VA-policy och VA-plan för Trollhättans kommun

VA-POLICY OCH VA-PLAN FÖR TROLLHÄTTANS KOMMUN VA-policy och VA-plan för Trollhättans kommun Rätt vatten på rätt ställe Remisshandling juni 2016 godkänd av kommunstyrelsen 160608

VA-POLICY OCH VA-PLAN RÄTT VATTEN PÅ RÄTT STÄLLE Bilder Omslagsfoton: Jennie Cronblad, Jeanette Åberg och Joachim Nywall Bilder sidan 5, 9, 39, 40 och 42 är tagna av Henrik Johansson Bild sidan 8 är tagen av Jörgen Olsson Bild sidan 12 är tagen av Åsa Olsson Bild sidan 13 är tagen av Joakim de Blanche Bild sidan 16 är tagen av Ulf Sundberg Bild sidan 17 är tagen av Magnus Stjärnborg Bild sidan 20 är tagen av Jennie Cronblad Bild sidan 30 är tagen av Joachim Nywall Bild sidan 34 är tagen av Charlotta Larsson Bild sidan 36 är tagen av Johan Andersson I arbetsgruppen har följande personer ingått: Julia Johansson, Trollhättan Energi AB Anna Jonsson, Trollhättan Energi AB Leif Carlsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Anna Thimansson Kölfeldt, Miljöförvaltningen Åsa Olsson, Kommunstyrelsens förvaltning (projektledare) Styrgrupp: Presidierna i Byggnads- och Trafiknämnden, Miljönämnden, Kommunstyrelsen och Trollhättan Energi. Konsultstöd: Arvid Jogbratt och Tove Karnstedt, Sweco Environment VA-planen har delvis finansierats med LOVA- bidrag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. 2

FÖRORD Förord Detta dokument är en vatten- och avloppspolicy (VA-policy) och vatten- och avloppsplan (VA-plan) för Trollhättans kommun. Både VA-policy och VA-plan är delar i Trollhättans Stads strategiska VA-planering. VA-planeringen har sin grund i kommunens tre grundläggande värderingar; omtanke, utveckling och livskvalitet. Samhällsutveckling, klimatförändringar och ny kunskap ändrar kontinuerligt förutsättningarna för en hållbar kommunövergripande VA-planering. Målet med VA-planeringen är att skapa goda förutsättningar för en hållbar vatten- och avloppsförsörjning för invånarna i kommunen. Det innebär att alla invånare ska ha tillgång till rent dricksvatten i tillräcklig mängd, samt att spillvatten och dagvatten ska tas om hand utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. All vatten- och avloppsförsörjning i kommunen ska uppfylla kraven på god resurshushållning till exempel genom att begränsa energiförbrukningen och tillvarata växtnäringsämnen i avloppsslammet. Genom VA-planeringen förankras frågeställningar och behov i Stadens organisation. Det ger förutsättningar för en gemensam syn på utvecklingen av VAförsörjningen. Även ansvarsfördelningen i organisationen tydliggörs vilket skapar goda förutsättningar för att arbetsprocesser ska bli effektiva och att beslut som fattas beaktar helheten. Det arbete som görs för att utveckla vatten- och avloppsförsörjningen bidrar till Stadens övergripande arbete för att sjöar och vattendrag ska uppfylla god ekologisk och kemisk status. De beslut som Staden fattar framöver och som gäller försörjning av vatten och avlopp ska grundas på VA-policyns ställningstaganden inom avsnitten Organisation, Samarbete och ansvar, Kommunikation, Ekonomi och finansiering, Kretsloppsanpassning, Klimatanpassning, Dagvatten, Spillvatten och avlopp samt Anslutning till kommunalt VA. Både VA-policy och VA-plan behandlar främst frågor där flera parter berörs såsom flera förvaltningar inom Trollhättans Stad, enskilda personer och/eller näringsliv. VA-planen är, med alla sina åtgärder, en handlingsplan som ligger till grund för verksamhets-planering och budgetarbete hos berörda delar av Stadens organisation. Framtida beslut om ytterligare åtgärder inom vatten- och avloppsförsörjning ska ha stöd i de ställningstaganden som finns i VA policyn. Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande Annika Wennerblom Stadsdirektör 3

INNEHÅLL Innehåll Förord...3 Sammanfattning...5 Bakgrund och nulägesbeskrivning...6 Syfte...8 VA-planering med grund i våra värderingar...9 Omtanke...9 Utveckling...9 Livskvalitet...9 Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart VA...10 Arbetet med VA-planering i Trollhättan...11 Ett samarbete med stora mervärden...11 En ständigt pågående planering...11 VA-planen ett verktyg i vattenförvaltningsarbetet...12 Avgränsningar i VA-policy och VA-plan...12 Lagstiftning...13 VA-policy för Trollhättan...14 Ställningstaganden för organisation, samarbete och ansvar...14 Ställningstaganden för kommunikation...14 Ställningstaganden för kretsloppsanpassning...14 Ställningstaganden för klimatanpassning...15 Ställningstaganden för dagvatten...15 Ställningstaganden för dricksvatten...15 Ställningstagande för anslutning till kommunalt VA...16 Ställningstagande för ekonomi och finansiering...16 VA-plan för Trollhättan...17 Åtgärder för organisation, samarbete och ansvar...18 Åtgärder för kommunikation...19 Åtgärder för ekonomi och finansiering...20 Åtgärder för kretsloppsanpassning...21 Åtgärder för klimatanpassning...22 Åtgärder för dagvatten...23 Åtgärder för dricksvatten...24 Åtgärder för spillvatten och avlopp...25 Åtgärder för anslutning till kommunalt VA...26 Modell för bedömning av behov och/eller möjlighet till förändrad VA-struktur...27 VA - utbyggnadsområden...30 VA - utredningsområden...30 VA- bevakningsområden...32 Förhållningssätt för utbyggnads-, utrednings- och bevakningsområden...33 Allmänna förhållningssätt...33 Vid nybyggnation...34 Vid tillbyggnad...35 Behov av remisser...35 Inventering av enskilda avloppsanläggningar...36 Prioritering av inventeringsområden...36 Inventering i olika typer av VA- områden...37 Konsekvenser av VA-planens genomförande...38 Miljökonsekvenser...38 Sociala konsekvenser...40 Ekonomiska konsekvenser...41 Ordlista...43 4

SAMMANFATTNING Sammanfattning Stadens VA-planering ska bidra till att sjöar och vattendrag uppfyller god ekologisk och kemisk status. Idag är övergödning det huvudsakliga problemet till att god ekologisk status inte nås i kommunens sjöar och vattendrag. Klimatförändringar, ambitioner om hållbara VA-lösningar och behov av förtydligande av ansvarsfördelning bidrar också till behovet av VA-planering. Både VA-policy och VA-plan behandlar främst frågor där flera parter berörs såsom flera förvaltningar/bolag inom Trollhättans Stad, enskilda personer och/eller näringsliv. En viktig åtgärd för att nå ett gott samarbete kring VA-frågor är att bilda en förvaltningsövergripande VA-grupp där VA-frågor kontinuerligt diskuteras. VA-planen säger också att roller och ansvarsfördelning vad gäller VA-frågor ska klargöras tydligare. Dagvattenfrågorna berör flera aktörer och kan vara svåra att hantera. Kommunstyrelsens förvaltning får i VA-planen samordningsansvaret för att ta fram en dagvattenstrategi där flera knutar förväntas lösas. Pågående klimatförändringar ökar risken för skyfall och översvämningar men även dricksvattenkvaliteten kan försämras. Dricksvattenfrågan hanteras av Trollhättan Energi och innebär bland annat en utredning av ett nytt vattenverk och eventuell ny råvattentäkt. För att avgöra vilka områden av fastigheter som har behov av eller stor möjlighet att anslutas till kommunalt VA har en bedömningsmodell använts. Resultatet av bedömningen är att tre områden i kommunen har påtagliga behov av att anslutas till kommunalt VA och tre områden behöver utredas vidare innan beslut kan fattas. Åtta områden har god möjlighet att anslutas tack vare närhet till befintligt VA-nät. Avloppsreningsverket är inte anpassat för att ta emot spillvatten från 70 000 personer och ett projekt för framtida avloppsförsörjning drivs av Trollhättan Energi AB. Klimat och hållbarhet står i fokus. Sjöar och vattendrag ska nå god ekologisk och kemisk status. Områden med behov av anslutning till kommunalt VA. VA för 70 000 personer. VA-policyn klargör att framställning av fordonsgas och tillvaratagande av fosfor ska prioriteras vad gäller kretsloppsanpassning. Utifrån detta ska Trollhättan Energi i samarbete med Miljöförvaltningen arbeta fram förslag på lämplig kretsloppslösning. Utsikt över Göta älv. 5

BAKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING Bakgrund och nulägesbeskrivning Trollhättan har som politiskt mål att växa från 57 000 invånare till 70 000 invånare fram till år 2030. I dag bor ungefär 85 procent i centralorten och förhoppningen är att tillväxten ska fördela sig proportionerligt mellan centralorten, småorterna och landsbygden. Fler vill bygga vid vatten. Klimatförändringar påverkar. Stort behov av nvesteringar i den kommunala vattenförsörjningen. Mängden tillskottsvatten behöver minska. Avloppsslam är en resurs. Det finns ett ökat tryck på att få bygga vid sjöar och omvandla fritidshus till permanentboende. Många av de befintliga avloppslösningarna i de här områdena har en otillräcklig rening och riskerar att förorena både grannars dricksvattentäkter och recipienten. Klimatförändringar påverkar både nederbördens mängd och intensitet. Ett förändrat klimat innebär ökande flöden i vattendrag och ökad belastning på dagvattensystemet. Det innebär också en ökad risk för översvämningar i lågpunkter, samt risk för ras och skred längs strandkanter. Effekterna av den intensivare nederbörden kan lindras genom att planera hur vatten och avlopp ska anpassas till ett förändrat klimat. Trollhättan har påbörjat arbetet med klimatanpassningsåtgärder. Det kan exempelvis vara utjämnings- och fördröjningsmagasin för dagvatten samt att i detaljplaneskedet ställa krav på klimatåtgärder. I Trollhättan är det många sjöar och vattendrag som inte når upp till Miljökvalitetsnormerna, främst på grund av övergödning. En av orsakerna till övergödningen är påverkan från enskilda avlopp med otillräcklig rening. En lokal åtgärd för att minska tillförseln av näringsämnen till vattenförekomsterna är att inventera de ca 2 500 enskilda avloppsanläggningarna som finns i kommunen och ställa krav på åtgärder för de anläggningar som inte uppfyller dagens krav. Målet är att alla fastigheter i kommunen med behov av VA-försörjning ska ha en godkänd avloppsanläggning år 2025. Dricksvattenförsörjningen i kommunen sker till största delen från vattenverket vid Överby där vatten tas från Göta älv. 85 procent av befolkningen är anslutna till kommunalt VA medan resterande 15 procent har enskild vatten- och avloppsförsörjning. Reinvesteringsbehovet i Överbys vattenverk är stort och det pågår en utredning om hur invånarna ska förses med dricksvatten i framtiden. För att tillgodose behov med hänsyn till miljön och människors hälsa kan det inom några områden bli aktuellt med anslutning till kommunalt VA. Även för det kommunala reningsverket har det påbörjats en utredning för att ta reda på vilka åtgärder som behöver vidtas för att möta kommunens mål om 70 000 invånare år 2030. I VA-översikt för Trollhättans kommun 2015 finns en utförligare beskrivning av nuläge och förutsättningar för VA-försörjning i Trollhättans kommun. Både spillvatten och slam från enskilda avloppsanläggningar renas vid Arvidstorps avloppsreningsverk med Göta älv som recipient. Mängden tillskottsvatten till verket är stort, delvis beroende på att ledningsnätet till 20 procent består av kombinerade system för spillvatten och dagvatten. För att minska både mängden tillskottsvatten och bräddningar pågår det ett kontinuerligt arbete med att separera ledningsnäten. 6

BAKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING Runt om i landet tas allt fler kretsloppsanpassade system i bruk där näring från avloppsslammet kan tas tillvara. Slam från enskilda avloppsanlägg-ningar innehåller oftast betydligt mindre kemikalier och metaller än vad slam från det kommunala avloppsnätet gör. Det beror bland annat på att vatten från gator, parkeringsplatser, industriområden och verksamheter är kopplade till det kommunala ledningsnätet. Karta 1. Trolhättans kommun och dess tätorter. 7

BAKGRUND OCH NULÄGESBESKRIVNING SYFTE Syfte VA-planen ska bidra till att kommunens sjöar och vattendrag uppfyller god ekologisk och kemisk status. Målsättningen är också att nå en hållbar och effektiv VA-försörjning i hela kommunen där alla invånare ska ha tillgång till rent dricksvatten, kretsloppsanpassade VA-lösningar och fungerande dagvattenlösningar. VA- planen ska också underlätta och effektivisera beslutsprocesser. Ökad kunskap, gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning är viktigt att arbeta vidare med för att underlätta och effektivisera beslutsprocesser som rör VA-frågor. Ju längre tiden går och nya frågor tillkommer, personal byts ut etc. desto större blir behovet av tydliga roller och ansvarsfördelning. Vid framtagandet av denna VA-plan har därför stor vikt lagts vid att förtydliga dessa roller och ansvar. För kommunens invånare ska VA-planen tydliggöra vilken ambition som finns för VAförsörjningen. Flera sjöar och vattendrag uppnår inte miljökvalitetsnormerna. 8

VA- PLANERING MED GRUND I VÅRA VÄRDERINGAR VA-planering med grund i våra värderingar Omtanke, utveckling och livskvalitet är Trollhättan Stads grundläggande värderingar som ska genomsyra all kommunal verksamhet. Omtanke I denna plan är omtanke i VA-sammanhang att visa hänsyn och ge alla möjlighet att få tillgång till rent vatten och frisk natur. VA- planeringen ska bidra till att sjöar och vattendrag kan nå både en god kemisk- och ekologisk status. Ett robust och resurseffektivt VA-system är en pusselbit som krävs för att nå mål och visioner som beskrivs i bland annat i Översiktsplan 2013 Plats för framtiden. VA-frågor är ofta svåra att kommunicera, men det är viktigt att förmedla vad abonnenterna får för VA-avgiften men också vilka skyldigheter var och en har. Gemensamt kan vi visa omsorg och bidra till renare vatten genom att vara noga med vad som läggs i avloppet, var man tvättar bilen etc. Utveckling Trollhättan är en stad som utvecklas och växer. Under de kommande åren fram till år 2030 förväntas invånarantalet stiga till 70 000 invånare. De flesta av dessa 15 000 fler personerna kommer att bo i någon av tätorterna. ska planera för nya bostäder, verksamheter och vilken mark som kan tas i anspråk allt viktigare. Ökad kunskap och nya tekniker för omhändertagande av avloppsvatten öppnar för nya möjligheter. Livskvalitet Livskvalitet är det som får människor att vilja bo och verka i vår kommun och ett gott vatten av hög kvalitet är för de flesta en självklarhet, liksom att det finns fungerande avloppssystem. Dagvattenhanteringen är den del av de allmänna vattentjänsterna som kan ge stora synergier med övrig stadsplanering. I Trollhättan vill vi se och nyttja dagvattnet som en estetisk resurs som kan locka till liv och rörelse och göra staden attraktiv och inbjudande. Rent och friskt vatten i sjöar och vattendrag ger förutsättningar för friluftsliv, fiske och övrig rekreation. Livskvalité är också att kunna hitta VAlösningar för att kunna bosätta sig där man vill. VA-systemet behöver anpassas till att vi både blir fler och att klimatet förändras. Ett förändrat klimat med kraftigare/intensivare nederbörd bidrar till att dagvattenmängderna blir större men även spillvattenmängden ökar när befolkningsmängden ökar. Det pågående och planerade arbetet med att separera ledningsnäten är därför viktigt för att minska risken för översvämningar och bräddningar. I klimatförändringarnas spår med ett allt våtare och varmare klimat blir frågor så som hur Staden Möjligheten att fiska i älven är är för många hög livskvalité. 9

EKOLOGISK, EKONOMISK OCH SOCIALT HÅLLBART VA Ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart VA Stadens arbete och planering ska bygga på långsiktiga lösningar med målet att bygga ett hållbart samhälle utifrån en helhetssyn på ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer. För vattenförsörjningens del ska den vara robust och uppfylla krav på god dricksvattenkvalitet. Avloppsvattnet ska avledas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön. All VA-försörjning ska uppfylla kraven på god resurshushållning till exempel genom att begränsa energiförbrukningen och tillvarata växtnäringsämnen i avloppsslammet. Hållbar utveckling förutsätter också att vattenförsörjningen över tiden kan anpassas till ett förändrat klimat. Ekologisk hållbarhet brukar ofta beskrivas som att den sätter ramarna eller ligger till grund för social och ekonomisk hållbarhet. Den handlar om jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade funktioner, till exempel produktion av mat och energi, tillhandahållande av rent vatten, klimatreglering och rekreation. Ekonomisk hållbarhet innefattar ett ekonomiskt system som ger förutsättningar för ett gott liv samtidigt som miljörisker och de ekologiska belastningarna minskar. En grön ekonomi har låga kolutsläpp, utnyttjar resurser effektivt och är socialt inkluderande. Social hållbarhet berör människors förutsättningar i samhället, till exempel hälsa, trygghet, utbildning, rättvisa och maktutövning, samt möjligheterna att förbättra dem. VILLKOR EKOLOGISK HÅLLBARHET Kretslopp måste slutas Ekosystemens långsiktiga bärkraft och produktion av nyttigheter måste säkras. MEDEL EKONOMISK HÅLLBARHET För att nå Det goda livet behövs en ekonomi i balans. MÅL SOCIAL HÅLLBARHET Det goda livet Välfärd. Trygghet. Vård, skola, omsorg, kultur, fritid, arbete, sammanhang. Figur 1. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet 10

ARBETET MED VA-PLANERING I TROLLHÄTTAN Arbetet med VA-planering i Trollhättan Ett samarbete med stora mervärden Arbetet med den strategiska VA-planeringen, alltifrån VA-översikt till implementering och uppföljning av VA-planens åtgärder sker i ett förvaltningsövergripande samarbete. Denna VA-plan är framtagen i ett samarbete med deltagare från berörda delar av Stadens organisation. Varje deltagare har bidragit med sin expertkunskap kopplad till VA-försörjning och samhällsutveckling. Genom arbetsprocessen har frågeställningar och behov förankrats såväl bland tjänstemän som hos förtroendevalda. Samarbete är en viktig förutsättning för att nå en hållbar och långsiktig planering av frågor rörande VA-försörjning och bebyggelseplanering inom kommunen. En planeringsprocess som öppnar upp för samverkan och dialog medför att förståelse skapas för de förutsättningar som finns för olika delar av Stadens verksamhet. Gemensamma arbetsprocesser och beslut kan på ett bättre sätt beakta helheten, något som är nödvändigt för att hitta de vägar som skapar det bästa för Trollhättan. En ständigt pågående planering För att VA-planeringen ska vara ett användbart underlag och riktmärke för Stadens arbete med VA-försörjning och översiktlig planering behöver den ständigt pågå. Havs- och vattenmyndighetens Vägledning för kommunal VAplanering ligger till grund för Stadens strategiska VA-planering. Varje cykel i VA planeringen startar med ett nuläge som redovisas i en VA-översikt. Med stöd i VA-policyns ställningstaganden tydliggörs behov av åtgärder. Dessa åtgärder anges i VA-planen. Allteftersom åtgärderna genomförs och följs upp uppstår ett nytt nuläge. Därefter går planeringscykeln vidare i en översyn av ställningstaganden och nya åtgärder. Havs- och vattenmyndighetens vägledning tydliggör också det viktiga steget att ta initiativ till VA-planeringen och sätta igång arbetet med en ny eller uppdaterad omgång VA-översikt, VA-policy och VAplan. Arbetet med kommande VA-cykel börjar med revidering av VA-översikten och det arbetet ska vara påbörjat 2020-01-01. Figur 2. VA-planeringens olika faser 11

ARBETET MED VA-PLANERING I TROLLHÄTTAN Avgränsningar i VA-policy och VAplan Kommunerna längs med Göta älv arbetar med att ta fram ett vattenskyddsområde för Göta älv och Vänerborgsviken. Föreskrifterna är ännu inte klara och därför kan inte hänsyn tas till dem i VApolicyn. Reglerna kommer troligen att påverka krav kring dagvatten och hantering av kemikalier mm. Åtgärder som i huvudsak berör den kommunala VA-anläggningen hanteras kontinuerligt inom Trollhättan Energis affärsplan och lyfts därför inte till så stor del i denna VA-plan. Planen lyfter inte heller hur eller när Miljöförvaltningen utövar sin tillsyn eller hur Stadsbyggnadsförvaltningen behandlar ärenden där inte fler förvaltningar är inblandade. Många av de åtgärder som diskuterats under arbetet med VA-planen i till exempel workshops kommer att införlivas i den löpande verksamheten och tas därför inte upp i VA-planen. Den samlade listan med åtgärder som presenteras i VA-planen ska inte betraktas som det sammanlagda åtgärdsbehov som finns avseende VA-försörjning i Trollhättan. Olika delar av kommunens organisation kommer inom respektive verksamhet att arbeta vidare med komplettering och fördjupning i planering och utförande av olika åtgärder. VA-planen ett verktyg i vattenförvaltningsarbetet Sjöar och vattendrag i Trollhättans kommun är utsatta för påverkan både av naturliga förutsättningar och av mänsklig aktivitet. Vattenförvaltningen (enligt EU:s vattendirektiv) hanterar dessa frågor utifrån ett avrinningsområdesperspektiv. VA-planen är ett av flera nödvändiga planeringsverktyg. Dess samlade åtgärder ska säkerställa att Stadens arbete bidrar till att uppnå miljökvalitetsnormerna för sjöar, vattendrag och grundvatten i Trollhättans kommun. Staden och dess VA-arbete, är bara en av samhällets parter som behöver bidra till arbetet med att nå en god status i sjöar, vattendrag och grundvatten. Hela samhällets arbete är ett helt annat, bredare strategiskt arbete, än VA planeringen. Syftet med det mer omfattande strategiska arbetet är att fånga alla olika samhällssektorer som behöver samarbeta för att nå god status i kommunens vattenförekomster. Ett sådant exempel är arbete med vattenplan och klimatanpassningsplan. Förutom att VA-planen enbart fokuserar på VAsektorns del i vattenförvaltningsarbetet finns en begränsning i att VA-planen utgör ett strategiskt dokument. Det är först när de fysiska åtgärder som föreslås i VA-planen genomförts som miljönyttan uppstår, till exempel bidrag till att uppfylla nationella miljömål och miljökvalitetsnormer. Fortlöpande utvärdering av miljöeffekterna av VA-planens åtgärder sker inom ramen för kommunens måluppföljning och beaktas vid framtida revidering av VA-planen. Workshop under framtagandet av VA-planen. 12

ARBETET MED VA-PLANERING I TROLLHÄTTAN Lagstiftning Det finns inga formella krav på att en kommun ska ta fram en VA-plan. VA-planen saknar rättsligt bindande verkan och ska därför ses som kommunens egna styrmedel för att åtgärder ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. EU:s ramdirektiv för vatten 2000/60/EG är grunden för de Miljökvalitetsnormer som anger vilken kvalitet och tillgång på vatten som inte får underskridas i vattenförekomster i Sverige och övriga medlemsländer. Vattendirektivet har sin grund i en insikt om att vi gemensamt måste vårda våra vattenresurser för en framtida hållbar vattenanvändning. Målet med vattenförvaltningen är att uppnå en god vattenstatus i samtliga vattenförekomster. I de svenska Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram finns sex åtgärder som riktar sig till kommunerna. En av dessa, åtgärd 37, lyder: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) trädde i kraft 2007. Sedan dess har förväntningarna ökat på att kommunen ska ordna VA-försörjningen genom en allmän anläggning. Detta beror sannolikt på formuleringen i LAV 6 som säger att: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Vid förelägganden från länsstyrelserna och vid överprövning av dessa i Mark- och miljödomstolen är det viktigt att kommunen kan visa på en VA-planering som tar hänsyn till behovet enligt LAV 6. Trollhättans VA-planering är därför ett verktyg för kommunen i ambitionen att förhålla sig till innehållet i LAV 6 på ett ansvarsfullt sätt. Allt fler vill bo och bygga nära vatten. 13

VA-POLICY VA-policy för Trollhättans kommun Rätt vatten på rätt ställe VA-policyn anger förhållningssätt och ställningstaganden för VA-försörjningen i Trollhättans kommun. Den ska användas som ett långsiktigt planeringsverktyg och ligga till grund för beslut inom Staden. Kunskap om vad som fungerar bra och mindre bra idag samt vilka krav som ställs från myndigheter ska också utgöra underlag för besluten. Den behandlar främst frågor där flera parter berörs såsom flera förvaltningar inom Trollhättans Stad, enskilda personer och/eller näringsliv. Ställningstaganden som finns i VA-policyn grundar sig på nedanstående områden som ansågs som strategiskt viktiga i VA-översikten, framtagen 2015. Organisation, samarbete och ansvar Dagvatten Kommunikation Dricksvatten Ekonomi och finansiering Spillvatten/avlopp Kretsloppsanpassning Anslutning till kommunalt VA Klimatanpassning Ställningstagandena i policyn ska säkerställa att alla delar i Stadens organisation i sitt övergripande arbete jobbar tillsammans för att nå fram till Miljökvalitetsnormerna och andra styrande dokument. VA-policyn antas av kommunfullmäktige och en aktualitetsförklaring eller revidering av VA-policyn bör ske varje mandatperiod. Åtgärder för att nå VA-policyns ställningstaganden redovisas i VA-planen. Ställningstagandena i policyn är inte inbördes rangordnade. Ställningstaganden för organisation, samarbete och ansvar 1. Stadens VA-arbete ska vara förvaltnings- och bolagsövergripande med en tydlig fördelning av roller och ansvar. Ställningstaganden för kommunikation 2. Kommunikationen med invånarna kring VA-försörjning, både inom och utanför verksamhetsområde,ska vara tillgänglig, enhetlig och öppen. 3. Staden ska arbeta för att skapa förståelse för behov av kretsloppsanpassade avloppslösningar. 14

VA-POLICY Ställningstagande för ekonomi och finansiering 4. Finansieringsalternativet för kommualt VA är via anläggningsavgifter, särtaxa eller brukningsavgift. Ställningstaganden för kretsloppsanpassning 5. Kommunala och enskilda avloppslösningar ska så långt som det är möjligt vara långsitigt hållbara och kretsloppsanpassade. Prioriterat är att fordonsgas ska utvinnas ur slammet från reningsverk samt att fosfor ska prioriteras vad gäller kretsloppsanpassning. 6. Mängden oönskade ämnen som tillförs avloppsvattnet ska minska. Ställningstaganden för klimatanpassning 7. Negativa effekter på vatten- och avloppsförsörjningen som uppkommer till följd av klimat förändringar ska begränsas. 8. Nyexploatering får inte medföra att tillkommande dagvatten orsakar olägenheter nedströms. Ställningstaganden för dagvatten 9. Skadliga eller kostsamma flöden av dagvatten ska så långt som det är möjligt undvikas. Naturens sätt att ta hand om dagvatten ska eftersträvas. 10. Dagvatten ska ses/nyttjas som en estetisk, ekologisk och hydrologisk resurs. 11. Vid nyexploatering ska dagvatten i första hand infiltreras vid källan. I andra hand ska dagvattnet fördröjas innan det avleds. 12. Dagvatten som avrinner till ytvatten får inte medföra att växt- och djurliv riskerar att skadas av dagvattnets kvalitet eller kvantitet. Ställningstaganden för dricksvatten 13. Abonnenter som är anslutna till den kommunala dricksvattenanläggningen ska ha tillgång till ett dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. 14. Den kommunala dricksvattenanläggningen ska drivas så att negativa effekter på miljö, hälsa och samhälle undviks. a. Planering av åtgärder inom dricksvattenanläggningen ska vara långsiktiga b. Leveranssäkerheten i ledningssystemet och dricksvattnets kvalitet ska vara säkerställt genom hela distributions systemet. c. Utläckage av dricksvatten från distributionssystemet ska minska. 15

VA-POLICY 15. Det ska finnas en nödvattenplan för område med kommunal dricksvattenförsörjning och den ska vara känd av alla berörda. 16. Lokala vattentillgångar, utanför verksamhetsområdet, ska skyddas och brukas uthålligt. Ställningstaganden för spillvatten/avlopp 17. Kommunala avloppsanläggningar ska drivas så att negativa effekter på miljö, hälsa och samhälle undviks. a. Planering av åtgärder inom avloppsanläggningar ska vara långsiktiga. b. Mängden tillskottsvatten till Arvidstorps avloppsreningsverk ska minska. c. Mängden bräddat vatten från ledningsnätet ska minska. 18. Utanför kommunalt VA-område ska förändringar i VA-strukturen vara hälso- och miljömässigt acceptabla. Ställningstagande för anslutning till kommunalt VA 19. VA-utbyggnad i område som ansluts till komunalt VA ska dimensioneras så att all befintlig och planerad bebyggelse kan anslutas. 20. Det ska vara tydligt för fastighetsägaren vilka krav kommunen ställer på en skilda avloppsanläggningar i väntan på eventuell anslutning till kommunalt VA. 21. VA- arbetet ska följa den klassning i VA- typområden som gjorts i VA-modellen. 22. Inga gemensamhetsanläggningar för VA ska bildas i områden som är beslutade att ingå i verksamhetsområde för kommunalt VA. Vy över Tollhättan. 16

VA-PLAN VA-plan för Trollhättans kommun Rätt vatten på rätt ställe VA-planen anger de åtgärder som behövs inom vatten- och avloppsförsörjningen i syfte att uppnå VA policyns ställningstaganden. VA-planen omfattar hela kommunens vatten- och avloppsförsörjning det vill säga dricksvatten-, spill-, dag- och dränvatten, både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. VA-planen anger, utan inbördes prioritering, åtgärder kopplade till de åtta strategiska områdena som identifierats i VA-översikten och där VA-policyn redovisar ställningstaganden. Stadens arbete med vatten- och avloppsplanering berör både förvaltningar och bolag. Fokus i denna VA-plan ligger på gränssnittet mellan de olika verksamheterna och behandlar främst frågor där flera parter berörs. Bland åtgärderna finns även sådant som Staden helt eller delvis redan arbetar med. Dessa åtgärder finns med för att tydliggöra vikten av dem samt för att undvika att de glöms bort eller nedprioriteras om personal slutar eller byter arbetsuppgifter. En del åtgärder är av politisk karaktär medan de flesta ryms inom det arbete tjänstemännen redan har mandat att driva. VA-planen beskriver var i organisationen ansvaret för respektive åtgärd finns. Under hela VA planprocessen har organisatoriska frågor med tillhörande ansvarsfördelning lyfts som ett av de viktigaste områdena att fortsätta arbeta med. Exakt hur åtgärderna ska genomförs lämnas till varje förvaltning/ bolag att besluta om inom ramen för verksamhetsplanering och budgetarbete. Följande förkortningar används Trollhättan Energi AB: Kommunstyrelsens förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen: Miljöförvaltningen: Trollhättans Tomt AB: AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag TEAB KSF SBF MF Tomt AB Eidar Dagvatten är ett exempel på en fråga som berör många parter. Bilden visar en fördröjningsanläggning för dagvatten i Strömslund. 17

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR ORGANISATION, SAMARBETE OCH ANSVAR Åtgärder för organisation, samarbete och ansvar En väl fungerande organisation kring VA-frågor inom kommunen gör att den samlade kompetensen och erfarenheten kan tas tillvara på bästa sätt. Med en tydlig fördelning av roller och ansvar finns goda förutsättningar för en enhetlig och konsekvent grund för beslut. I arbetet med VA-planen har behovet av en förvaltningsövergripande VA-grupp blivit mycket tydligt. Framförallt behövs samarbete kring frågor som rör exploatering, planering, dagvatten, uppströmsarbete samt utbyggnads- och utredningsområden. Genom att skapa förutsättningar för samordningsvinster uppnås största möjliga utväxling av satsade pengar, tid och erfarenhet. Nedan följer de åtgärder som ska genomföras avseende Organisation, samarbete och ansvar för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 1. Stadens VA-arbete ska vara förvaltnings- och bolagsövergripande med en tydlig fördelning av roller och ansvar. Åtgärd Tidplan Ansvar a b Ta fram ett dokument som anger fördelningen av roller och ansvar för Stadens VA-arbete. En förvaltnings- och bolagsövergripande VA-grupp bildas med syfte att förtydliga och fördjupa samordning och samarbetet inom Staden. 2016-2017 KSF 2016 KSF c Processkartlägga hur samordningen vid exploatering, bygglov, debitering av anläggningsavgifter, dokumentation etc. går till. 2016-2017 KSF SBF TEAB d Förtydliga ansvarsfördelningen för dagvattenanläggningar så som ledningar, 2016-2017 diken, dammar och fördröjningsanordningar. Resultatet ska dokumenteras i GIS-skikt i Solen samt i VA-banken. e VA-planen ska revideras varje mandatperiod Kommande mandatperiod SBF TEAB KSF 18

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR KOMMUNIKATION Åtgärder för kommunikation God kommunikation i alla led, både inom Staden och gentemot invånare och samhällsfunktioner skapar trovärdighet och är en förutsättning för att kunna agera utifrån bästa möjliga förutsättningar för helheten. Det är viktigt att Stadens budskap är samstämmigt. För fastighetsägare är det särskilt viktigt att få veta om, hur och när en förändrad VAstruktur är aktuell för just deras fastighet. I avsnittet spillvatten/avlopp redogörs vad som gäller i avvaktan på anslutning till kommunalt VA. När Staden beslutat vilken/vilka kretsloppslösningar som ska tillämpas kommer även detta att informeras om av bland annat Miljöförvaltningen och Trollhättan Energi. Ett antal områden där tydlig kommunikation är särskilt viktig har identifierats. Nedan följer de åtgärder bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Kommunikation för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 2. Kommunikationen med invånarna kring VA-försörjning, både inom och utanför verksamhetsområde, ska vara tillgänglig, enhetlig och öppen. Åtgärd Tidplan Ansvar a b c Staden ska regelbundet stämma av den information som förmedlas vad gäller VA-frågor. Kommunicera vilka områden i kommunen som är aktuella för VA-utredning, klassade som VAbevakningsområden samt vilka som fortsatt kommer att ha enskilda avloppslösningar. Informera fastighetsägare om gällande krav på omhändertagande av dagvatten från den egna fastigheten. löpande TEAB SBN MF KSF 2017 SBF löpande Bygglov, detaljplan: SBF Förbindelsepunkt: TTEAB d Staden ska kommunicera den nytta som erhålls för VA-avgiften. löpande TEAB e Informera fastighetsägare, som ska anlägga enskilda avlopp, om vilka regler som gäller. Påbörjas när Staden bestämt vilka/vilken kretsloppslösning som ska användas. MF 3. Staden ska arbeta för att skapa förståelse för behov av kretsloppsanpassade avloppslösningar. a Informationsinsatser om kretsloppslösningar. Påbörjas när Staden bestämt vilka/vilken kretsloppslösning som ska användas Enskilda avlopp: MF Vad som får läggas i avloppet: TEAB 19

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR EKONOMI OCH FINANSIERING Åtgärder för ekonomi och finansiering Flera av de föreslagna åtgärderna i VA-planen innebär stora investeringar för berörda parter. Trollhättan Energi ska kommunicera finansieringsalternativ av utökat verksamhetsområde i enlighet med vad som är reglerat i Lagen om Allmänna Vattentjänster (LAV). I samband med utbyggnad ska finansieringsalternativ via anläggningsavgifter, särtaxa eller brukningsavgift vägas in. Den allmänna VA-anläggningen har ständigt behov av underhåll och nyinvesteringar. För att klara de kommande behoven ska Trollhättan Energi ha en långsiktig ekonomisk planering och även verka för att investeringar på den allmänna VA-anläggningen ger största möjliga nytta i förhållande till kostnaden. När det gäller dagvatten och klimatsäkring kommer även skattekollektivet och exploatörer att få ökade kostnader eftersom skyddsåtgärder mot översvämningar och recipientskydd är ett övergripande samhälleligt behov. Tillståndshantering och tillsyn enligt miljöbalken av enskilda avloppsanläggningar finansieras via tillsynsavgifter enligt gällande miljöbalkstaxa. Denna taxa ska utvärderas vart tredje år. Utredning av ett eventuellt nytt vattenreningsverk är en kommande stor investering 20

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR KRETSLOPPSANPASSNING Åtgärder för kretsloppsanpassning Återföring av näringsämnen från avlopp till odlad mark är ett viktigt steg mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Idag finns flera tekniker som möjliggör kretsloppsanpassning för slam från enskilda avloppsanläggningar och allt fler kommuner ställer krav på kretsloppsanpassning när nya anläggningar ska tas i bruk. I Trollhättan har man inte beslutat vilken kretsloppslösning man vill välja. Nedan följer de åtgärder bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Kretsloppsanpassning för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 4. Kommunala och enskilda avloppslösningar ska så långt det är möjligt vara långsiktigt hållbara och kretsloppsanpassade. Fordonsgas ska utvinnas ur slammet från reningsverket. Fosfor ska prioriteras vad gäller kretsloppsanpassning. Åtgärd Tidplan Ansvar a b c d Ta fram en gemensam strategi för slamhantering och kretslopp för både enskilda och kommunala anläggningar. Föreslå vilken/vilka kretsloppslösningar som ska tillämpas inom kommunalt verksamhetsområde. Eftersträva ett samarbete med grannkommuner och organisationer vad gäller kretsloppslösningar. Fortsätta utvinning av fordonsgas ur slammet från Arvidstorp. Inom nuvarande mandatperiod TEAB MF 2017-2020 SBF TEAB pågår löpande TEAB TEAB 5. Mängden oönskade ämnen som tillförs avloppsvattnet ska minska. a Skapa rutin för uppföljning av fett - och oljeavskiljare. 2017 TEAB MF b Informera hushåll och verksamhetsutövare om vad som är oönskade ämnen i avloppet. löpande TEAB c Säkerställ rutin för bevakning i bygglovsprocessen för att inte medge brunnar i garage. löpande SBF 21

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR KLIMATANPASSNING Åtgärder för klimatanpassning Att lyckas med klimatanpassning handlar till stor del om att tänka klimatpåverkan och ha en medvetenhet om påverkan på olika samhällssektorer i den fysiska planeringen. Omhändertagande av dagvatten och naturvatten blir allt viktigare i spåren av ökad urbanisering och klimatförändringar. De senaste årens nya rekord i nederbörd och översvämningar i många svenska och utländska städer har satt dagvattensystemen på hårda prov. Utöver problem i ledningsnäten, med källaröversvämningar mm som följd, kan konstateras att reningsverken fått ökade problem med bräddningar. Vid höga flöden riskerar reningseffekten på avloppsvattnet att bli sämre. Nedan följer de åtgärder bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Klimatanpassning för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 6. Negativa effekter på vattenoch avloppsförsörjningen som uppkommer till följd av klimatförändringar ska begränsas. Åtgärd Tidplan Ansvar a b Det ska klarläggas vilket årsregn (utöver det som gäller ledningsnätet) som ska vara dimensionerande vid samhällsplanering. Utreds i kommande dagvattenstrategi. En avrinningsanalys ska tas fram. Utreds i kommande dagvattenstrategi. 2017-2018 KSF 2017-2018 KSF c d Lämpliga områden för omhändertagande av ytvatten och naturligt flödande vatten ska klarläggas och redovisas i Solenskikt. Utreds i kommande dagvattenstrategi. Vid utformning av gator, parker och andra grönytor ska ökande nederbördsmängder vägas in. löpande KSF SBF 7. Nyexploatering får inte medföra att tillkommande dagvatten orsakar olägenheter nedströms. e a Hänsyn ska tas till antagen risk- och sårbarhetsanalys för säkerställande av samhällsviktiga funktioner. En utredning av dagvatten och naturvatten ska ingå som underlag i detaljplaneprocessen. löpande löpande KSF SBF 22

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR DAGVATTEN Åtgärder för dagvatten I ett förändrat klimat blir dagvattenfrågan allt viktigare. Ökade nederbördsmängder skärper kraven på fungerande avvattning och avledning av nederbörd. Vattendirektivets fokus på recipientstatus leder till frågeställningar om dagvattenkvalitet och rening av dagvatten. Förändringar i Stadens organisationen kring huvudmannaskap för hantering av dagoch naturvatten ställer krav på tydlighet avseende ansvar för planering, projektering, anläggande samt drift och underhåll. Nedan följer de åtgärder som bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Dagvatten för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 8. Skadliga eller kostsamma flöden av dagvatten ska så långt det som det är möjligt undvikas. Naturens sätt att ta hand om dagvatten ska eftersträvas. Åtgärd Tidplan Ansvar a b Riktlinjer för dagvattenhantering ska ersättas med en Dagvattenstrategi. I områden med befintligt dagvattensystem där ledningar har kapacitetsbrist ska åtgärder utredas för att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering. 2016-2018 KSF TEAB c d Effektiva åtgärder ska göras för att minska mängden dagvatten till ledningssystemet. Ta fram en mall för vad som ska ingå i en dagvattenutredning. löpande SBF KSF TEAB SBF e En utredning av dagvatten och naturvatten ska ingå som underlag i detaljplaneprocessen. löpande SBF 9. Dagvatten ska ses/nyttjas som en estetisk, ekologisk och hydrologisk resurs. a Öppna dagvattensystem prioriteras före slutna system. Bevakas i planprocessen. löpande TEAB SBF a b Klargöra vilka krav som ska ställas i nya områden, för tillkommande anläggningar (tillbyggnader, utökad byggrätt i detaljplan mm) samt i befintliga områden. (Utreds i dagvattenstrategin). Utreda hur hårdgjorda ytor (ej genomsläppliga) kan minimeras/ begränsas. Staden bör föregå med gott exempel. (Utreds i dagvattenstrategin) 2016-2017 SBF 2016-2018 SBF KSF 11. Dagvatten som avrinner till ytvatten får inte medföra att växt- och djurliv kan skadas av dagvattnets kvalitet eller kvantitet. a b Mindre vattendrag ska inventeras med avseende på känslighet. Ta fram riktlinjer för krav på utsläppsnivåer med hänsyn till recipientens sårbarhet. (Utreds i dagvattenstrategin) Nästa mandatperiod MF MF c Aktivt uppströmsarbete och förebyggande arbete för utsläpp. MF 23

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR DRICKSVATTEN Åtgärder för dricksvatten Tillgången till rent dricksvatten är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Trollhättan Energi planerar VA-driften för att åstadkomma en säker dricksvattenförsörjning med ett vatten av god kvalitet. Vid eventuella störningar i dricksvattenleveransen ska dessa kunna hanteras så att vattenförsörjningen är långsiktigt trygg och säker. De invånare som inte är anslutna till kommunal vattenförsörjning ansvarar i första hand själva för sitt dricksvatten. Nedan följer de åtgärder bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Dricksvatten för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden. VA-policyns ställningstagande 12. Abonnenter som är anslutna till den kommunala dricksvattenanläggningen ska ha tillgång till ett dricksvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. 13. Den kommunala dricksvattenanläggningen ska drivas så att negativa effekter på miljö, hälsa och samhälle undviks. Planering av åtgärder inom dricksvattenanläggningen ska vara långsiktiga. Leveranssäkerheten i ledningssystemet och dricksvattnets kvalitet ska vara säkerställt genom hela distributionssystemet. Utläckage av dricksvatten från distributionssystemet ska minska. 14. Det ska finnas en nödvattenplan för området med kommunal dricksvattenförsörjning och den ska vara känd av alla berörda. 15 Lokala vattentillgångar, utanför verksamhetsområdet, ska skyddas och brukas uthålligt. Åtgärd Tidplan Ansvar a b a Projekt - Framtida dricksvattenförsörjning vilket syftar till att utreda alternativt läge för framtida råvattenintag samt nytt vattenverk. Arbeta för inrättande av vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. Åtgärder för den kommunala dricksvattenanläggningen konkretiseras och planeras inom ramen för TEAB:s verksamhetsplanering. påbörjat påbörjat löpande TEAB TEAB MF TEAB SBF a Framtagande av nödvattenplan. påbörjad TEAB, Skydd och säkerhet Tomt AB Eidar b a b Öva hela organisationen på olika händelser som kräver fungerande beredskap. Vid detaljplanering och i byggnation på landsbygden ska grundvattenpåverkan beaktas. Enskilda (mindre) dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer ska skyddas. Nästa mandatperiod TEAB, Skydd och säkerhet Tomt AB Eidar SBF MF c Utreda om det är aktuellt att införa anmälningsplikt för brunnsborrning för dricksvattentäkt. 2018 MF 24

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR SPILLVATTEN OCH AVLOPP Åtgärder för spillvatten och avlopp All spillvattenhantering ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattendrag och sjöar samt att berörda, nationella miljökvalitetsmål nås. I områden med kommunalt VA ansvarar Trollhättan Energi för spillvattenanläggningar liksom drift, underhåll och förnyelse av ledningsnät och avloppsreningsverk. Utanför verksamhetsområdet ansvarar fastighetsägaren själv för fastighetens avlopps-anläggning. För att anlägga en enskild avloppsanläggning krävs det tillstånd av Miljönämnden och ett av kraven är att anläggningen ska vara testad, robust och klara de nationella funktionskraven. I Trollhättan transporteras slammet från enskilda anläggningar till det kommunala ledningsnätet och blandas med spillvattnet från kommunalt VA. Här redovisas åtgärder som bedöms särskilt viktiga att genomföra inom Spillvatten och avlopp för att uppfylla VA-policyns ställningstaganden och bidra till att uppfylla miljömål och miljökvalitetsnormer. VA-policyns ställningstagande 16. Kommunala avloppsanläggningar ska drivas så att negativa effekter på miljö, hälsa och samhälle undviks. Planering av åtgärder inom avloppsanläggningar ska vara långsiktiga. Mängden tillskottsvatten till Arvdstorps avloppsreningsverk ska minska. Mängden bräddat vatten från ledningsnätet ska minska. 17. Utanför kommunalt VAområde ska förändringar i VA-strukturen vara hälso- och miljömässigt acceptabla. Åtgärd Tidplan Ansvar a b a b Åtgärder för den kommunala spillvattenanläggningen konkretiseras och planeras inom ramen för TEAB:s verksamhetsplanering. Projekt framtida avloppsförsörjning. Projektet ska utreda om avloppsreningsverket har kapacitet att rena vatten från en befolkning på 70 000 invånare. Ärenden som inkommer till SBN som berör fastigheter med enskild avloppsanläggning ska skickas på remiss till Miljöförvaltningen. Ärenden som inkommer till SBN som berör fastigheter med gemensamhetsanläggningar skickas på remiss till MF, TEAB samt till styrelsen/ ägaren för gemensamhetsanläggningen. löpande pågående löpande löpande TEAB TEAB SBF SBF c Möjlighet att anordna gemensamhetsanläggning ska beaktas/ påtalas i samband med bygglov när tre eller flera bostäder ska byggas samtidigt. löpande SBF 25

VA-PLAN ÅTGÄRDER FÖR ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA Åtgärder för anslutning till kommunalt VA I kommunen finns det områden med fastigheter som idag har enskilda avloppsanläggningar men som kan komma att anslutas till kommunalt VA. Antingen ligger dessa områden nära det befintliga ledningsnätet eller så finns det inom områdena ett behov för anslutning till kommunalt VA på grund av miljö och/eller hälsomässiga skäl. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar i vilka fall fastigheter som inte är anslutna till kommunalt spillvattennät har rätt att bli det. För att bedöma vilka områden med fastigheter som kan vara aktuella för anslutning till kommunalt VA har en analys gjorts av 35 områden i kommunen där bebyggelsen utgörs av knappt tio till drygt hundra fastigheter. Dessa 35 områden benämns i fortsättningen som VA-planområden. För varje VA-planområde blir något av följande alternativ aktuellt för fortsatt VA-försörjning; anslutning till verksamhetsområde för kommunalt VA gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till kommunalt VA fortsatt enskilda VA-anläggningar (ska uppnå nationella funktionskrav) En beskrivning av kommunens VA planområden och den analys som gjorts av områden redovisas på sidan 27-32. Om ett område bedöms ha behov av anslutning till kommunalt VA inom relativt nära framtid är förhållningssättet från Staden i frågor om bygglov och enskilda avloppsanläggningar något annorlunda än i vanliga fall. Dessa förhållningssätt beskrivs på sid 33-35. VA-policyns ställningstagande 18. VA-utbyggnad i område som ansluts till kommunalt VA ska dimensioneras så att all befintlig och planerad bebyggelse kan anslutas. 19. Det ska vara tydligt för fastighetsägaren vilka krav kommunen ställer på enskilda avloppsanläggningar i väntan på eventuell anslutning till kommunalt VA. Åtgärd Tidplan Ansvar a b I VA-utbyggnadsområde, VA-utredningsområde och VA-bevakningsområde ska det klargöras vilka krav som ställs på enskilda avloppsanläggningar. Kraven ska beakta när i tid en förändrad VA-struktur planeras, vilken status befintlig anläggning har och vilket behov som finns på fastigheten. löpande löpande TEAB MF 20. VA- arbetet ska följa den klassning i VAtypområden som gjorts i VA-modellen. a b Utreda hur utbyggnadsområden ska anslutas till verksamhetsområde. Samordningsansvaret för fastigheter där beslut är fattat om att de ska ingå i verksamhetsområde ligger hos huvudman. löpande löpande TEAB TEAB c Ta ställning till vilka utredningsområden med stor möjlighet som bör bli utbyggnadsområden. Påbörjas 2016 TEAB 26

VA-PLAN MODELL FÖR BEDÖMNING AV BEHOV OCH/ELLER MÖJLIGHET TILL FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR Modell för bedömning av behov och/eller möjlighet till förändrad VA-struktur I arbetet med att bedöma de 35 områdena med samlad bebyggelse har en datormodell använts. Varje område har analyserats och bedömts med avseende på behov, där samhälle, miljö och hälsa varit de mest tongivande parametrarna samt deras möjlighet till anslutning till kommunalt VA. Modellen används för att kommunen ska kunna avgöra och prioritera vilka områden som har störst behov och/eller möjlighet till en förändrad VA-struktur. Kommunen drar slutsatsen att de områden som får höga prioriteringspoäng i modellen bör åtgärdas först. Åtgärder kan bestå i anslutning till verksamhetsområde för kommunalt VA gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till kommunalt VA. fortsatt enskilda VA-anläggningar (ska uppnå nationella funktionskrav) De 35 områdena som analyserats i modellen fördelas sedan utifrån analysresultaten in i typområden; VA- utbyggnadsområde, VA-utredningsområde, VA-bevakningsområde eller enskilt VA-område. Figur 3 visar schematiskt principen med olika VA- typområden. Av de 35 områdena med samlad bebyggelse som finns i Trollhättan bedöms 14 områden som utredningsområden och resterande 21 områden som bevakningsområden. Av de 14 utredningsområdena bedöms sex ha behov av vidare utredning på grund av miljö och/eller hälsoskäl och resterande åtta områden bedöms ha möjlighet att anslutas till kommunalt VA på grund av närhet till befintligt VA-nät. ALLMÄNT VA UTBYGGNAD UTREDNING BEVAKNING ENSKILT VA Figur 3. Schematisk bild över olika VA-typområden. 27