SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU)

Transkript

1 Samverkansorganet Barn och Ungdom (SBU) 1 Plats och tid Mo-salen, Rådhuset, Jönköping, kl. 13:00 16:25 Beslutande Andreas Sturesson (KD), ordförande AnneMarie Grennhag (M) Peter Jutterström (M), 1, kl. 13:00 13:35 Bengt Regné (M) Ola Nilsson (KD) Henrik Andersson (S) Övriga närvarande Karin Semberg, fritidsdirektör Åsa Jonsson-Sköld, IFO-chef Susanne Törnvall, chef barn- o. elevhälso. enh. Ann Grännö Alm, barn- och ungdomsenheten Åsa Ekman, barnstrateg Marie Andréasson, utvecklingsledare Stellan Karlsson, koordinator Kerstin Birgersson, medicinskt ans. skolsk. 1-2 Gunilla Roman, sektionschef, 6 Louise Hall, Jönköpings Rödakorskrets, 6 Lars Malmström, internkonsult, 10 Elisabet Öhrman, kommunalrådssekreterare Utses att justera AnneMarie Grennhag Paragrafer 1-10 Underskrifter Organ Sekreterare Ordförande Justerande Elisabet Öhrman Andreas Sturesson AnneMarie Grennhag ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Stadskontoret, Rådhuset, Jönköping Underskrift

2 2 1 Uppföljning indikator; Hälsokurvan Hälsokurvan är en av de indikatorer som ska följas upp enligt samverkansdokumentet Psykisk hälsa barn och unga. Hälsokurvan är ett hjälpmedel som används vid hälsobesöket som eleverna gör hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 2, 4 och 7 samt år 1 i gymnasiet. Vid hälsobesöket i förskoleklass deltar även föräldrar, i senare årskurser får föräldrar vara med om de önskar. Deltagandet bland eleverna är så gott som 100 %. Hälsosamtalet förbereds genom att eleverna får fylla i ett frågeformulär inför samtalet hos skolsköterskan. Enkäten berör områden som trivsel i skolan, kost, motion, sömn, skärmtid och upplevd hälsa. Samtalet är elevcentrerat och utgår från vad eleven vill ta upp. Samtliga enkäter skickas till regionen för sammanställning. Tiden för återredovisning är dock ca 1 år, vilket är alldeles för lång tid. Utbildningsförvaltningen gör därför en egen sammanställning av resultaten. Viss information skickas vidare till Sveriges Kommuner och Landsting för jämförelser på nationell nivå. Kerstin Birgersson, medicinskt ansvarig skolsköterska, redovisar resultat från läsåret 2015/2015 respektive 2013/2014 för ett antal utvalda frågor ur enkäten. Förändringen mellan åren är liten för de flesta frågeställningarna. På frågan Trivs du i skolan svarar ca 70 % av eleverna i årskurs 4 Mycket bra och ca 60 % av eleverna i årskurs 7. I gymnasiet svarar drygt 70 % att de trivs mycket bra i skolan. Ca 25 % av eleverna i årskurs 4 svarar Ganska bra och ca 40 % av eleverna i årskurs 7. Så gott som alla elever (ca 95 % i årskurs 4 och 7) tycker att de kan prata med sina föräldrar om det är något bekymmer. Ca 1 % av eleverna uppger att de inte har någon att prata med om de har bekymmer. Ca 80 % av eleverna i årskurs 4 svarar att Jag är nöjd med mig själv, medan ca 60 % av eleverna i årskurs 7 svarar det. Om en elev svarar att den inte trivs i skolan eller har något annat problem följs detta upp i hälsosamtalet där skolsköterskan kan möta och råda, stödja och hjälpa till för varje enskild elev. Ordföranden tackar för informationen. Kerstin Birgersson, utbildningsförvaltningen

3 3 2 Vaccinationsprogram för nyanlända barn och elever Vid sammanträdet informerades SBU om mottagande av nyanlända barn och ungdomar. Vid informationen framkom att ett visst dubbelarbete förekommer kring vaccinationsprogram för nyanlända. Uppdrag gavs då till BBU att föreslå en modell för handläggning av vaccinationsprogram för nyanlända elever som innebär bästa möjliga resursutnyttjande. Medicinskt ansvarig skolsköterska Kerstin Birgersson informerar om att ett s.k. FAKTA-dokument finns som reglerar ansvarsfördelningen för vaccinering mellan regionen och elevhälsan. Ansvarsfördelningen innebär att genomgång av vaccinationsstatus görs i den hälsoundersökning som erbjuds barn och ungdomar från andra länder. För barn över 6 år görs hälsoundersökningen på vårdcentral. Vid hälsoundersökningen upprättas en vaccinationsordination som utförs av skolsköterska. Vid tveksamheter kring vaccinationsordinationen har det förekommit att skolläkaren konsulteras, vilket inneburit visst dubbelarbete med läkare på vårdcentral. För att kunna ordinera rätt vaccinationer till varje individ krävs tillgång till det aktuella landets vaccinationsprogram, inte bara nu gällande utan även bakåt i tiden. Utbildningsförvaltningen har bistått regionen med att ta fram dessa uppgifter, vilket inneburit att läkare vid vårdcentralerna har bättre möjlighet att ge rätt vaccinationsordination. Elevhälsan har även haft möten med sjuksköterskor vid vårdcentralerna. Kerstin Birgersson, utbildningsförvaltningen

4 4 3 Barnbokslut 2014 inkl. utvärdering barnchecklista Kommunfullmäktige beslutade att godkänna barnbokslut för SBU har i uppdrag att prioritera och arbeta med de utvecklingsområden som lyfts fram i barnbokslutet: - Att arbeta vidare med de områden från tidigare barnbokslut som ännu ej genomförts. - Att nämnderna särskilt uppmärksammar flickor på gymnasiet, barn och unga med utländsk bakgrund samt barn och unga med funktionsnedsättningar i kommande arbete. - Att anta styrdokument gällande barnets rättigheter i Jönköpings kommun. - Att kartlägga och få en samlad bild av kommunens föräldrastödsverksamhet samt ge förslag till utveckling i enlighet med barnkonventionens krav. - Att tydliggöra Barn- och elevombudets roll och synlighet med barnets bästa i beaktande. - Att tillsammans med barn och unga utveckla och synliggöra stöd för de barn och unga som lever i utsatta livssituationer. - Att informera och vidareutbilda kommunens personal om anmälningsplikt vid oro om ett barn eller en ungdom far illa. - Att tillsammans med barn och unga finna former för barn och unga att skapa hälsosamma och hållbara levnadsvanor. - Att 2015 års barnbokslut inkluderar en tematisk fördjupning på temat mobbning och kränkningar. - Att tillämpningsmodellen för barnkonventionen i nämndernas beslutsfattande utvecklas. I samband med barnbokslutet har även en utvärdering gjorts av modellen för nämndernas tillämpning av barnkonventionen i sitt beslutsfattande. I utvärderingen presenteras alternativa förslag på utveckling av modellen innebärande att: - Revidera den befintliga mallen och komplettera med ett antal frågor samt införa obligatoriskt besvarande av frågorna i stället för öppna skrivningar. - Varje nämnd väljer ett antal ärenden per år att göra en fördjupning av modellen i stället för att använda öppna skrivningar i samtliga ärende. SBU:s beslut Det fortsatta arbetet inriktas på utveckling av former för barn och unga att skapa hälsosamma levnadsvanor i kombination med kartläggning och utveckling av kommunens föräldrastödsverksamhet. Nämndernas tillämpning av barnkonventionen vid beslut ska utvecklas både genom att revidera nuvarande mall och göra den obligatorisk och att fördjupa tillämpningen av modellen i ett antal utvalda ärenden.

5 5 4 Avstämning av förbättringspunkter i handlingsplanen psykisk hälsa barn och unga Utvecklingsledare Marie Andréasson och koordinator Stellan Karlsson redovisar uppföljning av punkter i handlingsplanen för psykisk hälsa barn och unga. De båda handlingsplaner som funnits sedan 2011 omfattar sammanlagt 60 punkter. Av dessa är samtliga utom 6 aktiviteter genomförda. Flera av de aktiviteter som inte markerats som genomförda är av karaktären ständigt pågående. Stellan Karlsson, utbildningsförvaltningen Marie Andréasson, socialförvaltningen

6 6 5 Ny handlingsplan för samverkan i barn- och ungdomsfrågor Nuvarande handlingsplan för samverkansarbetet kring psykisk hälsa barn och unga gäller till och med Ett arbete behöver därför inledas för att utarbeta en ny handlingsplan. Kommunstyrelsen har även ett uppdrag att ta fram ett nytt barnoch ungdomspolitiskt handlingsprogram. Eftersom handlingsplanen och handlingsprogrammet vänder sig till samma målgrupp, har arbetet med nytt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram pausats för att de två processerna ska samordnas. Marie Andréasson och Stellan Karlsson redovisar förslag till inriktning för handlingsplan Handlingsplanen föreslås omfatta såväl konkreta aktiviteter som ska genomföras som inriktningspunkter med mål att sträva mot. Handlingsprogrammet omfattar hela dygnet och utgår från barnkonventionen och barns rätt till trygghet, hälsa, utveckling, inflytande och frihet. Punkterna i handlingsplanen föreslås omfatta sömn, skärmtid mobilanvändning, kost, fysisk aktivitet, stöd till föräldrar, riskbruk och missbruk hos ungdomar och våld i nära relationer. Övergripande strävansmål är att insatser ska göras där barnet befinner sig, samt tilltro till den egna verksamheten och till samarbetspartners. Samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och landstinget (regionen) löper till och med 2015 och ska revideras. En annan överenskommelse mellan länets kommuner och regionen finns redan, men med ett snävare innehåll, lägre åldersspann och endast för barn som har psykiska problem. Den hälsofrämjande och förebyggande inriktningen med bl.a. kultur- och fritidsinsatser saknas i den regionala överenskommelsen. SBU betonar vikten av att ta tillvara och vidareutveckla det arbete som gjorts och som gynnar barnen. Ambitionsnivån ska inte minska, utan inriktningen är att revidera den nuvarande överenskommelsen. Tidplan för arbetet med ny handlingsplan och reviderad samverkansöverenskommelse presenteras innebärande att ett förslag tas fram av BBU som under september november remitteras till berörda, bl.a. LSG/SGG och SBU. SBU:s beslut Den redovisade inriktningen godkänns med den justeringen att beslut angående handlingsplan och överenskommelse ska fattas av kommunfullmäktige i februari Stellan Karlsson, utbildningsförvaltningen Marie Andréasson, socialförvaltningen

7 7 6 Information om projekt med flyktingguider för nyanlända flyktingar Kommunfullmäktige beslutade i februari 2014, i samband med beslut om överenskommelse om flyktingmottagande , att uppdra åt socialnämnden att initiera fadderverksamhet för flyktingar. Sektionschef Gunilla Roman informerar om att socialnämnden har ansökt om och beviljats kr i bidrag från länsstyrelsen till projekt med flyktingguider. Projektet drivs tillsammans med Jönköpings Rödakorskrets under perioden september 2014 till december Syftet med projektet är att förenkla för nyanlända att träffa kommuninvånare. Enligt socialnämndens projektansökan är avsikten att arbeta fram en hållbar guidemodell som ger nyanlända chans att vardagsnära lära känna sin kommun och dess etablerade kommuninvånare samtidigt som de får möjligheten att uppleva och praktisera abstraktioner som jämställdhet och demokrati. Projektledare Louise Hall informerar om att hon besökt föreningar och lokala event för att komma i kontakt med personer som är intresserade av att vara flyktingguide. Målet är att minst 40 nyanlända ska få en personlig flyktingguide genom projektet. Ordföranden tackar för informationen. Louise Hall, Jönköpings Rödakorskrets Gunilla Roman, socialförvaltningen

8 8 7 Återrapport Hook-dagen Till Hook-dagen den 4 mars var samtliga medlemmar i LSG/SGG/BBU och SBU inbjudna samt chefsforum och sjuksköterskor vid familjecentralerna. Sammanlagt 90 personer deltog i konferensen. Under konferensen fick varje samverkansgrupp i uppgift att planera En sak som er grupp tar tag i under Många grupper redovisade att de skulle arbeta med föräldrastöd, sömn, mobbning på nätet och skolnärvaro. Önskemål finns om regelbundet återkommande Hook-dagar. Konferenserna har hittills finansierats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SBU anger inriktningen att konferenserna även i fortsättningen ska vara avgiftsfria. Mötet kan med fördel förläggas från förmiddag till eftermiddag. Tidpunkten bör vara under hösten med inriktningen att nästa konferens hålls hösten 2015.

9 9 8 Kommunikation i strukturen LSG/SGG/BBU/SBU Det är viktigt att alla medlemmar i LSG/SGG/BBU/SBU-strukturen känner sig delaktiga och har en samsyn på vad som ska åstadkommas. Kommunikationen mellan de olika grupperna är viktig för att skapa denna samsyn. BBU har tagit fram en modell för kommunikationen i samverkansstrukturen. Modellen innebär att varje grupp upprättar tydliga protokoll som delges övriga nivåer i strukturen. Processamordnarna deltar på samtliga LSG och SGG en gång per år. Gemensamma möten ska hållas mellan BBU och LSG-ordföranden en gång per termin. Årsplaner för uppföljning av indikatorer ska tydliggöras. Årliga kvalitativa och kvantitativa utvärderingar av förändringsarbetet ska göras och en verksamhetsberättelse upprättas. Aktuellt från BBU tas upp som en stående punkt på SBU:s sammanträden.

10 10 9 Övrig fråga Tillgänglighet till regionens specialistverksamhet AnneMarie Grennhag konstaterar att utgångsläget före samverkansöverenskommelsen och modellområdesprojektet Psykisk hälsa barn och unga var långa köer och svårt att komma i kontakt med specialistvården. Det förekom ofta oklarheter om ansvarsfördelning mellan olika instanser. Modellområdets arbete med inkludering har medverkat till att fler barn får hjälp i ett tidigt skede. Från skolans verksamheter påtalas att tendenser finns till att tillgängligheten till regionens specialistverksamhet minskar genom att fler utredningar begärs innan barn och unga kan få hjälp. Ordföranden Andreas Sturesson informerar om att signaler kommit från ideella krafter om problem att få specialiserat stöd till vissa grupper. SBU för en diskussion kring frågan varvid bl.a. framkommer att strategigrupp barn och unga har fått i uppdrag att belysa detta ur både ett kommunalt och regionperspektiv. Uppdraget ska redovisas i september. Marit Gustafsson, barn och ungdomspsykiatriska kliniken Göran Isberg, utbildningsförvaltningen

11 11 10 Åtgärder för att rekrytera och behålla socionomer Kommunfullmäktige gav , i samband med beslut om VIP , socialnämnden i uppdrag att analysera och komma med åtgärdsförslag i syfte att långsiktigt säkerställa en god personalförsörjning inom individ- och familjeomsorgen. Ärendet ska behandlas av kommunfullmäktige i augusti. Socialnämnden har därutöver ett eget uppdrag som ska vara färdigt i december. Lars Malmström redovisar socialförvaltningens analys och förslag. Bemanningssituationen inom individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsvård är ansträngd och i synnerhet gäller det för de delar som arbetar med myndighetsutövning. Antalet anmälningar och ansökningar till socialtjänsten har ökat drastiskt under de två senaste åren och bemanningen är otillräcklig för att möta efterfrågade tjänster, vilket leder till att ärenden inte blir klara inom lagstadgade tidsgränser. Många handläggare har kort erfarenhet i yrket och få eller inga söker utannonserade lediga tjänster. Socialtjänsten har anlitat bemanningsföretag för att täcka del av personalbehovet. Situationen är inte unik för Jönköping, utan läget är liknande i hela landet. Anledningarna till den uppkomna situationen bedöms vara flera; bland annat sätts generellt ett ökat fokus på utsatta barn. Nya krav och skyldigheter har ålagts socialtjänsten genom lagstiftning, från Socialstyrelsen och genom tillsyn och nationella granskningar. Det sociala arbetet har utvecklats kvalitetsmässigt mot processtyrda arbetssätt och evidensbaserade metoder samtidigt som en ökad individualisering skett av stöd och insatser. Slutsatsen är att vi ser mer, vi gör mer och vi är bättre. Sannolikt har barn- och ungdomsvården aldrig varit så kvalitativt bra, samtidigt som det råder stora obalanser i ärendehanteringen, ekonomin och personalförsörjningen. Den förra regeringen har tillsatt Cecilia Grefve som nationell samordnare för barn- och ungdomsvården och Sveriges Kommuner och Landsting kommer under juni månad att presentera sin handlingsplan för barn- och ungdomsvården. I Jönköpings kommun pågår en intern översyn och utvecklingsarbete inom olika områden. En rimlig arbetsbelastning, en stabil organisation, god introduktion och stöd till handläggare, utveckling i arbetet och löneutveckling bedöms vara viktiga förutsättningar för en stabil personalsituation. Fortsatt utredningsarbete kommer att göras kring administrativt stöd, arbetsledarnas arbetssituation samt utveckling av förslag om alternativa arbetsuppgifter. Socialtjänsten har även förstärkt stödet till chefer vid rekrytering av nyanställda genom samordnad rekrytering. Ordföranden tackar för informationen och konstaterar att det arbete som gjorts innebär att Jönköping ligger väl framme nationellt sett. Lars Malmström, socialförvaltningen