VA-UTREDNING DEL AV BJUVSTORP 9:13

VA-UTREDNING DEL AV BJUVSTORP 9:13 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Box 2022, 250 02 Helsingborg, Besöksadress: Rönnowsgatan 10, Tel 010-490 97 00. Org nr: 556765-3786, www.nsva.se

SAMMANFATTNING VA-utredningen har undersökt möjligheter att ansluta till befintliga VA-ledningar i området, samt tagit fram förslag på hur en dagvattenhantering kan gå till. Det bör inte vara några problem att koppla in sig på dricksvattennätet. Lösningar för omhändertagande om spillvatten kräver åtgärder utanför planområdet i form av att lägga om en sträcka av ledningarna för att minska belastningen i närområdet. Lägsta nivå för spillvattenanslutning i byggnaderna måst planeras utifrån befintliga ledningars läge, vilket också innebär att källare inte kan uppföras. Flödesmätningar på befintligt nät är att rekommendera för att få en korrekt bild av situationen. Dagvattenhantering är komplicerad och det finns flera olika alternativ. I denna utredning föreslås att vattnet avleds genom trög avledning via svackdiken som kan placeras längs med den planerade gatan, samt i planområdets yttre gränser. Detta alternativ sammanfaller även med kommunens önskan om att ha ett grönstråk i den östra delen av planområdet. Höjdsättningen inom området måste då planeras så att marken lutar mot svackdikena och byggnader ska placeras högst. Förslagen för dagvattenhantering har tagits fram utan hänsyn till geotekniken i området, denna måste studeras för att kunna välja lämpliga åtgärder utifrån områdets geotekniska förutsättningar. Kapaciteten i recipienten måste också undersökas, samt vad som händer då högre flöden än det dimensionerande inträffar. Det rekommenderas även att göra ytterligare utredningar över hur befintliga områden kan integreras i dagvattenhanteringen för att åtgärda problem i befintliga områden, samt minska belastningen på befintligt ledningsnät och därigenom kunna öppna upp för framtida exploateringar. 2(12)

INLEDNING Fastigheten Bjuvstorp 9:13 är belägen i den nordvästra delen av Bjuvs Kommun och begränsas av Ekebrovägen, Boställsgatan och Bjuvstorpsvägen. Det pågår arbete med att ta fram detaljplan för området och NSVA har fått i uppdrag att ta fram en VA-utredning. Området har en yta på 11,6 ha och är planerat för icke störande industri, kontor och lager. Tomterna antas uppgå till en storlek av 5 000 m 2, vilket blir ca 20 tomter totalt. Syftet med denna utredning är att presentera aktuell VA-situation för området samt att ge översiktliga lösningsförslag. Utredningen avser också att redovisa en kalkyl över VAutbyggnaden i området, samt en uppskattning av anslutningsavgifter. Dokumentet ska ligga till grund för fortsatt detaljplanearbete. DRICKSVATTEN Med antagandet att planområdet kommer att användas för icke störande verksamheter såsom lager och kontorverksamheter, har dricksvattenförbrukningen har beräknats utifrån Svenskt Vattens publikation P83, för handel och övrig tjänsteservice, kontor och industri. Den maximala timförbrukningen uppgår till 0,8 l/ (s x ha), vilket i detta fall ger ett flöde på 9,3 l/s. Eftersom behovet för släckvatten enligt P83 uppgår till 20 l/s, är det detta flöde som blir det dimensionerande. Trycket bedöms vara tillräckligt för detta flöde. Det kan dock vara en god idé att mäta befintligt tryck på något ställe i befintligt ledningsnät. En 800 meter lång dricksvattenledning med dimension V160 dras förslagsvis både från servis i Boställsgatan och i Bjuvstorpsgatan, se bifogad kartbilaga. Eftersom det är en relativt stor dimension, finns det risk för dålig omsättning i ledningen om inte utbyggnad av hela området sker någorlunda samtidigt. En brandpost behövs för spolning av ledningarna. Verksamheter som har behov av sprinklers får lösa detta med egen tank, då det aldrig går att garantera ett sådant flöde som krävs i sprinklers. DAGVATTEN HÖJDER OCH NATURLIG AVRINNING I OMRÅDET Planområdet är relativt flackt, men uppvisar en generell lutning mot norr, vilket innebär att den naturliga avrinningen från området går norrut. Det lutar också till viss del åt det sydvästra hörnet. Här måste extra hänsyn tas vid exploateringen så att inga innestängda områden bildas. I planeringen av dagvattenavledningen är det att föredra att leda vattnet den naturliga vägen, det vill säga antingen norrut eller åt syd-väst. Enligt höjdmodeller över området sker en naturlig avrinning dels norrut, och dels åt syd-väst, vilket innebär att dagvattnet med fördel avleds till fördröjning i de områdena. I norra delen löper i fastighetsgräns ett dikningsföretag, Bjuvstorps dikningsföretag år 1937 i öst-västlig riktning. Om magasinet kan tömmas ut i dikningsföretaget undgår befintligt ledningssystem ytterligare belastning. Dikningsföretaget har satt ett maxflöde som får släppas dit på 1,2 l/(s 3(12)

ha), vilket är utsläppsflödet som har använts i beräkningarna. Naturlig avrinning från åkermark är ca 1 1,5 l / (s ha). Dikningsföretaget är dimensionerat för att avvattna halva planområdet, vilket innebär att det måste utredas huruvida det går att släppa flöde från hela planområdet till dikningsföretaget. I Figur 1 illustreras dikningsföretagens utsträckning. Figur 1 - ritning över dikningsföretag inom planområdet för Bjuvstorp 9:13 Dikningsföretaget är kulverterat ut till recipienten i Lillån, det är att föredra att öppna upp kulverten och leda dagvatten i ett öppet dike ner till Lillån. FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING FÖR BJUVSTORP 9:13 Dagvatten ska fördröjas inom planområdet. Från varje fastighet ska ytavrinningen ledas via svackdiken till ett gemensamt fördröjningsmagasin. Svackdiken förläggs längs med gatan på varje sida, samt i grönområden och utformas med fördel som en skålformad gräsklädd yta med ett makadamfyllt dräneringsstråk under gräsytan. På detta sätt uppnås även viss fördröjning i dikena på väg mot det större magasinet. För att dagvattnet ska kunna ta sig till svackdikena krävs en noggrann höjdsättning av marken inom fastigheterna. Figur 2 exempel på utformning av infiltrationsstråk längs med gata (källa Svenskt Vatten P105) 4(12)

MAGASIN På grund av närheten till villaområde i öster, utformas magasinet som ett torrt magasin. Detta innebär att det enbart står vatten där vid regn, annars är det en torr gräsyta. Torra magasin bör dräneras för att hålla gräsytan i bra skick. Utformningen av ett sådant magasin bestäms till stor del av vilken höjd recipienten, i detta fall dikningsföretag, ligger på samt hur bräddning från magasinet då det går fullt kan ske. Magasinvolymen ska dimensioneras utifrån kraven att det ska klara ett 10-årsregn med ett utsläppsflöde på 1,2 l/ (s ha) vilket är kraven enligt dikningsföretagets dokument. För att klara kraven krävs i så fall ett magasin med en volym på 7200 m 3. Avrinningskoefficienten är satt till 0,8 för hela planområdet och en klimatfaktor på 1,3 för 10-årsregn har använts. Släntlutningen ska vara 1:6 för säkerhet samt utifrån skötselperspektiv. Om det kan tillåtas stå vatten 1 meter djupt när magasinet väl går fullt vid ett 10-årsregn kan ytan som behöver tas i anspråk grovt uppskattas till ca 1,5 ha, ett sådant område är markerat med tonad yta i Figur 2. I projekteringsskedet bör undersökas vilken volym som kan fördröjas i svackdiken och om man i så fall eventuellt kan minska volymen på det gemensamma magasinet. HÖJDSÄTTNING Magasinet är tänkt att placeras i norra delen av planområdet för att ha utlopp i befintligt dikningsföretag. För att svackdiken ska uppnå önskvärd lutning är det viktigt med höjdsättningen av området. Följande faktorer är bra att tänka på med arbetet av höjdsättning av mark och gata: Fastigheter ska ligga högre än omgivande diken/gator och höjdsättas så att dagvattnet leds till svackdiken Diken bör ha en lutning på ca 2-5 promille (enligt Svenskt vatten P105) Gator bör ha en sidolutning mot diken på ca 2,5 % (enligt Svenskt Vatten P105) FÖRORENINGAR Planområdet ska användas till kontors- lager- industriverksamhet vilket innebär att beroende på trafikbelastningen/verksamhet inom området kan det uppkomma föroreningar i dagvattnet. Dessa föroreningar kan fångas upp då vattnet leds via svackdiken istället för vanliga ledningar då gräsklädda ytor har positiv reningseffekt på dagvattnet. DRÄNERING För att inte riskera dämning i husgrundsdräneringen då dagvattensystem/magasin är kraftigt belastade föreslås att dräneringen går genom ett separat system, det vill säga skiljt från dagvattenavledningen. Förslagsvis får husgrundsdräneringen avledas via en mindre dagvattenledning (dräneringsledning) som förläggs i gatan tillsammans med spillvatten- och dricksvattenledningarna. Dränvattnet från planområdet får då kopplas på det befintliga dagvattensystemet med anslutning i Bjuvstorpsvägen, det får inte vara kopplat på spillvattenledningar. Dräneringsvattnet föreslås alltså gå i ledning, medan dagvattnet går ytledes i diken. 5(12)

TILLGÄNGLIG INFORMATION Vattengångar i befintliga ledningar, enligt Geosecma, kan behövas mätas in igen Höjder inom planområdet, inmätt inför planarbetet. Dokument gällande dikningsföretaget ATT TA REDA PÅ I DET FORTSATTA ARBETET Höjder i dikningsföretaget. Skick på ledningen i dikningsföretaget. Eftersom området i dagsläget avvattnas via två olika dikningsföretag och det nu är tänkt att hela planområdet ska avvattnas via det norra, måste det undersökas om det går att släppa flöde från hela området dit eller om det krävs att viss del släpps åt dikningsföretaget i sydväst istället. Sekundära avrinningsvägar, vart kan vattnet ta vägen vid större regn än 10-årsregn utan att riskera att översvämma byggnader? Kan exempelvis gatan användas tillfälligt som översvämningsyta/magasin? Kan hela planområdet höjdsättas så att avrinning kan ske via diken även från södra delen, till magasinet i norr? 6(12)

Figur 3 - Principskiss över dagvattenhantering inom Bjuvstorp 9:13, turkosa linjer är svackdiken/infiltrationsstråk, tonad yta i norr motsvarar ungefärligt ytbehov för gemensamt magasin. 7(12)

Figur 4 - Exempel på dålig höjdsättning av gator (illustration av Lars-Erik Widarsson, NSVA). SPILLVATTEN Enligt Svenskt Vattens publikation P90 uppskattas spillvattenflödet från området till 1 l / (s x ha), vilket ger ett flöde på 11,6 l/s. Spillvattnet ska släppas på befintlig ledning S225 i Bjuvstorpsvägen. Vattengången i befintlig anslutningsledning ligger på +13,85 m. För att uppnå självrensning i ledningarna bör dessa ha ett fall på 4-5. Vattengången i slutpunkten för ledningen måste i så fall ligga på ca +16,6 m. Markhöjden vid slutpunkten ligger på knappt + 17,5 m. Detta gör att byggnader och mark i området måste höjdsättas med hänsyn till önskvärd höjd i ledningen. Det innebär också att byggnader med källare ej är lämpligt i området. En kritisk punkt i spillvattensystemet är när befintliga ledningar ansluter till huvudledning mot reningsverket, markerat med A i Figur. Flödet i huvudledningen är så högt vilket gör att det är svårt för sidoledningarna att få ut sitt spillvatten till huvudledningen. Detta innebär att spillvatten istället trycks tillbaka och kan orsaka källaröversvämningar, vilket har inträffat vid lågt liggande fastigheter. För att undvika detta finns två alternativ, vilka beskrivs nedan samt är illustrerade i Figur : 1. Att leda spillvattnet utanför bostadsområdet, samt att ansluta till huvudledningen längre nedströms, för att få en bättre vinkel för flödet att ta sig fram via. Istället för en 90 graders vinkel, som det är idag, kan flödet få bättre chans att ta sig in i huvudledningen. 2. Att dra ny ledning över Bjuvstorp 2:1. Detta alternativ gör att belastningen på ledningarna vid befintlig anslutningspunkt minskar, eftersom delar avflödet kommer att ledas en annan 8(12)

väg. Ett alternativ är också att dimensionera denna ledning så att den även kan fungera som magasin. Figur 5 Illustration över alternativa ledningssträckor för att underlätta spillvattenflödets väg. Röd ring markerar kritisk ledningssträcka. I denna utredning rekommenderas alternativ 2, eftersom spillvattenflödet i så fall minskar i det område som tidigare har varit drabbade av översvämningar. Det kommer dock att krävas flödesmätningar i huvudledningen för att försäkra sig om att det inte kommer att dämma i den nya ledningen också. Även reningsverket står under hög belastning, och arbete med att få bort ovidkommande vatten måste pågå kontinuerligt. Det ska även påpekas att det kan behövas flödesmätningar i befintligt ledningssystem i närområdet. Beräkningar visar att en kritisk ledning dit spillvatten är tänkt att ledas, oavsett val av alternativa sträckor, med minsta möjliga marginal klarar tillskottet på nära 11,6 l/s. Ledningen är markerad i Figur 5. LEDNINGAR Befintliga ledningar finns i Boställsgatan och Bjuvstorpsvägen. Dimensionen längs huvudvägen för spillvattnet är S225 (innerdiameter) och en sträcka på S300 precis innan den kopplas på den stora huvudledningen (S500) mot reningsverket i Ekebro. Dimension för serviser in till fastigheten: BTG 225. 2 st serviser finns från Bjuvstorpsvägen, och 3 st från Boställsgatan. Spillvattenledningar med dimension S250 PP kan dras i den planerade gatan, se Figur 6. Varken dag- eller dränvatten får under några omständigheter avledas via spillvattenledningar. 9(12)

FÖRESLAGNA LEDNINGSSTRÄCKOR Tillkommande ledningar kan dras i den planerade gatan som ska löpa i mitten av planområdet. I Figur 6 är föreslagna ledningssträckor för VA inritade, dör röd linje är spillvatten, blå linje är dricksvatten samt grön linje är dräneringsledning som tar husgrundsdränering, dagvattnet går via diken som illustrerades i Figur 3. Figur 6 Skiss över föreslagen ledningsdragning, inom fastigheten Bjuvstorp 9:13. Skissen finns också bifogad som större kartbilaga i Bilaga 1. 10(12)

KALKYL I Tabell 1 presenteras en första kalkyl för VA-utbyggnad inom fastigheten Bjuvstorp 9:13. Eftersom det är svårt att uppskatta kostnaden för avledning med svackdiken redovisas kostnader för att anlägga dagvattenledningar i området, att anlägga svackdiken reducerar antagligen kostnaden men det beror på vilken typ/utformning som väljs och är därför svårt att räkna på i detta skede. Beräkningarna är utförda enligt KP-fakta 2010 och med antagandet att ledningarna kommer att läggas på ca 2 meters djup. Läggs de djupare ökar kostnaderna. Om ledningar läggs på 3 meters djup, ökar totalkostnaden med ca 200 000 kr. en årlig kostnad på ca 10 000 kr tillkommer för underhåll av dagvattenmagasinet. Kostnaden för spillvattenledning utanför planområdet är satt som en egen kostnad längst ner i tabellen. Tabell 1 Uppskattade kostnader för VA-utbyggnad inom fastigheten Bjuvstorp 9:13, gemensam fördröjning. Specifikation Sort Mängd À-pris Summa V160 PE, S250 PP, D800 BTG (i gatan inom fastigheten) m 340 4898 1665320 V160 PE, S250 PP (anslutning till befintligt nät, samt norra delen) m 150 1425 213750 D800 BTG (2 utloppsledningar till magasin) m 2*50 3995 399500 V160 PE + D600 BTG + S250 PP (syd-västra delen) m 110 3623 398530 D600 BTG + S250 PP (sydöstra delen) m 110 3266 359260 V160 PE (i gatan inom fastigheten) m 130 830 107900 Brandpost st 1 20609 20609 Nedstigningsbrunnar SNB dim 1000 mm st 8 14982 119856 Nedstigningsbrunnar DNB dim 1000 mm st 8 14613 116904 Nedstigningsbrunnar SNB dim 1000 mm (ersätter bef. 16043 16043 tillsynsbrunn vid anslutning till bef. nät) st 1 Tillsynsbrunnar STB dim 400 mm st 2 6815 13630 Tillsynsbrunnar DTB dim 400 mm st 2 1985 3970 Serviser st 20 19806 396120 Dagvattenmagasin m3 7200 300 2160000 SUMMA 5991392 Omkostnader: Projektering (5% av summa) 299569,6 Projektledning (5% av summa) 299569,6 Oförutsett (15% av summa) 898708,8 SUMMA OMKOSTNADER 1497848 TOTALSUMMA inom planområdet 7489240 Ny dragning av spillvattenledning utanför planområdet, S250 PP, Alt 2 m 360 1070 385200 Marklösen m 360 50 18000 Nedstigningsbrunnar st 4 14982 59928 Totalsumma för ny spillvattenledning utanför planområdet 463128 11(12)

ANSLUTNINGSAVGIFTER 20 stycken tomter på 5 000 m 2 genererar i anslutningsavgifter ca 4,5 miljoner kronor, enligt gällande taxa 2012. Taxan kommer dock antagligen att ändras inför 2013. 12(12)