VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

INNEHÅLL Styrelsen 5 Linjeorganisationen 6 Stabsorganisationen 32 Verksamhetsmål 2012 40 BILAGOR: Bokslut 1-22 Verksamhetsstatistik 1-21 Personalberättelse 1-16 Layout: Anette Korpi Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

STYRELSEN Landskapsregeringen beslöt enligt 3 LL om hälso- och sjukvården att utse fölnde personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 02.02.2012-31.12.2015: Barbro Sundback, ordförande,(s) Roger Jansson, viceordförande, (m) Runar Karlsson, (c) Cita Nylund, (ob) Stig Brolin, (skärgårdsrepresentant) Torbjörn Björkman, (lib) Hanna Segerström, (åf) Styrelsen har sammanträtt 20 ggr år 2012 (2011: 16 ggr) och behandlat 169 ärenden (2011: 129) Verksamhetsåret 2012 har framför allt präglats av den omställningsbudget som lagtinget godkände i maj 2012. Det ekonomiska målet för lagtinget är att landskapet ska ha en budget i balans år 2015. Eftersom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) utgör en så stor del av landskapets budget tvingade de ekonomiska ramarna för myndigheten styrelsen och ledningen att inleda ett svårt arbete för att minska kostnaderna för ÅHS. Styrelsens uppgift har därför varit att genom olika inbesparingar försöka infria lagtingets beslut. I slutet av året tvingades styrelsen anhålla om en tilläggsbudget hos landskapsregeringen eftersom åtstramningarna inte var tillräckliga. Årets resultat var både sämre och bättre än väntat. Det ansträngda ekonomiska läget har inneburit en hög stressnivå för hela organisationen. De förändringar som måste genomföras för att hålla de ekonomiska ramarna kommer att fortgå under flera år. Styrelsen har fattat beslut om den geriatriska klinikens om- och tillbyggnad och inlett en omstrukturering av verksamheten. Styrelsen antog under året ett nytt reglemente för myndigheten. Styrelsen har också antagit grundläggande principer vid prioritering av vård. Principer som lagtinget godkänt. Ordinarie innehavaren av hälso- och sjukvårdstjänsten Peter Rask avgick vid årsskiftet. Rekryteringen av en ny hälso- och sjukvårdsdirektör påbördes i slutet av året. De ekonomiska åtstramningarna till trots har styrelsen varit mån om att den åländska hälsooch sjukvården fortsättningsvis ska bedrivas på en hög kvalitativ nivå. Personalresurserna har varit goda och produktiviteten hög. Generellt är styrelsen av den uppfattningen att ålänningarna ger vården inom ÅHS gott betyg och att den vård som erbjuds utanför Åland är mycket bra. De omstruktureringar som inletts under året kommer att fortsätta de närmaste åren. Detta är nödvändigt för att ÅHS långsiktigt ska kunna garantera samma goda standard inom vården som hittills. Omstruktureringar är ofta tunga och svåra att genomföra. Inte minst för de anställda som direkt berörs av förändringarna. Den otrygghet och osäkerhet som följer på grund av förändringsarbetet lindras genom att styrelsen är tydlig och klar i sina beslut. Informationen om besluten är saklig och når alla berörda samt att de berörda på olika sätt ges möjlighet att påverka ledningens beredning av ärendena samt styrelsens beslut. Ett stor tack till alla anställda inom ÅHS för det gångna året. Barbro Sundback Ordförande för styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård

LINJEORGANISATIONEN ALLMÄNT CHEFLÄKARENS ENHET Chefläkarens kansli omfattar förutom kanslipersonal även socialkuratorer och kvalitetssamordnaren. Därutöver åligger det chefläkaren att vara ansvarig för AT-, ST- och euroläkarutbildningen inom ÅHS. Under året startades en infektions- och hygienverksamhet under chefläkarens ansvar med en infektionsläkare och en hygienskötare. Den inom ÅHS deltidsanställde käkkirurgen är även knuten till chefläkarens enhet. Chefläkaren har även ansvar för ledning och utveckling av den medicinska verksamheten och kvalitetsutvecklingen i samarbete med klinikcheferna. Hanteringen av anmälningsärenden har skett kontinuerligt under året och enheten har haft regelbundna kontakter med patient- och klientombudsmannen. Regelbundna kontakter med privata vårdgivare på Åland fortsätter och det goda samarbetet med det privata sjukhuset Medimar har fortsatt. Det arbete som kontinuerligt pågår när det gäller uppföljning, utveckling och upprättande av olika avtal har även fortsatt under 2012. Utnyttndet av olika uthyrningsfirmor för läkare har under året varit lågt. AT-läkarutbildningen inom ÅHS har nu stabiliserat sig efter förgående års oklarheter med socialstyrelsen. Kontakter har initierats med företrädare för den finska grundutbildningen av läkare. Dessa kontakter behöver förstärkas. Under året har en ST(specialiseringstjänstgöring)-läkare inom barnpsykiatri knutits till psykiatriska kliniken. Infektion- och hygienverksamheten startade den 1 mars med en hygienskötare på heltid. Från oktober utökades verksamheten med en infektionsläkare på halvtid. Till enhetens uppgifter hör förutom infektions- och hygienfrågor även smittskydd. En viktig arbetsuppgift är prevention. Detta innefattar bl.a. information och utbildning i hygienfrågor samt kartläggning och utbildning i handläggning av antibiotikarelaterade resistenser. Ett antibiotikaresistensregister har upprättats. Screeningverksamheten inom ÅHS uppdaterades avseende resistenta bakterier i november 2012, efter samråd med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala (UAS). Arbete har påbörts för att utveckla styrdokument inom hygien- och infektion för att stöd verksamheterna inom ÅHS. Under infektionsläkarens ledning har en landskapsövergripande smittskyddskommitté bildats i vilken även landskapsläkaren ingår. 5

2012 var det första hela året för den käkkirurgiska verksamheten inom ÅHS. Under året har verksamheten funnit sina former. Den polikliniska verksamheten består i första hand av käkkirurgi på barn och ungdomar under 19 år, men även äldre patienter med speciella behov. Utöver detta riktar sig den käkkirurgiska verksamheten inom ÅHS till patienter som av olika skäl behöver sjukhusets resurser, såsom ungdomspatienter som av mognadsskäl och på grund av operationens svårighetsgrad kräver narkos, patienter med blödningsbenägenhet där man vill säkerställa koagulationskontroll eller traumafall och annat vars behandling kräver generell anestesi. Den polikliniska verksamheten äger rum på tandvårdskliniken på Ålandsvägen i Mariehamn. Den sjukhusbundna verksamheten är förlagd till operationsavdelningen. OBDUKTIONSVERKSAMHETEN Under året utfördes 11 stycken medicinska obduktioner och 49 stycken rättsmedicinska obduktioner. SJUKHUSBIBLIOTEKET Verksamheten vid sjukhusbiblioteket sköts som en köptjänst där ÅHS är köpare och Mariehamns stad sälre. Verksamheten upprätthålls av stadsbiblioteket och regleras av ett avtal mellan ÅHS och stadsbiblioteket. Avtalet utvärderas en gång per år. Möjligheten att köpa bibliotekstjänster grundar sig på den åländska bibliotekslagen. Sjukhusbiblioteket har varit bemannat en dag i veckan. Biblioteket är öppet för låntagare 24 timmar i dygnet sju dagar i veckan. Bokvagnsronder har gjorts på medicin- och kirurgiavdelningarna. 73 nya skönlitterära böcker köptes in under året samt en ny läsplatta. 116 nya titlar av fackböcker köptes in. Under bibliotekariens semestrar och ledigheter har biblioteket stått obemannat. Det totala antalet lån under året var 838, varav 141 var patientlån. Inga fjärrlån beställdes under året. Åt patienter har också utlånats talboksspelare samt läsplattor. SOCIALKURATORERNA En utredning av socialkuratorsorganisationen och en granskning av det sociala arbetets innehåll inom ÅHS har utförts. Utredningen har bl.a. visat på att det finns ett stort behov av information om socialkuratorernas verksamhet. Detta arbete har påbörts. Socialkuratorerna har haft drygt 1 700 patientbesök under år 2012. Mängden remisser från poliklinikerna har ökat och samarbetet med poliklinikerna har förbättrats. 6

KLINIKERNA AKUTKLINIKEN Akutklinikens verksamhet innefattar akutpolikliniken, akutvårdsavdelningen med fem vårdplatser, den prehospitala verksamheten och transportverksamheten samt organiserad fortbildning av både den egna personalen och jourläkarna samt räddningsverkets personal. Av patienterna som sökte till akutkliniken lades ca 27 % in för avdelningsvård. På akutvårdsavdelningen har registrerats 591 vårdtillfällen. Således sker 22 % av alla inskrivningar till den egna avdelningen. Då platsbrist tidvis rått på bäddavdelningarna har dessa platser felaktigt använts som buffert vilket tenderar att förlänga vårdtiderna. Av avdelningarna är medicinavdelningen största mottagaren av patienter (43 %) följt av kirurgiavdelningen (23 %). Akutkliniken har under året haft en god stabilitet och kontinuitet i bemanningen både på läkar- och sjukskötarsidan. Med stabilitet i bemanningen förbättras möjligheten att ta tag i de utvecklingsområden som eftersatts. Till dessa hör bl.a. utredning av möjlighet till hypotermibehandling vid hjärtstopp samt utredning och prövning av formellt triagesystem på akutkliniken och i ambulansverksamheten. Dessa projekt är påbörde och borde kunna fullföls under 2013. Med den stora bredd i arbetsuppgifter som råder på akutkliniken är det viktigt med kontinuerlig fortbildning. Under året har man arrangerat två interna utbildningsdagar. Tillsammans med kirurgiklinikens ortopedverksamhet ordnas återkommande utbildning i gipsteknik. Två sköterskor har gått fortbildningskurs i kardiologi i Uppsala. Fyra sköterskor har fullföljt kursen klinisk bedömning som ordnas i samarbete med Högskolan på Åland och ytterligare fyra har påbört kursen. HLR-instruktörerna har fortsättningsvis sett till att personalen är uppdaterad inom hjärt-lungräddning, under 2012 fick också räddningsverkets personal fortbildning inom avancerad hjärt-lungräddning. Helikopterverksamheten har fungerat enligt tidigare riktlinjer. Den operativa delen av verksamheten har fungerat bra och under året utfördes 249 sekundärtransporter, varav 1/3 skyndsamma, med SHT och personal från ÅHS helikopterjourgrupp. Därutöver gjordes 56 primäruppdrag med SHT och personal från Mariehamns stads räddningsverk. Helikopterverksamhetens organisation och styrning har varit föremål för diskussion på ledningsnivå. Under året har helikoptersköterskornas beredskap varit god, då man varit i arbete på respektive hemavdelning som extraresurs för att snabbt kunna frigöras till flyguppdrag. Akutkliniken och Mariehamns stads räddningsverk fortsätter sin strävan att utveckla samarbetet kring den prehospitala vården. Målsättningen är att i allt större omfattning inleda behandlingen prehospitalt samt att samordna akutklinikens och räddningsverkets insatser. Under året har hållits en gemensam utbildningsdag för akutklinikens och räddningsverkets personal. ÅHS HLR-instruktörer har utbildat ambulanspersonalen i A-HLR vilket möjliggjort utvidgade delegeringar i samband med hjärtstopp. Personal från akutkliniken har deltagit i, av räddningsverket inköpt, kurs i PHTLS (prehospitalt 7

traumaomhändertagande) och detta samarbete planeras fortsätta. Många inom akutklinikens och räddningsverkets personal hörsammade också inbjudan till den katastrofövning med bussolycksscenario som kliniken erbjöds att delta i under våren. Vidare har man haft ett projekt där räddningsverkets sjukskötare tillsammans med akutklinikens läkare åkt ut till skadeplats vid vissa valda A- och B-larm. Erfarenheterna av detta försök har varit positiva men förutsätter tillräcklig bemanning avseende såväl akutläkare som ambulanssjukskötare. En gemensam diskussion pågår kontinuerligt om hur man på bästa sätt utvecklar och samordnar den prehospitala verksamheten och akutverksamheten. Totalt gjordes under året 2 584 mbulansutryckningar varav 45 % var A- eller B-larm (mycket brådskande eller brådskande). Ambulanssjukskötare ryckte ut som extraresurs vid vissa brådskande larm och kunde vid 79 tillfällen inleda behandling prehospitalt enligt sina utvidgade delegeringar. Under året gjordes även försök med att hämta läkare från akutkliniken till skadeplatser vid vissa valda tillfällen. Erfarenheterna av detta var i huvudsak positiva och man avser fortsätta detta projekt även under även 2013. Gemensam katastrofövning för Akutens och räddningsverkets personal. BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Verksamheten på barn- och ungdomskliniken präglades dels av förändringar i läkarbemanningen, som en följd av ordinarie läkares moderskapsledighet, och svårigheter att hitta vikarier, dels av fortsatt utveckling av verksamheten inom ätstörningsenheten Treat och BUF (Barns Utveckling och Funktionshinder). BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN De över 10 år gamla planerna att renovera avdelningen fick skrinläggas ytterligare ett år med konsekvenser för medicinutdelning och övervakning av kritiskt sjuka. Vårddygnen på avdelningen har, liksom under tidigare år, sjunkit en aning. Detta speglar inte verksamheten på avdelningen eftersom många patienter (350 patienter) får sin behandling på avdelningen och ofta förorsakar arbete både på förmiddags- och eftermiddagspassen men bokförs som polikliniska patienter. Denna grupp av patienter som t.ex. får infusioner med cytostatika, antibiotika och biologiska mediciner för autoimmuna sjukdomar och andra tidsbegränsade behandlingar ökar hela tiden och problemet med att det ser ut som att avdelningen har fått minskad belastning beror snarare brister i statistiken och möjligheterna att beskriva belastningen än att belastningen faktiskt minskat. Målsättningen med att få ordning på läkemedelsordinationerna genom att ta i bruk den utlovade förbättrade versionen från Abilita uppfylldes aldrig. 8

BARN- OCH UNGDOMSPOLIKLINIKEN Alla sjukskötarvakanser har under hösten varit besatta och det har gjort att polikliniken kunnat satsa på både extern/ intern utbildning och utveckling av olika ansvarsområden, t.ex. diabetes och nyföddas vård. Personalsamtal erbjuds kontinuerlig och möjlighet att sitta tillsammans en gång i veckan för ett samtal/reflektionsstund är schemalagd. Läkarbemanningen är fortfarande det största bekymret och något som hotar hela verksamhetens existens. Den vakanta överläkartjänsten lockade inga sökande men rekryteringen av unga läkare med sikte på framtida specialisering har varit lättare. Samarbetet med mödrarådgivningen, BB-/gyn-polikliniken har ytterligare utvecklats till veckovisa möten kring gemensamma patienter och utveckling av verksamheten. På ätstörningsenheten TREAT har, trots läkarbrist, inte antalet poliklinikbesök decimerats i större omfattning och antalet läkarbesök på Treat har ökat till knappt 400 stycken. Totalt har antalet besök på Treat ökat till 1 225 besök (vida mer än verksamhetsmålet) och vårdpersonalen har övertagit ansvaret för en större del av verksamheten i enlighet med vårdplanen. Målsättningen att vårda alla patienter med ätstörningar på Åland lyckades. Habiliteringsverksamheten inom BUF utvecklas successivt enligt planerna och det EU-finansierade projekteringsprojektet som habiliteringskoordinatorn hållit i slutfördes och redovisades. BB-GYN KLINIKEN Kliniken består av poliklinik-, bb-, gynekologi- och förlossningsverksamhet. Avdelningen har nio gynekologiska och nio obstetriska platser samt två förlossningssalar. Utöver detta vårdades det på avdelningen även ibland andra klinikers patienter så som ögon-, kirurgi- och medicinklinikens patienter. Primärvårdens mödrarådgivning, Mariehamns och södra Ålands hälso- och sjukvårdsmottagningar är inhysta i klinikens utrymmen. I anslutning till gynekologiska polikliniken finns även primärvårdens PAPA-mottagning och preventivmedelsrådgivning. Fortsatt samarbete med primärvårdens uroterapeut har pågått under det gångna året och gruppen bestående av representanter från både primärvården och specialsjukvården har träffats under året och utvärderat verksamheten och samarbetet. Sammanhållen kvinnohälsa-möten har hållits regelbundet även under det gångna året, där både representanter från primärvården, avdelningen och polikliniken medverkat. Gruppens mål är att arbeta för de åländska kvinnornas välmående och hälsa. BB-barnmorskorna i full gång med att suturera under utbildningsdagen i februari 2012. Från vänster Cecilia Ekholm, Birgitta Livén, Mona Thompson, Malin Lindvik, Sussi Björkman och Janette Styrström. 9

Omfattande renovering av avdelningen samt polikliniken har utförts under året och blev klart under hösten, till patienternas och personalens stora glädje. Utrymmena är nu mera patientanpassade och ändamålsenliga. Åldersstrukturen på personalen inom kliniken har varit en utmaning detta år då de senaste åren präglats av ett stort generationsskifte eftersom många i den gamla personalen är i pensionsålder både inom vårdpersonalen och inom läkarkåren. Flera långtidsvikariat har varit obesatta under året. Personalen har deltagit i flera utbildningstillfällen under året, både i Sverige och på fastlandet. Suturutbildning för alla avdelningens barnmorskor ordnades på Åland. Utbildningen var lyckad och uppskattad men tyvärr väldigt dyr. Samarbetet med Nordan Ab, som förmedlar ryska föderskor till ÅHS, har fortsatt även under detta år. Under året har sex ryska kvinnor fött barn på Åland och de har erbjudits samma vård som övriga födande men betalar de faktiska kostnaderna utgående från en på förhand fastslagen tariff. Statistikuppgifter BB-/Gyn kliniken: Antalet förlossningar var 286, var av fem stycken var tvillingförlossningar. 77 kejsarsnitt gjordes (26,9 %) av dessa var 45 elektiva och 32 akuta. Sugklockor lades 13 gånger (4,5 %). Epiduralbedövning eller ryggbedövning togs av 104 av de födande. 60 aborter gjordes. På gynekologiska polikliniken gjordes 5 509 stycken besök. På nästan alla patienter gjordes ultraljud och 229 stycken spiraler lades. BB-/gyn avdelningens poliklinik hade 1 069 besök under året. GERIATRISKA KLINIKEN Kliniken har i första hand riktat sig till äldre personer som behöver vård av ett multiprofessionellt team. Kliniken har 68 bäddplatser. Tyngdpunkten i verksamheten har legat på rehabilitering, viss utredning och palliativ vård. Inom kliniken har genomförts omstrukturering. Avdelningen Mellangårds har inriktat sig mer på rehabilitering efter stroke och frakturer. Avdelningen Västergårds har inriktat sig på minnespatienternas rehabilitering och avdelningen Norr-/Östergårds på internmedicinsk och kirurgisk (icke ortopedi) rehabilitering, subakuta utredningar som kräver multiprofessionell handläggning och palliativ vård. Sysselsättningsterapin har fungerat som stödfunktion vid patienternas vård och rehabilitering samt för att hö patienternas välbefinnande. Samarbete med kirurgikliniken gällande äldre elektiva höft- och knäprotespatienter har verkställts. Patienterna har vårdats på avdelningen Mellangårds. Vårdtiden bland dessa patienter har legat på uppskattningsvis en-tre veckor. Övrig rehabiliteringstid på avdelningen har varit två-tre månader. På avdelningen Västergårds har rehabiliteringstiden legat på ca fem veckor och på avdelningen Norr-/Östergårds två-tre månader. Tillsammans med medicinkliniken har man utvecklat samarbetet med elektiva skopipatienter som har vårdats på avdelning Norr-/Östergårds. Vårdtiden har varit en-två dygn. Samarbetet med rehabiliteringskliniken har fortsatt med gemensam sjukskötare nattetid. Flera av rehabiliteringsavdelningens patienter har också vårdats på kliniken under helger. Antal patientbesök vid sysselsättningsterapin har varit totalt 2 073. Av patientbesöken har sju patienter varit från kirurgiavdelningen och nio patienter från rehabiliteringsavdelningen. Under året har kliniken samarbetat med Mariehamns stad i projektet Hemrehabilitering och deltagit i Ålands Högskolas projekt Virtu. 10

Det medicinska vårdbehovet har ökat på avdelningarna. Den hemmagjorda vårdtyngdsmätningen är inte helt pålitlig, men används inom kliniken som riktgivande bland utskrivna patienter för vårdnivåbedömningen. Över 60 % av alla patienter har haft behov av mycket eller fullständig hjälp. Patientomsättningen har varit hög på kliniken. Antalet inskrivna patienter har varit en stigande trend från år 2010 med 196 patienter till 2012 med 265 patienter, likaså har palliativa patienter ökat från 18 till 40. Patientflödet har fungerat ändamålsenligt och det har funnits bra tillgång till lediga bäddplatser. Kliniken har kunnat ta emot patienter snabbare än tidigare för bl.a. rehabilitering, palliativvård och för utredning. Större interna utbildningar har genomförts enligt plan, vid ett tillfälle med inriktning på demenspatienternas rehabilitering. Föreläsare har anlitats från Sverige (Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala och Carema). Sedan 01.09.2008 har begreppet klinikfärdig patient tillämpats. 17 patienter har varit klinikfärdiga under 2012, en liten ökning från år 2011. Enligt definitionen för klinikfärdig patient har man inte beaktat patienter med mycket hög ålder och som under flera år varit inskrivna på kliniken och då uppenbar risk finns att flyttningen kan påverka deras tillstånd menligt. Denna definition har ändrats under hösten så att de patienter som inte har behov av sjukhusvård har kunnat skrivas ut. Dessa patienter är ca 11 till antalet. Långvårdspatienter som fortsättningsvis har behov av långvarig sjukhusvård är ca fem och resten planeras ut till egen kommun. Minnesmottagningen har under året skötts av två geriatriker och en sjukskötare som sköter mottagningen som en av många arbetsuppgifter på kliniken. Under hösten har man omstrukturerat intagningsrutinerna och kunnat frigöra sjukskötarresurser till mottagningen. Patientbesöken har varit 193 stycken med ett genomsnitt på fem besök i veckan. Därtill kommer 74 stycken uppföljningar hos sjukskötare samt minnesrådgivning. Väntetiden för nybesök har varierat mellan sju till femton veckor och har ökat lite från år 2011 (tre-tio veckor). Detta beror huvudsakligen på oplanerad frånvaro. Tillgången till närvårdare har varit tillfredsställande. Sjukskötarbemanningen är dock låg med tanke på patienternas ökade medicinska vårdbehov och då antalet patienter med speciella medicinska vårdbehov har ökat. Konstant har två till tre sjukskötartjänster varit vakanta under året men tillgång till sjukskötare har varit bättre än året innan. Till en biträdande avdelningsskötartjänst har inte funnits formellt kompetenta sökande. En ergoterapeutvikarie som har varit anställd och placerad på avdelning Mellangårds har visat sig ha en positiv inverkan vid rehabilitering. Läkarsituationen har varit otillfredsställande. Kliniken har haft tillgång till en fast specialist och därtill AT- läkare eller vikarierande läkare. 11

KIRURGIKLINIKEN Kirurgikliniken klarade under år 2012 av uppdraget att försör Ålands befolkning med behövlig vård inom det kirurgiska, ortopediska och urologiska området. Under 2012 har all behövlig allmänkirurgisk och urologisk vård kunnat erbjudas ålänningarna. Patienter med diagnoser som kräver programstyrd vård, där stora delar av behandlingen handläggs vid universitetskliniker, har skickats till framför allt Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala (UAS). All icke högspecialiserad vård har kunnat bedrivas på Åland, inom urologi till en börn med hjälp av konsulter från bemanningsföretag, senare under året med fast konsult från Åbo, vilket har varit fördelaktigt med hänsyn till kvalitet och verksamhetsutveckling. Kirurgipolikliniken och -vårdavdelningen var adekvat bemannade och vad avser läkarbemanning klarade man sig inom allmän kirurgi med ordinarie bemanning plus enstaka regelbundet återkommande vikarier. Det som främst karaktäriserat de tre första kvartalen 2012 var en stor anhopning av bland annat terminal cancervård som vårdades på kirurgiavdelningen i brist på en palliativ enhet. I börn av år 2012 uppstod en bemanningsbrist vid den kirurgiavdelningen, som samverkade med bemanningsproblem vid, framförallt, instrumentvården. Antalet vårddygn vid kirurgiavdelningen var år 2012, 5 292 vårddygn mot 6 035 år 2011. Skillnaden kan förklaras dels av bemanningsbristen under första delen av 2012, vilken bland annat torde ha medfört en ökad belastning på sjukhusets övriga avdelningar, dels av kontinuerligt pågående arbete med kortade vårdtider. Inom ortopedi behövdes i börn av året konsultinsatser som, frånsett inom ryggkirurgi, fasades ut under året. I nuari 2012 nåddes för första gången ett läge där inga obokade remisser fanns och väntetiden underskred de tre månader som utgör klinikens normala schemaframförhållning. Flödet av ortopedisk bassjukvård till fastlandet och Sverige hade i princip upphört. Ett kontinuerligt arbete har bedrivits för att minska behovet av ortopedisk vård utanför Åland. Dessa på Åland utförda operationer har inneburit en betydande minskning av behovet av elektiv vård utanför Åland. En tidigare stor samarbetspartner har varit Orton i Helsingfors. Man har där utfört allting från enkla primäroperationer till komplicerade omoperationer. Förändringen i remiss- och betalningsförbindelseflödet till Orton illustreras av nedanstående diagram: 12

Inom urologi var man fortsatt beroende av hyrläkare och vikarier. Dagkirurgi har överförts till kirurgipolikliniken, tack vare en till polikliniken knuten sjukskötare med operationssjukskötarutbildning. Verksamheten har under 2012 omfattat enklare handkirurgi, enklare mindre allmänkirurgi samt cystoskopiverksamhet för patienter utan komplicerande sjukdomstillstånd. Inskrivningen av kirurgiska och ortopediska slutenvårdspatienter har successivt överförts från kirurgiavdelningen till polikliniken. I dag skrivs ca hälften av patienterna in vid polikliniken, vilket förkortar inskrivningsproceduren. Vidare har vårdtiden vid vårdavdelningen minskar med en natt och patienterna sköter den preoperativa hygienen hemma, vilket i flera studier har visats minska risken för svårbehandlade postoperativa infektioner. Konsultverksamhet inom ryggkirurgi har ersatts med regelbunden ryggkirurgikompetent vikarie. Detta innebäratt ryggkirurgipatienter som inte behöver insättande av stag eller andra instrumenteringar kan slutbedömas och opereras på Åland, och med bättre kontinuitet och till lägre kostnad än tidigare. Kirurgikliniken har i dag en mycket välbalanserad läkarbemanning, dock med numerär brist inom allmän kirurgi. Kompetensen hos medarbetarna inom kliniken är påtagligt hög, både vad gäller läkarbemanning och sjukskötarbemanning vid både vårdavdelning och poliklinik. Det finns i dag inga områden inom vare sig allmänkirurgi eller ortopedi som inte kan hanteras lokalt så länge inte nationella eller internationella principer/vårdprogram motsäger detta. Kirurgiavdelningens bemanning och lokaler har under 2012 utgjort det största interna problemet för att kunna bedriva en optimal vård. Denna situation har under årets andra halva förbättrats, delvis p.g.a. ett normaliserat patientflöde, delvis p.g.a. överföring av patientinskrivning från vårdavdelning till poliklinik. Den nuvarande läkarbemanningen är mycket stark i relation till klinikens storlek, men för liten, särskilt inom allmänkirurgi, för att kunna uthålligt bedriva en heltäckande verksamhet inom ansvarsområdet. Grundkompetensmässigt är bemanningen av poliklinik och avdelning mycket bra, dock med eftersläpande behov av kompetensutveckling. På läkarsidan är det främsta hotet den klena tillgången till allmänkirurger. Inom allmänkirurgin föreligger i dag en generell brist på tillräckligt brett kompetenta specialister. Ett ytterligare hot som uppkommit efter årsskiftet är att två ortopedspecialister kommer att lämna Åland under 2013. Här finns inte samma problem med brist på bakjourskompetenta som inom allmän kirurgi, däremot är ortopeder p.g.a. satsningar på elektiv ortopedi en utpräglad bristvara. Inom kirurgiavdelningen är bemanningsbrist ett ständigt problem som begränsar produktionskapaciteten (och den enda enskilda faktor som hindrar att all planerad kirurgi utförs inom tre månader). Det potentiellt största problemet här är bristen på ordinarie tjänster. Förmodligen skulle behoven relativt lätt kunna täckas om man kunde rekrytera till ordinarie tjänster. LABORATORIEENHETEN Laboratorieenheten har under året gett både ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs. Det totala antalet beställda analyser sjönk för femte året i rad och stannade i år på 339 014, vilket är en minskning med 2,5 % jämfört med 2011. Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 10,2 % av det totala antalet och minskade med 5,3 % jämfört med föregående år. Hela verksamhetsåret påverkades av arbetet med att rationalisera verksamheten för att minska utgifterna. Det fanns sålunda inte utrymme för det planerade arbetet med att utveckla en egen hemsida för att förbättra informationen till allmänheten och samtidigt ge möjlighet till tidsbokad provtagning. Laboratoriet fortsatte med sitt kvalitetsarbete för att få en tydligare struktur och ett klarare regelverk för all sin verksamhet. I arbetet med att minska utgifterna hade laboratoriet färre vikarier. Enheten börde själv analysera D-vitamin, eftersom antalet beställningar kraftigt ökat, och avslutade de egna allergianalyserna eftersom antalet minskat under de senaste åren. 13

Laboratoriet har under året haft ett flertal studiebesök från Ålands yrkesgymnasium och informerade då i rekryteringssyfte om yrket som laboratorieskötare. Laboratoriet anskaffade under året två nya laboratoriekylskåp för förvaring av reagens. Laboratoriets klinikledning bestod under året av klinikchef, avdelningsskötare, överskötare och medicinsk chef. Klinikledningen hade 16 möten under året. LÄKEMEDELSCENTRALEN Läkemedelsframställningen var mindre än 2011 mest beroende på att antalet cytostatikadoser minskade. Antalet cytostatikadoser har under den senaste 10-års perioden varierat från år till år ibland flera, ibland mindre, men antalet doser har i genomsnitt under perioden varit ca 1 237 cytostatikadoser/år. Till 56 utdelningspunkter inom ÅHS levererades under året 75 256 förpackningar fördelat på 36 001 beställningsrader/expeditioner vilket är en minskning med ca 4,7 % (-3 698) förpackningar och ca 3,25 % (-1 210) beställningsrader jämfört med 2011. Omsättningen d.v.s. värdet på läkemedelsleveranserna till klinikerna var under året ca 2,5 milj euro vilket är en minskning med ca 9,8 % (ca -277 000 euro) jämfört med 2011. Den läkemedelsgrupp där kostnaderna minskat mest är de läkemedel som är grupperade under ATC-koden L Tumörer och rubbningar i immunsystemet där kostnaderna minskade med ca 11 % (ca - 310 000 euro) jämfört med 2011. Föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager utgjorde ca 7,2 % av lagervärdet som var 323 360 euro den 31.12.2012. Kassaktionerna av föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager var därmed på samma nivå som år 2011. Kostnaderna för returnerade läkemedel från klinikerna som måste kasseras utgjorde totalt ca 2,3 % (58 000 euro) av läkemedelscentralens omsättning, vilket är en minskning med ca 18,3 % (ca -13 000 euro) jämfört med motsvarande summa år 2011. Målsättningen att minska kostnaden för läkemedel från klinikerna som måste kasseras kunde därmed till viss del uppnås. Målsättningen att anordna två skolningstillfällen för personalen uppnåddes genom att interna skolningseftermiddagar ordnades vid ett tillfälle under våren och ett under hösten. Planerna att genom utbildning öka personalens kompetens gällande GMP (god tillverkningssed) kunde inte förverkligas. De lagstadgade inspektionerna av avdelningarna som påbördes i slutet på föregående år fortsatte men målet att inspektera alla kliniker/enheter inom ÅHS under året uppnåddes inte. Beredning av cytostatikapatientdoser i cytostatikalaboratoriet i gamla läkemedelscentralen. Inför flytten till temporära utrymmen: Interiör från distributionen i gamla läkemedelscentralen. 14

Interna händelser och olyckliga omständigheter ledde till att situationen under en stor del av året var problematisk gällande den farmaceutiska personalstyrkan och det var svårt att rekrytera farmaceutisk personal. Den uppkomna situationen ledde till att Fimea kom för att inspektera läkemedelscentralens verksamhet. Vid inspektionen poängterades speciellt att förhållandena vid läkemedelstransporterna till klinikerna/enheterna inom organisationen inte hade följts upp vilket även hade observerats vid Fimeas tidigare inspektionen. Det fortsatta arbetet med att åtgärda bristerna som påvisades vid Fimeas föregående inspektion (hösten 2007) och planerna på att utöka samarbetet/informationen till personalen på klinikerna samt uppföljningen av läkemedelsanvänd-ningen kunde därmed inte heller genomföras p.g.a. bristande personalresurser. Planeringen av ombyggnad/utbyggnad av läkemedelscentralens nuvarande utrymmen slutfördes under året och samtidigt planerades för de temporära utrymmena dit verksamheten ska flyttas under byggtiden. De sista förberedelserna inför flytten i nuari 2013 gjordes under hösten. MEDICINKLINIKEN Medicinkliniken bedriver specialsjukvård inom de internmedicinska subspecialiteterna och består av 17 olika verksamhetspunkter. Ombyggnationen av medicinavdelningen har under året slutförts och resultatet har blivit bra. Stora delar av den polikliniska mottagningsverksamheten lider dock fortfarande av otillräckligt dimensionerade lokaler. MEDICINAVDELNINGEN har byggts om och till under 2012. Det har varit en utmaning att ha verksamheten igång under byggtiden men tack vare allas välvil har det gått bra. Under december öppnades hela avdelningen igen. Nu kan avdelningen erbjuda mera ändamålsenliga utrymmen åt patienter och bättre arbetsmiljö åt personalen. Övrigt har verksamheten fortgått utan större förändringar. Personalen har deltagit i olika utbildningar både internt och externt. Hela medicinkliniken hade en gemensam studiedag på hösten med diabetes och hjärta som tema. Några sjukskötare har utbildat sig inom onkologi för att bättre kunna ta hand om cancerpatienter på avdelningen. MEDICINPOLIKLINIKEN På ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN hölls i nuari Coagu-Chek -skola tillsammans med företagets representant och en sjukskötare från Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala (UAS). 12 patienter skolades in så nu är det totalt 14 patienter som själva mäter sitt INR och doserar Marevan. Reaktionerna har enbart varit positiva och inneburit en ökad frihet för dessa personer. Primärvårdskliniken har skolat in hälsovårdare med Coagu- Chek mätare för att ta INR-prov främst på stick-rädda och svårstuckna patienter men också patienter ute i skärgården för att undvika långa transporter till laboratoriet. Mottagningen har haft ett ökat samarbete med primärvårdskliniken för att få det att fungera och ser klart att detta är börn till något mera i framtiden. Årets statistik visar att antalet antikoagulanspatienter är 739 stycken varav 454 män och 263 kvinnor. Totalt har mottagningen haft 12 770 ordinationer där ca 60 % legat inom målintervallet. Mottagningen har två sjukskötare på heltid samt en tillfällig semestervikarie. Det har varit svårt med vikarier och under året har två personer skolats in. Personalen har varit på två utbildningar arrangerade av nätverket för antikoagulanssköterskor i Sverige samt SSTH (Svenska Sällskapet för Trombos och Hemostas). Främst har utbildningarna handlat om de nya antikoagulansläkemedlen och i december startades den första patienten upp med Pradaxa. Klinikerna har nu under ett års tid själv doserat Marevan åt patienter som skrivs ut från avdelningarna. Resultatet har varierat men blir bättre och bättre. Patienter har fortsättningsvis hänvisats till laboratorieenheten för att avlasta mottagningen, med varierande resultat. Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ges polikliniska behandlingar till patienter med sjukdomar inom bl.a. reumatologi-, endokrinologi-, gastroenterologi- och infektionssjukdomar. Viss behandling har under året kunnat överföras till onkologiverksamheten. Utveckling sker kontinuerligt då nya behandlingar tillkommer. Vid BORRELIAVERKSAMHETEN handläggs borreliadiagnostik och behandling liksom under tidigare år inom medicinpolikliniken med en läkare på halvtid. Remisstillströmningen är oförändrat hög och fördelar sig över hela året, dock oftast med en topp under perioden augusti-oktober. Vid behov bistås även hud- och neurologimottagningen samt minnesmottagningen med diagnostiska undersökningar. 15

Metodutvecklingen av diagnostiska signalsubstanser och sjukdomsmarkörer i blod och liquor, i samarbete med Bimelix (Immudex studien), har fortsatt under året. Behandlingsprinciperna har varit oförändrade, men en ökning av peroral jämfört med intravenös behandling har skett. Under året har DIETISTMOTTAGNINGEN behandlat patienter i alla åldrar, med många olika diagnoser. Antalet patientbesök har ökat med ca 100 besök, främst relaterat till ökat antal dietistbesök vid dagvårdsverksamheten Treat där ätstörningar behandlas. Arbetet vid Treat är unikt för dietistmottagningen genom att patienternas egenskötare deltar under dietistbesöken, vilket effektiviserar behandlingen. Dietistmottagningen deltar vid Treats patientkonferenser en gång/månad. I maj höll dietistmottagningen en virtuell föreläsning för äldre deltagare i Virtu-projektet (Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands). Dietistmottagningen har under året deltagit i fortbildning, konferenser, nätverksmöten och kongresser. Flera möten har hållits med en av kökets biträdande kostchefer för planering av framtida nutritionsarbete inom ÅHS. Dietistmottagningen har bl.a. utarbetat skriftliga kostråd vid obstipation hos barn och ungdomar samt uppdaterat vårdprogrammet för obesitaskirurgi. ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN har haft fortsatt samarbete med primärvården kring framför allt patienter med typ-2 diabetes. Behovet av insulinpumpshandledning har ökat, delvis p.g.a. att flera patienter tagits över från pediatriken. De tekniskt utvecklade insulinpumparna (totalt ca 15 patienter med pump) har förbättrat glukosnivåerna hos ett flertal patienter. Nytt är att patienter med flera sjukdomsdiagnoser har fått förbättrat mående och livskvalitet genom personlig handledning av de tekniska möjligheterna som finns. Ökat samarbete med upphandlingsenheten har skett under året. Diabetessjukskötare har deltagit vid externa fortbildningstillfällen under året. Mottagningen har även fått en sjukskötare, en dag/vecka, som en extra resurs. Den endokrinologiska mottagningen utreder och behandlar sjukdomar i de hormonproducerande körtlarna. Patientvolymen har varit relativt konstant jämfört med tidigare år. Verksamheten vid ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har fortgått som tidigare. Antalet undersökningar har varit väsentligen oförändrat. Väntetiderna har minskat något under hösten. Akuta och brådskande fall har kunnat prioriteras på ett tillfredsställande sätt. HJÄRTMOTTAGNINGEN sköter elektiva och akuta hjärtutredningar. Antalet läkar-, sjukskötarbesök samt undersökningar innefattande hjärtultraljud, belastnings- EKG, HOLTER, 24 h BT mätningar och TILT-test uppgick år 2012 till 3 922 patienter. Antalet nya pacemakerpatienter var ca 30 stycken. Liksom föregående år har mottagningen ett fortsatt gott samarbete med Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala (UAS), Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS) och Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUSC). Vid HUD- OCH NEUROLOGIMOTTAGNINGEN har hudmottagningen som tidigare år skötts av inresande hudläkare. Under året har det varit tre stycken, två från Sverige och en från fastlandet. Från augusti till oktober fanns ingen hudläkare att tillgå, detta ledde naturligtvis till att köerna blev långa och mottagningen var tvungen att remittera patienter till vård utom ÅHS. Under året har mottagningen haft 61 hudmottagningsdagar där antalet läkarbesök varit 1 012 stycken. Sjukskötarna vid hud- och neurologimottagningen har under året haft 1 312 återbesök till den egna sjukskötarmottagningen samt har även assisterat läkare under sammanlagt 1 043 patientbesök. Hud- och neurologimottagningen har varit stängt två veckor under sommaren samt en vecka under julhelgen. Under börn av 2012 bemannades neurologmottagningen till 30 % med en neurologkonsult som resterande 70 % tjänstgjorde vid rehab- & fysiatrikliniken. Under året ökade remissflödet till neurologmottagningen, framför allt till följd av utvidgade behandlingsmöjligheter. Detta resulterade i att en heltids neurologtjänst tillsattes fr.o.m. hösten 2012. LUNGMOTTAGNINGEN har noterat en jämn tillströmning av remisser och liksom tidigare ett brett sjukdomspanorama. Personalen har aktivt arbetat med kvalitetssäkring och omvärldsbevakning. Antalet patienter som behandlas med CPAP för sömnapnésyndrom fortsätter öka och ca 350, d.v.s. drygt 1 %, av ålänningarna hade en sådan behandling vid årets slut. 16

Vid MAG- OCH TARMMOTTAGNINGEN ligger fokus som tidigare på inflammatorisk tarmsjukdom och leversjukdomar. Väntetiderna har hållits på en tillfredsställande nivå. Samarbetet med Uppsala fortsätter vad gäller en forskningsstudie som påbördes 2007. Antalet dialyspatienter på NJURMOTTAGNINGEN har ökat kraftigt under de senaste årtiondena. De åländska patienter som behövde dialys före 1980 var tvungna att fara till fastlandet för att få sina dialysbehandlingar. Under 2012 utfördes 2 292 stycken bloddialysbehandlingar. Antalet patienter i regelbunden planerad behandling med bloddialys har under år 2012 varit 14-19 stycken i veckan. Det genomförs två olika typer av bloddialysbehandlingar på njurmottagningen - hemodialys respektive hemodiafiltration. En patient har bloddialysbehandling i hemmet där patienten utför hela behandlingen själv utan medverkan av sjukhuspersonal. Under det gångna året har tre dialyspatienter blivit njurtransplanterade. Verksamheten på REUMAMOTTAGNINGEN fortgår såsom tidigare år och målet är att i mån av möjlighet nå remission enligt internationella och nationella riktlinjer hos patienter med reumatologiska sjukdomar. Tillströmningen av patienter håller jämn takt och mottagningstid har hittills kunnat ges inom ramen för vårdgarantin. Fokus har även riktats på kvalitetsuppföljning framförallt bedömning av s.k. funktionsindex som möjliggör medfölnde av patientens funktionsförmåga och därigenom även behandlingseffekt. ONKOLOGIVERKSAMHETEN Onkologiverksamheten har fullföljt sitt uppdrag med i stort sett samma patientvolym som föregående år. Inga väntetider för nya patienter. Verksamheten har under året tillsatt en onkologtjänst och en hematologtjänst på heltid. Hematologiska patienter, specifika hematologiska undersökningar och behandlingar (förutom venesektioner) flyttades över till verksamheten under maj månad från medicinpolikliniken. Personalsituationen har varit stabil. Utökning har skett med en halvtid sjukskötare fr.o.m. mars 2012 som har ansvaret för hematologiska patienters omvårdnad. Cancersjukskötaren har i huvudsak arbetat med psykosocialt stöd till patienter och anhöriga. Ett samarbete har också inletts med psykiatriska klinikens familjeterapeuter. Kvalitetsarbete genom Balanserat Styrkort har pågått under året med bl.a. formulering av gemensam värdegrund, kompetensbeskrivning av onkologisjukskötare mm. Samtliga sjukskötare avslutade fortbildning i cancervård under våren. Läkarna har givits möjlighet att föl med veckoundervisning från universitetssjukhusen i Åbo och Helsingfors via videolänk. Detta har möjliggjort en kontinuerligt återkommande vetenskaplig ytterst högklassig fortbildning. Utbildningen har erbjudits till en mycket låg kostnad där varken tid eller pengar har behövts för resor och dylikt. 17

OP-, ANESTESI OCH IVA-KLINIKEN Kliniken består av instrumentvård, operations- och anestesiavdelning samt intensivvårdsavdelningen. Operations- och anestesiavdelningen skapar tillsammans med instrumentvården nödvändiga förutsättningar för att akut och elektiv operationsverksamhet ska vara möjlig genom att erbjuda högkvalificerad service i enlighet med moderna krav på kunskap, säkerhet och utrustning. IVA-avdelningen vårdar patienter med allvarlig, ibland livshotande svikt i vitala organ. INSTRUMENTVÅRDEN var under 2011 underbemannad beroende på sjukskrivningar och personalomsättning. Läget förbättrades under 2012 och man var under större del av 2012 fullt bemannad. Den tidigare avdelningsskötaren på instrumentvården flyttade under året till en nybildad tjänst som hygienskötare. I samband med detta överfördes även avdelningsskötartjänsten till en nybildad biträdande operationsskötartjänst. Med detta knöts instrumentvården närmare operationsavdelningen och biträdande avdelningsskötare för operationsavdelningen ansvarar nu även för instrumentvården. Ålderstigna autoklaver har fortsatt bidragit till driftsstörningar och upphandling av nya autoklaver påbördes under slutet av 2012. INTENSIVVÅRDSAVDELNINGENs beläggning har under 2012 varit i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Däremot har de patienter som intensivvårdats under 2012 varit sjukare. Antalet patienter med Apache-score mer än 20 (mått på sjukdomens svårighetsgrad där 20 motsvarar en mortalitetsrisk på 40 %) har ökat. Antal respiratorpatienter har ökat med 22 %, från 18 till 22 stycken. Medelålder för intensivvårdade är 63 år (medianålder 65,45 år - 167 män, 110 kvinnor). Gunilla Häggblom, tidigare avdelningsskötare vid instrumentvården. Man har fortsatt det interna utvecklingsarbetet under året. Både avseende kunskapsutveckling och översyn av rutiner och PM. Under hösten 2012 inleddes ett projekt för kompetensutveckling genom framtagande av utbildningsplan och fastställande av kunskapsmål för IVA-sjukskötare. En omfattande uppdatering av samtliga sprut- och infusionspumpar genomfördes under 2012. I anslutning till detta reviderades samtliga infusionsprotokoll och man genomförde en övergång till viktrelaterad dosangivelse för att öka patientsäkerheten. 18

Registreringsrutiner över infektionsläget har införts. Dessa rapporteras regelbundet till hygienskötaren. ÅHS infektionsläkare samarbetar med behandlingsansvarig läkare på IVA om antibiotikaval och behandlingsstrategier vid svårare typer av infektioner. Eftersom personalresurserna är gemensamma för IVA, uppvakningsavdelning, helikopter och dialys, måste prioriteringar och omfördelning mellan dessa verksamheter göras när personalresurserna inte räcker till. Tack vare stor flexibilitet hos avdelningens personal (sjuksköterskor har bytt arbetspass och avvikit från det planerade arbetsschemat mer än 100 gånger under året) har verksamheten drivits utan större neddragningar eller störningar trots periodvis personalbrist och toppar i verksamheten förutom för sommarneddragningen. Sjukfrånvaron har man täckt med kortare inhopp samt med att egen personal har jobbat extra. Reducering av antal IVA-platser på grund av semesterledigheter 2011 varade nio veckor. 2012 kunde man minska denna period till fyra veckor på grund av förbättrat personalläge. Antal intensivvårdspatienter gruppvis 2009-2011 samt 2012 t.o.m. 15 december. OPERATIONSAVDELNINGEN har under året tvingats till periodvisa neddragningar i operationsverksamheten på grund av resursbrist i delar av operationskedn. Den totala operationsvolymen (timmar) för operationer utförda på operationsavdelningen har minskat något 2012 jämfört med 2011. Delvis beroende på resursbrist och hög arbetsbelastning hos vårdavdelningen men också genom att enklare kirurgi som inte kräver operationsavdelningens resurser har flyttats till kirurgpolikliniken istället. Det gäller till exempel cystoskopier, enklare ortopediska ingrepp o.s.v. Under 2012 utfördes 108 kirurgiska ingrepp på kirurgipolikliniken som tidigare utförts på operationsavdelningen. Lägger man ihop volymerna av kirurgi som utförs på operationsavdelningen med den del som utförs på kirurgpolikliniken, blir den totala operationsverksamheten på ÅHS i stort sett oförändrad mellan 2011-2012. Totalt antal optimmar 2010 2012 I en klinikvis uppdelning av operationsverksamheten framgår det att det framförallt är patientgruppen som vårdas på kirurgavdelningen postoperativt som minskat vilket kan sammanhänga med den resursbrist som rådde där under delar av 2012. Planering och förberedelse av operationspatienterna sköts av en operationskoordinator. Det har inneburit jämnare beläggning på operationsavdelningen och färre sena strykningar. För att ytterligare förbättra den dagliga samordningen av operationsverksamheten har en dagskoordinator avdelats med uppgift att samordna och överblicka den dagliga verksamheten, kalla nästa patient till operation i tid, fördela resurser mellan salarna, samordna lunchpaus o.s.v. 19

En närvårdare från instrumentvården har överförts till operationsavdelningen för att hantera sterilt gods i direkt anslutning till operationssalarna, utföra visst steriliseringsarbete, fylla på förråd och serva operationsalarna med utrustning. Detta har ytterligare förbättrat flödet och gjort att personal inne på sal nu mer kan fokusera på arbetet runt varje enskild operation. Utbildning i ergonomi för personalen har hållits under året för att minska risken för arbetsrelaterade förslitningsskador. För att förbättra samarbete och förståelse mellan operationsavdelningen och de olika vårdavdelningarna har kontaktpersoner utsetts som ansvarar för att regelbunden dialog upprätthålls med vårdavdelningarna. På UPPVAKNINGSAVDELNINGEN har antalet uppvakspatienter ökat med 25 %, från 1 303 till 1 628 patienter. Även elkonverteringar, ECT-behandlingar och övriga procedurer som inläggning av central venkateter o.s.v. har ökat i antal. Operationsavdelningens avdelningsskötare Ragnhild Wideman gick i pension under året och firades med pensionsfest i september. Nya metoder för smärtlindring har under året införts. PCA-pump (Patient Controlled Analgesia) där patienten själv kontrollerar administrationen av smärtlindring används nu rutinmässigt på vissa ingrepp. Nya moderna övervakningsmonitorer har tagits i bruk på uppvakningsavdelningen, lokalerna har ytrenoverats och fräschats upp och man använder nu hygieniska specialgardiner som avgränsare mellan patientplatserna. Dessa skapar viss integritet och minskar smittrisken mellan patienter. Den medicintekniska utrustningen på kliniken är omfattande och utgörs delvis av rent livsuppehållande maskiner. För att funktionen ska garanteras krävs regelbunden service och underhåll. Livslängden är begränsad och tillverkare garanterar inte funktion eller reservdelslager längre än 10 år. Man försöker därför att identifiera och byta ut all utrustning äldre än 15 år för att minska risken för oförutsedda kostnader och felfunktion i vital utrustning. Under året har bland annat tre av de äldsta anestesimaskinerna bytts. Gamla värmeskåp har ersatt med moderna värmeskåp av lågenergityp, gamla patientvärmare och diatermiutrustning har också bytts. Upphandling av nya autoklaver inleddes under 2012. En modern intensivvårdssäng anskaffades till IVA som minskar risken för trycksår och underlättar omvårdnaden av svårt sjuka patienter. 20