GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Relevanta dokument
GULLSPÅNGSÄLVEN Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB

Förslag till dagordning* gällande årsmöte i GVVF,

GULLSPÅNGSÄLVEN

Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

DALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2015

GULLSPÅNGSÄLVEN Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2013

GULLSPÅNGSÄLVEN 2010

GULLSPÅNGSÄLVEN 2014

GULLSPÅNGSÄLVEN 2003 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Tel: E-post:

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Tel: E-post: Tel: E-post:

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

GULLSPÅNGSÄLVEN 2004 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR REFERENSER.. 28

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Tel: E-post:

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Ätrans recipientkontroll 2012

Rönne å vattenkontroll 2009

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Tel: E-post: Tel: E-post:

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Remiss - Gullspångsälvens vattenvårdsförbunds nya kontrollprogram

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

NORSÄLVEN Norsälvens Intressenter

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Provtagningsprogram 2015

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

KONTROLLPROGRAM FÖR GULLSPÅNGSÄLVENS AVRINNINGSOMRÅDE

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Recipientkontroll i Lagan 2011

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Lagans Vattenvårdsförening

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Tel E-post: Tel E-post:

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Tel: E-post: Tel: E-post:

DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

HEDSTRÖMMEN Hedströmmens Vattenförbund

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

NORRA VÄNERN Norra Vänerns Intressenter

Provtagningar i Igelbäcken 2006

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Fyrisåns avrinningsområde 2016

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

KLARÄLVEN Klarälvens Vattenvårdsförbund

Undersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 2012

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Recipientkontrollen i Lagan 2016

Undersökningar i Kolbäcksåns avrinningsområde år 2014

UPPDELNING i VATTENVÅRDSFÖRBUND OCH VATTENRÅD VAD INNEBÄR DET?

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR METODIK... 19

KOLBÄCKSÅN Kolbäcksåns vattenförbund

LYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund

Recipientkontroll i Lagan 2012

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

i Nordöstra Hälsingland

KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2010

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Samordnad recipientkontroll i VISKAN Viskans Vattenråd

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Tel E-post:

Medins Biologi Kemi Miljö

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

Transkript:

GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352)

Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll Näringstillstånd Källfördelning Växtplankton Bottenfauna Kiselalger Syretillstånd

$ Avrinningsområde/utsläpp Timsälven (169 km 2 ) - 81 % skog och myr - 11 % sjö - 6 % jordbruk Svartälven (243 km 2 ) - 87 % skog och myr - 11 % sjö - 1 % jordbruk Hovaån (17 km 2 ) - 68 % skog och myr - 1 % sjö - 28 % jordbruk Gullspångsälven (54 km 2 ) - 81 % skog och myr - 12 % sjö - 5 % jordbruk #Y $ $ % $ $ $ $ #Y $ $ % $ $ % $ #Y % $ #Y % Ê# $ % # %a $ #Y $ % #Y #S $ #Y $ $ Ê % %a #Y #S

Temperatur ( C) Åtorp 2 15 1 5-5 -1 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 212 Medel 1961-9 8 6 4 2 Medeltemperatur ( C) Åtorp

Nederbörd (mm) Åtorp 14 12 1 8 6 4 2 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 212 Medel 1961-9 Nederbörd (mm) Åtorp 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211

Nederbörd (mm) Åtorp 2 15 1 5 Väderförhållanden jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 28 Medel 1961-9 Nederbörd (mm) Åtorp 2 15 1 5 Nederbörd (mm) Åtorp 14 12 1 8 6 4 2 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 29 Medel 1961-9 21 Medel 1961-9

Vattenföring Flöde (m 3 /s) Gullspångsälven 12 1 8 6 4 2 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Flöde (m 3 /s) 2 Gullspångsälven 212 1968-212 15 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Flöde (m 3 /s) 7 6 5 4 3 2 1 Vattenföring jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Timsälven 212 1983-212 Flöde (m3/s) Timsälven 4 3 2 1 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211

Vattenföring Flöde (m3/s) Svartälven 5 4 3 2 1 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 Flöde (m 3 /s) 1 8 Svartälven 212 195-212 6 4 2 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Vattenföring Vattenföring (m 3 /s) 25 2 212 Gullspångsälven (15) 15 1 5 Minimitappning 9 m 3 /s J F M A M J J A S O N D Vattenföring (m 3 /s) 7 6 212 Timsälven (31) 5 4 3 2 1

Bedömningsgrunder

Bedömningsgrunder Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999, Rapport 4913) Klass 1 (t.ex. låg halt) Klass 2 (t.ex. måttligt hög halt) Klass 3 (t.ex. hög halt) Klass 4 (t.ex. mycket hög halt) Klass 5 (t.ex. extremt hög halt) Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (27, bilaga A till handbok 27:4) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status

Ekologiska statusklasser HÖG STATUS GOD STATUS MÅTTLIG STATUS OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS DÅLIG STATUS

Surhetstillstånd Huvudsakligen god buffertkapacitet (medel av årslägsta alkalinitet 28-212) Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen Kiselalgerna påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån medan Bredreven hade sura förhållanden (medel 28-212) Även tidigare har surstötar främst förekommit i Svartälven vid Sågen och Skagersholmsån

Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),1 Svartälven vid Sågen,8,6,4 Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet,2, Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 <

Surhetstillstånd Alkalinitet (mekv/l),2 Gullspångsälven vid Gullspång,15 god buffertkapacitet,1,5 svag buffertkapacitet, 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12

Metaller Bly Generellt (kg/år) mycket Spring låga Wire eller låga Sweden metallhalter AB - station (medelvärden 2544 22-212) Bly (μg/l) 2,5 Kilstabäcken: tillfälligt höga halter av bly, koppar och zink 2,frekvent måttligt höga halter av främst bly och koppar, men även krom och zink 2, 1,5 1,5 Lesjöälven nedströms Lesjöfors: måttligt höga medelhalter av bly 1, 1,22-212, även bottenfaunan visar föroreningspåverkan med gifteffekt <,5,5 < Hovaån: hög blyhalt i mars 24, frekvent måttligt höga blyhalter, 22-212 samt tillfälligt måttligt höga halter av koppar, krom och zink, 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 22-212 överskreds Utsläpp Naturvårdsverkets av bly från Spring Wire förslag Sweden till gränsvärde AB för zink i Storforsälven nedströms Blyhalt i Lesjöälven Storfors, Kilstabäcken, vid FransagenSvartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Letälven nedströms Degerfors och Hovaån (dock ofiltrerade prov)

Organiskt material Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material (medelvärden 28-212) Hög halt i Svartälven vid Sågen respektive nedströms Hällefors, Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Lersjön, Skillerälven och Daglösens norra del Mycket hög halt i Skagersholmsån och Hovaån

Organiskt material TOC (mg/l) 1 måttligt hög 8 Gullspångsälven vid Gullspång Flöde (m 3 /s) 12 1 6 4 2 låg halt mycket låg halt 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 8 6 4 2

Syretillstånd Syrerikt eller måttligt syrerikt tillstånd i 7 av 1 sjöar (medel av årslägsta 28-212) Svagt syretillstånd i Bredreven och Daglösens norra del Syrefattigt i Öjevettern

Syrgas (mg/l) 8 6 4 2 Syretillstånd 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 Syrerikt Syrefritt eller nästan syrefritt Möckeln, 1 m.ö.b. (23-24 m) Måttligt syrerikt Svagt Syrefattigt

Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje

Siktdjup och klorofyll 1974 1975 1976 1977 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 24 27 21 2 4 Litet Måttligt 6 8 Stort 1 Vårvinter Siktdjup (m) Skagern Sensommar Klarälven vid Höje

Siktdjup och klorofyll Klarälven vid Höje

Näringstillstånd Hög eller god näringsstatus (21-212) vid samtliga provplatser utom tre I Öjevettern, Timsälvens utlopp i Möckeln och Hovaån var statusen måttlig

Näringstillstånd I Liälven nedströms Fredriksberg indikerade samtidigt förhöjda värden för kväve (NH 4 -N), kond., ph och alkalinitet genomslag från reningsverket Fosfor (μg/l) sommartid Timsälvens delområde 3 25 Även i Daglösens norra del indikerade samtidigt förhöjda värden för NH 4 -N, 2 konduktivitet och alkalinitet genomslag Måttligt höga från halter Filipstads reningsverk i bottenvattnet 15 vid vårvinterprovtagning 1 5 I främst Daglösens norra del samt Lonnen var fosforhalten i bottenvattnet 2-5 gånger högre än i ytvattnet, troligen p.g.a. interngödning 351y. Lersjön, yta Höga halter 351b. Lersjön, btn 352. Skillerälven, 3415y. Daglösen 3415b. Daglösen 341y. Daglösen 341b. Daglösen 383. Storforsälven, 382. Storforsälven, 37y. Öjevettern, yta 37b. Öjevettern, btn Låga halter 321. Timsälven, 31y. Lonnen, yta 31b. Lonnen, btn 31. Timsälven, Klarälven vid Höje

Näringstillstånd Totalfosfor (μg/l) 5 4 Höga halter Svartälven vid utflödet i Möckeln Timsälven vid utflödet i Möckeln 3 2 Måttligt höga halter 1 Låga halter 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 Klarälven vid Höje

Källfördelning 36% 2% 9% Timsälven 4% 2% 12% 4% 7% 24% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 5% 6% Svartälven 7% 3% 3% 3% 4% 5% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark Övrig öppen mark Luftnedfall vatten 64% Gullspångsälven 3% 9% 5% 6% 6% 5% 6% Fosfor brutto, totalt Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark Myrmark 42% 18% Övrig öppen mark Luftnedfall vatten Klarälven vid Höje

Källfördelning Timsälven Svartälven 36% 2% 6% 34% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 2% 1% 12% 19 18% Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 12% Gullspångsälven 3% 22% 31% 21 Fosfor brutto, antropogent Reningsverk Industri Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruksmark Skogsmark 1% 19% Klarälven vid Höje 15%

Växtplankton Undersökningen av växtplankton i sjöarna Öjevettern och Lonnen påvisade god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Vid Medins expertbedömning sänktes statusen till måttlig i Lonnen år 211 (undersöks vartannat år). Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen dominerade biomassan i båda sjöarna. Algen har sannolikt negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna och gör att Lonnen bedöms som en mindre lämplig dricksvattentäkt. Potentiellt giftbildande blågrönalger förekom i små mängder. Klarälven vid Höje

Bottenfauna Måttlig status avseende näringsämnen i Daglösens norra del, Storforsälven nedströms Storfors och Öjevetterns djupområde Otillfredsställande näringsstatus i Svartälven upp- respektive nedströms Hällefors och Storforsälven uppströms Storfors Dålig näringsstatus i Lonnens djupområde Måttlig status m.a.p. föroreningar av miljögifter nedströms Hällefors och Lesjöfors

Kiselalger Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för 15 lokaler och god för två Kiselalgsindexet IPS indikerade måttlig näringsstatus i Kroppaälven nedströms fiskodling Surhetsindexet ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Lesjön, Älgälven uppströms Sävenfors och Skagersholmsån samt sura förhållanden i Bredreven Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)

Kiselalger Från hög näringsstatus i Kroppaälven uppströms Gammelkroppa fiskodling till oftast måttlig status nedströms Hög näringsstatus i Lungälven, både upp- och nedströms Brattfors fiskodling, men på gränsen till god vid nedströmslokalen Från hög näringsstatus i Älgälven uppströms Sävenfors fiskodling till oftast god status nedströms I Kroppaälven nedströms fiskodlingen noterades 1 % missbildade skal år 212, vilket tyder på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller andra miljögifter! Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)

Älgälven nedströms Sävenfors (station 2241)