Vad influerar Guldpriset? En studie om Råvarors influens

Lund School of Economics Bachelor Essay in Finance Vad influerar Guldpriset? En studie om Råvarors influens Abstrakt Denna studie är baserad på att förstå om det finns en influens från andra ädelmetaller, industrimetaller och vätskor på variationen i guldpriset. Studien ger ytterligare ett alternativ på forskning om vad som influerar guldpriset och tordes vara unik. Regressionsanalys används för att se om några av metallerna eller vätskorna kan förklara något av variationen på guldpriset. Av samtliga testade, visade några industrimetaller mest signifikans, och därmed tordes vara de enda som kan förklara en del av variationerna på guldpriset. Ytterligare forskning på området krävs för att definitivt kunna dra en mer korrekt slutsats, men studien innehåller ändå väldigt viktiga resultat. Författare: Nicklas Svensson(851202) Handledare: Birger Nilsson

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1Bakgrund...1 1.2 Ändamål...1 1.3 Bidrag...1 1.4 Begränsningar...1 2 Tidigare forskning... 2 2.1 Forskning av ej akademisk karaktär...2 2.1.1 Historia och allmänt...2 2.1.2 Inflation och dollarn...3 2.1.3 Deflation...6 2.2 Akademisk forskning...7 2.2.1 Influens av råvarors utdelning på guldpriset...7 2.2.2 APGARCH modellen...8 3 Investerares val... 10 3.1 Handelsinstrument för guld... 10 3.2 De två mest vanliga handelsinstrument... 11 3.2.1 Futures... 11 3.2.2 Exchange Traded Funds... 13 3.2.3 Skillnaden i hävstångseffekt: Guld ETF och Guld Futures... 14 4 Hypoteser... 15 5 Metod... 17 5.1 Översikt... 17 5.1.1 Regressionsanalys... 17 5.1.1.2 Regressionsförståelse... 17 5.1.2 Samtliga oberoende variabler... 18 5.1.3 Risker med regressionsanalys... 19 5.2 Uppställning av regressioner... 19 5.2.1 Guld mot guld(hypotes 1)... 19 5.2.2 Vätskor(Hypotes 2)... 20 5.2.3 Ädelmetaller(Hypotes 2)... 20 5.2.4 Industrimetaller(Hypotes 3)... 20 5.2.5 Notis till samtliga regressioner... 20

6 Data... 21 6.1 Översikt... 21 6.2 Observationer och förklaring till data... 21 6.2.1 Borttagna observationer... 21 6.2.2 Icke-stationär data... 22 6.3 Data för samtliga... 23 6.3.1 Vätskor... 23 6.3.2 Ädelmetaller... 24 6.3.3 Industrimetaller... 25 7 Resultat... 26 7.1 Guldets influens på guldet... 26 7.2 Vätskor... 27 7.2.1 Brentolja... 27 7.2.2 Crudeolja... 28 7.3 Ädelmetaller... 28 7.3.1 Silver... 28 7.3.2 Platina... 29 7.3.3 Palladium... 29 7.3.4 Multipel regression... 29 7.4 Industrimetaller... 30 7.4.1 Aluminium... 30 7.4.2 Koppar... 30 7.4.3 Nickel... 31 7.4.4 Zink... 31 7.4.5 Stål... 32 7.4.6 Multipla regressioner... 33 7.4.6.1 Koppar och Nickel... 33 7.4.6.2 Koppar och Zink... 33 7.4.6.3 Nickel och Zink... 34 8 Analys och diskussion... 35 8.1 Guldets influens på guldet... 35 8.2 Vätskor... 35 8.3 Ädelmetaller... 36 8.4 Industrimetaller... 36

8.4.1 Industrimetallers multipla regressioner... 37 8.5 Diskussion och jämförelser... 38 9 Slutsats... 39 10 Förslag till fortsatt forskning... 40 11 Referenser... 41 12 Appendix... 43 12.1 Appendix A(Standardiserat futureskontrakt)... 43 12.2 Appendix B(Vätskor)... 45 12.3 Appendix C(Ädelmetaller)... 57 12.4 Appendix D(Industrimetaller)... 67

1 Introduktion 1.1 Bakgrund Efter finanskrisen hösten 2008 har guldpriset haft en mirakulös prisutveckling. Om man studerar prisutvecklingen, från då till nu, kan man se att guldet har minskat i värde marginellt några fåtal gånger för att sedan återigen stiga. I kapitel 4 nämner jag att det verkar finnas ett visuellt samband mellan guldprisutvecklingen och prisutvecklingen för andra metaller och vätskor. Vid studier av detta visuella samband fick jag idén till min forskning. Kan det möjligtvis vara så att andra metaller och vätskor influerar guldpriset, eller är sambandet enbart visuellt? Jag testar med hjälp av regressionsanalys om de olika metallerna och vätskorna, presenterade under 5.1.2, har någon förklaring till guldprisets variation. Om det visar sig att ett samband existerar skulle investerare kunna använda sig av denna information för att bättre kunna förutse framtida rörelser i guldpriset. 1.2 Ändmål Ändamålet med denna uppsats är att bättre förstå om andra metaller och vätskor verkligen kan förklara variationerna i guldpriset. Men även att ge investerare en bild över om hur de bör förhålla sig till att investera i guld om andra metaller och vätskor går upp eller ner. 1.3 Bidrag Det finns mycket tidigare forskning på vad som kan tänkas influera guldpriset. Under kapitel 2 i uppsatsen tas upp forskning gjord av banker och även tidigare akademisk forskning. Ju mer jag sökte efter forskning på området, desto mer fann jag. Dock verkar det vara väldigt lite akademisk forskning som gjorts på området. Istället verkar det mesta av forskningen komma från banker och olika institutioner. Min egen forskning tordes vara unik, så mitt bidrag till det finansiella samhället blir ett bevis för eller emot, att andra metaller och vätskor influerar guldpriset. 1.4 Begränsningar Mina begränsningar är till Europa och USA. Guldpriset jag tittar på är det som handlas i New York, även om det finns andra guldmarknader i världen. Mina metaller som kan tänkas influera guldpriset handlas i New York och London. Ädelmetaller handlas i New York och industrimetaller handlas i London. Då det gäller mina vätskor, dvs. brentolja och crudeolja, så handlas brentoljan på LME i London, men har leveranspunkt på Shetlandsöarna. Crudeolja handlas i New York, men har leverans punkt i Oklahoma, USA. Data till regressionerna sträcker sig från 2009-01-02 till 2010-12-31, vilket betyder att mina tester begränsas till denna period. 1

Kapitel 2 Tidigare forskning "Gold is money, everything else is credit." - J.P. Morgan, 1912 Anledningen till detta kapitel i uppsatsen är att få läsaren att förstå hur mycket forskning som gjorts inom ämnet: vilka faktorer som influerar guldpriset. På de följande sidorna kommer jag först presentera lite kort om historien och hur den nu ser ut att kanske upprepas. Sedan går jag in på att förklara tre stora faktorer som influerar guldpriset. Dessa tre faktorer är valda efter vad som mest har kommenterats i studier och artiklar. Sist men inte minst kommer tidigare akademisk forskning om guldpriset. Akademisk forskning fann jag med hjälp av Handelshögskolan i Stockholm. 2.1 Forskning av ej akademisk karaktär 2.1.1 Historia och allmänt Här nedan i figur 1, kan vi se en graf hämtad från studien Gold as a hedge against the US dollar, som visar guldpriset från början av 1970-talet till början av 2000-talet 1. Figur 1 I studien Short-run and Long-run Determinants of the Price of Gold, så diskutera Eric J Lavin och Robert E Wright att guldpriset på kort sikt bestäms av utbud och efterfrågan. Enligt Eric och Robert så är det på kort sikt endast politiska och finansiella chocker som kan rubba priset på guld 2. På lång sikt diskuteras att influensen kan komma från inflation och förändrade marginalkostnader 3. Om vi fortsätter på marginalkostnaden, och då höga sådana, så är det något den producerande guldindustrin, dvs. gruvindustrin får dras. Om det råder fullständig konkurrens på guldmarknaden, så kommer priset på lång sikt att ställa in sig efter marginalkostnaden 4. Detta kan i sin tur leda till att priset på guldet ökar för att bibehålla nuvarande produktion 5. 1 Forrest Capie, Terrence C Mills, Geoffrey Wood. Gold as a Hedge against the US dollar, World Gold Council September 2004. S.13. 2 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June 2006. S26, st.1 3 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June 2006. S24, st.6 4 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June 2006. S25, st.2 5 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, 2010. S.6, st.1 2

I Studien: In Gold we trust, skriver dess författare Ronald-Peter Stöferle att i dagens läge då guld apprecierar och valutor deprecierar driver detta upp efterfrågan på guldet 6. Om vi går tillbaka till 1970-talet då guldpriset hade stora positiva förändringar på kort tid. År 1971 steg guldpriset med nästan 20 procent och året efter nästan 50 procent. Året 1974 hade guldpriset stiget hela 80 procent. I figur 2 här under från Ronalds studie kan vi se vad som hände i början av 1970 talet. Figur 2 Vi ser i figuren tre olika typer av staplar: penningmängd, inflation och guldpriset. Enligt Ronald skulle vi i dagens läge kunna stå inför samma typ av staplar. Mellan åren 1961 till 1972 sålde bankerna stora mängder guld. Denna typ av scenario kan vi se lite av i dagens marknad, då man blankar guld i stora mängder. Andra faktorer som att investerare vill bli utsatta för mindre risk och ökad penningmängd från centralbanker kan leda till att vi på 2000 talet återigen kan få en ny massiv ökning av guldpriset 7. Om vi skulle sätta händelserna i början av 1970 talet i relation till idag så skulle priset ligga på cirka 6000 dollar per ounce 8. 2.1.2 Inflation och dollarn Kenneth Rogoff som en gång i tiden jobbade som chefsekonom på internationella valutafonden säger i ett uttalande att den amerikanska centralbanken bör sikta på inflationsmål på cirka 6 procent. Detta skulle enligt honom kunna förbättra problemen Amerika står inför idag 9. Även chefsekonomen Olivier Blanchard vid den internationella valutafonden rekommenderade att amerikanska centralbanken bör höja sina förväntningar till åtminstone 4 procents inflation per år, vilket då överensstämmer med hans föregångares åsikter. Några som även överensstämmer med denna tanke är ekonomerna på UBS i sin rapport Gold the ultimate currency 10. Med tanke på att inflationen är ett hett ämne skall vi nu undersöka om den influerar guldpriset. Då jag söker efter forskning på området, finner jag en studie gjord av fyra ekonomer som jobbar vid investmentbanken UBS 11. 6 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.4, st.4 7 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.6, st.1 8 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.6, st.1 9 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.12, st.3 10 Anders Höfert, Dirk Faltin,Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s.15, 11 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010 3

Det finns alltid två faktorer som influerar priset på guld; penninginflation och guldinflation. Om vi nu mäter priset på guld i dollar så betyder det att om dollarn apprecierar så kommer det medföra att guldet blir dyrare. Notera här dock att guldets värde i sig inte har påverkats, alltså guldets köpkraft har inte influerats 12. Om vi då tittar närmare på just inflationen på guldet i sig, alltså guldinflationen, beror det på hur mycket som bryts varje år. På jordklotet finns idag en bestämd mängd av fysiskt guld. Tills någon kommer på att tillverka guldet på något annat sätt, inte troligt, så finns det en viss siffra för hur mycket ounce 13 guld som vår planet har att tillgå. Detta är anledningen till att guldet är väldigt användbart som valuta 14. Varför jag valde denna forskningsstudie är inte bara för att den är välskriven och lättläst, utan även för att de gör ett ekonometriskt test på sin tes. Tesen gör i anspråk att mängden guld och således mängden pengar, alltså då dollarn, influerar guldpriset 15. Deras ekvation ser ut enligt följande: Ekvation 1 Förklaring av variabler: Den sista variabeln behöver förtydligas. Detta är den faktor som tar hänsyn till den ökade marginalkostnaden som uppstår då en gruva är tömd på guld, eller med andra ord barskrapad 16. Marginalkostnaden är i detta fall den kostnaden som uppstår då man bryter ytterligare en enhet guld. Om vi då tänker rent logiskt borde det vara så att för varje enhet som bryts borde marginalkostnaden vara högre, med tanke på att guldet minskar successivt i gruvan. Tänk så, att du lägger lika mycket timmar nere i gruvan men med tidens gång kommer du upp med mindre kvantitet. Detta innebär ökad marginalkostnad, vilket i sin tur leder till ökat guldpris och det är därför faktorn adderas på i ekvation 1 ovan 17. För att man skall kunna använda ekvation 1 för att prissätta guldet olika år, måste man konstruera ett prisindex. Nationalekonomerna på UBS gör detta genom att sätta guldpriset 1967 som basår och sätter sedan guldpriserna från 1968-2009 i relation till 1967 18. 12 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 14, st.5 13 1 ounce= cirka 28 gram 14 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 15, st.1 15 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 14, st.5 16 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.3 17 Robert H Frank, Microeconomics and Behavior, McGraw-Hill Companies New York, s. 329-330. 18 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.3 4

De som utfört studien skriver att modellen är inte till för att gissa morgondagens guldpris, utan för att ge en bild av om guldet är över eller undervärderat i förhållande till dollarn. Vi kan då dra slutsatsen att i och med analysen är signifikant så influeras guldpriset av dollar mängden, alltså inflation och total mängd guld, alltså guldinflation. Dock ett varnings tecken här. Enligt deras modell skulle guldpriset i juni 2010 varit ungefär 800 dollar per ounce, vilket då inte stämmer med verkligheten. I figur 3 här under ser vi resultatet av ekvation 1. Den blåa kurvan är den som representerar det verkliga guldpriset och den gula linjen representerar det guldpriset enligt ekvation 1 19. Figur 3 Dock bör detta resultatet ifrågasättas. I studien Short-run and Long-run Determinants of the Price of Gold, skriven av Eric J Levin och Robert E Wright, så visar de att priset på guld verkar vara högre i perioder med hög inflation. Då finns alltså det sambandet som diskuterats ovan. Men om vi studerar figur 4, en graf av Eric och Robert där vi ser guldpriset som blå kurva och amerikansk inflation som Röd kurva, kan vi se att ovan tes inte håller mellan åren 1986-1989 och mellan 2002-2005 20. 19 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.4 20 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of Gold, World Gold Council 2006. S.31 5

Figur 4 2.1.3 Deflation Om nu deflation uppstår, skriver Ronald-Peter Stöferle i sin studie; In Gold we Trust, att kreditvärdering av företag och länder sänks, och förtroendet för pengar försvinner. Man kan säga att samhället ger upp pengar av papper och börjar förlita sig till råvaror som guld 21. Vi kan i tabell 1 se hur människor valde att placera sina tillgångar i Amerika vid olika tillfällen av deflation i historien 22. Tabell 1 I studien In Gold we trust, kan man läsa att under deflation är guld fördelaktigt. Detta härstammar från att för papperspengar i en deflation finns inget värde 23. Guldet är däremot lättforslat, det är ett bra diversifikationsverktyg, det kan handlas vart än i världen och det är associerat med hög kvalitet. Därför handlas guldet även i hög frekvens i deflation 24. Då tordes det vara så att om nu då efterfrågan på guldet stiger, så bör priset öka, om inte något sker på utbudssidan. Man skulle då kunna påstå med hjälp av studien Short-run and Long-run Determinants of the Gold Price, så influeras guldpriset av deflation, i och med att efterfrågesidan påverkas 25. 21 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.13, st.3 22 Roy Jastram, The Golden constant and Silver, The restless metal, Erste Group 23 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.13, st.3 24 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, 2010. s.12, st.1 25 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June 2006. s.24, st.4 6

2.2 Akademisk forskning 2.2.1 Influens av råvarors utdelning på guldpriset I Studien Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, så försöker de fyra forskarna; Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski att utreda om de snabba ökade investeringarna har skapat en prisbubbla på guldet. Man börjar med att försöka ta fram råvarornas monetära dividend, alltså dess monetära utdelning. Detta sker genom funktion 1: Funktion 1 i formeln är priset på råvaran vid tidpunkten t., är det som brukar kallas för net convenience yield rate och står för vinsten av att ha råvaran fysiskt minus de kostnader som kommer till för förvaring 26. Den sista termen, är kvoten, där 250 är andelen handelsdagar på ett år 27. Den dividend de sedan fick fram ur funktion 1, skulle användas till att göra en regression. Regression 1, är den som används för att söka svar på om det fanns ett samband mellan guldpriset och råvarors dividend. Regression 1 såg ut enligt följande: Regression 1 Anledningen till att man har logaritmerat den beroende- och oberoende variabeln är för att reducera påverkan av extremvärden 28. Man kör regressionen med den vanligaste typen av estimat, dvs. Ordinary least squares, förkortas OLS 29. Regression 1. s resultat för den nominella och det reala data presenteras här nedan 30. Resultat för nominell data 5,7421 0,6082 0,6135 Resultat för reala data 5,7795 0,7610 0,5429 Som vi kan se ovan finner forskarna bevis för att det logaritmerat dividend för råvaror förklarar mer än hälften av variationen i det logaritmerat guldpriset. Om vi tittar ännu närmare på värdena kan vi se att under nominell data, om nu dividend på råvaror ökar med 1 procent så kommer guldpriset gå upp med 0,61 procent. Liknande gäller för de reala data, om dividend på råvaror ökar 1 procent så ökar guldpriset med 0,76 procent 31. 26 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars 28 2011 University of Munster. s.3 27 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars 28 2011 University of Munster. s.5 28 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars 28 2011 University of Munster. s.5 29 Damodar N. Gujarati, Essential of Econometrics, Library of Congress 2006. s.146-148 30 30 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars 28 2011 University of Munster. s.24 31 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars 28 2011 University of Munster. s.10 7

2.2.2 APGARCH modellen I studien APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, försöker, Edel Tully och Brian M Lucey vid University of Dublin, finna svar på om modellen APGARCH är ett bra verktyg för att undersöka vad som influerar guldpriset. I studien kollar man på två kristidpunkter i historien, 1987 och 2001. Man undersöker då guldpriset i pengar och på futures 32. Om vi börjar med att titta på modellen APGARCH. Denna modell är en påbyggnad från modellen GARCH, som i sin tur är en vidare byggning från modellen ARCH. Finansiella tidserier består oftast av volatilitets klustering, dvs. olika chocker har en tendens att följa med in i andra perioder. I det fallet uppstår problem med heteroskedasticitet. Detta problem förklaras bättre under 5.1.4. ARCH-modellen ser heteroskedasticitet på ett helt nytt sätt. Modellen framför att variansen av fel termen, dvs. variansen av residualerna, beror på kvadrerade feltermer från föregående perioder. ARCH- modellen kan skrivas enligt funktion 2 33 : År 1986 kom en ny variant på ARCH modellen, som kallas GARCH modellen. Denna modell är intressant på grund av att i sin uträkning, tar denna även med själva variansen på feltermen, laggad en period. GARCH modellen kan skrivas enligt funktion 3 34 : Enligt Madhusudan Karmakar så har de båda modellerna blivit mer och mer vanliga för att behandla modeller med heteroskedasticitet. Dessa modeller ger oss volatilitets mått som kan användas för att prissätta olika derivat, att göra riskanalys och att välja värdepappersportfölj 35. Den asymmetriska power GARCH modellen som används i studien är funktion 4 36 : Funktion 2 Funktion 3 Funktion 4 Alpha är parametern för ARCH och Beta är parametern för GARCH. Däremot finns nu en ny parameter med i formeln som måste förklaras. Parametern: är den som mäter den så kallade leverage effekten. Den visar hur variansen asymmetriskt svarar mot negativa kontra positiva finansiella chocker. Den asymmetriska effekten gör så att positiva och negativa chocker behandlas 32 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin 33 Marno Verbeek, A Guide to Modern Econometrics, Library of Congress 2009. s.312 34 Marno Verbeek, A Guide to Modern Econometrics, Library of Congress 2009. s.313 35 Madhusudan Karmakar, Heteroskedastic Behaviour of the Indian stock market: evidence and explanation, Journal of the Academy of Business and Economics, January 2003. 36 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s. 14 8

olika 37. Parametern är FTSE: s marknads avkastningar, angivna i pengar. Parametern är avkastningen på dollarns växelkurs och den sista representerar avkastningen på oljan 38. Vad man sedan gör under resultatet är att man testar olika varianter av GARCH och ARCH modeller för att se vilken som ger bäst passform för data. I min studie kommer jag bara presentera deras resultat för APGARCH modellen, pågrund av att denna gav det bästa resultatet gällande deras data 39. I tabell 2 redovisas resultatet för asymmetriska power GARCH modellen. Tabell 2 Kan börja med att säga att p-värdena är det som presenteras i parenteserna. Alla parametrar i den asymmetriska power GARCH modellen är inte signifikanta i samtliga. Vi kan se att power termen var som störst då de estimerade krispunkten 1987 och den var som lägst vid krispunkten 2001. Den asymmetriska termen är positiv i samtliga, dock bara signifikant under krispunkten 2001 och med det kan vi dra slutsatsen att vid krispunkten 1987 saknade data asymmetri 40. Slutsatsen blir att modellen APGARCH verkar vara en bra modell för att undersöka de tre variablerna 41. 37 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.12 38 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.14 39 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.20-21 40 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.16-17 41 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.21 9

3. Investerarnas val Kapitel 3 kommer kort att handla om vilka handelsinstrument man som investerare väljer mellan då man ger sig in på guldmarknaden. Detta är viktigt att förklara med tanke på att investerare påverkar utbudssidan och efterfrågesidan vid prissättning av guldet och då är det viktigt att se på vilket sätt man som investerare inverkar på priset. Valen i kapitel 3 baseras helt och hållet på min intervju med Filip Petersson som är Commodity Strategist på SEB Merchant Banking vid Kungsträdgården i Stockholm. 3.1 Handelsinstrument för guld På dagens marknad måste man som investerare bestämma sig för vad man vill uppnå med sin guldinvestering. Jag går in på World Gold Council och finner där under investment, en liten kortfattad summering av vilka handelsinstrument som finns tillgängliga för den eller de som vill ge sig in på guldmarknaden 42. Mynt och guldtackor. Investerare kan välja mellan flera olika typer av guldmynt. Varje land har olika mynt som har tillverkats av det landets centralbank. Då det gäller guldtackor, är det framförallt den mindre typen som investerare väljer att inkassera. En liten guldtacka är den som väger under 1000 gram 43. Exchange Traded Funds (ETF: S). Detta är en form av handelsinstrument som handlas på en marknad 44.ETF: er diskuteras mer ingående under 3.2.2. Futures. Detta är ett handelsinstrument där man har ett underliggande kontrakt. Futures kontrakt är ett avtal om att leverera eller få en leverans av någon vara, till ett förutbestämt pris vid ett specificerat datum. Futures studeras djupare under 3.2.1. Optioner. Ett optionskontrakt ger dig som innehavare rätten att köpa eller sälja en viss kvantitet vid ett specificerat datum till ett förutbestämt pris. För att erhålla denna rätt måste man betala en premie 45. Warranter. Detta handelsinstrument ger innehavare rätt att köpa guld till ett bestämt pris, till ett bestämt datum i framtiden. För att erhålla denna rätt måste man som köpare betala en premie 46. Guldkonton(översättningen kan diskuteras). Banker som säljer guld ger i dagens läge investerare två olika möjligheter till att äga fysiskt guld. Det första är ett så kallat Allocated konto som innebär att du äger en tacka eller några mynt som har din signatur på sig. Detta ger ju fördelen att du som investerare har alla rättigheter till guldet du äger. Det andra kontot kallas Unallocated. I detta fall har du som investerare ingen signatur på det guldet som tillhör dig. Detta ger banken rättighet att låna ut ditt guld, och i gengäld slipper du betala hyra för guldet, som du får göra vid Allocated konto. För mindre investerare finns det andra typer av konton. Det finns så kallade Gold Pool konton, där man som investerare kan köpa väldigt lite guld 47. 42 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/ 43 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/coins_and_small_bars/ 44 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/exchange_traded_funds/ 45 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/futures_and_options/ 46 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/warrants/ 47 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/gold_accounts/ 10

Gold Accumulation Plans. Detta fungerar ungefär som ett vanligt bankkonto. Det fungerar så att man varje månad sätter in pengar på ett konto. För denna summa köps det då guld. När som helst under tiden kan man avbryta och då få guld antingen i fysisk bemärkelse, eller i form av pengar 48. Guldaktier. Detta fungerar som ett substitut till att äga guld i fysisk bemärkelse. Aktiernas värde korrelerar helt och hållet med guldpriset 49. Guldcertifikat. Ett guldcertifikat fungerar ungefär som ett kvitto på att du äger guld. Banker utfärdar dessa certifikat som ger dig möjlighet att äga guld utan att ha det hemma 50. Guldfonder. Detta fungerar så att du investerar pengar i en fond och då har fondförvaltaren investerat dina pengar i guld. Något som bör noteras är att det förmodligen inte finns rena guldfonder. Fonderna investerar i allt från guld till andra mineraler. Detta gör att guldfonden blir mer volatil 51. Strukturerade produkter. I detta fall obligationer och så kallade forwards. Forwards är ett form av kontrakt som ingås mellan två parter om att i framtiden köpa en viss mängd guld, till ett visst pris. Detta är väldigt likt en futurer, dock finns vissa skillnader. Exempel är att futurers handlas på en börs, forwards är mer en over the counter 52 marknad. Ett annat exempel är att forwards ej går att sälja till tredje part, till skillnad från futures. De som handlar med forwards är framförallt stora investerare, som banker och institutioner 53. 3.2 De två mest vanliga handelsinstrument Så då har jag gått igenom de vanligaste sätten att handla med guld. Vad jag nu tänker göra är att mer ingående förklara futures- och ETF marknaden. Anledningen till detta är att under min intervju med Filip Petersson så berättade han att dessa två är de mest vanligaste handelsinstrumenten för guld. 3.2.1 Futures Som innan förklarat är futureskontrakt en överenskommelse att i framtiden köpa eller sälja en vara vid ett specificerat datum, till ett specificerat pris. Futures handlas normalt på en börs, där man har så kallad standardiserade kontrakt som ligger färdiga. Börsen ger båda parter säkerhet genom att den garanterar att den andre uppfyller kontraktet 54. Då futureskontraktet skapas av börsen så måste vissa ting vara specificerade. Saker som när, hur, var och till vilket pris är givna punkter i ett i futureskontrakt. Om vi just tittar närmare på hur och var, så brukar det vara den personen som säljer varan, alltså den som går kort i kontraktet, som väljer hur och var leveransen av varan skall ske. Normalt brukar då börsen lägga upp olika alternativ gällande hur och var och sedan väljer personen som gått kort mellan dessa olika alternativ. 48 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/gold_accumulation_plans/ 49 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/mining_stocks/ 50 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/certificates/ 51 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/gold_orientated_funds/ 52 http://www.investopedia.com/terms/o/otc.asp 53 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/structured_products/ 54 John C. Hull, Options, Futures and other Derivatives, Seventh Edition, Library of congress 2009, s.6 11

En annan given punkt i kontraktet är såklart storleken på leveransen. Handlar det om kilo, ton eller kanske bara så lite som gram. Det är väldigt viktigt att börsen som har ansvar för kontraktet sätter rätt mängd. Om börsen sätter för högt eller för lågt kanske ingen handel av just detta kontrakt kommer ske. Den rätta mängden på leveransen sätts efter vilka typer av investerare som skall göra affärer. På vissa börser har man infört så kallade mini contracts. Som man hör på namnet omfattar dessa kontrakt mindre mängd av varan och meningen med detta är att locka till sig investerare med mindre kapital 55. Den största börsen för guldfutures är den i New York. Börsen har namnet: New York Mercantile Exchange COMEX Division, men efter en sammanslagning med Chicago Mercantile Exchange så handlas samtliga på CME Globex 56. Om vi då tittar lite på hur det ser ut då man handlar futures på CME. Här nedan finns tabell 3, som är hämtad från CMEgroup.com och visar handeln av guldfutures. Month Charts Last Change Prior Settle Open High Low Volume Apr 2011 1463.0-4.4 1467.4 1461.8 1463.8 1454.5 57 May 2011 1463.6-4.0 1467.6 1461.4 1465.1 1455.3 265 Jun 2011 1462.8-5.3 1468.1 1465.2 1465.8 1454.7 34,293 Hi / Lo Limit No Limit No Limit No Limit Updated 5:51:20 AM CST 4/12/2011 5:36:36 AM CST 4/12/2011 5:55:53 AM CST 4/12/2011 Tabell 3 Om vi betraktar tabell 3 ovan från vänster så kan vi se kontraktets månad och år. I nästa kolumn har vi Charts, som är till för att kunna visa futurespriset grafiskt. Nästa kolumn, som heter Last, indikerar kostnaden för det senaste kontraktet som gick igenom. Kolumnen efter, Change, visar prisskillnaden mellan gårdagens sista avslut och dagens senaste avslut. Change, visar skillnaden mellan kolumnerna Last och Prior Settle, där då Prior Settle visar vilket pris sista avslutet igår hade. Nästa kolumn, Open, är vilket pris det första avslutade kontraktet hade idag. De två nästkommande kolumnerna High, resp. Low ger oss det högsta resp. det lägsta priset för avslutande kontrakt idag. Volume, på svenska: volymen, är hur många gånger kontraktet har handlats under dagen. Den näst sista kolumnen är om priset har en limit. CME group kan sätta in beloppsgränser för var ett kontrakt får kosta. I vårt fall finns ingen limit 57. För vidare studier av vilket kontrakt som gäller för ovan avslut, så finns det under Appendix A bifogat ett underliggande kontrakt. En viktig faktor då priset på guldfutures sätts, är framtida händelser. Här räknas alla möjliga kostnader in. Med tanke på att man aldrig kan förutse framtiden, är priset på guldfutures oftast högre än spotpriset 58. 55 John C. Hull, Options, Futures and other Derivatives, Seventh Edition, Library of congress 2009, s.23-25 56 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/futures_and_options/ 57 http://www.cmegroup.com/trading/about-quotes.html 58 http://www.gold.org/investment/why_how_and_where/how_to_invest/futures_and_options/ 12

3.2.2 Exchange Traded Funds En ETF är en form av börshandlande fond som har en underliggande tillgång. Det kan röra sig om aktier, index eller råvaror 59. Då en guld ETF öppnas kommer förvaltarna att köpa in stora mängder guld. Det behöver dock inte vara fysiskt. Man kan även investera pengarna i penningmarknadsinstrument och skaffa sig exponeringen genom futuresmarknaden. Sedan lägger förvaltarna guldet i en Korg, där korgen fungerar som en bas till ETF: er. Sedan utfärdar man aktier på denna korg, där en viss mängd aktier är en ETF fond. Så varje fondandel innehåller ett visst antal aktier. Meningen är då att dessa aktier skall följa priset på guldet så att ETF: n ökar i värde 60. Då du sätter in pengar i en ETF, så kommer du äga en viss summa av det totala antalet aktier 61. En ETF är väldigt lik en vanlig aktiefond, dock finns det vissa skillnader. En viktig skillnad är att en ETF prissätts under hela handelsdagen. Aktiefonder prissätts istället vid slutet av varje handelsdag. En annan viktig skillnad är att en ETF kan handlas likadant som en aktie. Den kan handlas kort, dvs. om man nu tror på nedgång i underliggande tillgång. Man kan även köpa ETF: n på margin 62. Margin innebär att man betalar bara för en del av sitt totala köp, vilket då är en form av hävstångseffekt 63. Med margin lånar man pengar av en mäklare, detta lån kostar i form av ränta 64. ETF fonder låter en investerare att delta på guldmarknaden utan att äga guldet på fysiskväg. Då fler och fler investerare har börjat använda sig av diversifikation i sina portföljer, så har guld ETF: er blivit en succé. Utbudet på ETF: er är rätt stort. De utvecklades först i USA i början av 90-talet och idag handlas cirka 810 EFT: er på de amerikanska börserna 65. De flesta guld ETF: er tillåter dig som investerare att köpa väldigt lite guld. Det är en av orsakerna till att ETF: erna har blivit så populära, pågrund av att man som investerare inte alltid har råd att köpa så stora mängder 66. De mest populära ETF: erna i världen idag är 67 : - SPDR Gold Trust. Detta var den första guld ETF: n som öppnade och är fortfarande den mest populära. För vidare information går till: https://www.spdrs.com/product/fund.seam?ticker=gld - ProShares Ultra Gold. Denna är den mest aggressiva guld ETF: n och passar investerare som inte är rädda för risk. Den är designad så att, om guldet går upp med 1 procent så kommer aktierna att öka med 2 procent, alltså dubbelt så mycket. Dock kan det ju gå andra hållet också, om det nu går ner 1 procent, går aktierna ner 2 procent. - Market Vectors Gold Miners fund. Denna ETF: n är en form av spegelbild av NYSE Arca Miners Index, som totalt innehåller 32 gruvbolag. Notera här att denna typ av ETF inte följer guldpriset utan istället följer de 32 bolagens aktier. 59 http://www.etfsverige.se/etf.asp 60 http://www.etfgold.net/ 61 http://www.cmegroup.com/trading/metals/files/mt-023_newmetals_whitepaper_sr.pdf 62 http://www.investopedia.com/articles/01/082901.asp?ad=etf_feat 63 http://www.cfdguiden.se/vad-aer-en-haevstangseffekt 64 http://www.investopedia.com/terms/m/margin.asp 65 http://www.etfsverige.se/etf.asp 66 http://www.etfgold.net/ 67 http://www.etfgold.net/ 13

3.2.3 Skillnaden i hävstångseffekt: Guld ETF och Guld Futures Vi pratade ovan om att man kan handla ETF: er på margin, dvs. låna pengar av en mäklare så man kan köpa mycket mer än vad man som investerare har råd med. Problemet är med detta att om du nu skall låna pengar för att kunna köpa mer ETF: er så betyder det att du har kostnader förknippade med lånet. Dessa kostnader kan bli stora om din underliggande tillgång inte går åt rätt håll. Inom futures finns det också något som kallas margin. I detta fall innebär det att du som köper en future måste sätta in pengar på ett konto. Dessa pengar fungerar som säkerhet i den mån att se till så att båda parter fullföljer kontraktet och att även båda parter klarar av variationer i priset på den underliggande tillgången. I slutet av varje handelsdag så kontrollerar börsmäklare priset på den underliggande tillgången. Det kan te sig så att du som investerare i en future får öka din margin på kontot, på grund av ändrat pris på den underliggande tillgången. På ETF: n måste du låna pengar och även betala av med ränta. På futuren däremot behöver du inte betala några räntor eller överhuvudtaget låna pengar för att handla, det enda du behöver göra är att ställa upp med pengar som säkerhet, vilket du realt inte förlorar på 68. Jag skall visa ett exempel som de tar upp i studien Gold Futures vs. Gold ETF:s. I detta fall börjar vi med att köpa ETF till ett värde av 5000 dollar. Detta kommer ungefär att ge oss så pass mycket aktier så vi äger 4 ounces guld om vi antar att vi köper den populäraste ETF: n SPDR Gold ETF. Om vi då istället placerar dessa 5000 dollar på ett margin konto för futures trading så kan vi få upp till 100 ounces guld. I tabell 4 visas först den initiala investeringen, sedan mängden guld vi får för vår investering. Tredje kolumnen ger oss vad värdet på de två är vid en ökning i guldpriset på 10 dollar. Den fjärde ger oss avkastningen på investeringen. Tabell 4 Om guldpriset ökar 10 dollar skulle detta ge en avkastning på ETF: n på 0,8 procent, och med futuren 20 procent 69. Här har vi då bevis för den dåliga hävstångseffekten som ETF: er ger. Då futuren ger oss 100 ounces av guld, så får vi bara 4 ounce av guld på ETF: n. För att ETF: n skall generera någon märkbar avkastning så måste guldpriset förändras mer än märkbart 70. 68 http://www.cmegroup.com/trading/metals/files/mt-023_newmetals_whitepaper_sr.pdf s.2, 4 69 http://www.cmegroup.com/trading/metals/files/mt-023_newmetals_whitepaper_sr.pdf s.3 70 http://www.cmegroup.com/trading/metals/files/mt-023_newmetals_whitepaper_sr.pdf s.2, 3 14

4 Hypoteser Då jag läser Studien Gold The Ultimate Currency av Banken UBS, där de bland annat försöker ta reda på om guldinflationen influerar guldpriset 71, fick jag idén till min första hypotes. Kan det vara så att guldpriset dagen innan, förklarar variationen i guldpriset. Jag misstänker att så kan vara fallet och min första hypotes lyder: Hypotes 1: Guldprisets egna prisvariationer dagen före, förklarar variation i; Guldpriset. I rapporten Commodity Prices and the Influence of the US dollar, försöker Nikos Kavalis ta reda på om dollarn rör sig i linje med andra råvaror. Det var från denna rapport som jag fick min idé till mina andra två hypoteser. Jag började fundera över om det inte kunde finnas ett samband mellan andra råvarupriser och guldpriset. I mitt sökande efter forskning på området så finner jag i rapporten: Will oil kill the recovery? från 5 april 2011, två grafer där en visar guldprisets utveckling de senaste nio åren och den andra visar silverprisets de senaste nio åren. Graferna presenteras i figur 5. 72. Figur 5 Jag tyckte personligen att de båda såg ut att ha samma prisutveckling. Kan det vara så att andra råvaror influerar priset på guldet, eller är det bara något som verkar vara så. Då tidigare forskning mer inriktats på valutors och inflations influens, inriktas min på influenser mellan råvaror. Ju mer och mer jag satte mig in i SEB:s rapport såg jag att oljan verkade ha en liknande prisutveckling som guldet. Jag blev då intresserad av att testa om oljan möjligtvis kunde förklara en del av variationerna i guldpriset. Dock måste vissa saker tas i beaktning då det gäller oljan. Det är fotfarande väldiga oroligheter i regionerna Nord Afrika och Mellanöstern, i de så kallade MENA- 71 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010. 72 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?. 2011. 15

länderna 73. Bland de största 9 oljeproducerande länderna i världen finns de 5 största i regionen MENA 74. Här till vänster kan vi se vilka länder som ingår i MENA- länderna. Oroligheterna kan leda till att oljepriset rör sig uppåt. Under andra kvartalet 2011 kan vi vänta oss ett högre. Om min forskning påvisar ett samband mellan dessa, skulle man kunna tänka sig ett högre guldpris under 2011. I figur 6 kan vi se de två olika graferna för crudeoljan och guldpriset. De har en viss likhet 75. Figur 6 Graferna kommer från SEB:s rapport. Även om bara crudeoljan är representerade ovan, kommer jag även testa brentoljan mot guldet. Mer information om de båda vätskorna kommer senare i studien. Hypotes 2: Oljan och ädelmetallers prisvariationer förklarar variation i; Guldpriset. Då jag läser vidare i rapporten så ser jag att det inte bara finns ädelmetaller, som guld och silver, men även industrimetaller representerade. Då jag studerar graferna för vissa industrimetallers utveckling som koppar, nickel, ser jag att det kan finnas en tendens till att dessa har en prisutveckling, liknande den för guldet, vilket leder till min tredje hypotes. Hypotes 3: Industrimetallers prisvariationer förklarar variation i; Guldpriset. 73 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?. 2011. s.4 74 http://www.energikris.nu/siffror_mwh.htm 3 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?. 2011. s.4 75 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?. 2011. 16