2016-05-12 Medlearn utvärdering av gymnasial vuxenutbildning Samordnare: Joakim Palestro, Priolys AB Medbedömare: Stefan Quas, rektor vuxenutbildningen i Upplands Väsby kommun
Innehållsförteckning Medlearn utvärdering av gymnasial vuxenutbildning... 1 Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län... 3 Utgångspunkter... 4 Gymnasial vuxenutbildning på Medlearn enheterna i Täby och i Upplands Väsby... 5 Organisation och personal... 5 Utvärderingsperiod... 5 Intervjupersoner... 6 Lektionsbesök... 6 Elever, utbud och resultat... 6 Avbrott... 8 Kunskaper, utveckling och lärande... 9 Sammanfattande bedömning... 9 Styrkor... 11 Utvecklingsområden... 12 Rekommendationer... 13 Bedömning och betygsättning... 14 Sammanfattande bedömning... 14 Styrkor... 16 Utvecklingsområden... 16 Rekommendationer... 17 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 18 Sammanfattande bedömning... 18 Styrkor... 20 Utvecklingsområden... 20 Sammanfattande intryck... 21 2 (21)
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades. Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och flexibla lärandet ska styra utbud och planering. Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare. Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den gemensamma utvärderingen. Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Från 2016 övertogs samordningsansvaret från Botkyrka kommun till konsultföretaget Priolys AB. Samordnaren har huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2016. 3 (21)
Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För vuxenutbildningens vidkommande gäller skollagen (SFS 2010:800) och andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan för vuxenutbildningen Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning: Kunskaper, utveckling och lärande Bedömning och betygssättning Styrning, ledning och kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer och värden Elevernas inflytande och delaktighet Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi: granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument kontrollerar att nationella riktlinjer följs granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet ger förslag på utvecklingsområden 4 (21)
Gymnasial vuxenutbildning på Medlearn enheterna i Täby och i Upplands Väsby Organisation och personal Medlearn är sedan 2013 ett helägt dotterbolag till en större koncern (Anthon B Nilsen) och erbjuder kurser i ett flertal norrkommuner i Stockholms län. De har yrkeshögskoleutbildning inom vård och omsorg (undersköterska, ambulanssjukvårdare, medicinsk sekreterare, tandsköterska och vårdadministratör), arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildning i medicin genom en privat avgiftsfinansierad högskola i Norge. Medlearn har funnits sedan 1999 och utbildar sammanlagt cirka 4000 studerande varje år och finns i hela Sverige. De har cirka 170 medarbetare. Medlearn huserar bland annat i lokaler på Anton Tamms väg 1 i Upplands Väsby och på Kemistvägen 6, 1tr i Täby. Det är dessa lokaler vi har besökt under ett platsbesök. Medlearns verksamhet i region Stockholm leds av en nationell vuxenutbildningschef, samt två utbildningschefer i region Stockholm. De senare leder den dagliga pedagogiska verksamheten och har personalansvar för lärarna. Utbildningschef för Medlearn i Upplands Väsby och Täby är Maria Virtanen. Hon är utbildad sjuksköterska samt har en masterexamen i pedagogik. Hon genomgår för närvarande rektorsutbildning. Antalet lärare på enheterna i Upplands Väsby och i Täby uppgick 2016 till fem anställda på heltid. Tre av dessa är behöriga för de kurser de undervisar i och har lärarlegitimation. De övriga genomgår utbildning till yrkeslärare, men är i dagsläget inte behöriga att sätta betyg på kurserna. 82% av Medlearns samtliga lärare (i Sverige) har, eller har ansökt om, lärarlegitimation. Andelen har ökat sedan förra verksamhetsåret, då endast 64% av lärarna var behöriga. Enheten har inga timanställda. Därutöver finns en studie- och yrkesvägledare på heltid som ambulerar mellan de olika utbildningsorterna. I Upplands Väsby fanns studieoch yrkesvägledaren på plats cirka en dag i veckan och i Täby varannan vecka. Medlearn har också administrativ personal, som arbetar med administration och med den verksamhetsförlagda utbildningen och som sitter på huvudkontoret i Stockholm City. Inom Medlearn finns också en särskild enhet, kallad Iris, som arbetar med specialpedagogiskt stöd till utbildningarna. Utvärderingsperiod Den gymnasiala vuxenutbildningen på Medlearn i Storstockholm utvärderades under totalt fem dagar, varav två dagar platsbesök: 20 och 21 april, 2016. 5 (21)
Intervjupersoner Vid besöken genomfördes intervjuer enligt nedan: Utbildningschef Maria Virtanen. Tolv elever som läser medicin 2 och akutsjukvård på gymnasienivå i Upplands Väsby. Sex elever som som läser medicin 1 på gymnasienivå i Täby. Fem lärare (Maria, Alexandra, Sirpa, Ksenia, Jeanette) som undervisar i kurser på vård- och omsorgsprogrammet. Studie- och yrkesvägledare Aida Basic. Lektionsbesök Utöver intervjuer gjordes ett antal besök under lektioner. Vi besökte kurser i palliativ vård (klassrum), introduktion till APL (klassrum) samt medicin 1 (klassrum). Lektionspassen för dagkurserna omfattar 12-18 klocktimmar vid två till tre tillfällen i veckan samt en ytterligare dag för så kallad studieverkstad för de som önskar. Det saknas schemalagda lektionspass för elever som läser på distans, förutom obligatoriska metodmoment. Elever som läser distansutbildning har dock möjlighet att träffa kursansvarig lärare vid bokade handledningstillfällen, besöka skolans lärarledda studieverkstad och delta vid skolans temadagar (föreläsningar, metodövningar och studiebesök). Elever, utbud och resultat Det totala antalet kursdeltagare på de olika gymnasiala kurserna under verksamhetsåret 2014-15 uppgår till 1855 på alla enheter i Storstockholm. Andel godkända betyg är 92%, en procentenhet lägre än föregående verksamhetsår. Detta år har dock andelen som studerar på distans ökat från 29 % till 35 %. Andelen godkända elever varierar mellan program och kurser. Generellt är måluppfyllelsen något lägre för distansstuderande. Sammantaget, på utbildningsenheterna i Stockholm, har 7% av eleverna betyget A, 11% betyget B, 20% betyget C, 23% betyget D, 30% betyget E och 8% betyget F. I tabellerna nedan redovisas de kurser som gavs under verksamhetsåret samt hur stor andel av kursdeltagarna som nådde minst betyget E i respektive kurs. 6 (21)
Gymnasiala kurser: Höstterminen 2015 Vård- och omsorgsprogrammet Upplands Väsby Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Grundnivå Etik och människans livsvillkor 53 91% Hälsopedagogik 5 60% Medicin 1 50 84% Psykiatri 1 42 93% Specialpedagogik 1 38 90% Vård och omsorgsarbete 1 3 67% Vård och omsorgsarbete 2 47 89% Psykologi 1 45 76% Fördjupningsnivå Funktionsnedsättning Specialpedagogik 2 2 50% Specialpedagogik 3 67% Psykiatri Psykiatri 2 1 100% Samhällsbaserad psykiatri 3 100% Vårdpedagogik och handledning 3 100% Sjukvård Akutsjukvård 11 82% Palliativ vård 14 100% Medicin 2 15 100% Äldreomsorg Vård och omsorg vid 4 100% demenssjukdom Äldres hälsa och livskvalitet 1 100% Hemsjukvård 6 100% Summa 347 87% 7 (21)
Höstterminen 2015 Vård- och omsorgsprogrammet Täby Antal kursdeltagare Andel godkända (%) Grundnivå Etik och människans livsvillkor 40 73% Hälsopedagogik 8 88% Medicin 1 38 90% Psykiatri 1 24 75% Specialpedagogik 1 28 64% Vård och omsorgsarbete 1 2 100% Vård och omsorgsarbete 2 39 74% Psykologi 1 24 71% Fördjupningsnivå Funktionsnedsättning Specialpedagogik 2 2 50% Specialpedagogik 2 50% Psykiatri Psykiatri 2 3 100 Samhällsbaserad psykiatri 2 100% Vårdpedagogik och handledning 3 100% Sjukvård Akutsjukvård 10 100% Palliativ vård 17 88% Medicin 2 11 91% Äldreomsorg Vård och omsorg vid 13 69% demenssjukdom Äldres hälsa och livskvalitet 7 71% Hemsjukvård 4 100% Summa 277 78% Avbrott Av de elever som sökte utbildningsplats på Medlearn under perioden 2014-15 påbörjade i genomsnitt 97 procent sin utbildning och det sammanlagda studieavbrotten är 15%. Medlearn bytte elevregistreringssystem vid årsskiftet och det gamla systemet räknade en elevs avbrott som avbrott från alla registrerade kurser. 8 (21)
Kunskaper, utveckling och lärande Under detta område granskar vi hur verksamheten förmår att leva upp till skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna ska ges sådana kunskaper så att de kan delta i samhälls-, vardags- och arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara? Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer under detta utvärderingsområde. Sammanfattande bedömning Medlearn erbjuder utbildningsprogrammet vård och omsorg på ett flertal platser i Stockholms län. Vi har besökt Medlearn i Upplands Väsby och i Täby. Vår bedömning är att Medlearn har ett system för att skapa en god lärandemiljö för eleverna som fungerar tillfredsställande, men i vissa fall kan utvecklas. Kursansvarig lärare har ett övergripande ansvar för att informera eleverna om deras kunskapsutveckling samt att följa upp elevens resultat. Det sker vid de utvecklingssamtal som genomförs under utbildningens gång. Det är små enheter med ett fåtal elever på varje ort. Det finns en närhet mellan lärare och elev; och lärarna är mycket engagerade i elevernas utveckling. Lärarna får lägga upp innehållet i undervisningen efter eget tycke, men följer samtidigt en upprättad gemensam utbildningsstruktur. Utbildningsstrukturen finns dokumenterad i lärplattformen Its Learning som fungerar mycket tillfredsställande. Lärarna samverkar och stöttar varandra i det lilla kollegiet och hjälper varandra vid behov. Kurserna ges under fem veckor. Det sker fem kursstarter per verksamhetsår. Ur ett pedagogiskt perspektiv är det ett vanligt önskemål att låta kurser gå över tio för att främja elevens kunskapsutveckling, men eleverna var tydliga att de uppskattade den kursstruktur som nu föreligger med i huvudsak fem-veckors kurser. Kursen i psykologi som genomförs på två veckor är dock svår att genomföra på så kort tid. I synnerhet när den ligger som första kurs. Medlearn har förhållandevis mycket undervisningstid för eleverna: 12-18 h i veckan för dagtid. Distansstudier saknar schemalagda undervisningstimmar, förutom obligatoriska metodmoment. Undervisningen är koncentrerad till två heldagar i veckan. Utöver den lärarledda studietiden finns det en studieverkstad för de elever som känner ett behov av att få ytterligare lärarledd handledning. Undervisningsformerna är varierande, men föreläsningar 9 (21)
är vanligast. Vår bedömning är att Medlearn har valt att tillämpa en kursstruktur där kurserna ligger efter varandra och följer kursens poängtal i antal kursveckor. Det är något som också uppskattas av eleverna. Det är dock en utmaning för eleverna att nå kursernas kunskapskraven på vissa av de korta kurserna. Det kan vara en orsak till att utbildningsanordnaren har ett jämförelsevis högt antal studieavbrott (15%). Vi återkommer till det längre fram i rapporten. Medlearn använder Its Learning som digital plattform. Genom Its Learning handhas all dokumentation om elevens lärande och eleverna kan följa sin kunskapsutveckling, provresultat, innehåll och mål med kursen samt vilka inlämningsuppgifter och prov som ingår i kursen. Vår bedömning är att lärplattformen fungerar mycket väl och eleverna ges ett bra verktyg för att planera och genomföra kurserna. Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) fungerar tillfredställande. Medlearn har centraliserat hanteringen av de APL platser, men lärarna på orterna informerar om innehållet och förbereder eleverna på det arbetsplatsförlagda lärandet. Tidigare fanns det kritik mot att utbildningsanordnaren inte kunde få fram tillräckligt många APL-platser, men vad vi kan notera så har detta förbättras. Vi kan dock se ett utvecklingsområde i att studie- och yrkesvägledaren kan delta mer aktivt i att vägleda eleverna om fördjupningarna på vård- och omsorgsprogrammet, så att inte alla elever väljer akutsjukvård (där antalet APL-platser också är begränsat). 82% av de anställda lärarna på Medlearn (på nationell nivå) är behöriga och har lärarlegitimation. Det är en förbättring sedan förra verksamhetsåret då endast 64% var behöriga. I den aktuella lärargruppen i Täby och i Upplands Väsby är tre av fem lärare behöriga. Den ena obehöriga läraren genomgår för närvarande yrkeslärarprogrammet och den andra har läst kurser i pedagogik, men saknar lärarbehörighet. Samtliga lärare är utbildade sjuksköterskor och har kunskaper och insikter om den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det vi dock saknar är en tydligare pedagogisk kompetens. Lärarkollegiet är dessutom sårbart, t.ex. vid sjukdom då antalet lärare är så få; i synnerhet på enheten i Täby där endast två lärare ansvarar för all utbildning. Den stora majoriteten av eleverna på de av Medlerns enheter som vi har utvärderat har annat modersmål än svenska. Flera är dessutom i behov av särskilt stöd. Det finns ingen specialpedagog anställd på någon av skolorna i Upplands Väsby eller i Täby. Men Medlearn har en särskild enhet med specialpedagogiskt stöd, kallad Iris, som har som uppgift att stödja lärarna att kunna hjälpa elever i behov av extra anpassningar. Vi fick dock inte intrycket att någon utvecklat samarbete förekom mellan de som kunde erbjuda specialpedagogiskt stöd och de befintliga lärarna på utbildningsprogrammet. Detta är enligt vår mening en väsentlig brist i verksamheten och vi är av den uppfattningen att personalen på Iris (alternativt att någon speciallärare/specialpedagog knyts direkt till verksamheten) på ett systematiskt sätt bör arbeta med att erbjuda elever i behov av extra anpassningar den hjälp de behöver. Vi noterar också ett det finns ett stort antal språksvaga elever. Medlearn saknar utbildning i svenska som andra språk, vilket skulle kunna vara ett bra komplement för dessa elever. Att 10 (21)
erbjuda eleverna att läsa orienteringskursen i yrkessvenska (50 poäng) är också en god idé enligt vår mening. I annat fall finns det en uppenbar risk att ett flertal elever inte hänger med i undervisningen. Det visar också antalet avbrott, vilket är generellt högre än hos andra jämförbara utbildningsanordnare. Vi är dock övertygade om att lärarna är mycket måna om att ge eleverna stöd att genomföra utbildningen, trots språkproblem eller andra omständigheter som gör det svårt för vissa elever att tillgodogöra sig utbildningen. Det är en hög andel studieavbrott på utbildningen (15%). Vi kan inte se någon egentlig analys om skälen till avbrott, mer än att antalet avbrott är högre för elever som läser på distans. Detta är vanligt även hos andra utbildningsanordnare. Medlearn tillämpar distansundervisning utan schemalagd undervisning (förutom obligatoriska moment). Antalet elever som läser på distans ökar (från 25% till 34%) och det kan vara en anledning till att antalet avbrott är tämligen högt. Vi anser att Medlearn bör analysera studieavbrotten och också säkerställa att eleverna som läser på distans har tillräckliga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Fler andra utbildningsanordnare har valt att inrätta flexundervisning, som komplement till distans, för att underlätta för elever som saknar reella förutsättningar att genomgå utbildningen helt på distans. Vi anser att Medlearn med fördel kan utreda vilken utbildningsform som bäst passar utifrån elevernas förkunskaper. Den fysiska studiemiljön på Medlearn i Upplands Väsby är utmärkt, med ljusa och funktionella klassrum samt ett eget pentry för lärare och elever. Eleverna önskade gärna mer köksutrustning i pentryt. Lokalerna i Täby är tillfredställande, men håller inte samma nivå som i Upplands Väsby. Det finns en studie- och yrkesvägledare anställd som ambulerar mellan de olika utbildningsorterna. Hennes roll är att vara den samlande länken för det vägledande arbetet. Hon är en idag i veckan på enheten i Upplands Väsby, men inte lika ofta på enheten i Täby. Vi skulle gärna se att SYV är mer synlig för eleverna på enheten i Täby. I Swecos enkätundersökning uppgav 31% av eleverna att de hade träffat en studie- och yrkesvägledare. Medlearn har ett fungerande system för att upprätta individuella studieplaner och samtliga elever har en individuell studieplan. I Swecos enkätundersökning uppgav dock 83% av eleverna att de hade en studieplan, vilket kan bero att eleverna inte förstått frågan. I studieplanen dokumenteras även kursmoment som valideras. Styrkor Utvärderingen visar att Medlearn har ett antal styrkor avseende kunskaper, utveckling och lärande: Det finns en närhet mellan lärare och elev och lärarna tar ett stort ansvar för att hjälpa eleverna att klara utbildningen. 11 (21)
Eleverna får tillgång till mycket lärarledd undervisningstid, inklusive tid för studieverkstad vid behov. Lärplattformen Its Learning används konsekvent för elevernas kunskapsutveckling och som ett medel för lärarna att lära av varandra och ha tillgång till aktuellt studiematerial. Den fysiska studiemiljön är utmärkt. Utvecklingsområden Utvärderingen visar att Medlearn har ett antal utvecklingsområden: Se över om det är möjligt att skapa flexundervisning som ett komplement till distans för de elever som inte har förutsättningar att nå kunskapskraven när de läser kurserna på distans. Se över schemat för studie- och yrkesvägledaren deltagande på skolorna för att synliggöra henne för eleverna på samtliga enheter. Utred/analysera skälen till elevernas höga avbrottsfrekvens. Fortsätt arbeta med att lärarna kompetensutvecklar sig till behörighet för de kurser de undervisar i. Se över huruvida undervisningsstrukturen med två hela dagar med undervisning (och en dag studieverkstad) är optimal eller om det vore bättre med undervisning under halva dagar, under flera dagar i veckan. 12 (21)
Rekommendationer Utvärderingen visar att Medlearn är i behov av förändring avseende: Elever som är i behov av särskilt stöd. Idag saknas ett utvecklat samarbete mellan enheten Iris, där det specialpedagogiska stödet finns, och lärarna på enheterna: Det är nödvändigt för att alla elever som är i behov av stöd, verkligen får det. Medlearn behöver också se över tillgången på språkstödjande åtgärder för det stora antalet elever med annat modersmål än svenska. Medlearn bör arbeta för att minska sårbarheten i det lilla lärarkollegiet. Idag är det få lärare som ansvarar för undervisningen, i synnerhet på enheten i Täby. Det vore önskvärt att det finns en tydlig plan för att hur utbildningsanordnaren kan undvika att undervisningsverksamheten drabbas vid sjukdom eller liknande. 13 (21)
Bedömning och betygsättning Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade. Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en formativ bedömningspraktik. Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt. För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Sammanfattande bedömning För att säkerställa en likvärdig bedömning har Medlearn på lärplattformen Its Learning utformat en bedömningsmatris för varje kurs. Bedömningsmatrisen är utformad enligt gällande lagstiftning på området. Eleven arbetar med examinationsuppgifter som är kopplade till kursmål och kunskapskrav i respektive kurs. Detta innebär att det är tydligt för eleven vilken del i kunskapskraven som eleven arbetar med för tillfället. På samma sätt är det tydligt för läraren vilken del i kunskapskraven som är aktuell, vilket säkerställer att läraren ger sin återkoppling till eleven utifrån kunskapskraven. Lärarens bedömningsunderlag och dokumentation sparas på elevens sida, vilken lärare och elev har tillgång till. När det är dags för betygssättning får läraren en helhetsbild över de bedömningar som gjorts under kursens gång, vilket underlättar arbetet med att registrera ett slutbetyg. Samtidigt säkerställer det att läraren gör sin bedömning gentemot kunskapskraven. Ansvarig lärare har individuella samtal med samtliga elever för genomgång av resultaten och motiverar det satta betyget samt 14 (21)
informerar den enskilde om hur den ska göra för att vidareutveckla sina kunskaper. Elever som inte har uppnått ett godkänt betyg ges möjlighet till prövning eller att söka om kursen. Både muntlig och skriftlig examination förekommer, men den skriftliga är vanligast tillsammans med särskilda inlämningsuppgifter. Vid kursslut gör ansvarig lärare en helhetsbedömning av elevens kunskaper. Vår bedömning är att bedömning och betygssättning i huvudsak utförs på ett korrekt och riktigt sätt, men vi är förvånade över de systematiska skillnaderna i de satta betygen mellan de utvärderade enheterna i Upplands Väsby och i Täby. Vi noterar också att det finns behov att följa upp bedömningen av elever som läser på distans. Detta diskuterar vi mer utförligt längre ner fram i rapporten. Lärarna diskuterar vid behov bedömningen av elevernas uppnådda kunskaper med varandra för att säkerställa en likvärdig bedömning. Bedömning och betygssättning av eleverna underlättas också av att det oftast är samma lärare som ansvarar för all undervisning som ges på kursen. Det förekommer också att lärarna sambedömer, vilket är en nödvändigt när två av lärarna inte är behöriga att sätta betyg. Medlearn deltar i Vårdnätet Vux där fokus ligger på att diskutera betyg och bedömning samt validering för en likvärdig utbildning. Medlearn har inga kurser där nationella prov förekommer. Medlearn har ett välfungerande arbete för att bedöma APL. Lärarkollegiet är i samtliga fall utbildade sjuksköterskor och är väl införstådda med APL och bedömning av APL. Lärarna på Medlearn är ute på elevens APL minst två gånger och diskuterar bedömning och betygssättning med den aktuella APL handledaren utifrån en särskild blankett som är framtagen av vårdnätet i Stockholm som ligger till grund för bedömning av APL. Det är studie- och yrkesvägledaren som i huvudsak arbetar med validering och prövning av elevernas tidigare kunskaper, med hjälp av aktuell lärare. Detta fungerar bra enligt vår uppfattning. Av 154 satta betyg på Medlearn i Upplands Väsby år 2016 uppnår 91% av eleverna betyget E eller högre: Betyg Andel A 2% B 12% C 21% D 28% E 28% F 9% 15 (21)
Av 153 satta betyg på Medlearn i Täby uppnår 82% betyget E eller högre: Betyg Andel A 22% B 18% C 20% D 12% E 10% F 18% Vi är konfunderande över skillnaderna mellan betygen på enheten i Upplands Väsby och i Täby. I Upplands Väsby får totalt 35% av eleverna betyget A-C, medan motsvarande andel på enheten i Täby är 60%. Andelen som får betyget F är 9% i Upplands Väsby och 18% i Täby. Vi har svårt att förstå betygsskillnaderna mellan orterna. Vad vi kan notera så har inte Medlean analyseras dessa betygsskillnader. Vi fick också intrycket att det finns ett behov av att följa upp bedömning och betygssättning för de elever som läser på distans för att säkerställa en likvärdighet i bedömningsprocessen mellan distans och dagkurs. De kurser som eleverna uppfattar som svåra att klara av, med mycket fakta att ta in på kort tid, är medicin 1 (100 poäng), vård- och omsorgsarbete 1 (100 poäng) samt psykologi (50 poäng). Medlearn uppvisar goda resultat avseende elevernas genomströmning på dessa kurser. Styrkor Utvärderingen visar att Medlearn har ett antal styrkor avseende bedömning och betygssättning: Examinationen är varierad med både muntlig och skriftlig examination samt inlämningsuppgifter. Bedömning av APL och validering av elevernas tidigare kunskaper fungerar på ett bra sätt. Bedömning och betygssättning underlättas av att den enskilda läraren oftast har all undervisning på en kurs och kan därmed få en bra bild av elevens kunskapsutveckling. Utvecklingsområden Utvärderingen visar att Medlearn har ett utvecklingsområde: Se över bedömning och betygssättning av elever som läser på distans för att säkerställa likvärdighet i bedömningsprocessen mellan distans och dagkurs. 16 (21)
Rekommendationer Utvärderingen visar att Medlearn är i behov av förändring avseende: Det finns behov av att följa upp betygssättningen och analysera de systematiska skillnaderna i elevernas erhållna betyg mellan enheterna i Upplands Väsby och i Täby för att säkerställa likvärdighet i bedömning och kravnivåer för olika betyg. 17 (21)
Styrning, ledning och kvalitetsarbete Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras, sammanställs och analyseras resultaten? Skapas en bild för hur förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12). Sammanfattande bedömning Medlearns systematiska kvalitetsarbete utgår ifrån de nationella styrdokumentens mål, samt utbildningsanordnarens lokala mål. Utbildningschefen ansvarar för personal, budget och det pedagogiska ansvaret för verksamheten. Kvalitetsarbetet tar sin utgångpunkt i att följa upp analysera planera genomföra och kommunicera uppdrag till lärare och elever, samt följa upp målen och utvärdera dem. I november varje år görs en årlig uppföljning och analys utifrån de nationella mål, krav och riktlinjer som finns i skolans styrdokument. Uppföljningen består av en elevenkät, kursenkäter, observationer från utbildningschef, underlag från elevintervjuer, information från elevråd och lärare, samt annan pedagogisk personal. Målen och aktiviteterna formuleras i skolans lokala arbetsplan för kommande år. Mål sätts också i samverkan med personal och elever i planen mot diskriminering och kränkande behandling utifrån vad som framkommit i uppföljningen/kartläggningen kring området. Efter varje avslutad kurs genomför eleverna en anonym kursenkät. Syftet med kursenkäterna är att läraren ska få konkret återkoppling kring sina undervisningsmetoder i syfte att utveckla dem. Alla elever får vid utbildningsstart en ansvarig lärare, som har ett övergripande ansvar för elevernas studier och utveckling. Utvecklingssamtal hålls minst två gånger under 18 (21)
utbildningens gång. Synpunkter från utvecklingssamtal dokumenteras i elevens individuella studieplan och vidarebefordras till berörda lärare. Eleverna har formellt inflytande över utbildningen genom elevråd, kursenkäter, mentorssamtal och intervjuer. Utbildningsanordnaren är också certifierad enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001. Det finns tid avsatt för arbetsplatsgemensamt lärande varje måndag då lärarna deltar i pedagogiskt utvecklingsarbete. Medlearn har en spännande digital lärarfortbildningstjänst Medlearn kollegium, som alla lärare i koncernen kan nyttja. Medlearn kollegium är ett verktyg och forum för utbildningschefer och lärare, där inspirationsmaterial kring pedagogik bl.a. filmer och texter om flipped classrom, John Hatties forskning, om återkoppling och pedagogisk planering, stödmaterial kring betyg och bedömning samt informationsmaterial om validering delas. Detta är ett gott exempel på strukturerad pedagogisk utveckling. Elever som har tidigare kunskaper inom ämnesområdet ges möjlighet att genomgå en valideringsprocess. I de fall kunskaperna valideras kan kurslängden förkortas för eleven. Vår bedömning är att valideringsprocessen fungerar bra. Vår samlade bedömning är att Medlearn har ett fungerande kvalitetsarbete, men det finns en potential att vidareutveckla det. Vi saknar en tydlig närvaro av utbildningschefen i utbildningssituationen. Idag är det oklart för eleverna vem som är ansvarig på skolan och vem som de ska vända sig till för att kunna påverka sin utbildning. Utbildningschefen skulle också behöva ta ett större ansvar för att driva det pedagogiska ledarskapet på enheterna. Lärarna har en hög autonomi, men det är enligt vår uppfattning önskvärt att det finns en tydligare pedagogisk uppföljning av undervisningens kvalitet. Vi ställer oss också frågande till varför varje enhet har sin egen arbetsplan istället för att utbildningsanordnaren väljer att ha en per ansvarig chef. Att de har egna arbetsplaner bidrar troligen till att de olika enheterna utvecklar egna särarter som inte ser till organisationens helhet. Det finns också skäl till att behålla egna arbetsplaner för att olika åtgärder kan skräddarsys för respektive enhet. Alltför små enheter är heller inte önskvärt, eftersom de blir riskerar att vara sårbara. Det har vi påpekat ovan, vad gäller det lilla lärarkollegiet. Slutligen noterar vi att utbildningschefen genomgår rektorsutbildningen. Rektorsutbildningen är ett bra verktyg att använda för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. 19 (21)
Styrkor Utvärderingen visar att Medlearn har ett antal styrkor avseende styrning, ledning och kvalitetsarbete: Medlearn har ett bra kvalitetsarbete med relevanta åtgärder och uppföljningsmoment för att utbildningarna ska hålla hög kvalitet. Medlearn kollegium är ett intressant koncept som andra utbildningsanordnare med fördel kan använda som ett gott exempel på en digital kompetensutvecklingstjänst. Vi ser en styrka i att Medlearn tar in intressanta externa föreläsare som inspiratörer för den pedagogiska utvecklingen. Utvecklingsområden Utvärderingen har visat att Medlearn har ett antal utvecklingsområden: Medlearn behöver tydliggöra och synliggöra det pedagogiska ledarskapet. Medlearn bör vidareutveckla elevinflytandet, genom att arbeta med ökad synlighet av utbildningschef och ett fungerande klassråd. Medlearn bör se över organisationsstrukturen med små utbildningsenheter så att den främjar likvärdighet och kvalitetsutveckling. 20 (21)
Sammanfattande intryck Under två dagar (20-21/4 2016) genomfördes ett platsbesök på Medlearn i Upplands Väsby och i Täby där vi genomförde strukturerade gruppintervjuer samt deltagande observation av ett urval lektioner. Vi har också tagit del av den dokumentation som utbildningsanordnaren skickat till oss inför platsbesöket. Vårt samlade intryck är att verksamheten fungerar tillfredställande, men det finns utvecklingspotential. Det finns positiva exempel som är värda att lyfta fram: närhet mellan elev och lärare, mycket lärarledd undervisning (på dagkurserna), fina och funktionella lokaler i Upplands Väsby, Medlearn kollegium som en arena för pedagogisk utveckling och en mycket väl fungerade lärplattform: Its learning. Vi noterar också ett flertal utvecklingsområden. Bland annat anser vi att Medlearn bör analysera elevernas studieavbrott, tydliggöra och synliggöra det pedagogiska ledarskapet, säkerställa bedömning och betygssättning för elever som läser på distans, vidareutveckla elevinflytandet, se över utbildningsstrukturen för distansundervisningen för elever med svaga förkunskaper samt att säkerställa att eleverna möter behöriga lärare i undervisningen. Är ett utvecklingsområde av mer allvarlig karaktär blir den föremål för en rekommendation. I vår bedömning finns det tre områden där Medlearn är i behov av förändring: (1) att utreda betygsskillnader mellan enheten i Upplands Väsby och i Täby. Det behöver bringas klarhet i varför dessa skillnader har uppstått. (2) Förbättra integrationen mellan Iris och utbildningsenheterna för att säkerställa elevernas behov av särskilt stöd. (3) Att arbeta för att minska sårbarheten i det lilla lärarkollegiet. Det är enligt vår mening önskvärt att utbildningsledningen reflekterar över dessa rekommendationer samt föreslår möjliga åtgärdsförslag som svarar mot rekommendationerna. Det är eftersträvansvärt att denna rapport kommuniceras med de berörda så de får en återkoppling på det stora engagemang de lagt ner på utvärderingen. 21 (21)