2011-05-11 SIDAN 1 Färdplan mot ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Örjan lönngren

Stadens nuvarande klimatmål Miljöprogram 2012 2015 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare till och med 2015. Utsläppen av växthusgaser i staden ska minska i samma takt som hittills, vilket innebär att staden blir fossilbränslefri senast år 2050. 2011-05-11 SIDAN 2

Klimat- och energieffektiviseringsmålen innebär att Utsläppen från fjärrvärmen minskas med 50 % Fastighetsbeståndet i Stockholm energieffektiviseras med 5 % Stadens verksamheter energieffektiviseras med 10 % Utsläppen från trafiken minskas med 15 % 2011-05-11 SIDAN 3

Fjärrvärmen Fortum har en beslutad roadmap som, om den genomförs, leder till en halvering av växthusgasutsläppen från fjärrvärmeproduktionen senast 2015. En fossilbränslefri fjärrvärme fordrar att Värtaverket (KVV6) avvecklas. 2011-05-11 SIDAN 4

kwh/m² per år Energianvändningen i fastigheter kan halveras till 2050 250 200 150 Referensscenario, specifik energi kwh/m2 Tekniskt möjligt med bibehållen renoveringstakt, specifik energi kwh/m2 100 Tekniskt möjligt med ökad renoveringstakt, specifik energi kwh/m2 Politisk målsättning, specifik energi kwh/m2 50 0 2010 2015 2030 2050 2011-05-11 SIDAN 5

Tusen ton CO 2 e Utsläppsminskningen från trafiken sker långsamt 1000 950 900 850 800 750 700 2010 Förändring av fordonsflotta 20 % ökning av cyklister genom flytt från bil till cykel Ökad låginbland, 10% etanol, 7% FAME - person Införande av växlingsindikator Samlastning Ökad låginbland,10% etanol,7% FAME - godstransport Ökad framkomlighet baserat på nya fordonsflottan Sparsam körning med 50 % Mål 15 % reducering av CO 2 från 2010 års nivå 2015 Mål 2015-15 % 2011-05-11 SIDAN 6

2011-05-11 SIDAN 7

Utsläpp (tusen ton CO2e) Antal invånare Vad kan en lokal färdplan för Stockholm innebära? 4000 900000 3500 800000 3000 2500 2000 1500 1049 612 949 644 957 1026 1031 994 953 955 564 630 730 704 752 700 920 679 921 676 917 862 1155 620 700000 600000 500000 400000 300000 1000 500 1848 1731 1582 1431 1398 1406 1422 1406 1169 1255 1405 1383 200000 100000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010* Uppvärmning Övrig el och gas Transporter Folkmängd 0 2011-05-11 SIDAN 8

Fossilbränslefritt vad kan det innebära? Strikt tolkning inga fossilbränslen över huvud taget får användas i staden. Netto noll minska användningen av fossila bränslen så mycket det går och kompensation genom sänkor eller klimatpositiva åtgärder utom staden. Acceptera en rest minska användningen av fossila bränslen så mycket det går och acceptera att det kvarstår en del fossilt. Fossiloberoende åtgärder för att göra energianvändningen oberoende av fossila bränslen, men fortsatt möjligt att använda fossila bränslen. 2011-05-11 SIDAN 9

Kvarvarande CO2e år 2050 100 80 60 40 20 Fossilt bränsle - konvertering och energieffektivisering Fossilt bränsle LCA-påslag Förnybar energi 0 2009 2050 2011-05-11 SIDAN 10

Hur kan målet uppnås? Minskade utsläpp av växthusgaser Konvertering = byta från fossila energikällor till fossilfria Minskad energianvändning Resurshushållning = tillgången på biobränslen är begränsad 2011-05-11 SIDAN 11

Åtgärder på flera fronter Bättre teknik Annat beteende Effektivisera verksamheter Ändra rutiner Framåtblickande beslut 2011-05-11 SIDAN 12

Beslut CO2-minskning börjar ske Ju senare beslut desto tuffare uppgift 2010 2020 2030 2040 2050 2011-05-11 SIDAN 13

Strategier för transporter Utbyggd kollektivtrafik särskilt tvärförbindelser i ytterstaden samt från ytterstaden till angränsande kommuner Logistikcentraler för varudistribution i hela staden Varuflödena ökar i en växande stad Skärpt miljöbilsdefinition Miljöbilar är helt fossilbränsleoberoende I stadsplaner utformas gator så att gång, cykel och kollektivtrafik gynnas Effektivt utnyttjande av gatuutrymmet 2011-05-11 SIDAN 14

Strategier uppvärmning av byggnader Kraftvärmen är fossilbränslefri Kolet i Värtaverket samt oljan i spetsvärmen fasas ut Kraftvärmen energieffektiviseras Resurshushållning av biobränslen Nybyggnation av hus närmar sig nollenergihus Resurshushållning av energi Nya stadsplaner utformas så byggnader orienteras optimalt med avseende på solinstrålning Maximera lokal energiproduktion och minimera energianvändning 2011-05-11 SIDAN 15

Kunskapsläget om klimatet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Markku.Rummukainen@smhi.se

www.sxz.hu MERGE for GAC 19-20 May 2010

Utsikter för 2000-talet Observerad uppvärmning (1990) 0,5ºC Klimatscenarier (1990-2100) 1,1 6,4ºC 2100 0,5ºC Summa: cirka 2-7ºC Efter IPCC (2007) MERGE for GAC 19-20 May 2010

MERGE for GAC 19-20 May 2010 2ºC

Förutsätter utsläppsminskningar (och anpassningar) Världen EU Sverige Stockholm www.s xz.hu www.sxz.hu MERGE for GAC 19-20 May 2010

Enkelt! Eller? Kumulativa utsläppen avgör Hur mycket, när, hur, vem förutsätter politiska avväganden Rummukainen m fl 2011 MERGE for GAC 19-20 May 2010

Vad krävs? För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % bör de globala utsläppen minska ca 50-60 % till 2050, och ca 100 % till 2100 (basår 2000) MERGE for GAC 19-20 May 2010

Till exempel För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % bör de globala utsläppen minska ca 50-60 % till 2050, och ca 100 % till 2100 (basår 2000) MERGE for GAC 19-20 May 2010

miljarder ton koldioxidekvivalenter/år BaU 55-66% >66% UNEP 2011, PBL 2012 MERGE for GAC 19-20 May 2010

miljarder ton koldioxidekvivalenter/år 2000 2020 2050 2100 0 UNEP 2011, PBL 2012 MERGE for GAC 19-20 May 2010

More than half of the world's greenhouse gas emissions come from urban areas. MERGE for GAC 19-20 May 2010

Mackay 2010 MERGE for GAC 19-20 May 2010

FOTO: PLATTFORM/JOHNER Klimatvisionen Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050. KLIMATPROPOSITIONEN 2009

FOTO: MIKE SEGAR/SCANPIX Varför en färdplan för klimatet? 2-graders-målet Cancun-överenskommelsen: långsiktiga strategier EU:s färdplan 2011 Klimatpropositionen 2009

Regeringsuppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram underlag till en svensk färdplan Utsläppens framtida utveckling till 2050 Med dagens styrmedel Med scenarier om hur klimatvisionen kan uppnås Analys av styrmedelsförändringar, sektorsvis och övergripande Olika sätt att se på nollutsläpp kopplat till sänka Bevaka läget i internationella förhandlingar och EU-policy Konsekvensbedömning

A cost-efficient pathway towards 2050 80% domestic reduction in 2050 is feasible with currently available technologies, with behavioural change only induced through prices If all economic sectors contribute to a varying degree & pace. Efficient pathway: -25% in 2020, -40% in 2030, -60% in 2040

FOTO: HÅKAN HJORT/JOHNER Utmaningar Undvika inlåsning i teknik och infrastruktur Långsiktighet Många aktörer Uppnå ett transportsnålt samhälle Teknikutveckling Robust strategi

Transportsektorns utmaningar inklusive arbetsmaskiner Klimatmål Färdplan EU:s vitbok för transporter Transportpolitikens mål Bidra till nationellt klimatmål klimatneutralt till 2050 Fossiloberoende fordonsflotta 2030 inte bara drivmedel, kräver även energieffektivisering och transportsnålt samhälle Oljan en ändlig resurs Transportsektorn är idag helt beroende av olja Beroendet av olja gör transportsektorn mycket sårbar Tekniken räcker inte Gäller såväl färdplan och EU;s vitbok för transporter, som den svenska transportpolitikens mål Ett transportsnålt samhälle är nödvändigt Transportsnålt samhälle bidrar även till andra mål

Transportsnålt samhälle enligt Trafikverkets planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Täta, gröna och funktionsblandade städer Förändrat resande Minskad biltrafik (-20 procent till 2030) Fördubblat resande med gång och cykel Fördubblat resande med kollektivtrafik Resfria alternativ Minskad tillväxt i flyg Förändrade transporter av gods Nolltillväxt i godstransporter på väg Överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg Förbättrad logistik Förändrade konsumtions- och produktionsmönster

Bostäder och service UTMANING: 50% lägre energianvändning per kvm år 2050 för att nå miljömålet God bebyggd miljö Varje byggnad har en eller högst två chanser att renoveras energieffektivt till 2050 Småhus, flerbostadshus och lokaler kan ges ett energieffektivare klimatskal och uppvärmning Driftelen ökar. Hur kan elanvändningen effektiviseras? Lokalisering av bostäder och service kan planeras så att bilberoendet minskar

Energitillförsel UTMANING: EU:s färdplan visar på nollutsläpp från el- och fjärrvärme år 2050 Finns det olja, torv, naturgas kvar? Hur kan dessa ersättas med förnybar energi? Biokraftvärme med CCS ger negativa utsläpp? Hur kan produktion och distribution effektiviseras? Hur kan spillvärme nyttiggöras? Behöver elnäten förändras?

Förändringar att prioritera idag (enligt länsstyrelsen i Dalarna) Samhällsplanering som minskar behovet av att transportera sig samt gynnar gång och cykel Satsningar på järnvägen Utbyggnad av fjärrvärmenäten som framöver kan nyttja spillvärme från industri, biodrivmedels-produktion eller kraftvärmeverk Bygga och renovera energieffektivt med fokus på att minska effektbehovet, så påfrestningar på energisystemen minskas Satsa på utbildning, vidareutbildning för alla åtgärder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

FOTO: MIKAEL SVENSSON/JOHNER Konsekvenser Koppling klimatarbete och grön tillväxt Synergier med andra miljömål, t ex luftkvalitet och hälsa Energikostnader

Arbetet med underlag till färdplan 2050 fortsätter Syntesen från delrapporten kommer att kompletteras med egna scenarieanalyser av hur olika sektorer kan bidra till en svensk färdplan mot 2050. Åtgärder, åtgärdskostnader, sektorsövergripande analyser, frågor om kostnadseffektivitet liksom styrmedel kommer att behandlas. Förutsättningarna för en framväxande växthusgasmarknad liksom framtida kostnader för krediter kommer att studeras. Scenarier för kolsänkans utveckling samt konsekvenser av olika bokföringsalternativ kommer att analyseras.

Flera möjliga vägar att nå visionen

Andra städers färdplaner Stockholms färdplan 2050 Jon Möller

Kartläggningens källor Eurocities ICLEI Klimatkommunerna Städernas webbsidor

Städers klimatmål Flera städer i USA har klimatmål 2012, utifrån IPCC och Kyoto protokollet att minska växthusgasutsläppen med 7 % 2012 samt uppropet The Mayors Climate Protection Agreement 2005 Flera städer i Europa har klimatmål 2020, utifrån EUs klimatmål 2020 och Covenant of Mayors 2009 En del städer har antagit långsiktiga klimatmål 2025-2050 utifrån FNs klimatpanels (IPCCs) uppmaning 2007 att växthusgasutsläppen bör minska med 80-90 % till 2050.

Utvalda städer Har antagit ett långsiktigt klimatmål för att bli klimatneutral eller fossilbränslefri stad Har beslutat om att göra en färdplan Lång tradition av miljö och klimatarbete Fokus på kontinuitet och långsiktighet Jobbar aktivt med att öka sin rådighet och samarbete Ser fördelar med att gå före - grön teknik och kompetens Har kommunägt energibolag

Koldioxidneutralt Köpenhamn 2025 Vision Världens första koldioxidneutrala huvudstad 2025 Världens miljömetropol 2015 Styrkor Vindkraft - 17 % av elproduktionen Fjärrvärme - 98 % av hushållen Cykling - 36 % pendlar dagligen

Klimatneutralt Köpenhamn 2025 Utöka rådigheten Olika samarbetsformer med lokala aktörer Aktiv nationellt och internationellt Stora utmaningar Elproduktion - 42 % baseras på kol idag Uppvärmning från kol, naturgas, olja Vägtransporter 2011-05-11 SIDAN 6

Fossilbränslefritt Växjö 2030 Vision Fossilbränslefritt Växjö 2030 Europas grönaste stad Styrkor Värmeproduktion med biobränslen - 93 % förnybar energi Energieffektiva trähus, passivhus, solceller Dimetyleter (DME)-bränsle från förgasning av biomassa

Fossilbränslefritt Växjö 2030 Utöka rådigheten Lokal klimatkommission sedan 2007 Fossilbränslefritt Växjö är ett samarbetsprogram Aktiv nationellt och internationellt Stora utmaningar Transporterna Ökande avfallsmängder 2011-05-11 SIDAN 8

Klimatneutralt Seattle 2050 Vision USA:s första klimatneutrala stad 2050 Carbon Neutral Seattle Styrkor Elproduktion vattenkraft - klimatneutral 2005 Green buildings Biodiesel från överbliven stekolja och fett Nätverk av elektriska trådbussar

Klimatneutralt Seattle 2050 Utöka rådigheten Lokal klimatkommission 2005 Klimatpakten för företag 2006 Aktiva nationellt och internationellt Stora utmaningar Transporter Uppvärmning Avfall 2011-05-11 SIDAN 10

En färdplan i världsklass! Tydligt långsiktigt mål med färdplan Tidig satsning på att minska klimatpåverkan Se fördelar med att gå före Alla sektorer inom kommungränsen Nära samverkan med lokala aktörer Hur kan Stockholm bli fossilbränslefritt?