Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning
|
|
|
- Barbro Lindström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning 1. Kursöversikt 2. Introduktion till bild- och ljudkodning - syfte - historik - antal bitar per bildpunkter/sampel 3. Två principiella klasser : distorsionsfri och distorderande kodning 4. Modeller för bild- och ljudsignaler samt därav inspirerade kodningsmetoder
2 Kursöversikt - föreläsningar F1: Introduktion till bild- och ljudkodning F2: Informationsteoretiska begrepp F3: Källkodningsteori, Huffmankodning F4: Aritmetisk kodning, Lempel-Ziv-kodning F5: Analoga signaler, Skalär kvantisering F6: Vektorkvantisering F7: Prediktiv kodning F8: Transformkodning F9: Delband/Wavelet-kodning F10: Audiokodning F11: Videokodning F12: Talkodning, Modellbaserad videokodning, Video/audio över nätverk
3 Kursöversikt - övrigt Kurslitteratur: 12 föreläsningar 8 lektioner 2 datorlektioner 2 laborationer (varav en är schemalagd) 1. K. Sayood, Introduction to Data Compression 2. Diskreta Markovprocesser (kurshemsidan) 3. Övningshäfte, formelsamling (kurshemsidan) 4. Kurshemsida: - labbokning, labbanvisningar, extramaterial
4 Bild- och ljudkodning Syfte: effektiv (digital) representation av bilder, video, tal och musik. Bivillkor: - god kvalitet - tålighet mot kanalfel - realtidsprestanda - kostnadseffektiv
5 Bild- och ljudkodning Telekommunikation Bildanalys Spektralanalys Perception Bild/ Ljudkodning Psykoakustik Datorgrafik Talsyntes Digital signalbehandling
6 Tillämpningar Stillbilder Fax Teleradiologi Webb Digitalkameror Bilddatabaser Video Bildtelefoni Videokonferens Multimedia Videokameror Digital-TV DVD, Blu-ray Ljud CD Mobiltelefoner MP3-spelare DAB Film/video-ljud
7 Telefoni g Ericsson 1905 Smartphone 2014
8 Television Baird 1930 OLED 2014
9 Den elektroniska bilden analogt format Bilden avsöks linje för linje och ger upphov till en analog signal. I Bairds mekaniska TV-system användes 30 linjer och videobandbredd ca 10 khz.
10 Den elektroniska bilden digitalt format Bildpunkt (pixel) En bildpunkt representeras med en eller flera databitar. Representationen kallas Pulskods-modulation (PCM).
11 Bilder: hur många bildpunkter? Baird 30*50 (ca) TV (PAL) 720*576 HDTV 1920*1080 QFHD 3840*2160 Digitalkamera 2-40Milj.
12 Hur många bitar per bildpunkt? Bitar/bildpunkt Bildtyper Exempel *3=24 8*4=32 binära enkel datorgrafik gråskalebilder högkontrast Färgbilder (RGB) RGB med alpha fax tidiga spel telefoto röntgen digital foto datorgrafik
13 Ljud: antal bitar per sampel och per sekund (PCM-kodning) CD-kvalitet 16 bitar per sampel sampel per sekund Två kanaler =>1.4 Mbit/s Betraktas ofta som referens ( okomprimerat ljud ) Modern kodningsmetoder: 64 kbit/s med god kvalitet Digital telefoni 8 bitar per sampel 8000 sampel per sekund => 64 kbit/s Moderna kodningsmetoder: 4 kbit/s med god kvalitet
14 Video: antal bitar per sekund (PCM-kodning) TV-kvalitet 3*8 bitar (RGB) per bildpunkt 720*576 bildpunkter per bild (PAL) 25 bilder per sekund => 250Mbit/s HDTV-kvalitet 3*8 bitar (RGB) per bildpunkt 1920*1080 bildpunkter per bild (1080i) 25 bilder per sekund => 1.24Gbit/s
15 Video: kodningsmetoder Model-based Video coding 3G Mobile videophone Video CD Digital TV, DVD HDTV kbit/s Mbit/s Very low bitrate Low bitrate Medium bitrate High bitrate MPEG-4 H.264 H.263 H.261 MPEG-1 MPEG-2
16 Distorsionsfri ( lossless ) kodning (Datakompression) Representera en digital signal med färre bitar än originalet på så sätt att signalen kan rekonstrueras exakt. Den undre begränsningen ges av entropin för data (baseras på Informationsteori). Exempel: ZIP, compress, GIF, PNG, FLAC
17 Distorderande ( lossy ) kodning Representera en digital eller analog signal med så få bitar som möjligt så att signalen kan rekonstrueras med godtagbar kvalitet. Exempel: GSM, JPEG, MPEG-2, H.264, MPEG-1 layer 3 (mp3), AAC, WMA,...
18 Typisk kodarstruktur Analog signal Sampling kvantisering Digital Signal (PCM) Distorderande kodning Distorderad digital signal Distorsionsfri Kodning
19 Kodning av bild och ljud bygger på modeller S(t) t Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder Signalmodeller determ. modeller statistiska modeller Signalteoretiska kodningsmetoder Syn/hörsel-modeller spatio/temporal modeller maskeringsegenskaper Perceptionsbaserade kodningsmetoder
20 Statistiska signalmodeller Minnesfria signaler Varje signalvärde är oberoende av övriga signalvärden. t Signaler med minne Signalvärden är beroende av ett eller flera övriga signalvärden. t
21 Exempel på statistisk modell för signaler med minne Markov-modellen P 22 P 12 s2 P 11 s 1 P21 P 31 P 13 P 23 P 32 s 3 P 33
22 Autoregressiv modell - en amplitudkontinuerlig Markovmodell x k x k = S a i x k-i + n k n k : minnesfri process Lämpar sig väl för att modellera ljudsignaler
23 Korrelationsmodell För bilder kan 2-dimensionella korrelationsfunktioner vara användbara: x ij E{ X ij X } kl = ke - a( i - k )2 + b( j -l ) 2 x kl eller E{ X ij X } - a i - k -b j -l kl = ke
24 Exempel på kodning av minnesfri källa Gråskalebild med nivåer mellan 0-3. Statistisk redundans: de olika nivåerna förekommer olika ofta (se figur). Kodningsmetod: Variabel-längdkodning (VLC) 50 % nivå PCM VLC bitar/bildpunkt 1.75 bitar/bildpunkt i genomsnitt!
25 Exempel på kodning av minneskälla Bildtyp: fax. Statistisk redundans: närliggande bildpunkter har ofta samma värde. Kodningsmetod: koda skurlängderna. Skurkod: 15,15,15,4,5,6,4,6,5,3, Antag 4 bitar/skur: 45*4 = 180 bitar jfr. okodat: 15*15 = 225 bitar
26 Prediktiv kodning (DPCM) (för AR-processer) t Prediktion (linjär/rörelsekompenserad) VLC Princip: gissa (prediktera) hur bilden ser ut, beräkna skillnaden (felbilden), variabel-längdkoda felbilden.
27 Transformkodning (för 2D-korrelerade källor) x ij x kl
28 Modellbaserade kodningsmetoder - används vid kodning av talsignaler - och för kodning av ansiktsbilder
29 Perceptionsbaserade kodningsmetoder (är mer användbara för ljudkodning än för bildkodning) db Dämpningskurva khz
30 Fraktalkodning Grundidé: sök självliknande delar i bilden... sådan symmetri ger enkel matematisk beskrivning...
31 Fraktalkodning, forts. Varje bild kan göras självlik...
Föreläsning 7: Bild- och videokodning
Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder
Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer. Khalid Sayood, Introduction to Data Compression
TSBK35 fö 1 p.3 TSBK35 fö 1 p.4 Kurslitteratur Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ ISY Bildkodning, Linköpings universitet Khalid Sayood,
4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning
En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen
Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få
Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare
Prediktiv kodning Linjär prediktion Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen
FLAC (Free Lossless Audio Coding)
Datakompression fö 9 p.1 FLAC (Free Lossless Audio Coding) Distorsionsfri kodning av ljud Ljudsignalen delas in i block (typiskt några tusen sampel). Koda summa/skillnad av de två stereokanalerna om det
SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion
SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning
I. Talkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Talkodning Historik. Talgenerering. Talsignalen - vokaler
Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder
Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox
Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder
Föreläsning 12. Modellbaserad ljudkodning. Modellbaserad bildkodning. Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video
Föreläsning 12 Modellbaserad ljudkodning Modellbaserad bildkodning Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video 1 Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller
Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga.
Datakompression fö 4 p1 Skurlängdskodning Ibland har man källor som producerar långa delsekvenser av samma symbol Det kan då vara praktiskt att istället för att beskriva sekvensen som en följd av enstaka
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Digital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Datakompression. Harald Nautsch ISY Bildkodning, Linköpings universitet.
Datakompression fö 1 p.1 Datakompression Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk04/ ISY Bildkodning, Linköpings universitet Datakompression fö 1 p.2 Kursinnehåll Källmodellering:
Kursinnehåll. Datakompression. Föreläsningar, preliminärt program. Examination
Datakompression fö 1 p.3 Datakompression fö 1 p.4 Kursinnehåll Datakompression Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk04/ ISY Bildkodning, Linköpings universitet Källmodellering:
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det
Kompression av ljud och bild
Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se ISY Informationskodning, Linköpings universitet http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ Kurslitteratur Rekommenderad bok: Khalid Sayood, Introduction
Ordbokskodning. Enkel variant av kodning med variabelt antal insymboler och fixlängds kodord. (Jfr tunstallkodning)
Datakompression fö 6 p.1 Ordbokskodning Enkel variant av kodning med variabelt antal insymboler och fixlängds kodord. (Jfr tunstallkodning) Man skapar en ordbok som innehåller 2 b olika sekvenser av symboler
Exempel, minnesfri binär källa. Ordbokskodning. Lempel-Zivkodning. Lempel-Zivkodning, forts.
Datakompression fö 6 p.3 Datakompression fö 6 p.4 Ordbokskodning Exempel, minnesfri binär källa Enkel variant av kodning med variabelt antal insymboler och fixlängds kodord. (Jfr tunstallkodning) Man skapar
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Emil Björnson Docent, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Profilansvarig: Emil Björnson Civilingenjör i Teknisk matematik, LTH, 2007
Kurslitteratur. Kompression av ljud och bild. Föreläsningar, preliminärt program. Laborationer
TSBK35 källkodning p.3/89 TSBK35 källkodning p.4/89 Kurslitteratur Kompression av ljud och bild Harald Nautsch harna@isy.liu.se http://www.icg.isy.liu.se/courses/tsbk35/ ISY Informationskodning, Linköpings
Signal och bildbehandling SBB. Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg
Signal och bildbehandling SBB Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg Panoramabilder 3D rekonstruktion Autonoma farkoster WITAS
Data och Information. Dr. Johan Hagelbäck.
Data och Information Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Data eller information? I den verkliga världen har vi information, till exempel en bok eller ett stycke musik Denna information
Signal och bildbehandling SBB
Signal och bildbehandling SBB Panoramabilder Två (nästan identiska) profiler på D/IT resp Y programmen inom området datorer & bilder Profilansvarig: Klas Nordberg 3D rekonstruktion Autonoma farkoster WITAS
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
Adaptiv aritmetisk kodning
Datakompression fö 8 p.1 Adaptiv aritmetisk kodning Aritmetisk kodning är väldigt enkel att göra adaptiv, eftersom vi bara behöver göra en adaptiv sannolikhetsmodell, medan själva kodaren är fix. Till
Videosignalen består av en sekvens av bilder, typiskt 24, 25 eller 30 bilder i sekunden.
Videokodning Begrepp och beteckningar Videosignalen består av en sekvens av bilder, typiskt 24, 25 eller 30 bilder i sekunden. Bilderna skickas antingen progressivt (hela bilden på en gång) eller med interlace
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Analys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Profilen Kommunikation
Profilen Kommunikation för Y, D & IT Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation 1 Kommunikation =? Sändare Information Mottagare Telekommunikation (telekom)
Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:
Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning
INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:
INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning
Signaler och system, IT3
Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad
Kodning med distorsion
Kodning med distorsion Vi har en signal x n, n = 1... N som ska kodas. Alfabetet är en delmängd av de reella talen A R. Alfabetet kan vara kontinuerligt. Om vi inte har kravet att den avkodade signalen
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.
Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital
Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?
41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna
Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.
Analog Digitalitet Kontinuerlig Direkt proportionerlig mot källan Ex. sprittermometer Elektrisk signal som representerar ljud Diskret Digital Representation som siffror/symboler Ex. CD-skiva Varje siffra
Synsinnet. Komprimeringsexempel. Förlustkomprimering - Bakgrund. Image Coding. Common Image Formats GIF
Image Coding Förlustkomprimering - Bakgrund Bilder överförs för att visas upp för en människa. Människan är otålig och halvblind Otålig Frustrerande med väntan framför skärmen Halvblind Det mänskliga synsinnet
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Föreläsning 17 - Komprimering
DD1343 Datalogi och numeriska metoder del 1 Föreläsning 17 - Komprimering Komprimering Följdlängdskodning (run-length encoding) Huffmankodning Lempel-Ziv-kodning Entropi Komprimering av bilder Komprimering
Synsinnet. Komprimeringsexempel. Förlustkomprimering - Bakgrund. Common Image Formats. Image Coding GIF. GIF (Graphis Interchange Format)
Image Coding Common Image Formats GIF (Graphis Interchange Format) Lossless, but only in 256 colors Uses LZW for compression (Patent problem) PNG (Portable Network Graphics) More flexible replacement for
Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Mobiltelefoni: Världens största maskin Tekniska utmaningar: Bandbredd
Kodning av ansiktstextur med oberoende komponenter
Kodning av ansiktstextur med oberoende komponenter Jörgen Ahlberg Report no. LiTH-ISY-R-2297 ISSN 1400-3902 Avdelning, Institution Division, department Datum Date Image Coding Group 2000-10-02 Department
Examination Kurslitteratur
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 10 st Övningar: 7 st Laborationer: 4 st Examination Kurslitteratur Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs:
Transformkodning Idé: 1. Tag datasekvensen och dela in den i block av storlek N (eller N N om signalen är tvνadimensionell). Transformera dessa block
Transformkodning Idé:. Tag datasekvensen och dela in den i block av storlek N (eller N N om signalen är tvνadimensionell). Transformera dessa block med en lämplig, reversibel transform till en ny sekvens.
Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning
TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik
Redaktion. Innehåll. Combitech Systems AB. Ledare...3. Utveckling mot effektivare bildöverföring...4. Bild- och videokodning...6
ntime T E M A : T R E N D E R I N O M B I L D Ö V E R F Ö R I N G Nr 3 september 2002 Bild- och videokodning sid 6 DVB den digitala TV-revolutionen sid 12 Strömmande teknik i 3G-system för mobilkommunikation
Lab 3 Kodningsmetoder
Lab 3. Kodningsmetoder 15 Lab 3 Kodningsmetoder Starta Matlab och ladda ner följande filer från kurswebben till er lab-katalog: lab3blocks.mdl okodat.mdl repetitionskod.mdl hammingkod.mdl planet.mat Denna
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT. Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni - världens
Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter
Distansutbildning av Anders Andersson Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter VRC är en ek. förening bildad av: Sveriges Dövas Riksförbund Sveriges Dövas Ungdomsförbund Västanviks folkhögskola Dalarnas
Paper or screen. Systemlagret. Vision technology. Audio technology. Current loudspeakers and sound equipment is good enough?
Paper or screen Systemlagret Vision technology Audio technology Current loudspeakers and sound equipment is good enough? 3D? Ljudlandskap? Stämningsbakgrund? 1 Systemlagret I PC, Router, Switch HW Grafikkort,
Ljudteknik. Digital representation. Vad är ljud?
Ljudteknik Digital representation Vad är ljud? 1 3 grundstenar för ljud» Alstring» Överföring» Mottagning Örat Hörseln» Lufttrycksvariationer ger mekaniska vibrationer i trumhinnan» Hörselbenet växlar
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål
Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik TSBK35 fö 10 p.3 Ljudtrycksnivå TSBK35 fö 10 p.4 Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen
Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet
Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad
Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det ska märkas så
Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se
Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap
Boxee Box vs Apple TV
En jämförelse By vs Introduktion Innehållsförteckning: 2.Introduktion 3. Översikt 4. Hårdvara 5. Operativsystem 6. Film och TV 7. Appar 8. Ingår med produkten 9. Filformat som stöds 10. Nätverk 11. Pris
TSBK04 Datakompression. Övningsuppgifter
TSBK04 Datakompression Övningsuppgifter Innehåll 1 Informationsteoretiska begrepp........................ 1 2 Källkodning................................... 4 Copyright c 2004 Bildkodningsgruppen, Linköpings
Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
BILDKODNING TEORI. Källkodning. Analogt - och samplat
BILDKODNING TEORI Källkodning Analogt - och samplat Temporalt Vertikalt Horisontalt o-o-o-o-o-oo-o-o-o o-o-o- 1 Två oberoende processer Sampling Tre dimensioner: horisontell, vertikal och tid Kvantisering
TSBK04 Datakompression Övningsuppgifter
TSBK04 Datakompression Övningsuppgifter Innehåll 1 Informationsteoretiska begrepp........................ 1 2 Källkodning................................... 4 Copyright c 2004 Bildkodningsgruppen, Linköpings
HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg
Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB Kompatibilitet
Problemlösning. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 30/ /16
1/16 Problemlösning Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 30/1 2013 Kursinformation: diskussionsuppgifter Under kursens gång kommer vi att ha 12 diskussionsproblem
Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.
DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)
Grundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Källkodning. Egenskaper hos koder. Några exempel
Källkodning Källkodning innebär att vi avbildar sekvenser av symboler ur en källas alfabet på binära sekvenser (kallade kodord). Mängden av alla kodord kalls för en kod. (Man kan förstås tänka sig att
Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny
Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Störningar (1/2) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1
Föreläsning 2 Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Industriell ekonomi åk 2 VT15. Inriktningen Systemteknik
Industriell ekonomi åk 2 VT15 Inriktningen Systemteknik Systemteknik: Du lär dig hantera modern teknik och hur man sätter samman den till välfungerande system. Svenska företag är bra på att utnyttja systemtekniskt
Sammanfattning TSBB16
Sammanfattning TSBB16 Frekvensfunktion =H(omega) Kombinationen av amplitud och faskarakteristik är unik. H(ω) = D(ω) e^jψ(ω)=y(t)/x(t). Detta är frekvensfunktionen. H(ω)=utsignal/insignal D(ω) = H(ω).
MEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Kurs PM för KTH-CSC. Kursens upplägg Nivå: C Betyg: A F Språk: Svenska Föreläsningar 48h Seminarier 9h Laborationer 28h
KTH-CSC Kurs PM för DM1576 Bild- och videoteknik I, 9hpied Kursansvarig: Trille Fellstenius, 08-790 60 75, trille@csc.kth.se Kurswebb: http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/dm1576/ Den digitala teknikutvecklingen
F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
Teckenkodning historik F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression EDAA05 Roger Henriksson Baudotkod 5-bitars kod för fjärrskrivare (teletype tty). Baudot 1874, Murray 1901 2 EBCDIC ASCII Extended
F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression
Teckenkodning historik F3 Datarepresentation teckenkodning och datakompression Baudotkod 5-bitars kod för fjärrskrivare (teletype tty). EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant Baudot 1874, Murray 1901 2
Att fånga den akustiska energin
Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte
Europeiska unionens officiella tidning
6.5.2014 L 133/43 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 459/2014 av den 29 april 2014 om ändring av vissa förordningar rörande klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen EUROPEISKA KOMMISSIONEN
5:8 CD och DVD. CD spelaren Det krävs ett litet tekniskt underverk för att spela upp en cd skiva. Vi går igenom grundkomponenterna.
5:8 CD och DVD Introduktion LP-skivan blev mycket populär när den introducerades i mitten på 1950-talet. Tänk att kunna spela in musik som varar mer än 20 minuter på en skivsida. Fantastiskt! På 60-talet
A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT
Profilen Kommunikation för Y, Yi, D & IT Mikael Olofsson Profilansvarig: Erik G. Larsson Professor, ISY/Kommunikationssystem www.commsys.isy.liu.se Kommunikation - vardagstillämpningar Mobilt bredband/telefoni
Filformat och lagring
och lagring Text 2007-05-24 per.mattsson@miun.se Innehållet får ej kopieras eller återgivas 1 Det finns en uppsjö av filformat som är bärare av ljud. Olika filformat är vanliga i olika typer av användning
Föreläsning 1. Information och data
Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort
Datateknik GR (A), Flash, Photoshop och Datakunskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Datateknik GR (A), Flash, Photoshop och Datakunskap, 7,5 hp Computer Engineering BA (A), Flash, Photoshop, and Computer Science, 7.5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:
Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall
Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information
Data och information Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:
Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken
Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data och information Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer