Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2011/664 2012-01-16 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande KS-2011/664 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda hur en överenskommelse med Knivstabostäder AB ska utformas. Göran Nilsson
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Kjell Åhnberg Datum KS-2011/664 2012-01-11 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande KS-2011/664 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda hur en överenskommelse med Knivstabostäder AB ska utformas. Bakgrund Socialnämnden har i utredning om flyktingmottagande, SN-2011/296, föreslagit kommunstyrelsen att verka för att nå en överenskommelse med Knivstabostäder om en årlig tilldelning av bostäder för ändamålet. Förslaget bygger på att Knivsta kommun tecknar avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 15 stycken nyanlända flyktingar per år. Av dessa beräknas tre bosätta sig i kommunen på egen hand. Övriga 12 stycken ska kommunen se till att ha beredskap för att anvisa bostad. Knivstabostäders situation med en flerårig bostadskö innebär att det inte finns tillgängliga bostäder att anvisa inom beståndet. Med andra ord behövs en utökning av Knivstabostäders bestånd av lägenheter. Vad gäller övriga hyresvärdar så krävs någon form av avtal som garanterar att kommunen har tillgång till ett visst antal lägenheter. Förmodligen kommer detta att medföra kostnader. En svårighet är att reservera rätt storlek på lägenheterna då både ensamkommande individer såväl som familjer av olika storlek kan bli aktuella. I Socialnämndens beslut föreslås att kommunstyrelsen ska verka för att en överenskommelse nås med Knivstabostäder om en årlig tilldelning av bostäder. Detta kommer inte att göra det möjligt för Knivsta kommun att uppfylla avtalet med Länsstyrelsen. En mer djupgående utredning av kommunens möjlighet att bereda bostäder till det föreslagna antalet om 12 personer bör genomföras. Lena Fransson
kommunchef
Plats för kommunens logotyp Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande Denna överenskommelse bygger på vad riksdagen och regeringen förordnat 1 om mottagning av vissa nyanlända invandrare, och är tecknad mellan Knivsta kommun 741 75 KNIVSTA Kontaktperson: Förnamn Efternamn telefon: 000-000 00 00 Staten genom Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA Kontaktperson: Anders Forslund telefon: 018-19 52 31 Parternas åtaganden 1. Knivsta kommun åtar sig att årligen ta emot 000 nyanlända varav (alternativ där kommuntalet anges i relation till länstalet) - omkring 000 beräknas bosätta sig på egen hand, och - //omkring/högst// ett antal motsvarande 00 procent av det länstal som enligt Arbetsförmedlingen gäller för XX län, anvisas plats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg (alternativ där kommuntalet anges i absoluta tal) - omkring 000 beräknas bosätta sig på egen hand, och - //omkring/högst// 000 som anvisas plats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg 2. Staten genom Migrationsverket betalar under den period som överenskommelsen gäller årligen till kommunen ut grundersättning enligt 9 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Knivsta den 00 augusti 2011 Knivsta kommun Uppsala den 00 augusti 2011 Länsstyrelsen i Uppsala län Förnamn Efternamn Befattning Leif Byman Länsråd 1 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. 1 (3)
Om förberedelser 3. Länsstyrelsen ska i samverkan med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket återkommande under året hålla kommunen underrättad om förändringar i det förväntade behovet av platser. 4. Kommunen ska under den överenskomna perioden planera och ha beredskap för mottagande enligt punkt 1, samt utifrån vad som övrigt är känt. 5. Kommunen ska kontinuerligt tillhandahålla aktuell information om kommunens förutsättningar för mottagande, samt annan information som ur en nyanländs perspektiv behövs för att kunna fatta beslut om bosättning i kommunen. Om mottagande 6. Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska samråda med kommunen om mottagande och tidpunkt samt lämna nödvändig information om den nyanlände. 7. Kommunen ska vara beredd att ta emot nyanlända med särskilda behov, med ringa eller ingen prestationsförmåga. 8. Kommunen får inte exkludera personer eller grupper på osaklig grund, enligt vad som finns föreskrivet i diskrimineringslagen 1 kap. 1 och 4 samt 2 kap. 17. 9. Parterna äger rätt att uppta förhandlingar om förutsättningarna för mottagningen ändras väsentligt. Om tider mm 10. Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 2011-0x-01 och till 20XX-12-31 (eller: tills vidare). Uppsägning kan ske av någondera parten per den 31 december. Uppsägning ska ske skriftligt senast tre månader innan aktuellt årsskifte (om överenskommelsen omfattar mer än ett år). Denna överenskommelse ersätter den tidigare överenskommelsen mellan Integrationsverket och Knivsta kommun med diarienummer INT 32-06-2205. (om överenskommelsen överlappar eller tar över tidigare överenskommelse) 11. Överenskommelsen är upprättad i två exemplar varav parterna tagit var sitt. 12. Länsstyrelsen ansvarar för att kopia av denna överenskommelse skickas till Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket. Definitioner 13. Nyanländ Med nyanländ avses i överenskommelsen en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dock utan begränsning till viss ålder (1 bosättningsförordningen, 2010:408). I överenskommelsen görs en uppdelning, dels i nyanländ som enligt ovan anvisas kommunplats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverkets försorg, dels i nyanländ som bosätter sig på egen hand. 2 (3)
Med nyanländ avses inte person som efter avslag på sin asylansökan har sökt och fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, eller som fått uppehållstillstånd på andra grunder än vad som anges i etableringslagen (2010:197). 14. Bosättning på egen hand Med bosättning på egen hand avses: - Nyanländ som efter uppehållstillstånd ordnar sitt boende på egen hand, eller väljer att bo kvar i den kommun där denne har varit bosatt under asyltiden. - Anknytning, enligt 2 etableringslagen (2010:197), som bosätter sig hos den först anlände. - Ensamkommande barn, som anvisades plats i en kommun redan under asyltiden enligt särskild överenskommelse, och som sedan fått uppehållstillstånd. Om myndighetsuppgifter och ersättningar 15. Vissa statliga myndigheters uppgifter rörande nyanländas bosättning enligt bosättningsförordningen (2010:408) Länsstyrelsen ska träffa överenskommelser med kommuner inom länet om mottagande för bosättning av nyanlända (kommuntal). Länsstyrelsen ska också hålla Arbetsförmedlingen och Migrationsverket underrättade om kommuntalen. Arbetsförmedlingen fattar, efter samråd med länsstyrelserna och Migrationsverket, beslut om fördelning av mottagningsbehovet i varje län (länstal). Arbetsförmedlingen ska också vid behov anvisa kommunplats åt hushåll med en eller flera nyanlända personer som har rätt eller kan ha rätt till en etableringsplan enligt etableringslagen (2010:197). Vid anvisning ska Arbetsförmedlingen utgå ifrån vad som framkommit vid etableringssamtalen, och förutsättningarna för arbete inom pendlingsavstånd. Anmälan om behov av kommunplats kan göras av den nyanlände senast inom sex månader efter uppehållstillstånd. Migrationsverket ska beräkna hur många nyanlända som har behov av bosättning (mottagningsbehov). Migrationsverket ska också anvisa kommunplats för kvotflyktingar samt, vid behov, för nyanlända som inte ska anvisas kommunplats av Arbetsförmedlingen. 16. Statliga ersättningar till kommuner enligt ersättningsförordningen (2010:1122) En kommun som har tagit emot nyanlända har bland annat rätt till schablonersättning, ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd, samt ersättning för ekonomiskt bistånd, stöd och service samt hälso- och sjukvård En kommun som har träffat en överenskommelse om mottagande för bosättning av nyanlända har dessutom rätt till en årlig grundersättning. 3 (3)
Socialnämnden Utdrag ur protokoll 2011-12-13 Socialnämnden 251 Utredning om flyktingmottagande SN-2011/296 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna utredningen, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut, att föreslå att kommunstyrelsen beslutar om att teckna avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 15 nyanlända varav 12 anvisas plats genom Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg, och 3 beräknas bosätta sig på egen hand, samt att föreslå att kommunstyrelsen verkar för att nå en överenskommelse om en årlig tilldelning av bostäder för ändamålet. Ärende Mikael Sjöberg, enhetschef Sociala enheten informerar muntligt. Tjänsteskrivelse 2011-12-12 samt Överenskommelse om mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande har varit utsända. Exp till: Exp. av: Derya Genel Akten 2011-12-20 KS Annika Placido Mikael Sjöberg Agnetha Öberg
Exp till: Exp. av: Derya Genel Akten 2011-12-20 KS Annika Placido Mikael Sjöberg Agnetha Öberg
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mikael Sjöberg 2011-12-12 SN-2011/296 Socialnämnden Utredning om flyktingmottagande SN-2011/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna utredningen, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut, att föreslå att kommunstyrelsen beslutar om att teckna avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 15 nyanlända varav 12 anvisas plats genom Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg, och 3 beräknas bosätta sig på egen hand, samt att föreslå att kommunstyrelsen verkar för att nå en överenskommelse med Knivstabostäder om en årlig tilldelning av bostäder för ändamålet. Sammanfattning Eftersom lagstiftningen och därmed även ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter förändrats vad gäller mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande önskar Länsstyrelsen teckna ny överenskommelse om flyktingmottagande med Knivsta kommun. Den i dag rådande överenskommelsen har inte kunnat följas på grund av att det inte funnits tillgängliga lägenheter. För att kunna säkerställa ett flyktingmottagande med kontinuitet behövs en överenskommelse med hyresvärdar om ett antal lägenheter per år. Övriga delar av kommunens ansvar bör kunna gå att lösa utan några betydande merkostnader för kommunen. Det behöver diskuteras hur de schabloniserade intäkterna skall fördelas inom kommunen i förhållande till vart kostnaderna uppkommer. Hur ekonomin påverkas på sikt är svårt att säga. Tidigare erfarenhet av flyktingmottagande är att en relativt hög andel av flyktingarna uppbär försörjningsstöd efter att introduktionstiden upphört. Utredaren bedömer att 15 personer bör kunna tas emot årligen med den bemanning som finns på sociala enheten idag.
Bakgrund Knivsta kommun tecknade överenskommelse om flyktingmottagande med dåvarande Migrationsverket 2006-12-14. Överenskommelsen, som fortfarande gäller, innebär att Knivsta kommun förbinder sig att årligen ta emot 0,14% av prognostalet för behov av integrationsplatser för riket för respektive år. I praktiken har det inneburit att kommunen skulle ha tagit emot mellan 26-30 personer varje år. Efter att Integrationsverket lades ner sista juni 2007 övergick ansvaret till Länsstyrelsen att förhandla om platser med kommunerna. Eftersom lagstiftningen på området, och ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter har förändrats på flera punkter har Länsstyrelsen inlett överläggningar om förnyelse av gällande överenskommelser med samtliga kommuner i länet. För Knivstas del föreslås ett antal om 25 personer för 2012 och 26 personer för 2013. Länsstyrelsen har betonat vikten av att det avtalade antalet platser from nu skall vara anvisningsbara platser, dvs. kommunerna måste leva upp till sitt åtagande. Därför är inte ovan angivna antal personer att betrakta som ett bestämt antal utan ett förslag baserat på länstalet för Uppsala län och efter storlek på kommunen. Kommunen skall ange ett antal som kan tas emot. Antalet skall delas upp i x antal platser för anvisning och x antal platser för egen bosättning. De ensamkommande ungdomar som tas emot och får permanent uppehållstillstånd, put, räknas in i den senare gruppen. Med anledning av ovanstående har förvaltningen fått i uppdrag att utreda förutsättningarna och konsekvenser av att teckna avtal om mottagande av ett fast antal flyktingar per år. Nuvarande flyktingmottagande Efter att Knivsta kommun tecknade överenskommelse om flyktingmottagande 2006-12-14 har kommunen tagit emot flyktingar varje år. Nedan följer en tabell som visar antalet överenskomna platser och det faktiska mottagandet enligt Migrationsverkets statistik. År Överenskommet antal Faktiskt mottagande 2007 33 6 2008 28 3 2009 26 14 2010 21 19 2011 26 2 Ovanstående siffror baserar sig på migrationsverkets statistik. Det framkommer att Knivsta kommun ej lyckats leva upp till den ingångna överenskommelsen. Det beror på att det inte har funnits tillgängliga lägenheter i Knivsta kommun. Sociala enheten har idag en flyktingsamordnare som arbetar ungefär 25% med flyktingmottagandet. Sysselsättningsgraden har varierat beroende på hur många flyktingar som kommit till kommunen och i perioder har arbetstiden varit 50%. I och med att etableringslagen infördes 2010-12-01 så flyttades en del arbetsuppgifter över från kommunen till arbetsförmedlingen och försäkringskassan. De flyktingar som mottogs
före detta omfattas av det gamla systemet och i dessa ärenden måste flyktingssekreteraren lägga ner mer tid. Detta ansvar ligger kvar tom 2013 för de som togs emot under 2010. Min bedömning är att det vid ett mottagande av 25 personer skulle behövas en flyktingsamordnare som arbetar 75 %. Det är svårt att göra en exakt uppskattning beroende på att Sociala enheten i Knivsta nyligen tagit emot sin första familj som omfattas av det nya systemet. Det är även viktigt att renodla så att andra instanser inom kommunen och inom sociala enheten tar sin del av arbetet med de nya kommuninvånarna. Med nuvarande bemanning bedömer undertecknad att 15 personer kan tas emot årligen. Förändrad roll 1 december 2010 förändrades ansvarsfördelningen i flyktingmottagandet då lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare infördes. Arbetsförmedlingen fick då ansvaret att samordna etableringsinsatserna och vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter. De skall göra en etableringsplan med den enskilde, och denna syftar till att underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Etableringsplan kan vara på 100 %, 75 %, 50% eller 25%. För den som har en prestationsförmåga som understiger 25 % görs ingen etableringsplan. Arbetsförmedlingen kan bevilja den enskilde stöd i form av en etableringslots och beslutar om etableringsersättning. Försäkringskassan betalar ut etableringsersättningen. Kommunen skall ge svenska för invandrare och 6o timmars samhällsorientering inom ramen för etableringsplanen. Kommunen måste även betala ut ersättning för första månaden då etableringsersättningen betalas ut i efterskott. Om det blir problem med den enskildes ersättning pga. långa handläggningstider etc. får kommunen betala ut ersättning fram till dess att etableringsersättningen kommer igång. De som pga. sjukdom inte erbjuds någon etableringsplan får söka försörjningsstöd hos kommunen. Kostnaden kan återsökas, men inte arbetstiden. Ersättning för arbetstiden ingår i schablonen enligt Migrationsverket. De nyanlända behöver även hjälp med att komma tillrätta i kommunen, ordna skola och eventuell barnomsorg för barnen, få vårdkontakter mm. Detta är arbetsuppgifter som kommunen får utföra. Det ansvar som normalt vilar på socialtjänsten för övriga kommuninvånare gäller även för denna grupp. Utredningar enligt socialtjänstlagen om barn som far illa, missbruksarbete, biståndsbedömning, hemtjänst, råd och stöd, familjesamtal mm. Bostäder I kommunens åtagande i flyktingmottagandet ingår att ordna bostäder till de flyktingar som skall tas emot. Hur många lägenheter som skall tas fram beror på storleken på de familjer som skall tas emot. Många personer som kommer är ensamstående, men det kan också komma barnfamiljer. I sällsynta fall kan det vara stora barnfamiljer med 6 barn eller fler. Kommunen har viss möjlighet att anpassa storleken på de familjer som tas emot. Arbetsförmedlingen har numera en anvisning som läggs ut till flera kommuner och då har kommunen möjlighet att välja vilken familj som kan tas emot.
Den största hyresvärden i Knivsta är Knivstabostäder med ungefär 500 lägenheter. Bostadskön är ca 3 år beroende på storlek på bostad. I övrigt finns Svenska hus med 71 lägenheter och några mindre privata hyresvärdar. Knivsta kommun äger dessutom ett antal bostadsrätter, för närvarande 11 stycken, som delvis använts till att ta emot flyktingar i. Socialnämndens presidium har träffat styrelsen för Knivstabostäder för att diskutera möjligheten att få till stånd en överenskommelse om tillgång till bostäder. Tillgången på bostäder i Knivsta är låg. Sociala enheten har även andra grupper som är i behov av olika typer av bostäder. Sociala kontrakt för människor som av olika anledningar är bostadslösa. Träningslägenheter för människor som skall slussas ut efter en behandling och hemmaplanslösningar för att undvika dyrbara placeringskostnader är olika exempel på vilka behov som finns i Knivsta. Utredaren har varit i kontakt med några andra kommuner. Flera av dem har en överenskommelse om ett visst antal lägenheter varje år, för att trygga flyktingmottagande. Många kommuner har också en plan för bostadsförsörjning för kommunen. För att kunna få möjlighet till en kontinuitet i flyktingmottagandet och för att kunna ha en möjlighet att uppfylla en ingången överenskommelse bedömer utredaren att det behövs någon form av överenskommelse med hyresvärdar. Då Knivsta bostäder är den stora hyresvärden, som dessutom ägs av Knivsta kommun, är det naturligt att i första hand vända sig denna hyresvärd för att diskutera en överenskommelse om bostäder. I dagsläget har flyktingmottagandet fungerat så att sociala enheten har kontaktat migrationsverket och numera arbetsförmedlingen när en lägenhet har erbjudits. Samarbetet med Knivsta bostäder och Svenska hus har varit bra. Men denna lösning har inte möjliggjort någon kontinuitet i flyktingmottagandet, eftersom erbjudandena om lägenheter har varit få trots att sociala enheten har jobbat aktivt för att få erbjudande om lägenheter. Förskoleplatser. När det kommer barnfamiljer är det viktigt att kommunen snabbt kan ordna förskoleplatser för att föräldrarna så snabbt som möjligt skall kunna komma igång med svenskundervisningen och ev. andra aktiviteter för att främja integrationen. Under den tid som Knivsta haft ett flyktingmottagande har detta fungerat väldigt smidigt. Det behövs extra resurser, bla tolk, för att introducera ett flyktingbarn i förskolan. Extra kostnader skall täckas av den schablon som utbetalas till socialtjänsten. Vid samtal med Ingrid Åhnberg, samordnare för förskola, framkommer att det kan vara svårt att ordna förskoleplats på våren, det kan då bli en väntan på upp till 4 månader. Det går lättare till hösten. Detta är en situation som gäller för alla kommuninvånare i Knivsta och inget som är specifikt för denna grupp. Skola Barn som går i skolan får statsbidrag som alla andra kommuninvånare. Även här kan det uppkomma extra kostnader bland annat för tolk. Se ovan. Vuxenutbildning Svenska för invandrare, sfi, är en del som kommunen är skyldig att svara för såväl i det nya, som i det gamla systemet. Svenskundervisningen är en viktig del av introduktionen. Kostnaderna skall täckas inom ramen för den schablonersättning som utgår till kommunen för de flyktingar som tas emot.
Samhällsorientering Kommunen skall enligt förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare erbjuda 60 timmars samhällsorientering till mottagna flyktingar. Den skall hållas på hemspråk, eller med hjälp av tolk. Det finns angivet i lagen vad som skall ingå i denna undervisning. Tidigare användes begreppet samhällsinformation. Då var inte innehållet reglerat i lagtext, vilket innebar att kommunerna erbjöd väldigt olika kvalitet och kvantitet i detta ämne. I dagsläget har Knivsta kommun inte någon plan för hur detta skall lösas. Eftersom vi nu har tagit emot vår första familj sedan lagen kom så ser vi över olika alternativ. Det kan bli lättare att ordna detta vid ett större flyktingmottagande. Kostnaden beräknas till ca 5000:- per plats och ingår i schablonersättningen. From halvårsskiftet 2012 kommer troligen även andra grupper av invandrare att omfattas av denna förordning. Statsbidrag får då sökas särskilt för dem. Arbete Den stora nyheten i etableringslagen är att Arbetsförmedlingen får ta ett större ansvar. Detta har gjorts för att påskynda den enskildes inträde på arbetsmarknaden. Tidigare har introduktionstiden varit i snitt 3,5 år. Nu skall den kortas till 2 år. Arbetsförmedlingen kan även erbjuda den enskilde en etableringslots som ett stöd att etablera sig i Sverige. Det skall göras etablerinsgplaner med var och en och arbetslinjen skall betonas hårdare. Historiskt sett så har en relativt hög andel av flyktingarna inte kommit ut i arbete under introduktionstiden, De har sedan haft en tendens att fastna i bidragsberoende och uppburit försörjningsstöd. Hur det kommer att fungera med den nya reformen är svårt att bedöma i dagsläget eftersom den endast har funnits i ett år. Det bör dock nämnas att en relativt stor andel av de flyktingar som kommer har en nedsatt arbetsförmåga pga fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar som försvårar deras etablering. Ekonomiska konsekvenser Det är svårt att överblicka alla ekonomiska konsekvenser som ett utökat mottagande av flyktingar kan få. Kostnaderna kommer att hamna på flera olika delar i den kommunala organisationen. Eftersom sociala enheten erhåller bidraget och vissa kostnader hamnar på andra kostnadsställen bör det närmare diskuteras hur merkostnader i barnomsorg, skola och vuxenutbildning skall kompenseras. Min bedömning är att schablonersättningen inte täcker de faktiska kostnaderna och det gör fördelningsdiskussionen svårare. Migrationsverket har ingen exakt siffra på vad exempelvis en sfi plats kostar i schablonmodellen. Mycket av de kostnader kommunen får täcks av statsbidrag. Eftersom kommunens ansvar minskat har statsbidragen minskat. Om kostnaderna minskar i samma omfattning är oklart i dagsläget. Nedan följer en sammanställning över statsbidragen före och efter den nya etableringsreformen. Grundersättning tidigare system Motsvarar schablon för 3 vuxna, 568 200 (2010) Grundersättning nuvarande system 10 prisbasbelopp 440 000 (2012) Scablonersättning tidigare system Schablonersättning nuvarande system Utbet under 2 år skall räcka i snitt 3,5 år Utbet under två år, skall räcka i två år 189 400 vuxna 16 64 år 80 000 vuxna 16-64 år 116 300 barn under 16 år 80 000 barn under 16 år 69 900 vuxna över 65 år 50 000 för vuxna över 65 år
Ersättning för initiala kostnader för försörjningsstöd Ersättning för försörjning för de som inte omfattas av etablerinsglagen Grundersättningen betalas ut till alla kommuner som har ett avtal oavsett hur stor kommunen är och vilket mottagande som finns. Scablonersättningen utbetalas per mottagen person i respektive åldersgrupp. Schablonersättning till en kommun avser kostnader för mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser/merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg utbildning i svenska för invandrare samhällsorientering tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället kvarstående kostnader för ekonomiskt bistånd och administration Sociala enheten bedömning Det är naturligtvis angeläget att Knivsta kommun är solidariska och tar sitt ansvar i flyktingmottagandet i länet. För att detta skall vara möjligt krävs en strategi vad gäller bostadsförsörjningen. Det handlar dessutom om att detta skall vara över tid. Ett sätt att uppnå en långsiktighet kring bostadsförsörjningen kan vara att på politisk nivå förhandla med Knivstabostäders styrelse, andra möjligheter kan vara att stimulera marknaden att bygga bostäder i Knivsta. Om det inte finns bostäder går det inte att ha ett flyktingmottagande. Sociala enheten har dessutom andra behov av bostäder än till denna grupp. Övriga delar av kommunens ansvar bör kunna gå att lösa utan några betydande merkostnader för kommunen. Det behöver diskuteras hur de schabloniserade intäkterna skall fördelas inom kommunen i förhållande till vart kostnaderna uppkommer. Hur ekonomin påverkas på sikt är svårt att säga. Tidigare erfarenhet av flyktingmottagande är att en relativt hög andel av flyktingarna uppbär försörjningsstöd efter att introduktionstiden upphört. Kommuner med ett stort flyktingmottagande tenderar att ha högre kostnader för försörjningsstöd. Utredaren bedömer att 15 personer bör kunna tas emot årligen med den bemanning som finns på Sociala enheten idag och vill därför föreslå att ett avtal tecknas för 15 personer årligen. Eftersom önskemålet är att Knivsta kommun tar emot ett större antal än det föreslagna kan kommunen utvärdera flyktingmottagandet efter ett år för att bedöma om ett nytt avtal med ett större åtagande kan tecknas. Då bör variablerna tillgång på bostäder, använda resurser och ekonomiskt utfall beaktas. Annika Placido Socialchef