Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox
|
|
- Gun Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox
2 Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder Signalmodeller determ. modeller statistiska modeller vågformskodning Syn/hörsel-modeller spatio/temporal modeller maskeringsegenskaper Perceptionsbaserade kodningsmetoder 2
3 I. Talkodning Tal - kvalitetsnivåer Broadcast quality : AM-radio, ca 10 khz, (>64 kbit/s) Network (toll) quality : fast telefoni, ca 3 khz, (16-64 kbit/s) Communication quality : mobiltelefoni, (4-16 kbit/s) Synthetic quality : talsyntes (< 4 kbit/s) Jämför generell audio HiFi : FM-radio, CD, ca 20 KHz ( kbit/s) 3
4 Talkodning Historik Vågformskodning (PCM, DPCM) PCM föreslogs oberoende av Paul M. Rainey och av Alex Reeves (AT&T Paris) år Installerades i USAs telenät delta modulation, differential PCM µ-law kvantisering introduceras - standardiseras för telefoni 1972 (8 KHz * 8 bits = 64 Kbit/s, logaritmisk kvantisering) (G.711) 1974 Adaptiv DPCM (G.726) Modellbaserad kodning 1939 Channel Vocoder (talsyntes) 1984 LPC/CELP vocoder (de flesta kodningsstandarder för talsignaler idag använder någon variant av CELP) 4
5 Talgenerering lungor (lungs) luftrör (trachea) stämband (vocal cords) luftväg mun (oral tract) luftväg näsa (nasal tract) 5
6 Talsignalen - vokaler 6
7 Talsignalen - konsonanter 7
8 Avancerade talkodare baserar sig på modeller av hur talet genereras: Brusgenerator Vocal tract pitch Pulsgenerator Voiced/unvoiced 8
9 Exempel på Vocal tract filter Fast filterbank (bandpassfilter) g 1 g 2 BP 1 BP 2 g n BP n 9
10 1939 Channel vocoder Första modellbaserade talsyntetisatorn utvecklas av Homer Dudley på AT&T labs - VODER 10
11 Första publika presentationen av VODER 11
12 Noggrannare modellering av talsignalen Komponenter i talsignalen: spektrala resonanser (formanter, rörliga) periodisk excitation (tonande, grundton ( pitch ) + grundtonskontur brusexcitation (frikativ, tonlös, ingen grundton) transienter ( stop-release bursts ) amplitudmodulation (nasal) timing 12
13 Vokaler Karaktäriserad av formanter; I allmänhet tonande ( voiced ); Ljudet formas av tungan och läpparna. Exempel på vokaler: a, e, i, o, u, ah, oh. Stämbandsfrekvens: män Hz, kvinnor upp till 500Hz. Vokaler varar i medel mycket längre än konsonanter. Det mesta av den akustiska energin i talsignalen bärs av vokaler. F1-F2 diagram Formantpositioner 13
14 Styrbart vocal tract filter Styr-parametrar x V(z) y OVE formant synthesis (Prof. Gunnar Fant, KTH),
15 Kombinera exitationsmodellen enligt tidigare (brus/pulsgenerator) med styrbart filter. Obs: ej att förväxlas med vanlig prediktiv kodning (DPCM)! LPC är en modellbaserad metod medan vanlig prediktiv kodning är en vågformskodningsmetod. 15
16 Blockschema - LPC kodare 16
17 1. LPC-parametrar (a i, G): 2. PARCOR (partial correlation coefficients) kan beräknas rekursivt från a i (se Sayood sid 507). Lämpar sig bättre att kvantisera än LPC-parametrarna. 3. LSF (Line spectrum frequences) utgår från inversfiltret 1/V(z) 17
18 1. Signalen delas lämpligen upp i korta segment (ex.vis 20 ms). 2. För varje segment estimeras vocal tract parametrarna (a i, G) samt pitch och V/UV-tillståndet. Filterparametrarna kan fås genom att minimera en felvarians (jmf beräkning av optimal prediktor). 3. V/UV-estimeringen baseras på energi- och frekvensinnehåll. 4. Pitch-frekvens fås genom att söka efter periodiciteter (typiskt samples). 18
19 V/UV: 1 bit Pitch: 6 bitar Vocal tract: 46 bitar (10+1 parametrar) Synk.: 1 bit Tot: 54 bitar => 2.4 kbit/s 19
20 1. Byt ut V/UV-exiteringen mot en tabell som innehåller ett stort antal förlagrade exciteringssignaler (jfr VQ): kodbok V(z) 2. Sök efter bästa exiteringssignalen genom att pröva samtliga. Här ges möjlighet att även applicera modell av hörselsinnet. 20
21 Code Excited Linear Prediction Coding (CELP) Kodning: LPC analys ->V(z) Definiera ett perceptuellt filter W(z). Detta skall tillåta ökat brus vid formantfrekvenserna (maskering!) Syntetisera talet genom att testa varje kodbokssekvens i tur och ordning Beräkna optimala förstärkningen som minimerar den perceptuellt viktade felenergin i varje ram Välj kodbokssekvensen som ger lägsta felet Skicka LPC parametrarna och kodboksindex Avkodning: Ta emot LPC parametrarna och kodboksindex Återsyntetisera talet via V(z) Prestanda: 16kbit/s: MOS=4.2, Delay=1.5 ms, 19 MIPS 8 kbit/s: MOS=4.1, Delay=35 ms, 25 MIPS 2.4kbit/s: MOS=3.3, Delay=45 ms, 20 MIPS 21
22 Exempel på CELP-kodare G.728: V(z) är ett stort FIR filter (M=50) Kodboken innehåller 127 sekvenser, GSM: Kodboken består av regelbundna pulståg med variabel frekvens och amplitudvärden. MELP: (Mixed exitation linear prediction). Kodbok kombinerad med brusgenerator. 22
23 Talkodare för hög datatakt (CELP, 5-24 kb/s) Talkodare för låg datatakt (HVXC, < 4 kb/s) Text-to-speech (TTS, talsyntes) Codebook index k g k s(n) x k (n) LPC filter Perceptual w. filter e(n) MPEG-4 CELP-kodare 23
24 HVXC talkodare för låga datatakter 8 khz sampling, 2 4 kbit/s. Under 1.2 kbit/s i variable rate mode. Kombination av LPC och CELP-kodning baserad på utfallet av FFT-analys. Vektorkvantisering av enveloppen för spektrat. 24
25 HVXC - blockschema 25
26 Sammanfattning: kodare avsedda för telefoni (8kHz sampling rate) 26
27 Principer: Generell ljudkodare (MP3, AAC ) Modifierad generell kodare (SBR, HILN, ) Syntetiskt ljud (SAOL, SASL, MIDI) De flesta av dessa metoder har utvecklats genom MPEG-4 samarbetet. 27
28 HILN, kodare för låg datatakt (4-16 kbit/s) Harmoniska och individuella toner plus brus delbandskodare Endast en frekvens per delband 28
29 TTS Text-To-Speech MPEG-4 definerar ett interface, inte särskild TTS funktion SAOL - Structured Audio Orchestra Language SAOL beskriver hur olika instruments skall genereras SASL - Structured Audio Score Language SASL beskriver vilket instrument som skall spela MIDI är en delmängd av SASL 29
30 Generellt naturligt ljud AAC BSAC TwinVQ HILN (parametric) Naturligt tal CELP HVXC (parametric) Synthetiskt ljud TTS SAOL SASL Sammansättning Mixing Re-sampling 3D-rendering 30
31 Quality CD General audio (AAC, TwinVQ) FM AM Telephone Cellular Parametric speech (HVXC) Parametric audio (HILN) High quality speech (CELP) kbit/s 31
32 Original audio Music coder (TwinVQ) 6 kbit/s Music coder (HILN) 6 kbit/s Speech coder (CELP) 6 kbit/s Speech coder (HVXC) 2 kbit/s Speech Simple music Complex music 32
I. Talkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Talkodning Historik. Talgenerering. Talsignalen - vokaler
Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox Genereringsmodeller 3D-objekt belysning kameraprojektion ljudgenerering Modellbaserade kodningsmetoder
Föreläsning 12. Modellbaserad ljudkodning. Modellbaserad bildkodning. Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video
Föreläsning 12 Modellbaserad ljudkodning Modellbaserad bildkodning Utblickar Mediakommunikation över Internet Multi-view video 1 Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller
Analys/syntes-kodning
Analys/syntes-kodning Många talkodare bygger på en princip som kallas analys/syntes-kodning. Istället för att koda en vågform, som man normalt gör i generella ljudkodare och i bildkodare, så har man parametrisk
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding )
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 1. Ljudkodning
4/27/12. Fönstring i MDCT. Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck
Föreläsning 10: Ljudkodning ( Audio Coding ) 1. Inledning PCM, standardmetoder, MDCT, psykoakustik, ljudtryck 2. Hörselsinnet Hörnivåkurvor, hörseltröskel, maskeringseffekter, Barkskalan 3. Ljudkodning
Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning
Föreläsning 1: Bild- och ljudkodning 1. Kursöversikt 2. Introduktion till bild- och ljudkodning - syfte - historik - antal bitar per bildpunkter/sampel 3. Två principiella klasser : distorsionsfri och
Digital signalbehandling Digitalt Ljud
Signalbehandling Digital signalbehandling Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2008-10-06 Elektronik - digital signalbehandling 1
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå(loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Ljudtrycksnivå Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson
Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson Vocoding Några av de första försöken att återskapa tal elektroniskt gjordes på 30-talet av fysikern Homer
TALKODNING - från tal till syntes
TALKODNING - från tal till syntes Björn Engström bjoeng-9@student.luth.se Tommy Höglund tomhog-9@student.luth.se Jan Niemi jannie-9@student.luth.se Avdelningen för Signalbehandling Luleå Tekniska Universitet
Föreläsning: Digitalt Ljud. signalbehandling. Elektronik - digital signalbehandling. Signal och spektrum. PC-ljud. Ton från telefonen.
Elektronik - digital signalbehandling Föreläsning: Digitalt Ljud Bengt Mandersson Hur låter signalbehandling Institutionen för elektro- och informationsteknik 2010-10-01 1 2008-10-06 Elektronik - digital
EXEMPEL 1: ARTVARIATION FÖRELÄSNING 1. EEG frekvensanalys EXEMPEL 2: EEG
FÖRELÄSNING EXEMPEL : ARTVARIATION Kurs- och transform-översikt. Kursintroduktion med typiska signalbehandlingsproblem och kapitelöversikt. Rep av transformer 3. Rep av aliaseffekten Givet: data med antal
Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Psykoakustik. Ljudtrycksnivå. Hörselns omfång. Hörnivå (loudness) Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik TSBK35 fö 10 p.3 Ljudtrycksnivå TSBK35 fö 10 p.4 Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen
KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den.
Psykoakustik Människans hörsel är ganska väl studerad och det finns bra modeller för den. Detta kan utnyttjas vid ljudkodning för att placera distorsionen (kvantiseringsbruset) så att det ska märkas så
Sampling. Analog - digital. Kvantifiering. Samplingsprocess. Analog vs digital teknik. Kvantifiering. Analog oändlig digital diskret (1or 0or)
Analog - digital Analog oändlig digital diskret (1or 0or) Digitalt intakt trots kopiering analogt slits och kvaliteten degraderar Sampling Sinuston vågdiagram (AT) antal mätpunkter/samplingspunkter Samplingsfrekvens
Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Grundläggande ljud- och musikteori
Grundläggande ljud- och musikteori Jan Thim Magnus Eriksson Lektionens syfte Syftet med denna lektion är är att att ge ge förståelse för för decibelbegreppet, spektrum, digitalisering och och olika olika
Optimal Signalbehandling Labbhandledning
Institutionen för Elektro- och Informationsteknik Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Optimal Signalbehandling Labbhandledning Martin Stridh Leif Sörnmo Bengt Mandersson 2012 Department of Electrical
Optimal Signal Processing Laboratory work
Institutionen för Electrical and Information Technology Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Optimal Signal Processing Laboratory work Martin Stridh Leif Sörnmo Bengt Mandersson 2007 Department of
SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion
SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera
Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Analogt och Digital Bertil Larsson Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter
Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.
Lab 2 1953 skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH. Ove var en talsyntesmaskin som kunde göra vokalljud. Ganska bra sådana dessutom, i alla fall med tanke på dåtidens teknik. Här finns
Signaler och system, IT3
Signaler och system, IT3 Vad är signalbehandling? 1 Detta dokument utgör introduktionsföreläsningen för kursen Signaler och system för IT3 period 2. Kursen utvecklades år 2002 av Mathias Johansson. 1 Vad
2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?
41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Ljudlära. Ljud är Periodicitet. Introduktion. Ljudlära viktigt ur två aspekter:
Introduktion Ljudlära Ljudlära viktigt ur två aspekter: 1. Ljudets fysikaliska egenskaper 2. Vad vi uppfattar med hörseln Syfte: att lära sig göra relevanta kopplingar mellan faktisk vetenskap och sinnlig
Föreläsning 7: Bild- och videokodning
Föreläsning 7: Bild- och videokodning Inledning - varför bildkodning - tillämpningar - grundprinciper Förlustfri kodning - Variabellängdskodning - Skurländskodning - Huffmankodning Irreversibla kodningsmetoder
En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen
Prediktiv kodning Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen för att få
Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare
Prediktiv kodning Linjär prediktion Närliggande sampel i en signal är oftast starkt korrelerade med varandra, det kan därför vara en bra ide att försöka utnyttja denna korrelation (minnet) innan kvantiseringen
Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation
TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Ljudteknik 5p tch Hz from Scra
tch Hz from Scra Ljudteknik 5p Effekter Innehåll Dynamisk nivå justering Gate (Nivågrind) Kompressor, limiter Expander Tidsrelaterade justeringar Delay (Fördröjning) Reverb (Rumsklang) Flanger, chorus
Kapitel 13: (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n)
Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander
Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form
Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Analoga och Digitala Signaler Analogt och Digitalt Analogt 00000000000000000000000000000000000 t Digitalt Analogt kontra Digitalt Analogt å komponenter låg eektörbrukning verkliga signaler Digitalt Hög
Grundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Digital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle
Institutionen för hälsovetenskap och medicin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle Datum 2013-08-19 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna
Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar
Elektriska kretsar och fält - några exempel på tillämpningar Professor Per Larsson-Edefors VLSI Research Group Chalmers tekniska högskola perla@chalmers.se Elektriska kretsar och fält, 110321, Per Larsson-Edefors
Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling
Digital behandling av tal Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2007 Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion
Skurlängdskodning. aaaabbbbbbbccbbbbaaaa. Man beskriver alltså sekvensen med ett annat alfabet än det ursprungliga.
Datakompression fö 4 p1 Skurlängdskodning Ibland har man källor som producerar långa delsekvenser av samma symbol Det kan då vara praktiskt att istället för att beskriva sekvensen som en följd av enstaka
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
EXAMENSARBETE. Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning. Henrik Alakangas. Filosofie kandidatexamen Ljudteknik
EXAMENSARBETE Skillnader mellan elgitarrtoner vid olika tonhöjd av LAME MP3-kodning Henrik Alakangas Filosofie kandidatexamen Ljudteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Analogt och Digital. Viktor Öwall. Elektronik
Analogt och Digital Viktor Öwall Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt kontra Digitalt Analogt få komponenter låg effektförbrukning
Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI
Elektronisk ljudalstring & MIDI Synthesizers (Roland, Korg, ARP, Yamaha, Emu, Kawai, Alesis, Prophet, Moog, Ensoniq) Kan syntetisera/skapa olika (elektroniska) ljud Innehåller ofta olika digitala effekter
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 1) Martin Stridh Lund 2005 2 Kapitel 1 Musikkompression Denna laboration handlar om kompression av ljud och musik
Telefoninäten. Jens A Andersson
Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After
! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
HMM-baserad talsyntes An HMM-based Text-To-Speech System applied to Swedish
HMM-baserad talsyntes An HMM-based Text-To-Speech System applied to Swedish Anders Lundgren Handledare: Jonas Beskow Godkänd:... Examinator:... Rolf Carlson Examensarbete vid institutionen för Tal, Musik
Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
6. Blandade uppgifter
6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen
3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF
TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF NÅGRA FREKVENSER Bastrumma Kropp 60-80Hz, snärt 2,5kHz Virveltrumma Kropp 240Hz, krispighet 5kHz HiHat & cymbaler Gongljud 200Hz, briljans 7,5-12kHz Hängpuka Kropp
Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer
Csound. Csound exempel
Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall
AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold
AD-/DA-omvandlare Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold Analoga och Digitala Signaler Analogt Digitalt 001100101010100000111110000100101010001011100010001000100 t Analogt - Digitalt Analogt få komponenter
TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur
TPPA-B(2): Akustisk fonetik I Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/tppa_b/
Elektronik. Dataomvandlare
Elektronik Dataomvandlare Johan Wernehag Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet 2 Översikt Analoga och digitala signaler Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring
1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)
Filformat och lagring
och lagring Text 2007-05-24 per.mattsson@miun.se Innehållet får ej kopieras eller återgivas 1 Det finns en uppsjö av filformat som är bärare av ljud. Olika filformat är vanliga i olika typer av användning
MEDIESIGNALER INTRODUKTION
Rev. 150119 US MEDIESIGNALER INTRODUKTION 1 VILKA PROBLEM LÖSER VI MED SIGNAL- BEHANDLING? Akustik. Inspelning av sorl från fikarummet vid TFE. Varför pratar alla så högt? Varför hör man inte vad någon
Vanliga frågor om Smart Pianist
Vanliga frågor om Smart Pianist Här följer en lista över vanliga frågor och svaren på dessa. Se bruksanvisningen för detaljerad information om instrumentet och specifika instruktioner för hanteringen.
A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
Digital Signalbehandling i Audio/Video
Digital Signalbehandling i Audio/Video Institutionen för Elektrovetenskap Laboration 1 (del 2) Stefan Dinges Lund 25 2 Kapitel 1 Digitala audioeffekter Den här delen av laborationen handlar om olika digitala
Datormusik - idéer och verktyg
Datormusik - idéer och verktyg Musik är organiserat ljud (vem var det nu som sa så?) men jobbet måste ju göras datormusik, musik som skapats med hjälp av datorer och där datoranvändningen haft väsentligt
Praktisk info. T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa
T-PPA 2 Lektion 1: Akustiska elementa Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Praktisk info Schema, läsanvisningar, handouts, länkar och dylikt finns på: http://www.ling.gu.se/~mattias/t-ppa_2/
Lab 1 Analog modulation
2 Lab-PM för TSEI67 Telekommunikation Lab 1 Analog modulation Med Simulink kan man som sagt bygga upp ett kommunikationssystem som ett blockschema, och simulera det. Ni ska i denna laboration inledningsvis
Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling
Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling Rebecca Jonson Talteknologikursen VT2005 Akustisk behandling av tal Inom talteknologi vill vi producera och analysera tal vilket kräver kunskap om talproduktion
Föreläsning 2. Transmissionslänk. Repetition: Internetprotokollens skikt. Mål
Föreläsning Mål Behandla utbredningsmedium Förstå störningar som kan påverka signalen Förstå hur man digitaliserar information Förse exempel av digitala dataformat Förstå varför källkodning är nyttigt
Svensk Bruksanvisning
Svensk Bruksanvisning OBSERVERA!! Innan du använder denna apparat rekommenderar vi att du noggrant läser igenom denna bruksanvisning samt alla säkerhetsföreskrifter. Mycket nöje med denna apparat. VARNING:
Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering
Institutionen för data- och elektroteknik 1999-11-16 Inledning Det finns många sammanhang då parametrarna inte är bekanta i förväg utan vårt måste anpassa sig till situationen. Några exempel bortfiltrering
INT 3 F4. Bildkomprimering. Run Length Encoding. Medieteknik Del2. Komprimering, ljud och rörliga bilder. Olika algoritmer för bildkomprimering:
INT 3 F4 Medieteknik Del2 Komprimering, ljud och rörliga bilder DSV Peter Mozelius Bildkomprimering Olika algoritmer för bildkomprimering: Icke-förstörande komprimering RLE Run Length Encoding Huffman-kodning
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Niklas Lindvall Artificiell intelligens II Ht
Taligenkänning Hidden Markov Model Niklas Lindvall nikli368@student.liu.se Artificiell intelligens II Ht 2011 2011-09-19 0 Innehåll Inledning... 2 Taligenkänning språk... 3 Taligenkänning... 4 Oberoende/Beroende...
Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4
IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal
Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.
Lab 1 1970 lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien. Minimoogen var egentligen en ganska enkel synt. Den
Artificial)Intelligence) Taligenkänning)
LINKÖPINGS)UNIVERSITET) Artificial)Intelligence) Taligenkänning)! Adam%Annerhult% 2012009017%! Contents' ' ) ) ) ) ) Inledning... 3! Så fungerar taligenkänning... 4! Grundläggande egenskaper i ett taligenkänningsprogram...
Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida
Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd
Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan
Talkommunikationskedjan Akustisk fonetik I den första förläsningen talade vi om talkommunikationskedjan, alltså den serie av händelser som börjar med en tanke i en talares huvud och slutar med en tolkning
Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Paper or screen. Systemlagret. Vision technology. Audio technology. Current loudspeakers and sound equipment is good enough?
Paper or screen Systemlagret Vision technology Audio technology Current loudspeakers and sound equipment is good enough? 3D? Ljudlandskap? Stämningsbakgrund? 1 Systemlagret I PC, Router, Switch HW Grafikkort,
Läs anvisningarna noga, och följ dem!
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik EITA55 Kommunikationssystem 2018-10-29 14:00-19:00 version 2018-10-29 Anvisningar Svara kortfattat och tydligt på varje fråga.
Hambley avsnitt
Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare
Elektronik Dataomvandlare
Elektronik Översikt Analoga och digitala signaler Dataomvandlare Pietro Andreani Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet Nyquistteorem Kvantiseringsfel i analog-till-digital
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal