Ballongvidgning och bypass-operation



Relevanta dokument
Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med kärlkramp

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med hjärtsvikt

Livet efter hjärtinfarkt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Vägen till ny livskvalitet

Att leva med kärlkramp INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box STOCKHOLM

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med PAH. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med KOL. Ingår i en serie skrifter från Riksförbundet HjärtLung

Att leva med KOL INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Vägen till ny livskvalitet INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

FRÅGEFORMULÄR OM FÖRVÄNTNINGAR INFÖR KRANSKÄRLSRÖNTGEN

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Kranskärlskliniken SUS

Att leva med idiopatisk lungfibros

Vägen till ett tobaksfritt liv...

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

kärlopereras i ljumske/ ben

NU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

opereras för förträngning i halspulsådern

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Central venkateter CVK

Kärlkramp. Vad händer i kroppen?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Innehåll

Information till dig som genomgått en hjärtoperation

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är bröstsmärta, ibland tillsammans med illamående och kallsvett.

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Egenvård vid hjärtsvikt

Informationsmaterial

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning vid propp i ögats grenven, dvs grenvensocklusion (BRVO)

Kom med! Bli medlem i Njurförbundet

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

BESTÄLLNINGSKATALOG. Välkommen in med din beställning!

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Ta hand om din hjärna

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

BESTÄLLNINGSKATALOG. Välkommen in med din beställning!

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Till dig som har knäledsartros

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

Mastektomi med direktrekonstruktion

Dina levnadsvanor din hälsa

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

BESTÄLLNINGSKATALOG. Välkommen in med din beställning!

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Avsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Din Hjärtoperation Patientinformation från Hjärt- och lungdivisionen Universitetssjukhuset Lund

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Vi räddar liv. Hjart-lung.se. Riksförbundet HjärtLungs verksamhet och värderingar. Foto: MELKER DAHLSTRAND

Hälsokontroll allmän/utökad

Till dig som har höftledsartros

STARK INFÖR OPERATION DU KAN PÅVERKA RESULTATET

Transkript:

Ballongvidgning och bypass-operation INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Kan han utföra 1000 lyckade operationer, kan han göra 1001 För drygt 15 år sedan blev jag njurtransplanterad. Sedan dess äter jag bland annat mediciner mot avstötning, vilket kan vara en anledning till mina förhöjda blodfetter. För tiotalet år sedan tappade jag känseln i några fingrar. Efter besök hos min läkare konstaterades en förträngning och de beslöt att göra en ballongvidgning. Ballongvidgningen kändes mest som en avancerad undersökning. Jag fick gå hem från sjukhuset samma dag. Knappt tio år senare började jag känna ett tryckt över bröstet. Då förstod jag att allt inte stod rätt till och kontaktade

min läkare för ett arbets-ekg. Jag fick genomgå en ballongvidgning till, men problemen kom tillbaka redan efter två månader, så nu återstod bara en bypass-operation som en mer permanent lösning. Jag intalade mig att lita blint på läkaren som skulle utföra ingreppet. Hade han utfört 1 000 lyckade operationer, kunde han göra 1 001. Dessutom kände jag mig ganska luttrad efter all dialys, njurtransplantation, ballongvidgning och annat jag fått gå igenom. Förr gick alla vägar igenom Jönköping. Sedan drog man dem runt istället. Det är precis vad vi ska göra på dig, sa läkaren. Hur vet du att hjärtat går igång efter ingreppet? frågade jag. Det går alltid igång, svarade han. När jag vaknade efter operationen kände jag mig som ett paket, men det blev bara bättre och bättre. Redan efter två veckor var jag tillbaka på golfbanan, även om jag inte orkade spela själv. Efter tre månader började jag jobba halvtid. Bröstkorgen läkte fint. Sedan tog det ungefär tre månader till innan såret på benet, där de tog blodkärlen, var helt läkt. Nu har det gått ett år sedan operationen. Jag arbetar heltid som marknadschef på en av storbankerna. Det blir mycket representation, kundaktiviteter, och på fritiden golf två gånger i veckan och badminton under vinterhalvåret. Nyss var jag i Lappland, fjällvandrade och plockade bär. Vi gick 1,5 mil om dagen med ryggsäck. Det gäller att hålla sig i form och att ha rätt synsätt: Jag känner mig njurfrisk, snarare än njursjuk. Hjärtfrisk, snarare än hjärtsjuk. Jag har samma inställning som när bilen får en ny reservdel. Jag och bilen är hela igen. Anders Olsson, 52 år, Varberg Njurtransplanterad och bypass-opererad.

Vad är kärlkramp och hjärtinfarkt? Förträngning leder till att hjärtat inte får tillräckligt med när det bara är en förträngning som syre. Syrebristen kan ge upphov till kärlkramp eller i värsta fall hjärtinfarkt. för slingriga. Ingreppet är relativt lindrigt behöver behandlas och kranskärlen inte är Vid kärlkramp, som kan vara ett förstadium till hjärtinfarkt, håller blodkärlet på att in en plastslang i en pulsåder som går till och sker under lokalbedövning. Läkaren för täppas till, medan hjärtinfarkt innebär att hjärtat, antingen från ljumsken eller från blodkärlet är fullständigt tilltäppt. Båda tillstånden är allvarliga och kan leda till en kontrolleras med hjälp av röntgenbilder handleden. Slangens färd mot förträngning- bestående skador på hjärtmuskulaturen av på en TV-skärm. När slangen har placerat olika omfattning. Kärlkramp och hjärtin- sig mitt vid förträngningen införs en tunn Kranskärlen är de blodkärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt farkt kan behandlas med olika läkemedel, genom en ballongvidgning (ballongsprängning) eller genom en bypass-operation (kranskärlsoperation). blod. Om dessa kärl blir Vad är en ballongvidgning? åderförkalkade uppstår tilltagande förträngningar som Vid förträngningar eller stopp i hjärtats kranskärl kan kärlen vidgas med en ballong. Denna behandlingsform är vanligast metalltråd som passerar det trånga stället i kranskärlet. Läkaren trär därefter en ny slang med en hopfallen ballong över tråden, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras mitt för förträngningen och fylls med kontrastvätska som vidgar förträngningen så att blodflödet återgår till det normala. Med eller utan säkerhetsnät I förebyggande syfte eller om resultatet av ballongvidgningen inte ser ut att bli tillräckligt bra, kan läkaren lägga in en stent. En stent är ett slags metallnät, oftast i rostfritt stål, som fungerar som en permanent armering av kärlväggen. Fördelen med denna metod är att nio av tio personer som har genomgått behandlingen aldrig behöver drabbas av återfall. Nackdelen är att en eventuellt återkommande förträngning inne i stenten blir mer svårbehandlad. Stenten sätts in vid cirka 85 procent av alla ballongvidgningar. Snabbt tillfrisknande Eftersom en ballongvidgning är ett relativt enkelt ingrepp får du som regel lämna sjukhuset redan dagen därpå. Frånsett att man kan känna sig lite trött de närmaste dagarna kan du återgå till ditt normala liv så snart orken och lusten kommer tillbaka. Ett permanent rökstopp, mindre stress, mer motion och sundare kostvanor är givetvis av yttersta vikt för din framtida hälsa. Minimala risker Riskerna med ballongvidgning är mycket små. Ballongbehandlingar av förträngningar lyckas så gott som alltid. Är kärlen täppta kan det vara svårare, men om tilltäppningen bara har varat några timmar, som vid akut hjärtinfarkt, är chansen stor att man lyckas öppna kärlet. Skulle ballongvidgningen av någon anledning inte lyckas blir det oftast aktuellt med en bypass-operation.

Vad är en bypass-operation? Är förträngningarna flera eller kranskärlen smala eller mycket slingriga, lämpar sig en bypass-operation bättre. Detta är ett mycket vanligt ingrepp och görs på cirka 6 000 personer i Sverige varje år. Vid en bypass-operation skapar man nya blodbanor som leder blodet förbi de förträngningar som har uppstått i hjärtats kranskärl. De nya blodbanorna består av blodkärl som tas från insidan av bröstväggen och/eller från benen i samband med operationen. Operationen sker som regel med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Patienten sövs och bröstbenet öppnas upp så att hjärtat blir tillgängligt. När hjärt-lungmaskinen kopplas in stängs hjärtats blodtillförsel av och en kall vätska sprutas in. Vätskan får hjärtat att stanna och kyler ner det till 10-15 C, vilket gör att hjärtat kan vara utan blod i cirka två timmar utan att ta skada. Därefter kan blodkärlen flyttas och sys fast på de ursprungliga kranskärlen så att blodet kan ledas förbi förträngningarna på ett tillfredsställande sätt. Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodbanorna noga. När blodflödet till hjärtat åter sätts på, startar hjärtat som regel av sig själv. Gradvis stängs hjärtlungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationsarbetet igen, varpå såren och bröstbenet kan sys igen. En bypass-operation brukar ta två och en halv till tre timmar och innebär ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning. I gengäld innebär den en ännu mindre risk för att förträngningarna kommer tillbaka. Operationen föregås alltid av en ordentlig utredning på en hjärtklinik.

En stor förändring Den som har genomgått en bypass-operation påverkas både fysiskt och psykiskt och om tillfrisknandet inte går på en dag. ingrepp och man måste vara medveten att återhämta sig tar tid. Dagsformen kan Själva sårläkningen på bröstet tar 2-3 variera stort. I synnerhet om insjuknandet veckor. Under denna tid kan klåda förekomma i såren, medan känseln vid sårkan- kom plötsligt är det lätt att reagera starkt på sin nya livssituation. Man kan vara lite terna kan försämras. Ibland kan även gråtmild, känna sig deprimerad och lättirriterad, få koncentrationssvårigheter och förekomma. Detta är helt naturligt. Det vik- sveda och ökad känslighet vid beröring ibland mardrömmar. Dessa reaktioner är tigaste är att såren hålls rena med tvål och vanliga, men går nästan alltid över. Är du vatten. Duscha kan du göra när såren börjar se torra och rena ut, bada kan du göra ängslig över hur du känner dig, kan din läkare eller dina nära vara till stor hjälp. Du när sårskorporna har fallit av. Ibland kan kan också prata med en psykolog. man se en svullnad högst upp på bröstbenet. Den försvinner successivt och behöver De första veckorna inte behandlas. För att operationssåret inte Att komma i fysisk form så snabbt som möjlig betyder mycket för välbefinnandet. En ska du tänka på att inte utsätta ärret för sol ska synas mer än nödvändigt framöver, bypass-operation är ett relativt stort det närmaste halvåret. Du och din familj Det är lätt att vilja skärma av sig. Ingen vill ju ligga en medmänniska till last och oroa sin omgivning i onödan. Men faktum är att det bästa är att göra precis tvärtom. Ju mer dina nära och kära får dela dina tankar och din oro, desto mindre påfrestande blir livssituationen för dem. Man är aldrig ensam om en hjärtsjukdom. Är dina närstående delaktiga i hur du känner det, ökar deras förståelse. De vet hur de ska förhålla sig, hur de kan stötta dig och ni får lättare att gå vidare tillsammans.

Stödstrumpa Har en blodåder från benet använts vid operationen får du alltid en viss svullnad. Använd därför en stödstrumpa under dagtid de första månaderna efter operationen för att förbättra blodcirkulationen och minska risken för andra komplikationer. Gå gärna lättare promenader för blodcirkulationens skull och lägg upp det opererade benet på en stol när du sitter, för att minska bensvullnaden. bara att stanna upp och vila en stund. Aktiviteter där det finns risk för plötsliga ryck, vridningar eller att du ramlar bör du givetvis undvika. Att köra bil brukar däremot gå bra redan efter någon månad. Din träning kan sedan ökas successivt. I takt med du känner dig starkare kan du börja simma, jogga, dansa eller vad du känner för. Ditt sexuella samliv kan återupptas utan oro så snart du känner att du orkar och har lust. De följande månaderna Rökning Bröstbenet brukar läka på 2-3 månader. Rökning och snusning ökar hjärtats arbete Under de två första månaderna bör du inte belasta dina armar med mer än något kilo per arm. Gör det ont i bröstbenet, är det ett tecken på att du tar i för mycket. Vanliga vardagsaktiviteter som att gå på promenad, laga mat och lättare städning går utmärkt och betyder mycket för tillfrisknandet. Känner du att det tar emot är det och gör att genomblödningen av kranskärlen försämras. Rökning ökar dessutom tendensen till blodproppar i kärlen. Vill du ha hjälp att sluta, finns bra hjälp att få, både genom din läkare eller någon av våra lokalföreningar. Kost Kosten har också stor betydelse för tillfrisknandet. Förhöjda blodfetter är en av flera riskfaktorer för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom. Försök därför att skära ned sockerintaget och på det mättade fettet, det vill säga det fett som är fast kylskåpskallt. Rätt fett, fibrer, frukt och grönsaker mår kroppen desto bättre av. Ett måttligt alkoholintag möter heller inget hinder. Och kom ihåg att röra dig mer, men lagom. Då är chansen stor att du kan få uppleva en förnyad livskvalitet, du inte trodde fanns.

Trygghet i gemenskap Att komma tillbaka till ett nytt liv efter hjärtsjukdom det som du just nu upplever. tar tid. Att göra det på egen hand I våra lokalföreningar som ligger kräver dessutom mer än om man gör det tillsammans med människor i samma situation. Genom Hjärt- och Lungsjukas föreningar kan du få nya vänner för livet. Människor som är, eller har varit med om spridda över hela landet, anordnar vi aktiviteter, delar erfarenheter, umgås och har kul tillsammans. Vi hjälper varandra att sluta röka, går på föreläsningar, motionerar tillsammans, lär oss stresshantering, hjärt- och lungräddning, att laga rätt sorts mat och mycket mer. Alla aktiviteter är anpassade efter dina behov och det är alltid du själv som bestämmer vilka du vill delta i, på vilken nivå och hur ofta. Hos oss är du alltid i trygga händer. Våra gruppledare har oftast egen erfarenhet av hjärt- eller lungsjukdom och har genomgått en ledarutbildning inom förbundet. Motionsprogrammen är utformade av erfarna sjuksköterskor och sjukgymnaster, matlagningskurserna av dietister. Är du närstående har du också en självklar plats att fylla. Antingen kan du delta i våra aktiviteter i förebyggande syfte, eller mer fungera som ett värdefullt stöd åt din partner. Också du kommer att ha glädje av att träffa människor i en liknande situation. Välkommen in i gemenskapen! Den är närmare än du tror. Vi är våra medlemmar Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation med ca 50 000 medlemmar. Vi har lokalföreningar på fler än 160 orter över hela Sverige. Vi anordnar aktiviteter, arbetar med informationsspridning, opinionsbildning och stödjer den forskning genom vår egen forskningsfond. Som medlem får du tillgång till ett aktivt och roligt föreningsliv. Du träffar andra i en liknande situation och lär dig mer om din sjukdom. Du kan få hjälp med livsstilsförändringar genom vår Hjärt & Lungskola som erbjuder vägar till bättre hälsa, delta i studiecirklar och mycket mer. Du får också medlemstidningen Status i brevlådan med jämna mellanrum, där du kan få nyttiga tips, råd och läsa de senaste rönen och annat intressant som är på gång. Närstående är också välkomna att bli medlemmar.

www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 Tack på förhand! Den här foldern ingår i en serie om olika hjärt- och lungdiagnoser. Du kan läsa mer om oss och foldrarna på vår hemsida, där de också kan beställas eller skrivas ut som pdf. Vi har även diskussionsforum för diagnosgrupperna på hemsidan www.hjart-lung.se. Där kan du få kontakt med andra som har fått samma diagnos och lära dig mer om din sjukdom. www.hjart-lung.se Foldrarna har tagits fram med stöd från Allmänna arvsfonden.

Bli medlem du också (* obligatoriska uppgifter) Jag vill bli medlem i Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds lokalförening. Ev önskemål om förening... Jag har/ har haft KOL TBC lungfibros hjärtsvikt hjärtinfarkt kärlkramp klaffel arytmi sömnapné annan diagnos... Jag är närstående Jag vill bli stödmedlem *Namn:... *Födelseår:...mån:...dag:... Kvinna Man *Adress:...*Postnr.:... *Postadress:...*Tel:... E-post:... Min make/maka/sambo vill också bli medlem. Namn:... Födelseår:...mån:...dag:... Jag/vi godkänner att uppgifterna om mig/oss hanteras enligt reglerna i Personuppgiftslagen Stöd oss Jag vill stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund genom: gåva autogiro sparande i ideell fond (Banco Humanfond) kontakta mig för ytterligare information Riv av och skicka talongen till oss. Vi betalar portot.

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM