Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier
Traditionell, naturvetenskaplig föreställning: När två människor tittar på samma objekt så ser de också samma objekt. Sociokulturellt perspektiv: Seendet är direkt kopplat till våra erfarenheter och teorier. Fenomen är inte direkt iakttagbara. Att lära sig se innebär att lära sig koppla observation till teori synligt till osynligt
Observation Det vi kan se och uppleva med våra sinnen Synligt och osynligt i det naturvetenskapliga experimentet Förklaring (orsak - verkan) Teoretiska modeller av atomnivån
Observation Det vi kan se och uppleva Synligt och osynligt i naturen Förklaring (orsak - verkan) Teoretiska modeller Artkunskap Marklära Istid
Variation och många exempel krävs för att lära sig se
Luft tar plats flera olika exempel på samma fenomen (generalisering) minskar risken att fenomenet knyts till kontexten
Men vad ägnar vi undervisningstiden åt egentligen? Detta är inte lika svårt! Vad tar vi för givet? Och vad lämnar vi åt studenterna att klara själva? Kan man göra annorlunda?
Den flippade laborationen 2. Gruppen redigerar filmerna. Försöker visualisera förklaring av observation mha teori (enkel teckning) 1. Studenterna labbar gruppvis utan lärare. Filmar experimenten. 3. Undervisning Grupperna visar sina experiment för varandra. Fokus: Förstå vad det är man ser. Lärarledd diskussion av observationer och förklaring.
Den flippade exkursionen 1. Studenterna besöker tre platser i fält. Dokumenterar med kamera utifrån en observationsguide : 2. Gruppen sätter samman bildspel. Försöker identifiera a) karaktärsarter och biotop b) samband mellan biologi, geologi, klimat. 2. Undervisning Grupperna visar sina bildspel för varandra. Fokus: Förstå vad det är man ser. Lärarledd diskussion av observationer och förklaringar.
Stöd Föreläsning av Patrick Schooner på IKTstudion : Att dokumentera med kamera Lathund (Patrick) Handledning vid behov av Patrick Lärarledd exkursion Observationsguide till egna exkursionen
Den flippade exkursionen - vinster Studenterna blev ambassadörer för sina platser Många olika biotoper dokumenterades (12st) många exempel Seminariet: Grupperna fick se varandras biotoper Seminariet: Många exempel på olika och liknande biotoper samtidigt - kontrastering och generalisering blev möjligt (läraren aktiv) Fotografiet som redskap: Detaljer kunde ses av alla och samtidigt (svårt i fält) Studenterna har fått redskap för att självständigt kunna gå ut och observera naturen i framtiden.
Den flippade laborationen - vinster Studenterna gjorde om labbarna, ibland flera gånger, det blev studenternas projekt, inte labbhandledarens. Vissa grupper använde sig av möjligheten att frysa ögonblick när de filmade Även vi lärare utnyttjade frysning vid tillfällen under seminariet. Uppgiften att rita förklaringen på partikelnivå initierade frågor om lärarkunskap: Student: Och när man ritar är det viktigt hur man uttrycker sig tänker jag. Att man inte säger att man ritar kväve och nu ritar jag syre utan att man säger att man ritar luft. Eller vad säger man att man ritar?
Den flippade laborationen - vinster Samtidighet observation förklaring. Gav inblick i studenternas föreställningar på ett sätt som vanliga laborationer inte kan göra. Missförstånd och svårigheter kunde redas ut, andra studenterna hjälpte till och förklarade Studenterna gjorde explicita kopplingar mellan olika experiment som visade samma fenomen..eller kopplade till vardagserfarenheter av samma fenomen. Ur ett variationsteoretiskt perspektiv kan det tolkas som att de sökte dessa erfarenheter för att bättre kunna urskilja vissa kritiska aspekter. Studenterna kunde också efterfråga erfarenheter de inte fått (mer variation m.a.o.) Exempel: Vad skulle hända om vi hade haft varmt vatten istället för kallt vatten?
Olika erfarenheter av avdunstning och kondensation S2: och det är som det där kaffet, värme /--/ stiger upp /--/. S2: men man kan väl se det på samma sätt som kastrullen också /--/ och det avdunstar. Alltså det är egentligen samma utom att värmekällan, kastrullerna, så är det ju samma grej? S1: Syns jättebra. Men varför? Vi försökte sådär, ja men det är samma sak om vi tar ett kallt saftglas och så går vi ut i sommarvärmen och ställer den så blir den ju liksom fuktig. Men varför kan vi inte förklara. S2: Men om det hade varit kallare luft i rummet? L: Ja S2: Hade avdunstningen skett långsammare då?
Utfall: För- och eftertest * Använder fler vetenskapliga begrepp * Beskriver mer systematiskt S1 Blommor, dimma, kor, gullviva S2: Atmosfären, horisontlinje, en ö skogklädd, vatten/sjö? Hav? Äng med mkt blommor och betande kor. S1: Strandäng, betesmark, gräs, liljekonvalj S2: Örter och gräs dominerar i markskiktet. Betesmark för kor annars skulle vassen bre ut sig. Kustområde.
Vad har vi lärt oss? Laborationer: Brist på labbtekniskt kunnande Vissa experiment svåra lyckas med Inte helt lätt dokumentera experiment med film Partikelmodellen är svår, att visualisera är svårt. Relationen mellan volym, vikt och densitet är svårt. Upplägget kan användas i skolan Exkursioner: Studenternas beskrivningar av sådant de är bekanta med blåbär var mer knapphändiga än beskrivningarna av tidigare okända arter alträd: de behöver träning i att beskriva det för dem självklara. Tydligare vägbeskrivningar! Seminarierna Studenterna ovana med seminarier där målet är att diskutera förståelse.
Framtiden Tekniskt fungerar det vi kör vidare! https://www.youtube.com/watch?v=tfca1lpek uq&feature=youtu.be
Tack för att ni lyssnade!