HÅLLBAR TURISM I PRAKTIKEN Konferensrapport BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Lundsbrunn 20-21 September, 2012
Konferensrapport Hållbar turism i Praktiken, Lundsbrunn 20-21 September 2012 Text och foto: Lisa Mikko, Gestaltningsverket Layout: Johanna Olsson, Biosfärkontoret
Hållbar turism i praktiken Konferens i Lundsbrunn 20-21/9 2012 Sammanfattning av föreläsningar Torsdag 20/9 Ove Ringsby, projektledare ekoturism på Biosfärkontoret inledde konferensen och berättade övergripande om vad ett biosfärområde innebär i praktiken och hur turismen är en viktig del i sammanhanget. - Turismen är en av världens största näringar och frågan om hur man formar en hållbar sådan är bakgrunden till hela projektet, sa han. Daniel Green, Birdsafari Sweden, Svartådalen, Västmanland Naturturismföretagaren Daniel Green var inbjuden för att berätta om Birdsafari Sweden, ett nätverk av 10-15 företagare som erbjuder sina kunder naturnära upplevelsepaket i Svårtådalen, Västmanland. Daniel berättade om hur deras miljövänliga och hållbara sätt att arbeta gjort att flera av deras aktiviteter blivit märkta med Naturens bästa (en svensk märkning för ekoturism). De olika företagarna i nätverket erbjuder fågel-, växt-, och insektsskådning, samt möten med björnar och andra rovdjur. Den unika lappugglan som började etablera sig i Västeråstrakten för cirka tio år sedan är populär och eftertraktad bland besökarna. Birdsafari Sweden valde tidigt att marknadsföra sig i England, vilket gjort att de nu har många engelska gäster. De samarbetar med en engelsk agent som hjälper dem att sälja sina paket via olika kataloger. En växande målgrupp är fotografer, nyligen har de färdigställt fotogömslen i naturen så att fotograferna kan komma riktigt nära sina motiv. Bilderna som de tar blir utmärkt PR för företagarna i
nätverket. Något som Daniel Green återkommer till flera gånger är att det inte är destinationen, utan aktiviteten som lockar turister. - Nästan ingen från utlandet känner till Västerås eller Svartådalen, de kommer för att vi kan erbjuda unika naturupplevelser och bra komfort, sa han. I och med Birdsafaris verksamhet så har den lokala ekonomin gynnats. Hotell och restauranger har öppnats, och nya människor har flyttat till Svartådalen. En fråga som dök upp bland åhörarna gällde markägaravtal. Daniel berättade att de har valt att satsa på att ha avtal för de platser där de har sina fotogömslen. Vissa markägare är lättare att samarbeta med, till exempel Sveaskog som har i uppdrag av regeringen att gynna ekoturism. Ann-Charlotte Eriksson, samhällsplanerare, Trafikverket Region Väst, Mariestad Går det att forma en hållbar infrastruktur för landsbygdsturism och vad krävs i så fall av det? Den frågan har varit Trafikverkets utgångspunkt i arbetet med ekoturismprojektet. Ann-Charlotte berättade om Trafikverkets uppdrag att Säkerställa en samhällsekonomisk och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Hon gick igenom nationella och regionala planer över vilka vägar och järnvägar i området som kommer att rustas upp. Ett exempel som hon nämnde var korsningen vid Varnhem som måste säkras innan turismen dit kan öka. En viktig del som Trafikverket bidragit till i projektet är Biosfärcykelleden mellan Mariestad och Lidköping. För Trafikverket handlade det mest om att skylta och att lösa en övergång över Kinnekullebanan. - Vi har fått mycket positiva reaktioner på cykelleden, den har också upplevts som säker av de vi har varit i kontakt med som använt den. Nästa steg i utvecklingen av cykelleden skulle kunna vara att göra i ordning rastplatser där man kan sitta och äta matsäck, förklarade Ann-Charlotte. Hon berättade vidare om arbetet med att tillgängliggöra busshållplatser, och nämner begreppet Plushållsplats. Ett exempel är vid Läckö slott där hållplatsen kommer att göras mer tillgänglig med vindskydd och belysning. Trafikverket får ofta reaktioner på vägarnas skick på landsbygden. Ann-Charlotte förklarade hur myndigheten i vissa fall resonerar kring den frågan. - Vägarna är ofta krokiga och smala. Breddar man dem och lägger på ny asfalt så ökar farten och bilåkandet. I ett hållbarhetsperspektiv kan man i stället fokusera på att anlägga fler cykelvägar, öka busstrafiken, skapa bättre information, göra det möjligt att ta med cykel på buss och tåg, och utöka biogastankställen, sa hon.
Martin Elofsson, regionutvecklare, Kollektivtrafiksekretariatet, Västra Götalandsregionen Den nya kollektivtrafiklagen som innebar en avreglering av marknaden trädde i kraft i början av 2012. Kollektivtrafiken hamnade då under en ny myndighet och fick en ny ägare, Västra Götalandsregionen. Numera är det fritt fram för de kommersiella aktörerna att köra busstrafik i regionen. Det enda som krävs är att de lämnar in en tidtabell till Västtrafik, samt att de har trafiktillstånd. - Som turismföretagare kan man dra nytta av avregleringen och samarbeta med de kommersiella aktörerna för att möjliggöra kollektivtrafik till besöksmålen, sa Martin Elofsson. Västra Götalandsregionen bedömer inte om trafiken fyller ett syfte eller inte, det är dessutom fritt fram att disponera de offentliga hållplatserna. För närvarande finns det inget enhetligt biljettsystem, men pris- och biljettsystemet ska på sikt att göras om, och det kommer att utredas om det behövs speciella behov för turismnäringen. Vad har hänt i Västra Götalandsregionen sedan marknaden avreglerades? Var verkar de nya aktörerna? Martin Elofsson nämnde några exempel. - Nya linjer har tillkommit till och från flygplatserna i Göteborgsområdet, det finns nya pendlingsturer med stopp på stora arbetsplatser, och ny busstrafik till Gekås i Ullared. Något som är prioriterat är att göra det möjligt att ta med sig cykel ombord på buss och tåg. Martin nämner EU-projektet SEEMORE där syftet varit att utveckla möjligheter att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Fredag 21/9 Charlotte Backman, Landsbygdsenheten, Hushållningssällskapet, Skara Charlotte som har varit involverad i uppstarten av ekoturismprojektet berättade om hur arbetet med nätverket gått till. I den uppstartande projektfastiden bjöds turismaktörer in, de fick enskild rådgivning och gick en ekoturistisk baskurs i samarbete med Naturens bästa. Det anordnades nätverksträffar och affärsrådgivning, och man kom överens om miljöplaner och paketering. När den inledande fasen var slut hade man bildat ett nätverk med ett 20-tal företag och hittat gemensamma riktlinjer för det fortsatta arbetet, såsom mall för miljöplan och krav på paket. Dessutom skapades en gemensam hemsida. Man kom också överens om några baskriterier för att få vara med i nätverket. Koppling till besöksnäringen, hänsynsfullhet
gentemot lokal natur och kulltur, hög upplevelsekvalitet och gott värdskap var några av kriterierna. Charlotte Backman nämnde några exempel på aktiviteter från deltagarnas miljöplaner och menade att det är viktigt att företagen hittar sin egen ambitionsnivå. Ove Ringsby påpekade betydelsen av att man tänker till kring dessa frågor. - Man måste kunna svara på varför man har till exempel direktverkande el när man utger sig för att vara ett ekoturismföretag, sa han. När projektet nu avslutas kommer nätverket att fortsätta att underhållas av turismansvariga och Biosfärkontoret gemensamt. Pia Åkesson, Lugnåsbergets vandrarhem Pia Åkesson och Jesper Persson driver Lugnåsbergets vandrarhem och är också engagerade i föreningen Qvarnstensgruvan Minnesfjället. Varje sommar tar föreningen in ett tiotal ungdomar som får gå en guideutbildning innehållande värdskap, kunskap om gruvområdet och miljötänkande. De som är intresserade får sedan anställning under några sommarveckor. Föreningen bakom gruvan har tankar på att nischa sina guidningar för att nå nya målgrupper, och de ska även som en effekt av projektet ansöka om Naturens bästa -märkning. Pia berättade sedan vidare om processen att starta vandrarhem, om kontakter med banken och om renoveringen av fastigheten. Lugnåsbergets vandrarhem är numera anslutet till STF, de är med i Green key och Hållbar besöksnäring. Kristina Lindström, kulturgeograf, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Kristina Lindström har i egenskap av forskare följt ekoturismprojektet mellan 2009 och 2012. Hennes forskningsområde är hållbarhet i relation till turism. Processen, mål och framtiden har varit de tre olika delarna som hennes forskning handlat om. Kristina berättade om hur hon fått hålla distans samtidigt som hon försökt få mycket insikt i projektet genom att vara med på projektgruppsmöten, genomfört intervjuer med systemaktörerna (projektdeltagarna) och haft dialoger med projektledaren. Kristina lyfte fram problematiken kring att i praktiken leva upp till de mål som man ställt inom projektet. Hon talade
om ekonomiska värden, miljö, sociala värden och kulturella värden i relation till kunskap om turismens effekter och lokal legitimitet. - Det är lätt att slänga sig med uttryck som hållbar turism, men svårt att praktisera det, menade hon. Systemaktörerna rår över system som kan driva på en utveckling av hållbart resande, och samarbetet dem emellan har varit viktigt. Intresset för hur man fokuserar på olika frågor har skiftat dem emellan. För till exempel Trafikverket är inte fokus turism men det ingår i deras arbete/uppdrag. För vissa är turismfrågor mer självklara. Kristina nämnde några aktiviteter i projektet som varit värdegrundsbyggande och öppnat upp för kommunikation. - Projektet i sig har pushat på vissa utvecklingsprocesser. Som att till exempel Trafikverket och turismbranschen samarbetar. Det kanske inte skulle hänt för 10 år sedan, sa hon. Hon avslutade med en variant av en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) där det bland styrkorna kan nämnas att det är ett unikt och innovativt projekt som är en del i en långsiktig process. Bland utmaningarna fanns gemensam värdegrund, trovärdighet och svårigheter att nyttja kompetenser rätt. Anna Söderman, turismutvecklare, Mariestads kommun Ekoturismwebben, den gemensamma webbplatsen för de medverkande i nätverket, presenterades av Anna Söderman från Mariestads kommun. Hon visade olika produktblad och berättade att det är företagarna själva som via Basetool (Västsvenska turistrådets program för att göra produktblad på internet) är ansvariga för att lägga upp information om sin verksamhet där. När man gör det kommer man med på fler olika portaler, till exempel Skaraborg.nu och Kinnekulles sida. - Innan turistaktörernas texter publiceras granskas de av respektive turistorganisation. De medverkande i nätverket uppmanas att hålla sina produktblad uppdaterade hela året, berättade Anna. Hon visade även hur onlinebokningssystemet City Break fungerar. När aktörerna använder City Break tar turistorganisationerna 1,9 % i provision. - Vi hoppas att sidan kommer att utvecklas med fler paket och att den ska få en tydligare ekoturismprägel, avslutade Anna Söderman.
Märta Gustafsson, Kreativt avstamp Inledningsvis berättade Märta kort om sitt företag Kreativt avstamp och lite om vilka positiva erfarenheter hon fått som medverkande i ekoturismnätverket. Därefter handlade hennes presentation om marknadsföring av projektet. - Vi ville visa upp nätverket i Göteborg och någon i gruppen kom på att vi kunde sjunga och göra en flash mob (en grupp personer utför en till synes spontan aktion på en offentlig plats), berättade Märta. Ett sångglatt gäng på 100 personer samlades och övade på sången vid några tillfällen innan det var dags att ta sig ner till Göteborg i en extrainsatt vagn på Kinnekulletåget. Ombord sjöng de och delade ut information till medresenärerna. Inne i Nordsta n hade de fått tillåtelse att göra sin flash mob och där delades även broschyrer ut. - Trots mycket möda lyckades vi inte få media att uppmärksamma oss i Göteborg. Men lokalpressen nappade och vi fick ett långt inslag i P4 Skaraborg där vi berättade om Biosfärområdet och ekoturismprojektet. Många i Nordsta n filmade dessutom med sina mobilkameror och klippet spred sig via Youtube, berättade Märta Gustafsson. Gunilla Davidsson, VD/turistchef, Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle Gunilla berättade kort om de två turistorganisationerna i Lidköping/Götene och Mariestads kommuner som varit delaktiga i projektet. Hon uttryckte också sina förhoppningar om att ekoturismprojektet kommer att leva vidare och fortsätta utvecklas, och att ekoturismdestinationen kan bli en av de 35 framtida exportmogna svenska destinationerna. Efter att Hushållningssällskapet gjort en förstudie kopplades Svedest (Svensk Destinationsutveckling) till projektet, som efter en utvärdering kom fram till att Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle har potential att utvecklas till en stark reseanledning för utvalda målgrupper. Projektet mot exportmognad är ett följdprojekt till ekoturismarbetet som löper ut 2012. I förslaget ingår att ta emot internationella gäster och ge dem flerdagarsupplevelser av högsta kvalitet, berättade Gunilla. Tillsammans med relevanta besöksmål ska man gå ut och marknadsföra sig mot den internationella marknaden. Ove Ringsby rundade av konferensen med att meddela att Biosfärkontoret även i fortsättningen kommer att arbeta med turism även om de avslutar ekoturismprojektet.