GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352)
Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll Näringstillstånd Källfördelning Växtplankton Bottenfauna Kiselalger Syretillstånd
$ Avrinningsområde/utsläpp Timsälven (169 km 2 ) - 81 % skog och myr - 11 % sjö - 6 % jordbruk Svartälven (243 km 2 ) - 87 % skog och myr - 11 % sjö - 1 % jordbruk Hovaån (17 km 2 ) - 68 % skog och myr - 1 % sjö - 28 % jordbruk Gullspångsälven (54 km 2 ) - 81 % skog och myr - 12 % sjö - 5 % jordbruk #Y $ $ % $ $ $ $ #Y $ $ % $ $ % $ #Y % $ #Y % Ê# $ % # %a $ #Y $ % #Y #S $ #Y $ $ Ê % %a #Y #S
Temperatur ( C) Åtorp 2 15 1 5-5 -1 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 212 Medel 1961-9 8 6 4 2 Medeltemperatur ( C) Åtorp
Nederbörd (mm) Åtorp 14 12 1 8 6 4 2 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 212 Medel 1961-9 Nederbörd (mm) Åtorp 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211
Nederbörd (mm) Åtorp 2 15 1 5 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 28 Medel 1961-9 Nederbörd (mm) Åtorp 2 15 1 5 Nederbörd (mm) Åtorp 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 29 Medel 1961-9 21 Medel 1961-9
Vattenföring Flöde (m 3 /s) Gullspångsälven 12 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Flöde (m 3 /s) 2 Gullspångsälven 212 1968-212 15 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
Flöde (m 3 /s) 7 6 5 4 3 2 1 Vattenföring jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Timsälven 212 1983-212 Flöde (m3/s) Timsälven 4 3 2 1 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211
Vattenföring Flöde (m3/s) Svartälven 5 4 3 2 1 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Flöde (m 3 /s) 1 8 Svartälven 212 195-212 6 4 2 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
Vattenföring Vattenföring (m 3 /s) 25 2 212 Gullspångsälven (15) 15 1 5 Minimitappning 9 m 3 /s J F M A M J J A S O N D Vattenföring (m 3 /s) 7 6 212 Timsälven (31) 5 4 3 2 1
Bedömningsgrunder
Bedömningsgrunder Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999, Rapport 4913) Klass 1 (t.ex. låg halt) Klass 2 (t.ex. måttligt hög halt) Klass 3 (t.ex. hög halt) Klass 4 (t.ex. mycket hög halt) Klass 5 (t.ex. extremt hög halt) Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (27, bilaga A till handbok 27:4) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status
Ekologiska statusklasser HÖG STATUS GOD STATUS MÅTTLIG STATUS OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS DÅLIG STATUS
Surhetstillstånd Huvudsakligen god buffertkapacitet (medel av årslägsta alkalinitet 28-212) Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen Kiselalgerna påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån medan Bredreven hade sura förhållanden (medel 28-212) Även tidigare har surstötar främst förekommit i Svartälven vid Sågen och Skagersholmsån
Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),1 Svartälven vid Sågen,8,6,4 Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet,2, Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 <
Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 Gullspångsälven vid Gullspång,15 god buffertkapacitet,1,5 svag buffertkapacitet, 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12
Metaller Bly Generellt (kg/år) mycket Spring låga Wire eller låga Sweden metallhalter AB - station (medelvärden 2544 22-212) Bly (μg/l) 2,5 Kilstabäcken: tillfälligt höga halter av bly, koppar och zink 2,frekvent måttligt höga halter av främst bly och koppar, men även krom och zink 2, 1,5 1,5 Lesjöälven nedströms Lesjöfors: måttligt höga medelhalter av bly 1, 1,22-212, även bottenfaunan visar föroreningspåverkan med gifteffekt <,5,5 < Hovaån: hög blyhalt i mars 24, frekvent måttligt höga blyhalter, 22-212 samt tillfälligt måttligt höga halter av koppar, krom och zink, 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 22-212 överskreds Utsläpp Naturvårdsverkets av bly från Spring Wire förslag Sweden till gränsvärde AB för zink i Storforsälven nedströms Blyhalt i Lesjöälven Storfors, Kilstabäcken, vid FransagenSvartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Letälven nedströms Degerfors och Hovaån (dock ofiltrerade prov)
Organiskt material Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material (medelvärden 28-212) Hög halt i Svartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Lersjön, Skillerälven och Daglösens norra del Mycket hög halt i Skagersholmsån och Hovaån
Organiskt material TOC (mg/l) 1 måttligt hög 8 Gullspångsälven vid Gullspång Flöde (m 3 /s) 12 1 6 4 2 låg halt mycket låg halt 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 8 6 4 2
Syretillstånd Syrerikt eller måttligt syrerikt tillstånd i 7 av 1 sjöar (medel av årslägsta 28-212) Svagt syretillstånd i Bredreven och Daglösens norra del Syrefattigt i Öjevettern
Syrgas (mg/l) 8 6 4 2 Syretillstånd 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Syrerikt Syrefritt eller nästan syrefritt Möckeln, 1 m.ö.b. (23-24 m) Måttligt syrerikt Svagt Syrefattigt
Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje
Siktdjup och klorofyll 1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 24 27 21 2 4 Litet Måttligt 6 8 Stort 1 Vårvinter Siktdjup (m) Skagern Sensommar Klarälven vid Höje
Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje
Näringstillstånd Hög eller god näringsstatus (21-212) vid samtliga provplatser utom tre I Öjevettern, Timsälvens utlopp i Möckeln och Hovaån var statusen måttlig
Näringstillstånd I Liälven nedströms Fredriksberg indikerade samtidigt förhöjda värden för kväve (NH 4 -N), kond., ph och alkalinitet genomslag från reningsverket Fosfor (μg/l) sommartid Timsälvens delområde 3 25 Även i Daglösens norra del indikerade samtidigt förhöjda värden för NH 4 -N, 2 konduktivitet och alkalinitet genomslag Måttligt höga från halter Filipstads reningsverk i bottenvattnet 15 vid vårvinterprovtagning 1 5 I främst Daglösens norra del samt Lonnen var fosforhalten i bottenvattnet 2-5 gånger högre än i ytvattnet, troligen p.g.a. interngödning 351y. Lersjön, yta Höga halter 351b. Lersjön, btn 352. Skillerälven, 3415y. Daglösen 3415b. Daglösen 341y. Daglösen 341b. Daglösen 383. Storforsälven, 382. Storforsälven, 37y. Öjevettern, yta 37b. Öjevettern, btn Låga halter 321. Timsälven, 31y. Lonnen, yta 31b. Lonnen, btn 31. Timsälven, Klarälven vid Höje
Näringstillstånd Totalfosfor (μg/l) 5 4 Höga halter Svartälven vid utflödet i Möckeln Timsälven vid utflödet i Möckeln 3 2 Måttligt höga halter 1 Låga halter 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Klarälven vid Höje
Källfördelning 36% 2% 9% Timsälven 4% 2% 12% 4% 7% 24% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 5% 6% Svartälven 7% 3% 3% 3% 4% 5% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 64% Gullspångsälven 3% 9% 5% 6% 6% 5% 6% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark 42% 18% Övrig öppen mark Luftnedfall vatten Klarälven vid Höje
Källfördelning Timsälven Svartälven 36% 2% 6% 34% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 2% 1% 12% 19 18% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 12% Gullspångsälven 3% 22% 31% 21 Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 19% Klarälven vid Höje 15%
Växtplankton Undersökningen av växtplankton i sjöarna Öjevettern och Lonnen påvisade god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till måttlig i Lonnen år 211 (undersöks vartannat år). Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerade biomassan i båda sjöarna. Algen har sannolikt negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna och gör att Lonnen bedöms som en mindre lämplig dricksvattentäkt. Potentiellt giftbildande blågrönalger förekom i små mängder. Klarälven vid Höje
Bottenfauna Måttlig status avseende näringsämnen i Daglösens norra del, Storforsälven nedströms Storfors och Öjevetterns djupområde Otillfredsställande näringsstatus i Svartälven upp- respektive nedströms Hällefors och Storforsälven uppströms Storfors Dålig näringsstatus i Lonnens djupområde Måttlig status m.a.p. föroreningar av miljögifter nedströms Hällefors och Lesjöfors
Kiselalger Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för 15 lokaler och god för två Kiselalgsindexet IPS indikerade måttlig näringsstatus i Kroppaälven nedströms fiskodling Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån samt sura förhållanden i Bredreven Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)
Kiselalger Från hög näringsstatus i Kroppaälven uppströms Gammelkroppa fiskodling till oftast måttlig status nedströms Hög näringsstatus i Lungälven, både upp- och nedströms Brattfors fiskodling, men på gränsen till god vid nedströmslokalen Från hög näringsstatus i Älgälven uppströms Sävenfors fiskodling till oftast god status nedströms I Kroppaälven nedströms fiskodlingen noterades 1 % missbildade skal år 212, vilket tyder på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller andra miljögifter! Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)
Älgälven nedströms Sävenfors (station 2241)