Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Relevanta dokument
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

ETSF05 Repetition av KomSys

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Grundläggande ljud- och musikteori

Spektrala Transformer

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål

Elektronik Dataomvandlare

KomSys Repetition Jens A Andersson

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Elektronik. Dataomvandlare

Att fånga den akustiska energin

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Signaler och system, IT3

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Elektronik Dataomvandlare

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik

Elektronik Elektronik 2019

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Vad är kommunikation? Vad är datorkommunikation? Dataöverföring; Inledning

Spektrala Transformer

Tentaexempel. Maria Kihl

Hemtenta 2 i Telekommunikation

6. Blandade uppgifter

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Data och Information. Dr. Johan Hagelbäck.

Analys/syntes-kodning

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Grundläggande A/D- och D/A-omvandling. 1 Inledning. 2 Digital/analog(D/A)-omvandling

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Läsinstruktioner. Materiel

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

A/D D/A omvandling Mätteknik för F

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

A/D D/A omvandling. EEM007 - Mätteknik för F 2015 CHRISTIAN ANTFOLK

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Elektronik Elektronik 2017

Grundläggande signalbehandling

A/D D/A omvandling. Johan Nilsson

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Föreläsning 1. Information och data

ETSF05 Repetition av KomSys

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Föreläsning 7: Bild- och videokodning

Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Signalbehandling Röstigenkänning

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik

Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Sammanfattning TSBB16

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

A/D D/A omvandling. EEM007 - Mätteknik för F 2016 CHRISTIAN ANTFOLK / LARS WALLMAN

Examination Kurslitteratur

Transkript:

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl)

Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2

Information och binärdata Information = text, ljud, bilder och video i en form som vi människor kan förstå. Binärdata = text, ljud, bilder och video i en form som datorer kan förstå.? information 1110101111... 3

Binärdata Datorer lagrar information i binär form, dvs all information måste göras om till ettor och nollor. Det finns regler för hur text, ljud och bilder skall omvandlas till binärdata. Protokoll Att sända information i binär form är inget nytt, ta tex. Morse-koden! 4

Från information i till binärdata Text, ljud och bilder måste omvandlas till binärdata. Detta kallas för digitalisering. Idé: Omvandla informationen till ett begränsat antal värden, dvs gör informationen diskret. Varje j värde äd kan nu representeras av ett ttbinärt ättl tal. 5

Från text till binärdata Text består av bokstäver, siffror och symboler. Text är redan diskret information!! Ett sätt att omvandla text t till binär data är ASCII. Exempel: p A=1000001 6

Från ljud till binärdata Ljud kan ses som en signal som varierar i amplitud. Amplitud Ljud måste alltså diskretiseras. Tid 7

Digitalisering i i av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta kallas för Pulse Code Modulation (PCM). 8

Sampling (1) Att sampla en signal innebär att man mäter på den vid vissa tidpunkter. En signal består av en kombination av frekvenser. r Om högsta frekvensen är N Hz, måste man sampla med frekvensen 2N Hz [Nyquist]. 9

Sampling (2) y=sin(x) 15 1,5 1 0,5 0-0,5-1 -1,5 10

Sampling (3) amplitud tid 11

Kvantisering i Kvantisering innebär att man avrundar de samplade mätvärdena ä till ett begränsat antal amplitudnivåer. i Antalet amplitudnivåer bestämmer hur många bitar som behövs för att representera signalen. Exempel: l 256 nivåer kräver 8 bitar (2 8 =256). Alla amplitudnivåer kan inte samplas: Kvantiseringsfel 12

Hur många amplitudnivåer? i Antalet amplitudnivåer beror på hur bra ljudet skall bli när vi återskapar det. Telefoni: e o : 8 bitar = 256 nivåer. CD: 16 bitar = 65.536 nivåer 13

Exempel: Bithastighet i h för telefoni Analog signal i frekvensbandet 0-4kHz. Nyqvist-teoremet medför att samplingsfrekvensen blir 8 khz = 8000 sampel per sekund. 8-bitars kodning av varje sampel. Bithastigheten blir 64 kbit per sekund 14

Kodning Alla avrundade mätvärden kodas till binära tal. Resultatet blir en följd av binära tal som kan lagras i datorn! 15

Från bilder till binärdata Dela in bilden i bildelement (pixels). Varje bildelement ges ett bildvärde. Bildvärdena kvantiseras och kodas. Färgbilder har tre bildvärden för varje pixel. 16

Komprimering i Idé: Utnyttja överföringskapaciten bättre Tag bort redundant information Datakomprimering kan vara Icke förstörande Förstörande 17

Dataöverföring på en länk Två datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium. På länken skickas oftast(?) analoga signaler. 18

Ub Utbredningsmedia di Några olika utbredningsmedia: Tvinnad parkabel Koaxialkabel Optisk p fiber Rymden 19

Länkens kapacitet En E länk kan överföra data med en viss hastighet, h som anges i bitar per sekund. Ett annat mått på länkens kapacitet är bandbredd. En definition på bandbredd är den högsta och lägsta frekvens som får finnas i en signal som skickas på länken. Hög bandbredd medför hög överföringsshastighet. Listig kodning innebär ännu högre överföringskapacitet 20

Digital i kommunikation i (1) 110101 11011 Nätadapter länk Nätadapter I sändaren finns det en nätadapter som omvandlar bitarna till signaler som sedan skickas på länken. Nätadaptern i mottagaren översätter signalerna till bitar igen. 21

Digital i kommunikation i (2) 110101 11011 Nätadapter länk Nätadapter Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler. Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler. 22

Översättning från bitar till signaler Det enklaste sättet att skicka bitar på en länk är genom att använda olika spänningsnivåer, i så kallad linjekodning. 11101 volt nätadapter s Mottagaren läser av amplitudnivån och tolkar signalen. 23

Digital i kommunikation i (1) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter I sändaren finns det en nätadapter som omvandlar bitarna till signaler som sedan skickas på länken. Nätadaptern i mottagaren översätter signalerna till bitar igen. 24

Digital i kommunikation i (2) 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter Digital transmission: Bitarna representeras av digitala signaler. Analog transmission: Bitarna representeras av analoga signaler. 25

Översättning från bitar till signaler Det enklaste sättet att skicka bitar på en länk är genom att använda olika spänningsnivåer, i så kallad linjekodning. i 011001 volt nätadapter s Mottagaren läser av amplitudnivån och tolkar signalen. 26

Non-return to zero (NRZ) Nolla = låg spänningsnivå Etta = hög spänningsnivå 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 Problem? Synkronisering! 27

Manchester Kombinerar NRZ och en klockpuls. Inga problem med synkronisering. 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 Signalfrekvensen är dubbelt så hög jämfört med NRZ. 28