, räddningstjänsten
3 8 Rapport angående psynk-projektets tema Gemensam ledning och styrning Marie Rahlén, temaledare för Psynk-projektets tema Ledning och styrning rapporterar om projektets arbete. Psynk-projektet har nu pågått i 1,5 år och projektarbetet ska vara färdigt 2014. I projektrapporten ska ingå en beskrivning av SBUmodellen samt en beskrivning av andra styrmodeller. Övriga områden i temat Ledning och styrning är Gotland, Haparanda, Hudiksvall, Sollentuna och Vänersborg. Projektet har studerat vilka faktorer som är verksamma för en gemensam styrning samt vilka hinder och regler som finns som kan förhindra samverkan. Arbetet bedrivs på flera plan: Att driva innovation och utveckling, upprätthålla kvalitet och att säkra lägstanivån. Marie Rahlén informerar om att 30 procent av alla barn någon gång behöver extra stöd. För Jönköpings kommun innebär det 9 000 barn. Av dessa beräknas ca 3 000 barn behöva insatser från specialist. Psynk-projektets erfarenheter hittills är bl.a. att modeller för gemensam ledning och styrning behöver ett tydligt ägarskap som ser till att underhålla och driva styr- och ledningsprocessen. Det gemensamma styr- och ledningssystemet är betydelsefullt för att den egna verksamheten/organisationen ska lyckas med sina respektive uppdrag. Ordföranden tackar för informationen.
4 9 Genomlysning av funktionshinderomsorgen I samband med beslut om VIP 2013-2015, 2012-10-25 309, gav kommunfullmäktige socialnämnden i uppdrag att genomföra en genomgripande genomlysning av funktionshinderomsorgen i syfte att klarlägga skälen till den kraftiga kostnadsutvecklingen samt att till kommunfullmäktige återkomma med förslag som syftar till ett mer effektivt resursutnyttjande. Socialförvaltningen har gjort en omfattande utredning som presenterades för socialnämnden i mars. Nämnden gav då i uppdrag att vissa kompletterande utredningar skulle genomföras, vilket har gjorts av revisions- och konsultföretaget Deloitte. Socialnämnden har även genomfört medborgardialoger kring funktionshinderomsorgen. Barn- och unga kommer i kontakt med funktionshinderomsorgen om de har ett intellektuellt, fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Verksamheten berör även barn och unga som är anhöriga till en person med funktionshinder. Barn med funktionshinder finns inom skolan, därför är det viktigt med samverkan över förvaltningsgränserna kring funktionshindrade barn. Områdessekreterare Katrin Nilsson informerar om att socialförvaltningen arbetar för att få en gemensam syn mellan myndighetsutövningen och utförarna på bl.a. vilka insatser som finns i utbudet och insatsernas långsiktighet. Per-Erik Samuelsson, områdeschef psykiskt funktionshinder, informerar om att socialförvaltningen arbetar med att stödja personer med psykiskt funktionshinder i föräldraskapet. Ca 10 % av personerna med psykiskt funktionshinder har hemmavarande barn under 18 år och inkluderat umgängesbarn är andelen 20 %. Hälften av dessa föräldrar är ensamstående. Funktionens insatser är nästan alltid riktade mot föräldern, men ett barnperspektiv måste finnas. I varje arbetsgrupp inom funktionshinderomsorgen ska det finnas ett barnombud som har till uppgift att bevaka barnperspektivet i arbetsgruppen och informera sina kollegor. På varje arbetsplatsträff ska barnperspektivet vara en stående punkt. Jenny Kihlström-Blomdahl, utvecklingsledare personlig assistans, informerar om hur barnperspektivet integreras i utförarledet. 149 barn har insatser från funktionshinderomsorgen, varav 86 har intellektuellt funktionshinder, 23 har fysiskt funktionshinder och 40 har ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Vanliga insatser är personlig assistans, ledsagning, kontaktperson, korttidsvistelse och avlösarservice. Funktionen inför en ny modell för genomförandeplan som i högre grad än tidigare betonar brukarens inflytande och delaktighet. Ett särskilt projekt pågår kring att utforma stöd till barn som anhöriga, där anhörigkonsulenterna ingår. Utvecklingsledare Marie Andreasson informerar om att det sedan 2010 finns särskilda bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen om stöd till barn som anhöriga. En nationell satsning på barn som anhöriga pågår under ledning av Socialstyrelsen.
5 Ordföranden tackar för informationen. Börje Olsson, socialförvaltningen Per-Erik Samuelsson, socialförvaltningen Jenny Kihlström-Blomdahl, socialförvaltningen Katrin Nilsson, socialförvaltningen
6 10 Placerade barns situation Sofia Lager Millton, FoU-ledare barn och unga, Regionförbundet Jönköping, informerar om Socialstyrelsens rapport Vård och omsorg om placerade barn. Socialstyrelsen konstaterar att skolprestationerna är den viktigaste skydds- / riskfaktorn. Därför rekommenderar Socialstyrelsen att kommunerna arbetar förebyggande så att placerade barn och ungdomar blir behöriga till gymnasieskolan, och avslutar sin gymnasieutbildning. Unga som är i behov av försörjningsstöd bör erbjudas arbetsfrämjande insatser. Placerade barn och unga har sämre hälsa än andra barn och unga på grund av att många har levt i otrygga och osäkra miljöer under uppväxten med högre dödlighet, fler psykosociala problem och hög användning av psykofarmaka. Tio gånger fler barn och unga som är placerade i hem för vård eller boende (HVB) har vårdats för självskadehandling. Socialstyrelsen rekommenderar tidiga insatser från kommuner och landsting till barn och unga med psykiatriska problem för att undvika placering. Socialstyrelsen rekommenderar också att noggranna utredningar görs inför medicinering med psykofarmaka och att detta kopplas till andra insatser. De insatser som görs i länet är att det finns avtal om läkarundersökning av placerade barn samt en arbetsgrupp som ska arbeta med hälsokort. Dödligheten är nästan fem gånger så hög bland barn och unga som varit placerade jämfört med andra barn och unga. Socialstyrelsen rekommenderar att kommuner och landsting ska arbeta förebyggande kring placerade barn och ungas uppväxtmiljö. Kommuner och landsting bör analysera dödlighet och vård för övergrepp samt göra en åtgärdsplan mot detta. Kommuner och landsting bör också arbeta med att förebygga alkohol- och narkotikarelaterade problem bland barn och unga. Gemensamt i länet görs kartläggning och uppföljning av sammanbrott. Interventioner för att minska sammanbrott planeras. Arbete sker för att få till stånd ett Barnahus i länet. Ordföranden tackar för informationen. Sofia Lager-Milton, Regionförbundet
7 11 Trygghetsundersökning Säkerhetssamordnare Gert Kvick och trygghetssamordnare Tina Petersson informerar om den trygghetsundersökning som genomförts på nio högstadieskolor, varav en fristående skola. Undersökningen har genomförts genom att elever i fokusgrupper fått diskutera var och i vilka situationer eleverna känner sig trygga respektive otrygga. Trygga platser och situationer när det gäller offentliga platser utomhus och inomhus är platser där det är mycket folk i rörelse (anser framför allt flickor), på dagtid när det är ljust, när det finns många vuxna runt omkring eller när man är tillsammans med någon vuxen, i närområdet, vid evenemang där det finns polis och ordningsvakter, idrottsanläggningar, i kyrkan och tillsammans med kompisar. Otrygga platser och situationer är bussar och hållplatser där det är stökigt (framför allt anser flickor det), eller om chauffören kör för fort och inte hjälper till om det händer något på bussen, mörka platser, parker, gator, släckta gatlyktor, Juneporten, stationen, resecentrum under kvällstid, graffititunneln vid Talavid och påverkade personer. Ungdomarna ska få återkoppling på vad som framkommit vid träffarna och vilka åtgärder som eventuellt vidtas. SBU tackar för informationen och emotser besked om vilka åtgärder som genomförts. Gert Kvick, räddningstjänsten Tina Pettersson, räddningstjänsten
8 12 Nulägesrapport barn- och ungdomshälsan Ann Grännö-Alm informerar om att verksamheten vid ungdomshälsan nu är halvvägs i projekttiden. Det börjar nu bli aktuellt att utvärdera verksamheten och sammanställa beslutsunderlag inför beslut om en eventuell permanentning. Det är redan nu klart att om verksamheten ska fortsätta krävs att andra lokaler anvisas, då det inte är möjligt att vara kvar i de nuvarande lokalerna i Huskvarna Vårdcentrum Av den statistik som förs framgår att av de 485 barn och unga som sökt till mottagningen är fördelningen jämn mellan pojkar och flickor. Av de barn/unga som kommit till mottagningen är antalet pojkar fler i de yngre åldersgrupperna (6 11 år), medan flickorna är flest i de äldre åldersgrupperna (12 17 år). Bland orsaker till att barn/unga tagit kontakt med barn- och ungdomshälsan svarar fobi, nedstämdhet och ångest/oro/stress för ca 50 % av antalet ärenden. Bland flickor är ångest/oro/stress den vanligaste kontaktorsaken, medan det för pojkar är skolproblem, önskan om föräldrastöd och utagerande problem. Det vanligaste är att problemet funnits i 1 3 år. Ca 50 % av de som kommit till barn- och ungdomshälsan har redan haft kontakt med elevhälsan, medan 22 % inte haft någon annan kontakt tidigare. I genomsnitt har de som sökt hjälp fått tid inom 14 dagar. I den eftermätning som gjorts uppger 65 % av de ungdomar som svarat att deras problem blivit mycket bättre sedan man kom till mottagningen. 48 % av föräldrarna som svarat uppger att deras barns problem blivit mycket bättre. 52 % av ungdomarna uppger att kontakten med mottagningen varit till väldigt mycket hjälp, medan 23 % av föräldrarna uppger att kontakten varit till väldigt mycket hjälp. Barn- och ungdomshälsan har identifierat egna behov av förbättringar, bland annat avgränsningen mot andra verksamheter, och då framförallt mot övriga första linjens verksamheter. Det finns även behov av att arbeta med förbättring av prioriteringar i ärenden, central samordning och att specificera insatser/aktiviteter. SBU:s beslut Uppdrag ges till BBU att till SBU:s sammanträde i september ta fram förslag på hur utvärderingen ska göras, samt när och i vilken instans beslut om en eventuell fortsättning ska fattas. Ann Grännö- Alm, Husvarna vårdcentrum, barn- och ungdomsmedicinska mott.
9 13 Arbetsbeskrivning barnstrateg Kommunalrådssekreterare Elisabet Öhrman presenterar förslag till arbetsbeskrivning för tjänsten som barnstrateg. SBU:s beslut SBU har inget att erinra mot förslaget.
10 14 Övriga frågor Konferens SBU-LSG Marie Andréasson informerar om att en inspirationsdag för SBU och samtliga LSG-grupper kommer att hållas den 19 november kl. 12:00 20:30. Mini Jönköping Marit Gustafsson rapporterar att det från Barndialogen kommit ett förslag om att ordna en sommaraktivitet för barn och unga i form av ett rollspel om hur en stad styrs. En förlaga finns i München i form av Mini München. SBU:s beslut Uppdrag ges till BBU att undersöka idén vidare. Skolk Omhändertagande av barn och unga har öka kraftigt under våren. I flera individärenden har de sociala områdesnämnderna sett oroväckande tecken på att skolk ökar. Det är viktigt att åtgärder mot skolk kommer in i ett tidigt skede. SBU:s beslut Uppdrag ges till socialförvaltningen att ytterligare precisera uppgifterna avseende åldersgupper. Lägerverksamhet Eva Tallvid informerar om kollo och dagläger under sommaren 2013. Marie Andréasson, socialförvaltningen Katarina Ståhlkrantz, utbildningsförvaltningen Eva Tallvid, Fritid Jönköping