Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi Roland Bendroth P.G.Dipl.Image Reporting,BCU,UK Beskrivande Radiograf Klinisk Vejleder BDA Nordsjaellands Hospital Hilleröd, DANMARK
SKELETTET
Benceller Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH)
Benvävnad Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006) Epifys (ände) Epifysskiva tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben Röd benmärg Märghåla Gul benmärg Periost Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen
Tillväxt Epifysskivan Tillväxthormon Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1) Thyroideahormon Könshormon
Skelettröntgenbilder Vänster hand (flicka 11 år) Höger fot
Benindelning Rörben Korta ben Platta ben Oregelbundna ben
Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå
SKALLEN = CRANIUM = Pannben = Hjässben = Näsben = Tårben = Silben = Kilben = Nackben = Tinningbenet = Okben! = Överkäksben = Underkäksben
7 = Stora nackhålet Foramen magnum
SINUS = BIHÅLOR Sinus frontalis = Pannhålor Sinus maxillares = Käkhålor Sinus ethmoidales = Silbenhålor Sinus sphenoidales = Kilbenshålor ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN
RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg Os sacrum, korsbenet, Korsryggen Os Coccygis, coccyx svansbenet
1. Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen 4 Scolios 3
Dens axis
Kota = vertebra, kotor = vertebrae 1. Processus spinosus, taggutskottet 2. Arcus vertebrae kotbågen 3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen 8.Processus articularis, ledutskottet
Discus intervertebralis = mellankotsskiva Foramen intervertebrale = mellankotshål
THORAX = BRÖSTKORG Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen Sternum, bröstbenet
Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet Acromioclavicular-leden Sternoclavikular-leden acromion På scapulas baksida finns en benås som heter spina scapulae Lat Cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula) Processus Coracoideus Med
Tuberculum majus Tuberculum minus Lat. Humerus = överarmsbenet Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum Med. Epikondyler (lat + med)
Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet Lat Med Processus styloideus radii Processus styloideus ulnae
2 3 4 1 Handen = Manus 6 9 8 7 5 1. Falangben a.distal b.medial c.proximal 2. MCP-led metacarpophalangealled 3. DIP-led distal interfalangealled 4. PIP-led proximal interfalangealled 5. Metacarpalben, mellanhandsben 6. Carpalben handlovsben 8st varav båtbenet är ett 7. Os scaphoideum båtbenet 8. Radius 9. Ulna Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen
Pelvis = bäcken G H J I A. Os ilium tarmbenet B. Os sacrum korsbenet C. Acetabulum höftledspannan D. Os pubis blygdbenet E. Symfysen blygdbensfog F. Os Ischii sittbenet G. Crista ilica höftbenskammen H. Spina ilica superior I. Sacrum J. Sacroiliacaleder A+D+F= Os coxa höftben
C Lat. A B D Med. E Femur = lårben (sett bakifrån) A. Caput femoris lårbenshuvud B. Collum femoris lårbenshals C. Trochanter major D. Trochanter minor E. Femurkondyler (lat. och med.)
Tibia = skenben, fibula = vadben Laterala och mediala malleolerna Lat. Med. Laterala och mediala Tibiakondylerna Eminentia intercondylaris Caput fibulae Tuberositas tibiae
Fot = pes, pedis Hälben calcanus Språngben talus Vristben tarsalben 7st varav hälbenet och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån.
Könsbetingade skillnader i bäckenformen Märks tydligt först efter puberteten Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och bredare Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen och mer oval hos kvinnan Bäckenutgången är trängre hos mannen eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan
LEDER
LEDER Articulatio Förbindelse mellan ben -Synovialled - äkta led -Fog Fibrös förbindelse Broskförbindelse
Synovialled Ledhuvud med ledbrosk (brosk=chondros) Ledpanna med ledbrosk! Broskskiva disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska minskar friktion förser brosket med näring Ledkapsel Ledband förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa slemsäck hindrar friktion mellan sena/muskel och ben Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006)
Synovialleder Kulled Gångjärnsled och Vridled
Axelleden Caput humeri (ledhuvud) och cavitas glenoidalis (ledpanna) bildar leden Kapseln är slapp, nästan ingen förstärkning av band Acromion och processus bildar ledens tak Ledpannan är fyra gånger mindre än ledhuvudet Kroppens mest rörliga led Kulled
Armbågsleden Humerus, ulna och radius ligger i samma kapsel och består av tre leder Humerus och ulna ledar mot varandra genom olecranon (ledpanna) och mediala humeruskondylen (ledhuvud). Gångjärnsled. Laterala humeruskondylen och radius ledar mot varandra. (Tveksam kulled.) Radius och ulna ledar mot varandra. Vridled.
Höftleden Caput femoris är ledhuvud och acetabulum ledpanna Stor rörelseförmåga Säkras med kra_iga och talrika muskler Kulled
Knäleden Femurkondylerna ledhuvud Tibia ledpanna Patella knäskålen Menisker lat. och med. Korsband främre och bakre Kollateralligament lat. och med. Patellarsenan Gångjärnsled
MUSKLER
MUSKLER -muskelns uppbyggnad
Muskelcellen = muskelfiber
Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler -acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts
SARKOMER, AKTIN, MYOSIN, Z-BAND Z-band Sarkomer Myosin Aktin
1. Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller 2. En aktionspotential utlöses i muskelcellen och sprider sig via T-rören, vilket medför att 3. Ca kan ta sig från sarkoplasmatiska retiklet till cytosolen, vilket medför att 4. Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena, vilka binder sig till aktinfilamentena 5. Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret förkortas
6.ATP binder sig till myosinhuvudena och förbindelsen aktin-mysin bryts 7.ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar upp myosinhuvudena 8. 4-7 upprepas så länge det finns en förhöjd nivå av Ca i cytosolen 9. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cytosolen och tillbaka till sarkoplasmatiska retiklet. 10. Muskeln slappnar av
Från blodet till muskelcellen -Glukos -Syre -Fettsyror Till blodet från muskelcellen -mjölksyra
Isometrisk Isoton muskelkontraktion Agonister Antagonister Ursprung Fäste Extensorer (sträckare) Flexorer (böjare) Senor - senskidor
m. sternocleidomastoideus Bröstbenet till utskottet bakom örat Påverkar huvudets rörelser
m. scalenii Tre st på var sida om halsen Går mellan översta revbenen och halsryggen Hjälper till vid forcerad andning
m. trapezius Från nackbenet och halsbröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna
m. deltoideus Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida Lyfter överarmen
m. pectoralis major Från bröstkorgens framsida till överarmen Påverkar överarmens rörelse
m. latissimus dorsi Från ryggen till överarmen Påverkar armens rörelse
m. biceps brachii och m. triceps brachii 1. m. biceps brachii Böjer armbågsleden Från skulderbladet till proximala underarmen 2. m.triceps brachii Sträcker armbågsleden Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen
m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa 1. m.m. intercostales externa Inandning Ytterst mellan revbenen 2. m.m. intercostales interna Utandning Innerst mellan revbenen
Diaphragma = mellangärdet Viktigaste andningsmuskeln (inandning) Avgränsar brösthålan från bukhålan Deltar i bukpressen Har hål för kärl och matstrupe N. phrenicus
Bukmuskulaturen 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis Skyddar bukorganen Bukpress Rörelser i bålen 2. m. rectus abdominis Framåtböjning Från bröstbenet till blygdbenet
m. erector spinae Från bäckenet till nackbenet Kroppshållningen Används då ryggen ska rätas ut
m. gluteus maximus, medius och minimus Från bäckenet till lårbenet Sätesmusklerna Sträcker höften
m. iliopsoas Från ryggraden och bäckenet till lårbenet Böjer höften
m.quadriceps femoris Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet Lårets framsida Sträcker knäleden
m. biceps femoris Från sittbenet till underbenet Lårets baksida Böjer knäleden Ingår i hamstringsmuskeln
m. triceps surae Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan Tårna mot golvet
Extensorer = sträckare Flexorer = böjare