Den nordiska språkgemenskapen Några möjliga pragmatikinriktade studier Jens Allwood Kollegium SSKKII Göteborgs universitet
Innehåll 1. Varför intressant? 1. Vad är pragmatik? 3. Fyra pragmatiska områden - Språk som handling kommunikativa akter - Förståelse och underförstått innehåll - Interaktion - Kontext > Nordiska kommunikationsmönster 4. Två andra forskningsidéer A. Fraser med gester B. Lingua Receptiva fallet danska-svenska
Vad är pragmatik? C.S. Peirce > Charles Morris Syntax Semantik Pragmatik Pragmatik = studiet av teckensystems användning, fokus på kommunikation som handling och aktivitet, kontext och funktion
1. Språk som handling kommunikativa akter Teorier om språk som handling är troligen det först utvecklade av pragmatikens delområden Austins How to do things with words och Searles Speech acts Beteende + avsikt -> handling Vad innebär det att handla med hjälp av språk? Språkliga Kommunikativa akter kan vara t ex Skriftlliga Vokal verbala Gestuella Multimodala
Beteende + avsikt -> handling Viktiga kommunikativa akter: Tilltal Hälsningar Presentationer Återkoppling Tack Svordomar Erbjudanden Frågor Påståenden Uppmaningar Emotionella uttryck Skriftlliga Vokal verbala Gestuella Multimodala Språk som handling
Nordiska kommunikationsmönster Kan man upprätta inventarier för kommunikativa handlingar för de nordiska länderna? Skiljer de sig åt inbördes? Skiljer sig de nordiska länderna från resten av världen? Är t ex den stora förtjusningen i tackande ett gemensamt nordiskt drag?
Nordiska kommunikationsmönster - kommunikativa akter Kommunikativ akt Tilltal Hälsningar Presentationer Återkoppling Tack Svordomar Erbjudanden Frågor Påståenden Uppmaningar Emotionella uttryck Svenska Danska Norska bokmål Norska nynorsk Isländska Finska
2. Förståelse och underförstått - Vad är förståelse? innehåll Förståelse = att relatera uppfattad information till redan lagrad bakgrundsinformation på ett meningsfullt sätt - Typer av förförståelse och bakgrundsinformation blir viktigt Vilka värderingar är gemensamma? Vilka är olika?
Nordiska kommunikationsmönster - Förståelse och underförstådd information Vilka faktorer påverkar vår förståelse av kommunikationen i olika sociala aktiviteter särskilt då det gäller förståelse av implicit underförstådd information? Tex kännedom, kön, ålder, syfte, roller, kultur- och språk bakgrund Vilka sorters kontextuellt betingad implicit förståelse är viktig i de nordiska länderna?
Viktig Bakgrundsinformation som ger förförståelse och vägleder förståelse och tolkning Geografi (miljö, klimat, resurser, demografi) Historia Religion och andra viktiga ideologier Politiska och sociala institutioner Typer av industri och näringsliv Kontakter med utomnordiska kulturer Typer av boende, mat, kläder Litteratur, konst och musik Fritidsaktiviteter, sport och helger Regionala och sociala skillnader Förståelse av olika aktiviteter - professionella - vardagsliv -> attityder och värderingar
Nordiska kommunikationsmönster - Förståelse och underförstådd information - Typer av förförståelse och bakgrundsiformation Vilka värderingar är gemensamma? Vilka är olika?
Attityder och värderingar till exempel gällande Familj Barnuppfostran Kärlek och sexualitet Vänskap Könsroller (genus) Aktivitet Gästfrihet Emotionell expressivitet Arbete Hälsa Estetiska ideal Tid och rum Livsmål Syn på döden Kunskapskriterier Syn på det gudomliga/övernaturliga Metafysik
Nordiska kommunikationsmönster Attityder och värderingar Attityder och värderingar Familj Barnuppfostran Kärlek och sexualitet Vänskap Könsroller (genus) Auktoritet Gästfrihet Emotionell expressivitet Arbete Hälsa Estetiska ideal Tid och rum Livsmål Syn på döden Kunskapskriterier Syn på det gudomliga/övernaturliga Metafysik Sv en sk a Dan ska Norska nynorsk Norsk a Bokmål Isländska Finska
3. Interaktion Från kommunikation som handling och förståelse kommer vi till pragmatiska teorier för språk och kommunikation som interaktion. Finns det interaktions- och aktivitetstyper som är specifikt nordiska? Skiljer sig de nordiska länderna åt med avseende på t ex turreglering, återkoppling och utbytestyper? Hur ser i så fall skillnaderna ut?
Interaktion Några viktiga aspekter på kommunikativ interaktion Och på hur dessa aspekter interaktivt regleras Till exempel Turtagande Återkoppling Sekvenser - utbytestyper Klargörande Alla kan få uttryck Skriftlligt, Vokal verbalt, Gestuellt eller Multimodalt Vad är gemensamt för de nordiska länderna vad är olika?
Nordiska kommunikationsmönster Interaktiv kommunikationsreglering Interaktiv kommunikationsreglering Turtagande Återkoppling Sekvenser utbytestyper Klargörande Sve nsk a Dan ska Norsk a bokmå l Norska nynorsk Isländsk a Finsk a
4. Kontext Typer av kontext Kommunikationssituationen, tid, rum, fysisk social miljö Typ av verksamhet/aktivitet Föregående kommunikation/aktivitet Samtidig kommunikation/aktivitet Aktiverad kommunikations- och aktivitetsinformation
4. Kontext Ett fjärde huvudområde för pragmatik är kontextens roll för språk och kommunikation. Vilka typer av kontext har stor inverkan på språk och kommunikation? Finns det typer av kontext som är specifika för Norden? Skiljer sig kontexttyperna åt mellan de nordiska länderna?
Kontext Viktiga aktiviteter 1. Till exempel 2. First acquaintance 3. Förhandling 4. Uttrycka oenighet Seminarier på universitet Undervisa Småprata Möte/sammanträde Kundkontakt Polisförhör Rättegång Sjukvård Skola - klassrumsinteraktions
Nordiska kommunikationsmönster Kommunikativt intressanta aktiviteter
5. Två andra forskningsidéer - A. Fraser med gester svenska - danska - B. Lingua Receptiva fallet danska-svenska
A. Fraser med gester Med utgångspunkt från två videobaserade svenska och danska korpora GSLC och LangChart Undersöker vi relationen mellan lexikaliserade fraser I talspråk och gester för att se om det finns gester som ofta/konventionaliserat åtföljer de lexikala talspråks- fraserna.
Fraser med gester Utgår från t ex 10 lexikaliserade fraser, både svenska och danska (t ex jag vet inte, vad sa du, ja det är det ) Leta sedan efter 100 förekomster av varje (totalt 1 000) och notera vilka gester som åtföljer fraserna. Notera om det förekommer multimodala paket. Generellt sett bör vi försöka gå från lexikaliserade fraser till gester, men sedan också för de vanligaste gesterna undersöka vad de är relaterade till i tal. Resultatet diskuterar (1) skillnader och likheter mellan svenska och danska (2) Om det finns multimodala konventionaliserade frasenheter
Lingua receptiva Svenska - danska A. Lingua Receptiva fallet danska-svenska Vi spelar in och analyserar interaktion mellan svenskar och danskar, där båda parter talar sitt eget språk.
B. Lingua Receptiva fallet danskasvenska Lingua Receptiva fallet danska-svenska Vi spelar in och analyserar interaktionen mellan svenskar och danskar, där båda parter talar sitt eget språk Fokus på samkonstruktion av förståelse, eventuell brist på förståelse och missförstånd (Allwood & Abelar 1984) Analysen kan eventuellt kombineras med självkonfrontationsintervjuer gällande brist på förståelse och missförstånd samt intervjuer med deltagarna om deras attityder till att utnyttja lingua receptiva. Vi kan också studera - kommunikationsstrategier - återkopplingsmönster - ordval och kodväxling Och jämföra motsvarande fenomen i svenska och danska enspråkiga samtal
Metod 6-10 svensk-danska samtal spelas in (t ex lära känna varandra-samtal talare som inte känner varandra, under 6-10 minuter). Detta kan jämföras med existerande databaser av svensk-svenska och danskdanska lära känna varandra-samtal. Självkonfrontationsintervjuer i två steg - fri kommentar - intervju Analys Transkription och kodning (inklusive gester), med fokus på Strategier för framgångsrik kommunikation och problemsekvenser Triangulering av resultat: analys av inspelad interaktion, självkonfrontation, intervju Jämförelse svensk-danska samtal med svensk-svenska och dansk-danska lära känna varandra-samtal
Möjlig kombination Kurs och Lingua Receptiva studie Vi arrangerar kurs (3 dagar 1 vecka) för att förbättra svenska-danska lingua receptiva, grundad på tidigare studier. Svensk grupp ca 10 personer Dansk grupp ca 10 personer 1. Vi spelar in lära känna varandra i början av kursen 2. Vi genomför kursen 3. Vi gör lära känna varandra -inspelningar igen 4. Transkription och analys av inspelningarna görs inom projektet (eller alternativt som en del av kursen av kursdeltagarna)
Slutord Byggande på 4 viktiga typer av pragmatik En skiss av några pragmatikinspirerade jämförelseprojekt mellan de nordiska språken Samt en skiss av två andra relaterade forskningsidéer - A. Fraser med gester svenska - danska - B. Lingua Receptiva fallet danska-svenska