Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Landstinget i Jönköpings län

Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke

Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall eller undernäring är en ökad risk för denna patientgrupp Risken är inte relaterad till den medicinska diagnosen.. Utan till ålder och biologisk skörhet

Under ett år har vi ca 4 200 patienter med trycksår: Grad 4, 210 st 8 900 000 Grad 3, 580 st 15 300 000 Grad 2, 1260 st 13 100 000 Grad 1, 2210 st 16 200 000 Total kostnad = 53 500 000 SEK

Gamla, sjuka snurrar runt i systemet (Christina Lindholm, professor) Patienterna som läggs in på sjukhus har trycksår redan vid ankomsten Patienterna kommer från sjukhuset med trycksår.. 35% med trycksår döda efter 3 månader (Lindholm, Bergsten 1999)

Landstinget i Jönköpings län har visionen Noll trycksår, fall eller undernäring i vården.

Hur föra in ett nytt arbetssätt? I vilken miljö befinner sig patienten? Äldre patienter har ofta flera diagnoser och befinner sig därför samtidigt inom primärvård, kommun och sjukhusvård Sjukvården är organiserad utifrån medicinsk diagnos men de äldre, biologiskt sköra finns inom alla diagnoser

Vilket innebär. Patienten träffar många individer som arbetar med vård av dessa patienter Riktlinjer och PM utgår från den medicinska diagnosen Medan den vård som inte är diagnosspecifik saknar vårdprogram och riktlinjer vilket leder till att det utvecklas ett individuellt arbetssätt

Hur kan man lösa dessa problem samtidigt?

Målgrupp: Patienter 70 år och äldre! Hälsofrämjande arbete för population/ personer Patienter i vården med risk för trycksår, fall och undernäring Patienter med behov av vård och behandling av redan uppkommen skada

Är det etiskt att enbart införa ett område i taget? Fall Tryck -sår Undernäring Det är samma patienter som har risk i alla tre områdena

Vad har vi genomfört? S3 Struktur Riskinstrument, preventiva standardiserade åtgärdsplaner och kliniskt register Systematik riskbedöma samtliga patienter >70 år, åtgärda samtliga riskpatienter, registrera alla patienter i registret Synliggöra hela processen hur många 70- åringar finns inskrivna, antal bedömningar, antal riskpatienter, antal preventiva åtgärder, utvärdering

Mål är lika och säker vård till alla: 1.Att hitta alla patienter som har risk 2.Att preventiva åtgärder vidtas för alla patienter med Risk 3.Ingen skada som går att undvika skall uppstå under vårdtiden

Lyssna med din granne Ser ni samma problematik hos er?

Struktur: Samma språk - riskinstrument, standardiserad åtgärdsplan, kvalitetsregister i specialistvård, primärvård och kommun Använder evidensbaserade instrument på varje patient 70 år för att diagnosticera risk för trycksår, undernäring eller fall För patienter med risk vidtas preventiva åtgärder enligt plan Alla patienter registreras i register som är tillgängligt på sjukhusen, i primärvården och snart i kommunen. Utvärdering av resultat görs också i kliniskt register

Varför är systematik viktigt? PM, vårdprogram utgår ifrån diagnoser Hjärtinfarkt Stroke Infektioner Gallsten Risken för trycksår, fall och undernäring är individrelaterade och finns i alla diagnosgrupper. För att kunna identifiera samtliga patienter i risk krävs ett systematiskt arbetssätt

Ett systematiskt arbetssätt för patienter 70 år Antal patienter 70 år Riskbedömning Riskpatienter Preventiva åtgärder Resultat

RESULTAT??

När vi startade 2005 Riskbedömning Andel åtgärder 2005 0% 0% 2006 30 % 35% 2007 60% 70% 2008 MÅL 100% 100%

30000 Antal riskbedömda under införandeperioden Antal 25000 20000 15000 10000 5000 0 05-nov 06-feb 06-maj 06-okt 07-jan 07-maj 07-sep 08-jan 08-maj 08-sep Mätpunkt var tredje månad

Andel patienter som fått trycksår under vårdtiden relaterat till andel patienter med trycksår vid ankomsten 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 2007 2008

Andel Riskpatienter som fallit 2007-2008 30 25 20 Procent 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Månad

Andra indikatorer Vid utskrivning upptäcktes att patienten inte kunde gå hem utan fick stanna några extra dagar eller att patienten snabbt kom in igen Medelvårdtiden för patienter >70 år har minskat mer än för gruppen <70 år Andelen återinläggningar för patienter >70 år har minskat med 20%

FALL Alla patienter som var >=70 år vs antal som fick fallindex registrerad och patienter med fallindex >=3 2007-2008 Antal patienter 140 >= 70 år Antal pat som fått fallindex registrerad Risk pat med fallindex >=3 120 100 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Catherine Karlsson, Ortopedkliniken, Höglandssjukhuset 2008-10-07

FALL Procent patienter med åtgärder 2007-2008 100% Mål 95% 90% 80% 70% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Catherine Karlsson, Ortopedkliniken, Höglandssjukhuset 2008-10-07

Vårdprevention - åtgärdade med risk 100% andel (%) Andel (%) 50% 0% 1 2 3 Tertial 1 2008 Tertial 2 2008 Bokslut 2008 Mål

Det här är vad vi har infört! 1. Bedömningsinstrumenten för en hel population och i hela vårdkedjan 2. Standardiserade och lika åtgärder i hela vårdkedjan 3. Lika resultatuppföljning i hela vårdkedjan

Synliggörande av resultaten: Det sker en utveckling kring användandet av kliniska register. Traditionellt har de: Utgått från en specifik diagnos Resultaten haft en eftersläpning, kvartal/år Men en patientsäker vård fordrar: 1. Nya register som inte är diagnosrelaterade och som används i hela vårdkedjan 2. Mäter systematiken i arbetssättet 3. Utgör ett stöd i vårdarbetet 4. Som är online, för att möjliggöra ett snabbt agerande För närvarande finns ett egenutvecklat register som kommer att ersättas av ett nationellt webbaserat register - SENIOR ALERT

I tider av begränsade resurser är vårdprevention en möjlighet Klara och väldefinierade inklusionskriterier som möjliggör ett systematiskt arbetssätt Vi har nu evidensbaserad metodik för vårdpersonal som möjliggör lika bedömning av patientbehov Vi skapar tillsammans ett preventivt arbetssätt för en hel population.

I tider av begränsade resurser är vårdprevention en möjlighet Ny faktabaserad kunskap om vårdens inre arbete Vi har ett onlineregister som möjliggör ett lärande i vardagen Vi har gått från stuprör till att arbeta med en sammanhållen process Vi får processresultat över hela vårdkedjan snarare än enhetsresultat

Vad händer nu? Sedan 1/1 2009 är 2% av budgeten prestations och kvalitetsbaserad: Vårdprevention ingår som ett av sex områden Får att få de 2 procenten i ersättning måste verksamheten uppfylla målen Genom att leda på ekonomiska data stärks den vårdkvalitet som eftersträvas

Imorgon Idag mäter vi i stuprören

Vårdprevention sammanfogar systemet Hela vårdkedjan kommun, primärvård och specialistvård Inför flera forskningsområden samtidigt Från vård och behandling till prevention Från reaktivt till proaktivt arbetssätt Infört verktyg för struktur, systematik och uppföljning Lätt att göra rätt

Tranås Ett vårdpreventivt Mullsjö arbetssätt i hela Habo länet ger förutsättningar Aneby för att uppnå Landstingets Vision Jönköping Gislaved Gnosjö Vaggeryd Vättern Nässjö Noll trycksår, fall och undernäring i vården Sävsjö Eksjö Vetlanda Värnamo

Varför fick vi Guldskalpellen? Vi började mäta viktiga men tidigare helt okända områden!

Lyssna med din granne Är de här områdena viktiga att arbeta med? I så fall, varför?

Översikt över vårdtagare tidigare registreringar. Koppling till folkbokföringsregistret Registrering inträffade händelser Fall, trycksår och vikt Vårdpreventiva processen

Riskbedömningssidan Välj riskinstrument Inom de tre olika områden Ange nästa bedömningstillfälle

Riskbedömningssidan Fyll i riskbedömning direkt Automatiskt uträkning av poäng. Hjälptexter hur gör jag?

Orsaks- och åtgärdssidan Registrerar orsaker och planerade förebygga åtgärder

Utvärderingssidan Vad har hänt Planerade åtgärder Bekräftar genomförda Åtgärder under perioden

Händelsesidan Registrerar fall och dess konsekvenser

Startsidan vårdtagareöversikt Vad har hänt tidigare? Är allt klart?

Avslutningssidan Vårdtagaren lämnar oss av någon orsak

Förebyggande åtgärder i Senior alert Bygger på KVÅ (Klassifikation Vård Åtgärder) Generell nivå och en specifik nivå Går att anpassa specifika nivån utifrån lokala vårdprogram Evidens baserade

Dokument om vårdprevention ligger på www.lj.se vårdgivare, vårdprevention Frågor? Britt-louise.suneson@lj.se Annika.ma.nordin@lj.se